7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-317437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-317437006WYM821IJ3MN732023-12-317437006WYM821IJ3MN732022-12-317437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:SharePremiumMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:OtherReservesMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberifrs-full:PreviouslyStatedMemberiso4217:EURxbrli:sharesiso4217:EUR7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:PreviouslyStatedMemberalan:AdditionalTier1CapitalMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:PreviouslyStatedMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberifrs-full:IFRS17Member7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberifrs-full:IFRS17Member7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:IFRS17Member7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-317437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember
Vi går vår egen väg
Årsredovisning
2023
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Finansiell kalender
Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter under
verksamhetsåret :
• Delårsrapport januari–mars ..
• Delårsrapport januari–juni ..
• Delårsrapport januari–september ..
Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras på
bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under
adress: info@alandsbanken.fi eller Ålandsbanken Abp,
Sekretariatet, PB , AX- Mariehamn, Åland, Finland.
Omslagsbild: Anton Sucksdor

Om Ålandsbanken ....................................
Koncernstruktur ......................................
Året  i korthet ...................................
Vd har ordet .........................................
  
Att våga gå sin egen väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Övergripande mål och utfall .......................... 
 
Private Banking ..................................... 
Premium Banking ................................... 
Partnersamarbeten .................................. 
IT ................................................. 
Koncernstaber ...................................... 
  
Hållbarhetschefen har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi ..................... 
Vår hållbarhetsstyrning .............................. 
Våra globala åtaganden .............................. 
Vad EU:s regelverk innebär för oss ..................... 
Ålandsbankens väsentlighetsanalys .................... 
Ansvarsfulla investeringar ............................ 
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning ....... 
Miljöansvar ......................................... 
Östersjöprojektet ................................... 
Socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 
Affärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet .. 
Innehållsförteckning

Styrelsens verksamhetsberättelse ..................... 

Aktiefakta .......................................... 

Koncernens finansiella rapporter ...................... 
Noter till koncernens finansiella rapporter .............. 
Moderbolagets finansiella rapporter .................. 
Noter till moderbolagets finansiella rapporter .......... 
Noter till Ålandsbankens hållbarhet ................... 
Förslag till vinstdisposition .......................... 
Revisionsberättelse ................................. 
Femårsöversikt ....................................

Bolagsstyrningsrapport ............................. 
Styrelsen ..........................................
Verksllande ledning ............................... 
Definitioner ....................................... 
Börsmeddelanden  ............................ 
Adressförteckning .................................. 
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken grundades år  som Ålands Aktiebank och vi
är listade på Helsingforsbörsen sedan .
Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på
Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors,
Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken
kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab
och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en
position och en vilja att vara med och utveckla framtidens Åland.
På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken
en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade
familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.
Vi erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking.
Ålandsbanken har under åren etablerat sig som en innovativ
föregångare i finansbranschen. Vårt Premium Banking-koncept
lanserades  och det har utvecklats till en modell som våra
konkurrenter i Norden följer. Med Åland Index skapade vi 
en internationell standard för hur man mäter klimatavtrycket
av privatkonsumtion.
Ålandsbanken samarbetar med flera fintechbolag och vi levere-
rar också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken
är dessutom delägare i en rad bolag som vi samarbetar med.
Ålandsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter som
gynnar dem ekonomiskt, men som samtidigt bidrar till en håll-
bar utveckling. Östersjökontot är ett gott exempel. Räknar man
med summan för  har Östersjökontot genom åren bidragit
med cirka , miljoner euro till projekt som förbättrar och
skyddar miljön.
Om Ålandsbanken
Koncernen     
miljoner euro
Resultat
Rörelseresultat , , , , ,
Årets resultat hänförligt till aktieägarna , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten       
Inlåning från allmänheten        
Aktivt förvaltat kapital
    
Förvaltade bolån
  
Eget kapital     
Riskexponeringsbelopp        
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), 
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå, 
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto, 
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR), 
    
Utlåning/Inlåning, 
    
Kärnprimärkapitalrelation, 
, , , , ,
Primärkapitalrelation, 

, , , , ,
Total kapitalrelation, 

, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     
Resultat per aktie, euro

, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro

, , , , ,
Dividend per aktie, euro

, , , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-
och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga
andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten/Utlåning
till allmänheten vid periodens ingång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautflöde.
Introduktion
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.
Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.

Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.

Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.

Styrelsens förslag till bolagsstämman.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Intresseföretag som konsolideras: Mäklarhuset Åland Ab  , Alandia Holding Ab  , Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy  , Uusimo GP Oy  ,
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy  , Leilisuo GP Oy  , Noatun Vindpark Norra Ab  , Noatun Vindpark Södra Ab  .
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
 
Ålandsbanken Fondbolag Ab
 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken Fonder Ab
 
Ålandsbanken Fonder II Ab
 
Ålandsbanken Fonder III Ab
 
Ålandsbanken Fonder IV Ab
 
Ålandsbanken Fonder V Ab
 
Ålandsbanken Fonder VI Ab
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys
I Syöttörahasto GP Oy
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys
I Syöttörahasto LP Oy
 
Ålandsbanken Havsvind I
Matarfond GP Ab
 
Ålandsbanken Havsvind I
Matarfond LP Ab
 
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab
 
S-Crosskey Ab
 
Legal koncernstruktur
Introduktion
Organisationsschema
Intern revision
Monica Österlund
Styrelse
Styrelseordförande Nils Lampi
Koncernchef
Vd Peter Wiklöf
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Vd Niclas Södergård
Affärsområdet
Åland
Direktör
Mikael Mörn
Private Banking
Premium Banking
– Citykontoret
– Lokalkontor
Företag
Corporate Banking
Juridisk rådgivning
Personlig Service &
Banking
Affärsområdet
Finland
Direktör
Anne-Maria Salonius
Private Banking
Premium Banking
Helsingfors
Tammerfors
Åbo
Pargas
Vasa
Uleåborg
Affärsområdet
Sverige
Direktör
Magnus Johansson
Private Banking
Premium Banking
Stockholm
Göteborg
Malmö
Koncernstab
CFO
Chief Financial Ocer,
stf. vd
Jan-Gunnar Eurell
Group Finance
Treasury
IR och koncern-
kommunikation
Koncernstab
CAO
Chief Administrative
Ocer
Tove Erikslund
Human Resources
Aärsutveckling
Kundservice &
Marknadssupport
Aärsstöd
Aärsstöd
Kapitalmarknad
Koncernstab
CRO
Chief Risk &
Compliance Ocer
Juhana Rauthovi
Risk Control
Compliance
Juridik
Operativa risker
& Säkerhet
Kreditberedning
Kreditprocesser
Investeringstjänster
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Vd Carola Nilsson
Affärsområdet
Partnersamarbeten
Chef
Sofie Holmström
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Året  i korthet
Ekonomiskt sammandrag 
Rörelseresultatet ökade med  procent
till , miljoner euro (,).
Resultatet per aktie ökade med  procent
till , euro (,).
Avkastningen på eget kapital efter skatt
(ROE) ökade till , procent (,).
Kärnintäkterna i form av räntenetto, provi-
sionsnetto och IT-intäkter ökade med 
procent till , miljoner euro (,).
Kostnaderna ökade med  procent till
, miljoner euro (,).
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
(netto inklusive återvinningar) uppgick till
, miljoner euro (,), motsvarande en
kreditförlustnivå på , procent (,).
Det aktivt förvaltade kapitalet ökade med
 procent till   miljoner euro ( ).
Inlåningen minskade med  procent till
  miljoner euro ( ).
Utlåningen minskade med  procent till
  miljoner euro ( ).
De förvaltade bolånen ökade till   mil-
joner euro ( ).
Kärnprimärkapitalrelationen ökade till
, procent (,).
Styrelsen har föreslagit en dividend på
, euro per aktie (,), varav , euro
per aktie i ordinarie dividend (,) samt
en tilläggsdividend på , euro per aktie
(,).
Milstolpar under 
 1
Ålandsbanken emitterade   B-aktier
för fullföljande av bankens åtaganden
inom ramen för aktiesparprogrammet
för anställda. Dessutom emitterades
  B-aktier till följd av bankens åta-
gande inom ramen för personalens
incitamentsprogram.
På bolagsstämman den  mars 
beslöts att i dividend för verksamhetsåret
 utbetala , euro per aktie (,
euro i ordinarie dividend samt , euro
i tilläggsdividend).
På bolagsstämman återvaldes styrelse-
medlemmarna Nils Lampi, Christoffer
Taxell, Mirel Leino-Haltia, Anders Å
Karlsson, Ulrika Valassi och Anders
Wiklöf. På styrelsens konstituerande
möte samma dag valdes Nils Lampi till
ordförande och Christoffer Taxell till
vice ordförande.
 2
Ålandsbankens styrelse beslöt om ett nytt
aktiesparprogram för koncernens samt-
liga anställda. De anställda kan spara upp
till fem procent av sin månadslön för att
varje halvår teckna B-aktier i en riktad
emission. Sparperioden inleds i septem-
ber . Den första emissionen planeras
i mars  och programmet är ettårigt.
Tre år efter varje emission delar Ålands-
banken ut en gratis matchningsaktie för
varje aktie som förvärvats i de riktade
emissionerna till dem som deltagit i emis-
sionerna och som fortsättningsvis är
anställda inom koncernen och äger de
emitterade aktierna.
Placeringsfonden Ålandsbanken Kort
Företagsränta belönades av Refinitiv
Lipper som bästa fonden i sin kategori
i Norden.
Tillsammans med våra kunder fortsätter
engagemanget för en renare Östersjö.
Östersjöprojektet bidrog  med
  euro till olika projekt som
främjar Östersjöns tillstånd.
 3
Den tidigare annonserade överlåtelsen
av svenska bolån från Ålandsbanken till
Borgo genomfördes den  september.
Nominellt belopp för den bolåneportfölj
som överläts var , miljarder kronor.
Portföljen avsåg bolån förmedlade av
ICA Banken samt Söderberg & Partners
Bolån. Överlåtelsen hade inte någon
sentlig resultateffekt för Ålandsbanken
men frigjorde likviditet och kapital.
 4
För tredje året i rad utsågs Ålandsbanken
till Finlands bästa Private Banking-aktör i
Kantar Prosperas undersökning Private
Banking  Finland.
0
5
10
15
20
20232022202120202019
0
10
20
30
40
50
60
70
20232022202120202019
Rörelseresultat
miljoner euro
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)
procent
0
5
10
15
20232022202120202019
rnprimärkapitalrelation
procent
Introduktion
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Året präglades av flera orosmoment. Under inledningen av året fick vi se stadigt stigande
räntor då världens centralbanker genom att höja sina styrräntor, bekämpade den höga
inflationen som låg runt  procent.
Därutöver fick vi se Rysslands anfallskrig i
Ukraina gå in på sitt andra år och i slutet av
året startade ytterligare ett krig, denna gång
i Mellanöstern mellan Israel och Hamas.
Under våren fick vi uppleva en bankoro då
flera regionala banker i USA gick under på
grund av bristande likviditet och strax innan
sommaren fick vi se en av världens största
banker, Credit Suisse gå samma öde till mötes.
Denna oro fick inledningsvis världens
aktiemarknader att sjunka medan marknads-
räntorna fortsatte att stiga. Mot slutet av
året började investerarna återfå sin framtids-
tro då inflationen tydligt började sjunka och
centralbankerna upplevdes vara klara med
sina räntehöjningar.
Helsingforsbörsen tillhörde de allra svag-
aste aktiemarknaderna i världen under året
och sjönk med  procent medan Stockholms-
börsen lyckades stiga med  procent. Mark-
nadsräntorna kopplade till Euribor steg under
året från cirka  procent till  procent men
började sjunka under årets sista månad.
Den svenska kronan fortsatte att tappa
i värde och var under vissa dagar i slutet av
året rekordsvag då man kunde erhålla 
kronor för en euro. I genomsnitt under året
var den svenska kronan  procent lägre än
föregående år. En svag svensk krona miss-
gynnar Ålandsbankens resultat- och volym-
utveckling då vi redovisar i euro.
Fortsatt tillväxt i förvaltat kapital
men minskad balansräkning
Under år  såg vi ett fortsatt inflöde av
nya kunder till banken. Trots ett blandat ut fall
på aktiemarknaderna lyckades vi i slutet av
året tangera vår tidigare toppnotering på
totalvolymen för förvaltat kapital där vi har
ett avtal med våra kunder om att sköta deras
placeringar,   miljoner euro, vilket var
 procent högre än föregående år. En av
huvudorsakerna till denna toppnotering var
det nettoinflöde på över  miljoner euro
som vi hade inom detta område.
Vd har ordet:
En stark resultatutveckling under ett turbulent år
Introduktion
Peter Wiklöf, verkställande direktör.
Foto: Viktor Fremling
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Förvaltningsresultatet i våra placerings-
tjänster var överlag mycket gott under året
och vi kan tydligt visa på det merrde som
vi kan erbjuda våra kunder. Ett undantag var
vår Bostadsfond som efter tio framgångsrika
år fick känna på sin första riktiga utmaning
då de stigande marknadsräntorna gjorde att
bostadsmarknaden kyldes av kraftigt med
sjunkande bostadspriser som följd.
Vår utlåning minskade med tio procent
till   miljoner euro. Huvudorsaken till
den krympande utlåningsvolymen var att vi
planenligt genomförde vår andra migrering
av bolån till hypoteksbolaget Borgo, som vi
äger tillsammans med ICA Banken, Ikano
Banken, Söderberg & Partners och Spar-
banken Syd. Under hösten migrerade vi över
bolån med ett sammanlagt värde på ,
miljarder kronor. Om vi bortser från denna
migrering så hade vi en svagt stigande
utlånings volym, men det var tydligt att
kunderna var avvaktande till att ta nya lån
medan räntorna steg och många kunder
valde att göra extra amorteringar.
De volymer som vi hanterar åt Borgo
(förvaltade bolån), där Crosskey sköter
IT-verksamheten medan Ålandsbankens
koncernstaber sköter den största delen av
Borgos övriga dagliga hantering, ökade tyd-
ligt under året till   miljoner euro.
Det var en ökning på cirka   miljoner
euro. Ålandsbanken bär inte någon kredit-
risk i detta samarbete utan är endast en
serviceleverantör.
Inlåningen minskade under året med
 procent till   miljoner euro. År 
då Rysslands anfallskrig mot Ukraina inled-
des såg vi ökande inlåning då en hel del
kunder valde att ”parkera” sina pengar på
konton medan man avvaktade hur omvärl-
den skulle utvecklas. I början av  såg
vi många kunder på nytt börja använda
dessa ”parkerade” pengar, där bland annat
de stigande räntorna gjorde räntefonder
intressanta, men vi såg även kunder
använda pengarna till amorteringar.
Inlånings minskningen skedde i huvudsak
under årets första sex månader och under
det fjärde kvartalet såg vi svagt stigande
inlåningsvolymer.
Ökade intäkter
Intäkterna ökade under året med  procent
till , miljoner euro och översteg för för-
sta gången  miljoner euro. Stigande
marknads räntor möjliggjorde större margina-
ler i hela bankbranschen och vårt räntenetto
ökade med  procent till , miljoner euro.
Den oro som under året fanns på världens
aktiemarknader innebar en lägre aktivitet
inom aktiehandeln och vi kunde därmed se
lägre värdepappersförmedlings provisioner.
Stigande förvaltningsvolymer kunde i stort
kompensera för den lägre aktivitetsnivån
och den svagare svenska kronan. Provisions-
nettot sjönk under året med  procent till
, miljoner euro.
Våra IT-intäkter ökade med  procent till
, miljoner euro. Nya kunder hos Cross key
och flera betydande projekt innebar en tydlig
ökning av projektintäkterna. Crosskeys order-
bok ser bra ut när man tittar ända in i .
År  hade Ålandsbanken omfattande
intäkter av engångsnatur, till exempel cirka
 miljoner euro för överföringen av svenska
bostadslån till Borgo. Under år  hade
inte Ålandsbanken några större intäkter
av engångsnatur.
Även ökade kostnader
Kostnaderna steg med  procent under året
till , miljoner euro, vilket var i enlighet
med vår förväntan. Vi fortsatte att investera
i mer personal. Antalet anställda omräknat
i arbetad tid som heltidsanställda ökade
med  tjänster eller  procent till .
Personalkostnaderna steg med  procent
till , miljoner euro.
Övriga kostnader steg med  procent till
, miljoner euro.
Våra lagstadgade avgifter sjönk under
året med  procent till , miljoner euro,
medan våra avskrivningar sjönk med 
procent till , miljoner euro.
Ett resultat på en ny rekordnivå
Vi slutar år  med ett rörelseresultat på
, miljoner euro, vilket är  procent bättre
än . Under de senaste fem åren har
Ålandsbanken levererat ett rörelseresultat
som satt nya rekord vid fyra tillfällen. Under
detta år var det vårt räntenetto och IT-intäk-
terna som tog stora steg i rätt riktning.
Under de tidigare rekordåren var det oftast
vårt provisionsnetto som via stigande för-
valtningsvolymer kunde ge oss de goda
resultaten trots en negativ räntemiljö.
Vår förmåga att skapa rekordresultat obe-
roende av räntemiljö eller orostider visar på
den välfungerande och väldiversifierade
affärs modell som Ålandsbanken idag har.
Ålandsbankens långsiktiga finansiella
mål är att skapa en avkastning på kapital
som överstiger  procent. Under 
nådde vi en avkastning på , procent och
där avkastningen under det andra halvåret
var , procent. Vi går således in i år 
med mycket god resultatgenerering.
Fortsatt arbete för att skapa en
kultur som uppskattas av både
kunder och medarbetare
Vi brukar beskriva det vi gör med orden:
”vi levererar den stora bankens utbud med
den mindre bankens omtanke och förnuft.
För att leva upp till denna beskrivning krävs
det en kunnig personal. Den kunskap man
behöver besitta gäller inte bara hur våra
tjänster fungerar eller hur marknader och
regelverk fungerar. Den behöver även inne-
hålla en stor mängd med mjuka värden där
vi förstår att anpassa oss efter kundernas
behov men även att passa in i det allt större
lag som Ålandsbanken idag utgör.
För att stöda varandra i detta arbete
jobbar vi kontinuerligt med kulturfrågor som
ger oss vägledning på den väg vi vandrar.
Då vi medvetet jobbar med dessa frågor
blev det extra glädjande att få ta del av
Kantar Prosperas kundundersökning där vi
för tredje året i rad av kunderna blev utsedd
till Finlands bästa Private Bank. Två av de
kategorier som kunderna enligt undersök-
ningen värdesätter högst, villighet att ge
service samt den personliga kontakten, var
alla kategorier som vi vann. Dessutom var
Ålandsbanken den bank som kunderna
hade högst benägenhet att rekommendera.
Med denna typ av utmärkelser känner vi oss
än mer övertygade om att fortsätta bedriva
en långsiktig relationsbank.
Vi kunde under året även se höga kund-
nöjdhetssiffror i våra egna mätningar inom
vårt Premium kundsegment.
Bland vår personal följer vi regelbundet
många olika områden men en mätning som
sammanfattar stora delar av detta är vårt
engagemangsindex. Det var positivt att
under året se värdena hos vår personal stiga
inom detta område.
Hållbarhetsfrågorna blir en allt
tydligare del av vår vardag
Ålandsbanken har sedan  jobbat till-
sammans med våra kunder i hållbarhets-
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
frågor. Det visar att vi inte gör det enbart på
grund av att myndigheterna nu börjar kräva
handling av alla banker utan vi gör det av
egen övertygelse.
Det är en naturlig del i en bank som
tänker långsiktigt och vi vill bidra till FN:s
uppsatta hållbarhetsmål.
Under året har vi jobbat oss allt djupare
in i hållbarhetsfgornas olika dimensioner.
Vi har satt nya mål och börjat mäta vår
påverkan på allt flera områden. Vi har ökat
förståelsen för vår påverkan genom den
dubbla väsentlighetsanalys som vi genom-
förde och som tar hänsyn till både vår
direkta påverkan som företag som den
indirekta påverkan som våra tjänster och
produkter medför. På vissa områden får man
konstatera att svaren som kommer fram inte
alltid är exakta men de ger oss vägledning.
För att ytterligare vässa oss inom hållbar-
hetsområdet har vi rekryterat mer personal
med rätt kompetens och som kan jobba
dedikerat med dessa frågor.
Vi är en bank som har ambitionen att
xa. Samtidigt har vi lagt målen att minska
våra utsläpp av växthusgaser. Att kombinera
tillväxt med minskade utsläpp kräver både
kunskap och en beredskap att ta medvetna
beslut. Vi är dock övertygade om att våra
kunder och samarbetspartners vill vara med
på vår resa och bidra till en hållbarare värld.
Vi fortsätter på inslagen väg
När vi ser på det förtroende som allt fler
kunder väljer att ge oss, i kombination med
att det bevisligen går att bedriva en rela-
tionsbank på ett lönsamt sätt, ja då stiger vår
övertygelse om att vi skall fortsätta på den
väg vi just nu vandrar utan behov av stora
förändringar. Samtidigt som jag säger det så
vet vi att det finns många områden där vi
ännu kan bli bättre och där skall vi lägga
kraften de inkommande åren.
Jag vill rikta ett stort tack till hela vår per-
sonal och även ett stort tack till våra befint-
liga och nya kunder för det förtroende som
ni visar oss.
Peter Wikf
Verkställande direktör
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Strategi och värdeskapande
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Att våga gå sin egen väg
Strategi och värdeskapande
När de stora bankerna blir allt större och deras kunder känner sig allt mindre uppstår ett tydligt behov.
Det är behovet av en bank där varje kund känner sig sedd, hörd och uppskattad. Ålandsbanken har ett
sekel i ryggen som en självständig, innovativ och kundanpassad bank. Därför är det självklart att vi
fortsätter på den väg där kundernas behov är ledstjärnan för utvecklingen av Ålandsbanken.
Vi erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapitalförvalt-
ningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privat-
personer och företag i utvalda geografiska områden i Finland
och i Sverige.
Vi erbjuder Banking as a Service (BaaS). Vår målgrupp är företag
som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke.
Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS). Vår målgrupp är finansiella
företag som behöver IT-tjänster för att kunna hantera
sina kunder.
Vår vision
Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och
för företag som värdesätter relationer.
Vår position
Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande.
Ålandsbanken skapar värde för människor och företag genom att
leverera storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens
omtanke och engagemang. På Ålandsbanken fokuserar vi på
problemen vi löser, vilka möjligheter vi skapar och hur vi levererar
olika typer av värde till våra kunder. Vi går alltid vår egen väg, och
det är så vi får allt fler vänner med på resan.
Vårt positionsval är ambitiöst, men det är en position där vi ser
ett tydligt kundbehov och en växande marknad. Ålandsbanken
xer inom de utvalda målgrupperna när vi lägger särskild vikt på
investeringsverksamheten, samtidigt som vi levererar finansierings-
lösningar och övriga banktjänster med utmärkt service.
Investeringsbanken som kan finansiering
Ålandsbankens kompetens som investeringsbank har under de
senaste åren befästs på samtliga marknader. Det ökade antalet
kunder och flera branschspecifika utmärkelser visar det. Vårt
finansieringskunnande har långa traditioner och kommer
fortsättningsvis att spela en central roll.
Kundrelationer och förtroende
All sund bankverksamhet bygger på förtroende. Det syns tydligt i
kundernas sätt att hantera sina investeringar. Vi vet att det krävs tid
och engagemang för att bygga upp förtroende hos nya kunder.
Ålandsbanken erbjuder en bank som den borde vara. En bank som
vill att personer, företag och samhälle ska ha grogrund att utvecklas.
Vi är övertygade om att starka och långsiktiga relationer byggs upp
genom goda prestationer av ambitiösa personer.
God service via alla kanaler
Ålandsbanken har alltid välkomnat ny teknologi som gör vardagen
lättare för våra kunder. Därför har vårt Internetkontor sedan
starten varit en föregångare i branschen. I utvecklingsarbetet
gör vi inte skillnad mellan det personliga och digitala mötet.
Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att de får god service.
Våra relationer ska vara lika starka i varje kanal. Men vi tar också
fasta på de särskilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning
passar personliga möten bäst, medan Internetkontoret på webben
och bankapplikationen i mobiltelefonen ger kunden en tydlig
överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi.
Allt fler samarbeten
Via vårt dotterbolag Crosskey Banking Solutions har Ålandsbanken
länge samarbetat med andra aktörer inom IT-området. I den värld
som nu växer fram ser vi att vi har förmågan och möjligheterna att
erbjuda andra aktörer produkter och tjänster inom ett betydligt
bredare område än bara IT-tjänster. Inom fintech är Ålandsbanken
redan idag en mångsidig och kompetent partner med förmåga att
leverera lösningar till bolag inom de flesta finansiella områden.
Vi ska bli klimatneutrala
Med en nära koppling till det åländska samhället, beläget bland
tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbetet
har varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans med
våra kunder har vi skapat produkter och tjänster som både ökar
medvetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt. Hållbar-
hetsfrågorna är en integrerad del av vår verksamhetsstyrning,
där styrelse, ledning och varje medarbetare har en viktig roll.
I hållbarhetsarbetet tar vi avstamp i vår väsentlighetsanalys som
från och med i år beaktar det dubbla perspektivet enligt kraven i
CSRD
. Vi analyserar vår verksamhet och identifierar de områden
där vi har positiv och negativ inverkan samt de risker och möjlig-
heter vi ställs inför. Därefter sätter vi upp tydliga utvecklingsmål
och följer regelbundet upp vårt arbete.
Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern
och slutligen nå nettonoll.  anslöt vi oss till den globala allian-
sen Net Zero Banking Alliance, vilket innebär att vi  ska redo-
visa nettonoll växthusgasutsläpp, i linje med Parisavtalet. Med stöd
av Greenhouse Gas-protokollets scope – beräknar och redovisar vi
kvartalsvis växthusgasutsläppen från vår operativa verksamhet, våra
kunders investeringsportföljer och vår kredit- och Treasuryportfölj.
1
EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, som trädde i kraft från och med 1 januari 2024.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken har skapat ett eget index där första och sista plats i kundundersökningen motsvarar index  respektive index . För att kunna beräkna det totala
resultatet viktas utfallet för varje geografiskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten).
För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning
och inlåning från allmänheten).
Ålandsbankens målsättning är att resultaten ska överstiga branschindex. Maximalt utfall .
0
5
10
15
20
20232022202120202019
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
procent
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
Mål
0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
15,0
20232022202120202019
rnprimärkapitalrelation
procent
Kärnprimärkapitalrelation
Målintervall
Medarbetarengagemang Mål
, jämfört med målet ,
Medarbetarengagemang
Ledarskapsindex Mål
, jämfört med målet ,
Ledarskapsindex
0
20
40
60
80
100
20232022202120202019
0
2
4
6
8
10
20232022
0
2
4
6
8
10
20232022
Utdelningsandel
procent
Utdelningsandelen, ordinarie dividend
Utdelningsandelen, tilläggsdividend
Mål
Strategi och värdeskapande
Övergripande mål och utfall
Vi har ett balanserat perspektiv och
ett långsiktigt åtagande
Utgångspunkten för vår verksamhetsstyrning är
ett balanserat perspektiv där våra kunder, med-
arbetare, aktieägare och andra intressenter ges
möjlighet att skapa långsiktiga värden. Under
året fortsatte arbetet med att förbereda och
implementera det kommande regelverket
CSRD. I takt med att den finansiella styrmodel-
len kompletteras med hållbarhetsmål och nyck-
eltal blir hållbarhetsstyrningen fullt ut en inte-
grerad och naturlig del av vårt arbete.
Vår målstyrning börjar med att styrelsen
tillsammans med vd och koncernledning
formulerar de strategiska målen och priorite-
ringarna. Dessa konkretiseras och kompletteras
med mätetal i vår treårsplan som uppdateras
varje höst.
Under  har vi arbetat mot följande mål:

Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens
sta aktör, med de nöjdaste kunderna inom Pri-
vate Banking- och Premium Banking-segmenten.
Ålandsbanken genomför varje år kundnöjd-
hetsmätningar i segmenten Private Banking och
Premium Banking. Våra verktyg i det arbetet är
ett nöjd-kund-index (NKI) och Net Promoter
Score (NPS) som mäter kundlojaliteten. 
utgs Ålandsbanken för tredje året i rad till
Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt
var kundernas intresse för att rekommendera
Ålandsbanken fortsatt högt.
Resultatet i nöjd-kund-indexet NKI
:
Vårt mål var , utfallet blev .
Resultatet i Net Promoter Score NPS
:
Vårt mål var mer än , utfallet blev .
 
Ålandsbankens målsättning som arbetsgivare är
att ha motiverade, engagerade och friska med-
arbetare som ständigt utvecklas.
För Ålandsbanken som samhällsaktör och
arbetsgivare är det sociala ansvarstagandet
viktigt. Genom att löpande mäta och följa upp
medarbetarnas motivation och arbetsförhål-
landen kan vi säkerställa en sund och effektiv
organisation. Samtidigt arbetar vi konsekvent
för jämlikhet, medan vi bekämpar alla former
av ekonomisk brottslighet och korruption.
Under året fortsatte vi arbeta med
ledarskapsutvecklingen.
Resultatet i mätningen av medarbetar-
engagemanget: Vårt mål var mer än ,,
utfallet blev ,.
Resultatet i mätningen av medarbetarnas
vilja att rekommendera Ålandsbanken som
arbetsgivare (eNPS): Vårt mål var mer än ,
utfallet blev .
Resultatet i ledarskapsindex: Vårt mål var
mer än ,. Utfallet blev ,.
(Noter och delmål redovisas i not H.)
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
203020282026202420222020
xthusgaser, mål och utfall
miljoner ton CO
e
Totalsumma växthusgaser
Mål : Minska med 
jämfört med 
 
Ålandsbankens övergripande och långsiktiga
finansiella mål är:
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE),
ska över tid överstiga  procent. Utfallet
blev , procent.
Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga
Finansinspektionens minimikrav med
,–, procentenheter. Utfallet blev
, procentenheter över Finansinspektio-
nens minimikrav.
Utdelningsandelen ska vara  procent av
årets vinst, eller högre, givet att målet för
kapitalstyrkan inte underskrids. Styrelsens
förslag är att i ordinarie dividend dela ut
 procent av årets vinst.
-   
Baserat på den vidareutvecklade väsentlighets-
analysen av vår kreditgivning till privatpersoner
och företag kunde vi under året identifiera vårt
andra miljö- och klimatmål som handlar om
cirkulär ekonomi med inriktning på resurseffek-
tivitet. Målsättningen omfattar krediter som har
en hög resursförbrukning och därmed också en
hög belastning på miljön och klimatet, exempel-
vis projekt inom fastighetssektorn. Inom dessa
områden finns det ett stort behov av en omställ-
ning till cirkulär ekonomi för att spara så mycket
av naturens resurser som möjligt. Vi kommer
under  att fortsätta öka vår förståelse kring
hur cirkulär vår kreditportfölj är.
Under året fortsatte vi arbetet med att
utveckla och förfina modeller för att kunna följa
upp utvecklingen i relation till uppsatta mål.
(Noter och delmål redovisas i not H)
Ålandsbankens långsiktiga klimatmål avse-
ende utsläpp av växthusgaser är:
Minska utsläppen med  procent senast
, jämfört med nivån .
Klimatneutralitet .
Nettonollutsläpp .
Investeringarna står för den största
andelen av Ålandsbankens utsläpp,
och vi ser att scope  för investeringar
ökar markant från  till .
Vi bedömer att jämförbarhet mellan
olika år för utsläpp i scope  fortfarande
är svårbedömd då kvaliteten generellt
är låg för scope -data. En stor variation
finns också i omfattningen av rapporte-
rade utsläppsdata mellan olika företag,
vilket gör att uppgifterna om expone-
ringarna inte är tillräckligt exakta för att
användas för jämförelser. Till viss del
ser vi att rapporteringen från de bolag
som vi investerar i har utvecklats och att
en större andel av bolagen rapporterar
scope . Denna utveckling är positiv,
även om den ökade mängden data
medför att våra utsläppssiror stiger.
Vår verksamhet
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Private Banking
Stark tillväxt i ett eftertraktat segment
Foto: Viktor Fremling
Magnus Johansson, direktör för aärsområdet Sverige, Mikael Mörn, direktör för aärsområdet Åland
och Anne-Maria Salonius, direktör för aärsområdet Finland.
Ålandsbanken Private Banking innefattar
Private Banking-verksamheten på Åland,
i Finland och i Sverige samt kapitalför-
valtning (Ålandsbanken Fondbolag Ab
med tillhörande dotterbolag).
För att kunna leverera tjänsten Private
Banking tillhandahåller vi ett team av
medarbetare specialiserade på förmögen-
hetsförvaltning, finansieringslösningar,
juridik, personlig service och banktjänster.
Vår ambition är att hjälpa våra kunder i livets
alla skeden.
Private Banking-erbjudandet utgör en
av hörnstenarna i Ålandsbankens affärs-
verksamhet. Det är inom Private Banking
som Ålandsbanken har sin största mark-
nadsandel på det finländska fastlandet
och i Sverige.
Under året fortsatte Private Banking
locka nya kunder på de tre geografiska
marknaderna. Det kundsegment som
xer snabbast är kunder med mycket
stora förmögenheter.
Rörelseresultatet för Private Banking
uppgick  till , miljoner euro, vilket
motsvarade  procent av Ålandsbankens
samlade rörelseresultat. Avkastningen
på allokerat eget kapital uppgick till ,
procent. Det aktivt förvaltade kapitalet
ökade med  procent till   miljoner
euro.  präglades av avvaktande håll-
ning på aktiemarknaden, vilket syntes i
provisionsintäkterna. Samtidigt skapade
högre marknadsräntor betydligt bättre
förutsättningar för verksamhetens ränte-
netto. Nettoinflödet av aktivt förvaltat
kapital var dock fortsatt högt, trots den
turbulenta omvärlds situationen.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
0
2 500
5 000
7 500
10 000
20232022202120202019
Aktivt förvaltat kapital
miljoner euro
För tredje året i rad utgs Ålandsbanken
till Finlands bästa Private Banking-aktör i
Kantar Prosperas undersökning Private
Banking  Finland. Vår övergripande
prestation och viljan hos kunderna att
rekommendera Ålandsbanken är mycket
hög och vittnar om ett starkt förtroende
och en hög lojalitet bland våra kunder.
Ålandsbankens kundundersökningar
visar att kunderna fortsättningsvis uppskat-
tar oss för vår personliga service och etiska
standard samtidigt som vårt investerings-
resultat och våra hållbara investeringar får
högt betyg. Våra kunder fokuserar i allt
högre utsträckning på hållbarhet vid val av
investeringar. Vårt hållbarhetsengagemang
differentierar oss på marknaden. Vi erbjuder
våra kunder hållbara investeringsalternativ
och informerar om hur vår förvaltning beak-
tar ESG-faktorer i förvaltningen. Genom
medial synlighet för våra kapitalförvaltnings-
experter ökade kännedomen om Ålandsban-
ken som förmögenhetsförvaltare betydligt.
Kapitalförvaltning
Ålandsbanken Fondbolag ansvarar för inves-
teringsverksamheten inom Ålandsbanken
och bedriver sin verksamhet i Helsingfors,
Stockholm och Mariehamn. Fondbolaget har
ett brett utbud av produkter och tjänster
som omfattar de strategiska och taktiska
investeringsbesluten i fonder och diskretio-
nära portföljer.
För att stöda Ålandsbankens kapital-
förvaltningstjänster levererar fondbolaget
material som exempelvis övergripande
marknadssyn och rekommendationer på
enskilda värdepapper och tillgångsallokering
i modellportföljer. Vid utgången av  var
den förvaltade volymen   miljoner euro.
De miljömässiga, sociala och bolags-
styrningsrelaterade aspekterna (ESG) blir
allt viktigare, och är idag helt integrerade i
investeringsprocessen. Under året fokusera-
des mycket av arbetet på att identifiera och
mäta utsläpp med extra fokus på utsläpps-
intensiva sektorer. Vi fortsatte att mäta hur
många bolag som har skrivit under eller for-
mulerat en ambition att skriva under Science
Based Targets Initiative (SBTi). Vid årsskiftet
hade  procent av portföljbolagen inlett
processen för att ändra sin verksamhet så
att den ligger i linje med SBTi och  procent
hade redan skrivit under.
 präglades marknaden av fortsatt
geopolitisk oro och inflationsbekämpning,
samt viss internationell bankoro under inled-
ningen av året.
Tillgångsallokeringen lyckades trots hög
volatilitet skapa en meravkastning under
året. Anledningen var främst en hög expo-
nering mot risktillgångar, både inom aktier
och räntebärande instrument. Kapital-
förvaltningsfonden presterade en absolut-
avkastning klart bättre än fondens långsik-
tiga mål, vilket i sin tur var något bättre än
fondens jämförelseindex.
Utvecklingen i våra aktiefonder och
modellportföljer var generellt sett god under
året, och i flertalet fall överträffade de sina
jämförelseindex. Vår nordiska Småbolags-
fond påverkades dock negativt av stigande
räntenivåer, som medförde att investerarna i
första hand sökte sig till större, mer likvida
bolag. Våra diskretionärt förvaltade modell-
portföljer presterade mycket väl under året,
och har nu levererat en tydlig överavkast-
ning mot marknaden både på tre, fem och
tio års sikt.
Ålandsbankens räntefonder utvecklades
väl under året, både i förhållande till sina
jämförelseindex och konkurrerande fonder
i samma fondkategorier. Den fond som att-
raherade mest nytt kapital under året var
Ålandsbanken Kort Företagsränta, vår för-
siktiga korta räntefond med inriktning på
företagslån. Fonden Kort Företagsränta
belönades av Refinitiv Lipper som bästa
fonden i sin kategori i Norden under den
senaste treårsperioden.
Investerarnas aptit för Ålandsbanken
Euro High Yield som investerar i obligationer
av företag med lägre kreditvärdighet var
däremot inte investerarnas primära val
under året. Samma trend märktes på mark-
naden i allmänhet. Totalt steg det förvaltade
kapitalet i Ålandsbankens räntefonder till
närmare  miljard euro under året.
Under året fortsatte vi arbetet med att
utveckla investeringsalternativ med fokus på
den gröna energiomställningen. Under som-
maren lanserade Ålandsbanken Fondbolag
en ny sluten alternativ investeringsfond för
professionella investerare, Ålandsbanken
Havsvind I. Fonden är en fortsättning på det
samarbete som fondbolaget startade med
den svenska vindkraftsutvecklaren OX för
att utveckla havsbaserad vindkraft i de
åländska havsområdena. Tillsammans äger
de havsvindprojektet Noatun Nord, beläget
norr om Åland. Fondens storlek är cirka 
miljoner euro och har en minimiteckning på
 miljon euro.
 var ett utmanande år för fastighets-
placeringar. Den nya räntemiljön och den
ekonomiska osäkerheten påverkade efter-
frågan på bostäder negativt och antalet
bostadsaffärer minskade avsevärt jämfört
med tidigare år. De fallande bostadspriserna
och stigande underhålls- och finansierings-
kostnader sänkte därmed avkastningen i
Ålandsbanken Bostadsfond, varpå många
investerare önskade avveckla sina innehav.
Begäran om inlösen startade under första
halvåret och accelererade under hösten.
Den illikvida finländska bostadsmarknaden
försvårade dock möjligheten att avyttra
bostadstillgångar och under andra halvåret
tvingades fonden senarelägga betalningen
av inlösenbegäran. Fondens portföljsförvalt-
ningsteam har förstärkts under året.
Under året uppdaterades och marknads-
anpassades fondstadgarna för både UCITS-
och alternativa placeringsfonder.
 väntas en investeringsmiljö där
inflationstrycket stegvis avtar, ränteläget
fortsätter att normaliseras och konjunkturen
gradvis förbättras. Förvaltningsportföljerna
hade vid utgången av  en tydlig övervikt
i aktier och företagskrediter, vilket avspeglar
en positiv marknadssyn.
Vår investeringsfilosofi bygger på aktivt
ägande av kvalitetsbolag med rimliga värde-
ringar, och vi tror att den filosofin kommer
ha goda förutsättningar att skapa mervärde
för våra kunder och fondandelsägare även
under .
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Premium Banking
Antalet kunder ökar inom Premium Banking
Inom affärssegmentet Premium Banking redovisar vi samtliga privat- och företagskunder
som inte är Private Banking-kunder.
Lite förenklat består affärssegmentet av tre
kundkategorier: Premium Banking-kunder,
företagskunder på Åland och övriga kunder,
som ofta har en relation till andra Premium
Banking-kunder.
Samarbetet mellan Private Banking och
Premium Banking fortsatte att utvecklas på
alla tre hemmamarknader. I takt med att
Private Banking har fått en allt större andel
mycket förmögna kunder har kunder som
tidigare betjänades av Private Banking flyttat
till Premium Banking för att erbjudas mer tid
och anpassad service. Investeringsaffären
har de senaste åren fått en allt större vikt
inom Premium Banking. Premium Banking-
erbjudandet kännetecknas av en hög per-
sonlig servicenivå.
Antalet Premium Banking-kunder ökade
under året och rörelseresultatet för Premium
Banking uppgick till , miljoner euro på
helår, vilket var , miljoner euro bättre än
. De stigande räntorna dämpade efter-
frågan på bostadsmarknaden och ledde till
att fler kunder valde att amortera på sina
bolån, vilket minskade kundernas inlåning
och sparande något.
Östersjökontot har under året ökat kraf-
tigt i popularitet som ett intressant och håll-
bart inlåningsalternativ.
Kundundersökningar bekräftar fortsätt-
ningsvis att våra kunder uppskattar den
personliga service som vi erbjuder. Kund-
nöjdheten under  låg på ungefär
samma nivå som tidigare. Våra kunder är i
hög utsträckning villiga att rekommendera
oss för sina vänner.
Vi satsar kontinuerligt på kompetens-
höjning. Personalen har deltagit i både
interna och externa utbildningar.
Enheten Ålandsbanken Företag är mark-
nadsledaren på Åland och erbjuder ett stort
utbud av tjänster och produkter som är
anpassade för de åländska företagen.
Enheten Ålandsbanken Corporate
Banking hanterar större koncerner med
internationell inriktning och med säte på
Åland. Dessutom erbjuder enheten kvalifice-
rade finansieringstjänster till befintliga och
potentiella kunder hos Private Banking i
Finland och Sverige. Under året ökade
intresset för Ålandsbankens erbjudande
inom Corporate Banking. Särskilt glädjande
var de finansieringsupplägg som gjordes till-
sammans med de företagare som utvecklar
och investerar i sina verksamheter för att
uppnå klimatmålen och därigenom bidra
till klimatomställningen.
 sammanfattas som ett utmanande
år för det åländska näringslivet. Inflations-
uppgången och räntehöjningarna gjorde att
konsumenterna alltmer var tvungna att hus-
hålla med sina medel, vilket syntes i form av
minskad konsumtion och minskade investe-
ringar. Flera företag har utmaningar och det
märktes bland annat genom att vår tid med
kunderna i högre grad gick åt till att disku-
tera utmaningar i stället för nyinvesteringar.
Å andra sidan är det precis det vi ska vara,
en partner man kan samarbeta med i oroliga
tider. Utmanande tider sätter vårt samhälls-
engagemang på Åland lite mer på prov.
De oroliga tiderna ledde till minskad
efterfrågan på krediter och även till utflö-
den från inlåningen. Att använda mer av
sina reserver i hårdare tider är ett naturligt
och sunt beteende och något som vi upp-
muntrar våra kunder till. När vi som bank
har mindre aktivitet på finansieringssidan
ger det oss i stället möjlighet att arbeta
med hållbarhet inom kreditgivningen.
Under  kommer vi bland annat att
fokusera på att ta fram arbetssätt och
ambitionsavtal som ska hjälpa både oss
och våra kunder att välja hållbara investe-
ringsalternativ. Tillsammans kan vi bidra till
att uppnå de uppställda klimatmålen.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Fintech ger tillväxt från nya kundsegment
Foto: Therese Andersson
Partnersamarbeten
Sofie Holmström, aärsområdeschef för Partnersamarbeten.
Ålandsbankens partnersamarbeten har
i dag samarbeten av två slag: strategiska
samarbeten med fintechbolag samt
samarbeten i rollen som tjänsteleve-
rantör till finansiella bolag med egna
verksamhetstillstånd. Vi har också ägar-
intressen i de fyra partnerföretagen
Dreams, Doconomy, Borgo och Plusius.
Den  mars  lanserade vi det första sam-
arbetet mellan ett fintechbolag och en bank
– det första samarbetet i sitt slag i Norden
och kanske även i världen. Dreams sparapp
lanserades på den svenska marknaden och
Ålandsbanken var aktören som levererade
de banktjänster som behövdes. Ålands-
banken valde som många gånger tidigare att
anta rollen som pionjär då entreprenörskap
och innovationskraft fått vägleda beslut.
Under de här åtta åren har vi hunnit bygga
upp nya affärsvolymer via flertalet strate-
giska samarbeten. Ett nytt affärsområde
som bidrar till Ålandsbankens tillväxt och
ekonomiska resultat har växt fram.
Affärsidén för de partnersamarbeten
som inleds kan summeras till att skalfördelar
ska uppnås genom att nyttja befintliga
resurser i högre grad. Samma resurser för IT,
processer och kunskap kan användas av fler
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
20232022202120202019
Förvaltade bolån
miljoner euro
och på det sättet breddas nyttan. Produkt-
paletten är bred inom affärsområdet då
affärsvolymer finns för inlåning, utlåning,
aktivt förvaltat kapital, förmedlade betal-
ningar och förmedlade bolån.
Under det gångna året har samarbetet
med Dreams på den svenska marknaden
utökats från att omfatta volymer inom pro-
dukterna sparkonto och fondsparande till att
också omfatta en ny produkt för lånespa-
rande. Efter ett utvecklingsprojekt för kon-
sumtionskrediter har vi nu lanserat en tjänst
med vilken kunder via Dreams smarta och
vetenskapliga plattform för sparande kan få
hjälp att bli skuldfria från konsumtionskredi-
ter. Produkten syftar till att hjälpa människor
till ett ekonomiskt välmående som är håll-
bart över tid.
Efter innovativt utvecklingsarbete inom
hållbarhetsområdet lanserade Ålands-
banken  beräkningsmetoden Åland
Index för koldioxidutsläpp för privatperso-
ner. För att möjliggöra fortsatt snabb expan-
sion av Åland Index valde Ålandsbanken
under  att sälja de immateriella rättig-
heterna för koldioxidberäkningen till Doco-
nomy, som redan hade etablerat Åland
Index som global bankstandard. Doconomy
har sedan dess visat på kraftig tillväxt och så
även under . I dag är Doconomy klart
marknadsledande och Åland Index når över
 banker i mer än  länder över hela
världen. Det innebär att mer än  miljoner
människor har tillgång till tjänster som möj-
liggörs av Åland Index.
Doconomy siktar mot att en miljard
människor ska få tillgång till deras erbju-
dande och då även den beräkningsmetod
som utvecklades av Ålandsbanken och som
blev Åland Index och som nu är en global
standard. Under det gångna året förvärvade
Doconomy Dreams Technology – ett bolag
som bröts ut från moderbolaget i Dreams
och där ägarskapet av Dreams tekniska
plattform och sparmetod finns. Med hjälp av
den tekniska plattformen ska Doconomys
tjänster kunna förmedlas till nya kunder
med ännu större kraft och med utökat fokus
på klimat smarta beteendeförändringar.
Doconomys framgång delas av Ålandsban-
ken via vår ägar andel om  procent samt
genom att vi kan erbjuda våra kunder nya
produkter som utvecklas av Doconomy med
avstamp i Åland Index.
I rollen som tjänsteleverantör är bolåne-
samarbetet med Borgo det överlägset mest
omfattande åtagandet. Ett utvecklings-
projekt har pågått sedan . Under 
lanserades tjänsterna för betalningar samt
kund- och kontohantering, redovisning plus
myndighets rapportering och treasury samt
också de första produktlanseringarna inom
kredittjänsten. Inom kredittjänsten har
sedan löpande produktlanseringar skett
under  och  för att i november
 nå ett komplett produktutbud.
Projektet kommer ännu att pågå under
 för kompletterande funktionalitet.
 har utöver nya produktlanseringar
präglats av mottagande av nya bolånevoly-
mer vid tre olika tillfällen. I mars förflyttades
bolån till ett värde av , miljarder kronor från
Sparbanken Syd till Borgo. I maj förflyttades
bolån om , miljarder kronor som Sparban-
ken Syd har förmedlat hos SBAB till Borgo.
I september gjorde Ålandsbanken en över-
låtelse till Borgo från vår balansräkning då
bolån förmedlade av ICA Banken och Söder-
berg & Partners till ett värde av , miljarder
kronor flyttades till Borgo. Förvaltade bolån
hos Borgo, som genererar en provisionsinkt
inom affärsområdet för Partnersamarbeten,
uppgår efter dessa överlåtelser i slutet av
 till drygt  miljarder kronor.
Tjänsteleveranser finns också inom
betalningsområdet. Tillståndspliktiga aktörer
som erbjuder smidiga betalningslösningar
till marknaden kan erbjudas att använda
Ålandsbankens befintliga infrastruktur för
betalningar både i Sverige i svenska kronor
och i Europa i euro. Under  uppgick
antalet förmedlade betalningar till över fem
miljoner. Provisionsintäkterna från de eta-
blerade samarbetena är därmed betydande
och de blir stegvis allt fler.
Under  förväntas fortsatt tillväxt
inom affärsområdet och därmed ett allt
större bidrag till Ålandsbankens resultat.
Samarbetet med Dreams ska expandera
tack vare den nya produkten för att betala
bort konsumtionskrediter, medan bolåne-
samarbetet löpande har en tillväxt genom
bolåneförmedlarna inom samarbetet, ICA
Banken, Ikano Bank, Söderberg & Partners,
Sparbanken Syd och Ålandsbanken Sverige,
vars bolån förmedlas till Borgo. Marknads-
läget för bolån har under  varit utma-
nande, men redan under  väntas mer
aktivitet som ska gynna både Ålands-
bankens och Borgos tillväxt. Under 
ska också en slutlig överlåtelse från Ålands-
banken göras för de sista bolånen som ICA
Banken har förmedlat till Ålandsbanken
samt en resterande del av Ålandsbanken
Sveriges egen bolånestock. Även betalnings-
området kommer  visa på tillväxt då de
befintliga aktörerna planerar volymökningar
och flera potentiella nya samarbeten för
närvarande utvärderas.
Ålandsbanken strävar via partnersamar-
beten till volymökningar genom att hitta
aktörer som behöver sådana tjänster som
redan produceras inom vår verksamhet.
I vissa fall behövs anpassningar av tjänsterna
och i andra fall kan leveranser direkt etable-
ras efter att motparten har utvärderats och
avtal är undertecknat. Då Ålandsbanken nu
har mer än åtta års erfarenhet som partner-
aktör inom fintechområdet är vi en av de
mest väletablerade samarbetsbankerna
i Norden. Årligen mottar affärsområdet
för partnersamarbeten omkring  för-
frågningar om nya möjliga samarbeten.
Enbart ett fåtal väljs ut för grundlig utvärde-
ring. När god matchning finns erbjuds
Ålandsbankens tjänster.
I några av bolagen som Ålandsbanken
samarbetar med har vi valt att gå in i en
ägarroll parallellt med leverantörsrollen.
I slutet av  hade vi ägarintressen i fyra
partnerföretag: Dreams, Doconomy, Borgo
och Plusius.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Eektiv strategi ger Crosskey fortsatt medvind
IT
0
10
20
30
20232022202120202019
Koncernexterna IT-intäkter,
Crosskey
miljoner euro
Niclas Södergård verkställande direktör för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
Crosskey fortsatte sin tillväxtresa med
både nya kunder, projekt och anställda.
Crosskey har en klar och effektiv strategi:
våra tjänster ska vara lättillgängliga via
gränssnitt (API:er). Våra produkter ska
väcka stort intresse på marknaden och vi
ska leverera högklassiga lösningar inom
bank-, kort- och kapitalförvaltningsområ-
det. När finansbranschen nu tar steg mot
PSD-direktivet och Open Finance står
Crosskey redo att möta behoven.
Implementationsprojektet för POP-
bankerna fortsatte att ligga i fokus 
och kommer också att fortsätta vara det
under . Under projektet satsar Crosskey
samtidigt stort på produktutveckling av
de digitala kanalerna, vilket kommer att
garantera snabbare lanseringar. När kana-
lerna blir enhetliga minskar den framtida
utvecklingstiden.
Under året har flera framgångsrika mig-
reringar till hypoteksbolaget Borgo genom-
förts, vilket visar på kraften i vår strategi.
Betalningsområdet utvecklas snabbt i
Norden och Europa. Crosskey har under
många år erbjudit fullständiga och moderna
betalningslösningar på den finländska och
svenska marknaden. Vi fortsatte under 
att stärka erbjudandet med bland annat
SEPA Instant och Target. Vi följer med
intresse utvecklingen på den svenska mark-
naden efter avvecklingen av P och vår
ambition är att erbjuda nya lösningar så fort
efterfrågan finns.
På kapitalmarknadsområdet är Crosskey
en etablerad aktör med ett konkurrens-
kraftigt erbjudande. Under året tecknade
Mangold Fondkommission avtal om att köpa
Cross keys kapitalmarknadssystem. Crosskey
genomförde också sin PCI-DSS-certifiering
för elfte året i rad och är därmed bland
de första i världen att ta i bruk den nya
.-standarden.
Informationssäkerhet finns i Crosskeys
ryggmärg, men det är samtidigt ett utma-
nande område som kräver ödmjukhet inför alla
nya utmaningarna som kommer. Under året
påbörjades förberedelserna inför EU:s nya för-
ordning om digital operativ motståndskraft
(DORA) som kommer att ha en stor påverkan
på företag inom finans branschen.
Artificiell intelligens dominerade nyhets-
flödet under året och Crosskey tog sina
första steg mot att använda AI-lösningar.
Samtidigt gäller det att ha en balans mellan
att ligga i framkant och ta i bruk ny teknologi
eftersom Crosskey och våra kunder ingår i
ett känsligt segment.
Under  ökade antal heltidstjänster
till , vilket är en nettoökning med  jäm-
fört med utgången av . I takt med att
Ålandsbankens partneraffärerxer blir
Crosskey en allt viktigare del av koncernen.
Tillsammans har vi ett starkt erbjudande där
Crosskey och Ålandsbanken tillhandahåller
allt fler paketerade tjänstelösningar för
finansiella företag.
Hållbarhetsarbetet är en integrerad del
hos Crosskey och vi har under många år
säkerställt att våra tekniska lösningar drivs
med grön el. Inom den sociala hållbarheten
jobbar vi med att säkerställa att Crosskey är
en långsiktigt bra arbetsplats för våra
anställda. Det gör vi bland annat genom att
säkerställa en balans mellan arbets- och
privatliv, till exempel med hybridlösningar.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernstaber
Koncernstaber
Foto: Viktor Fremling
Tove Erikslund, Chief Administrative Ocer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Ocer
och Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance.
Ålandsbanken har tre koncernstaber med
totalt  medarbetare i Mariehamn,
Helsingfors, Vasa och Stockholm.
CFO-staben leds av Chief Financial Ocer
Jan-Gunnar Eurell och består av avdelning-
arna Treasury, Group Finance samt IR
& Koncernkommunikation.
CRO-staben leds av Chief Risk & Compli-
ance Ocer Juhana Rauthovi och består av
avdelningarna Risk Control, Compliance,
Operativa risker & Säkerhet, Juridiska,
Kreditberedning, Kreditprocesser och
Investeringstjänster.
CAO-staben leds av Chief Administrative
Ocer Tove Erikslund och består av
avdelningarna Aärsstöd, Aärsstöd
Kapitalmarknad, Kundservice & Marknads-
support, Aärsutveckling, Hållbarhets-
& HR avdelningen.
Staberna som tjänsteleverantör
Ålandsbankens koncernstaber har en central
roll i att stödja koncernledning och styrelse
i det strategiska beslutsfattandet och i verk-
samhetsstyrningen. Staberna fyller vidare
en viktig funktion i kommunikation med
tillsynsmyndigheter, ratinginstitut, skuld-
investerare och aktieägare.
Koncernstaberna levererar affärsstöd-
jade tjänster internt inom Ålandsbanken
men också externt till kunder på de nordiska
marknaderna. Affärsstödjande tjänster
omfattar kund och konto samt betalnings-,
kredit- och investeringsaffären. Stöd erbjuds
även inom kundtjänst, HR, juridik, finans och
verksamhetsstyrning. I staberna finns också
ansvar för Ålandsbankens inköpsarbete,
IT-utveckling och IT-beställaransvar gente-
mot Crosskey. Staberna säkerställer att
verksamheten lever upp till gällande regel-
verk och tillsynskrav.
Borgo är det enskilt största externa
samarbetet, där Ålandsbankens staber
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
tillsammans med Crosskey tillhandahåller en
nyckelfärdig tjänst med tillhörande system
avseende bland annat bolånetjänster, vissa
betalningstjänster, inlåningstjänster, treasury-
tjänster, redovisningstjänster och myndig-
hetsrapporteringstjänster. Framför allt antalet
heltidstjänster som är engagerade i kredit-
tjänsten fortsatte att växa under året.
Processeektivsering och
it-utveckling i en digital omvärld
Ålandsbanken har inom många områden väl
fungerande processer som står sig bra i en
branschjämförelse. Personalnöjdheten och
motivationen mäts kontinuerligt och är fort-
satt hög inom de flesta stabsavdelningar.
Ambitionen är likväl att fortsätta utvecklas
och bli ännu bättre och effektivare.
Koncernbokslut och interna styrrappor-
ter, som är klara bankdag fem, är exempel
på väl fungerande rapporteringsprocesser.
Affärsanalys- och kundlönsamhetsrappor-
ter, som uppdateras från datalagret, är
andra exempel.
Utvecklingsprojekt har under året varit
inriktade på att minska drift- och licenskost-
naderna för IT-system, förbättra systemstöd
och processer både för kundansvariga och
backoffice. Som stöd i det arbetet har vi
fortsatt använda automationsteknik i form
av Robotic Process Automation (RPA)
och datalagret.
Arbetsplatsutrustningen har successivt
moderniserats och effektiviserats. Ett syste-
matiskt arbete med inköp och leverantörs-
relationer har lett till allt lägre kostnader för
köpta tjänster.
De senaste åren har Crosskeys ekonomi-
funktion framgångsrikt integrerats i kon-
cernorganisationen. Det har inneburit att
Crosskeys processer kunnat integreras i
koncernens processer bland annat vad gäller
internredovisning, bokslut, rapportering och
inköp. Det riktigt stora framtidsområdet i
samverkan med Crosskey är Data and
Analytics, där flera seniora nyckelpersoner
tillkommit de senaste åren för att minska
konsultberoendet och driva utvecklingen.
Inom områdena för betalningar, kund
och konto samt placeringar var  fort-
sättningsvis ett utvecklingsintensivt år.
Affärsstöd och Kapitalmarknadsstaben stod
för de största beställningarna av prioriterade
utvecklingsprojekt. Främst handlade det om
att anpassa verksamheten till marknads- och
regelverksförändringar. Förändringarna gäl-
ler allt från ökade krav på kundkännedom
och riskhantering till stora infrastrukturella
förändringar på marknaderna för betal-
ningar, clearing och avveckling av värde-
papper inom Europa.
Året innebar även flera leveranser inom
betalningsområdet där den största leveran-
sen var kopplad till Europeiska centralban-
kens (ECB) lansering av det nya betalsyste-
met T i mars . Fortsatt stort tryck från
myndigheterna finns det på området betal-
ningar med flertalet myndighets- och mark-
nadsmässiga krav samt på områdena AML/
CFT och bedrägeri. Inom kapitalmarknads-
området anslöt sig i september finska värde-
papperscentralen Euroclear Finland till
TARGET-Securities, TS. Syftet är att har-
monisera och effektivisera avvecklingen av
värdepappershandeln i Europa. Den finska
marknaden inklusive Ålandsbanken har
förberett övergången till TS-plattformen
under flera års tid.
För att förbättra och förstärka kundupp-
levelsen lanserade Ålandsbanken möjlig-
heten för våra kunder att ta emot SEPA-
expressbetalningar och betala med Garmin
Pay. Under året fortsatte också vårt arbete
med att förbättra användarupplevelsen och
utöka tjänsteutbudet och självservicemöjlig-
heterna i Mobilbanken och Internetkontoret.
För att ytterligare öka standardiseringen
och skapa förutsättningar för ökad skalbar-
het har staberna under året arbetat med
att definiera servicelöften och standard-
erbjudanden.
Inom kreditområdet har agendan under
året dominerats av nya myndighetskrav och
regelverksimplementation, bland annat
införandet av ett positivt kreditregister i
Finland, Basel IV, utveckling av nya kredi-
triskmodeller och processutveckling för
våra partnersamarbeten.
Analysen och kontrollen för att säker-
ställa en fortsatt god kvalitet på bankens
kreditgivning har stärkts. Bankens reserve-
ringar från kreditportföljen är i paritet med
 trots att det allmänna konjunkturläget
blivit sämre under .
Hos Kundservice minskade ärendevoly-
merna något från cirka   ärenden per
månad under  till cirka   ärenden
per månad under . Kunderna kan kon-
takta Ålandsbankens kundservice via tele-
fon, Internetkontoret och Mobilbanken samt
via mejl och chatt. Den kundundersökning
som vi gjorde visade att Kundservice håller
en fortsatt hög kvalitet i sina kundmöten.
Generell nöjdhet betygsattes av våra kunder
till  på en skala . Vår målsättning var
att uppnå betyget .
Utvecklingsarbetet inom staberna kom-
mer under  att präglas av regelverksan-
passningar av verksamheten. Satsningarna
för att öka effektiviteten och stärka kund-
upplevelsen drivs som prioriterade utveck-
lingsprojekt och de fortsätter vid sidan av
vårt löpande förbättringsarbete. Inom kapital-
marknadsområdet planerar vi också att ta
nästa steg mot att ytterligare harmonisera
systemen och processerna, så att vi på sikt
har samma system i Sverige och Finland.
Den nya avdelningen Investeringstjänster
har som huvudsaklig uppgift att utveckla
och stödja Ålandsbankens investeringsaffär.
Anpassningar till förändrade regelverkskrav
samt effektiviseringar av arbetsprocesser är
prioriterade områden.
Hållbarhet
Under året fortsatte vi att integrera hållbar-
het i vår verksamhetsplanering och ekono-
miska rapportering. Arbetet med att inte-
grera klimat- och hållbarhetsrisker i bankens
befintliga riskhanteringsprocesser kommer
att fortsätta under . Se hållbarhetsrap-
porteringen på sidan  för mer information.
Den sociala dimensionen är ett av
Ålandsbankens största påverkansområden.
Under året ökade antalet kundbedrägerier.
För våra kunder innebär det ökad försiktig-
het och medvetenhet när de använder våra
digitala tjänster. Vi jobbar kontinuerligt med
att höja IT-säkerheten i Ålandsbankens digi-
tala kanaler, förfina vår monitorering samt
vidareutveckla säkerheten på produktnivå
för att snabbare identifiera och motverka
bedrägerier. Engagemang och motivation
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
mäts kontinuerligt inom organisationen och
trendutvecklingen visar en fortsatt ökning
under .
Under  har Human Resources-
avdelningen identifierat behovet av en
utökad och effektiviserad process för kom-
petensutveckling och lärande. För att skapa
förutsättningar för kontinuerligt lärande och
effektiva processer implementeras ett så
kallat Learning Management-system (LMS)
under de kommande åren. För att skapa
förutsättningar för ett gott ledar- och med-
arbetarskap har ett fokusområde varit
kultur- och värdegrundsfrågor.
Juridiska avdelningen har haft stor fokus
på implementeringen av ett flertal hållbar-
hetsrelaterade EU-regelverk. De här regel-
verken har fått betydande påverkan på
bankens sätt att informera och rapportera
i förhållande till kunden. Regelverken är
komplexa och spänner över flera sektorer
vilket gör dem extra utmanande att imple-
mentera konkret och korrekt.
Likviditet och finansiering
Treasury ansvarar direkt för cirka en fjärde-
del av Ålandsbankens balansräkning och
indirekt för hela balansräkningen vad gäller
ränterisk och valutarisk. Treasury har stor
betydelse för bankens lönsamhet. I arbetet
med likviditetsförvaltning och ränteriskhan-
tering har snabbt stigande marknadsräntor
och det faktum att noll inte längre är en hög
ränta ställt krav på nya lösningar för att nå
hög avkastning i Treasuryportföljen och
samtidigt hantera marknadsrisker. Även
internräntemodellen har uppdaterats.
Under  förföll två säkerställda obliga-
tionslån på  och  miljoner euro.
Under första kvartalet  förfaller en
säkerställd obligation på  miljoner euro.
Sedan Ålandsbankens svenska bolån flyt-
tades över till Borgo har Ålandsbanken inte
längre någon egen svensk hypoteksbanks-
rörelse utan endast en egen finsk.
Andra försvarslinjen
Koncernstaben Risk Office har som huvud-
sakligt uppdrag att skydda Ålandsbankens
kapital, resultat och varumärke genom att
erbjuda ett ramverk för risk- och kredit-
hantering. Avdelningarna Risk Control,
Operativa Risker & Säkerhet och Compliance
bedriver oberoende kontroll och följer
löpande upp och utvärderar bankens regel-
efterlevnad och riskexponeringar. Dessutom
ger avdelningarna råd och stöd samt rappor-
terar till ledning och styrelse. Banken ska
upprätthålla en sund riskkultur som mot-
svarar bankens riskaptit och förmåga att
bära risker.
För Risk Control präglades verksamhets-
året  av nya myndighetskrav och en
föränderlig omvärld. Avdelningen deltog i
implementationen av bland annat ett nytt
regelverk för beräkning av ränterisk i bank-
boken (IRRBB), samt de nya så kallade Basel
IV-reglerna som tas i bruk i EU genom en
uppdaterad kapitalkravsförordning (CRR)
som beräknas träda i kraft  januari .
Uppdateringen kommer att innebära änd-
ringar i beräkningssättet för kapitalkrav
enligt schablonmetoden och implementa-
tion av ett så kallat output floor. Vidare har
avdelningen ansökt om tillstånd av Finans-
inspektionen för förändringar i kreditrisk-
modeller enligt IRB-metoden. Beslut väntas
erhållas under . Risk Control anpassar
och intensifierar sin övervakning av finan-
siella risker efter förändringar i omvärlden
där effekterna av bland annat det stigande
ränteläget, inflationen och den avtagande
geopolitiska stabiliteten legat i fokus
under året.
Compliance har under  haft hög
fokus på regelefterlevnad vid tillhandahål-
lande av investeringstjänster. Vidare har
man oberoende kontrollerat och stött ban-
kens investeringsverksamhet men ock
levererat compliancetjänster till koncernens
fondbolag. Avdelningen har under året arbe-
tat löpande med kontroll av preventiva åtgär-
der för att förhindra penningtvätt och finan-
siering av terrorism samt gett stöd och råd till
den första försvarslinjen vid implementering
av nya regelverkskrav inom AML-CFT.
För Operativa risker & Säkerhet har fokus
legat på projektarbete för att vidareutveckla
bankens register över behandling av person-
uppgifter (GDPR), att utreda vad DORA-
regelverket innebär, cybersäkerhetsarbete
samt stöd för processutveckling kring relea-
ser. Avdelningen bistår verksamheten med
sin expertis inom operativ risk och säkerhet.
Tredje försvarslinjen
Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen
Internrevision. Internrevisionens uppdrag är
att förse styrelse och ledning med objektiva
och oberoende bedömningar av den opera-
tiva verksamheten. Arbetet syftar till att
skapa förbättringar i verksamheten och
hjälpa organisationen att nå sina mål genom
utvärdering och bedömning av internkon-
troll, riskhantering och styrprocesser. Intern-
revisionen ansvarar även för hela koncer-
nens visselblåsarsystem.
Avdelningen är direkt underställd ban-
kens styrelse och samtliga bankens koncern-
bolag omfattas av avdelningens arbete.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhetschefen har ordet: Ett förstärkt
team driver hållbarhetsutvecklingen framåt
Hållbarhet i Ålandsbanken
Sedan flera år är det naturligt för oss på
Ålandsbanken att arbeta enligt ESG-princip-
erna. Vi beaktar alltså miljömässiga, sociala
och bolagsstyrningsrelaterade aspekter i allt
vi gör. Och vi ser en tydlig trend; de här områ-
dena breddas och fördjupas i hela vår verk-
samhet, såväl som i branschen som helhet.
Konkret betyder det här att vi inklude-
rar frågor om miljö och klimat, mänskliga
rättigheter, sociala relationer och antikor-
ruption i våra processer och aktiviteter.
På det sättet överförs hållbarhetsaspekt-
erna naturligt till de produkter och tjänster
vi erbjuder. Som ett led i breddningen
av arbetet har vi under  utökat den
personalstyrka som ska driva hållbarhets-
utvecklingen framåt.
En tyngdpunkt under  har varit att
fördjupa förståelsen för hur vår verksam-
het påverkar omvärlden. De insikterna är
viktiga för att vi ska kunna kvalitetssäkra
vårt utvecklingsarbete. Därför har ban-
kens påverkansanalys kompletterats med
det dubbla perspektivet på risker och möj-
ligheter. Utvecklandet av den dubbla
väsentlighetsanalysen är ett steg i anpass-
ningarna till det nya regelverket Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD)
som trädde i kraft  januari .
Vi har också fortsatt att fördjupa vår
förståelse för Ålandsbankens klimatpåver-
kan och hur vi kan beräkna den korrekt.
I det arbetet är tillförlitliga data den
största utmaningen.
Två milstolpar under året har varit att
ta fram delmål för vår klimatstrategi samt
att utifrån arbetet kring vår påverkan
identifiera våra målsättningar. Delmålen
beskriver vår resa mot målet för .
Med hjälp av strategin och målsättning-
arna tydliggör vi hur och i vilken takt vi
ska minska koncernens utsläpp av växt-
hus gaser för att nå de uppsatta målen.
Vår andra målsättning som vi identifierade
under året är cirkulär ekonomi inom
om rådet miljö och klimat.
Under  kommer vi att vidareut-
veckla våra målsättningar inom cirkulär
ekonomi. Vi tar då avstamp i bankens
kreditgivning.
Linda Lund
Hållbarhets- & HR chef
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi är en viktig plattform och ett verktyg för att
förankra våra målsättningar så att hållbarhetsarbetet går i rätt riktning.
Hållbarhet är en naturlig del i Ålandsbankens affärsstrategi då vi
eftersträvar att verksamheten ska drivas långsiktigt hållbart, såväl
finansiellt som socialt och miljömässigt. Detta ställer krav på att vi är
medvetna om hur vår verksamhet och vårt sätt att bedriva vår verk-
samhet påverkar den enskilda människan, samhället och jorden, nu
såväl som i framtiden. För oss är det självklart att integration av håll-
barhet finns i alla delar av vår verksamhet, vilket betyder allt från vår
interna verksamhet till vårt produkterbjudande och våra
investeringsbeslut.
Utifrån denna affärsstrategi, har vi gjort globala åtaganden avse-
ende principer och mål, som tillsammans med gällande regelverk
skapar ramarna för hållbarhetsarbetet. Vi arbetar även kontinuerligt
med att identifiera och kartlägga den påverkan vår verksamhet har,
både positiv och negativ. Med kartläggningen som grund sätter vi
upp både kort- och långsiktiga mål, och följer upp dem för att bidra
till en mer hållbar framtid.
Strategin har fyra fokusområden:
. Ansvarsfulla investeringar
. Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning
. Miljöansvar
. Socialt ansvar
De fyra fokusområdena utgör grunden för vårt långsiktiga arbete
att trygga en hållbar finansiell tillväxt. Där spelar aktiv riskhantering
en avgörande roll. Vidare är frågor om uppförande, affärsetik och
förebyggande av brott viktiga för våra intressenter och följaktligen
är de väsentliga för vår verksamhet.
Vår investeringsstrategi
Att öka transparensen och kommunikationen kring hur vi driver vårt
hållbarhetsarbete inom ansvarsfulla investeringar framåt är ett själv-
klart fokusområde för oss. Vi vill bidra till att skapa ett bättre och
mer hållbart samhälle. Därför strävar vi efter en aktiv ägardialog
med både de bolag vi investerar i och med våra intressenter.
Två andra viktiga fokusområden är implementering av myndig-
hetskrav och regelverk samt rapportering och uppföljning av vårt
arbete. Att metodiskt integrera ESG-perspektiven är en självklarhet
i alla våra investeringsbeslut.
Genom att kontinuerligt utveckla vårt utbud av hållbara investe-
ringsprodukter kan vi erbjuda våra kunder möjligheten att bidra till
miljö- och klimatomställningen.
Vår strategi för kreditgivning och likviditetsförvaltning
Inom vår kreditgivning ska vi säkerställa kundens återbetalnings-
förmåga, samt identifiera risker relaterade till klimatförändring,
ändrat konsumentbeteende eller nya regelverkskrav. Utgångspunk-
ten är att vi ska arbeta med utlåning till verksamheter som följer
internationella policyer och riktlinjer för hållbar utveckling, och att
vår kreditgivning följer framtagna åtaganden som stöder aktiva,
hållbara val.
Vi skaffar oss kontinuerligt mer kunskap om vår kreditgivning
och de CO
e- utsläpp den ger upphov till, samt vilka risker eller möj-
ligheter det kan medföra. Med det som utgångspunkt vidareutveck-
lar vi vårt arbete med att minska påverkan. Vi söker aktivt efter sätt
att uppmuntra våra privat- och företagskunder till miljövänliga och
hållbara alternativ, samtidigt som vi tillsammans bygger upp ett grönt
tillgångsregister som säkerställer en grund för grön skuldfinansiering.
Även vår Treasury-verksamhet har en central roll i den gröna
omställningen, där klimatsmart förvaltning av Treasuryportföljen
successivt ska minska utsläppen mot målsättningen att nå nettonoll
. Investeringar i Treasuryportföljen utvärderas från ett klimat-
perspektiv med hjälp av klimatkriterier som indikerar om emittenten
vidtagit eller planerar vidta åtgärder för att minska sina utsläpp.
Kriterierna bygger på vetenskapliga målsättningar, till exempel SBTi,
eller på andra initiativ som till exempel nettonoll utsläppsmål.
Vidare används uppgifter om emittentens CO
e-intensitet som stöd
i beslutsprocessen.
För nya treasuryplaceringar togs kriterierna i bruk under 
medan existerande innehav har en övergångsperiod på tre år innan
något av kriterierna ska uppfyllas.
Med tillämpning av klimatkriterier vid investeringsbeslut
kan vi säkerställa att Treasuryportföljens utsläpp utvecklas i
önskvärd riktning.
Vår miljöstrategi
Med ett utsatt läge mitt ute i Östersjön har Ålandsbanken en lång
historia av att värna om miljön och närområdet. Att förstå vilken
miljöpåverkan vi som organisation har, och vilka möjligheter vi har
att göra en omställning, är riktgivande för oss. Genom att öka med-
vetenheten och kunskapen hos våra anställda vill vi bibehålla och
öka engagemanget kring våra miljöfrågor och säkerställa att vi
når klimatmålen.
Transparens är en nyckelfaktor och därför följer vi upp och
rapporterar om vårt arbete kontinuerligt. Vi fortsätter att sprida
miljömedvetenheten till våra kunder, våra samarbetspartner och
andra intressenter genom Östersjöprojektet, Östersjökortet och
Åland Index.
Under  fastställde styrelsen vår klimatstrategi som ska
hjälpa oss mot målet att bli en klimatneutral bank. Under de kom-
mande åren fortsätter vi att utveckla vår miljöstrategi, bland annat i
enlighet med kraven i CSRD och EU:s taxonomirapportering.

Ålandsbankens klimatstrategi definierar hur vi ska nå våra uppsatta
klimatmål för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO
e)
som vår verksamhet både direkt och indirekt ger upphov till. I linje
med Parisavtalet och de beslut som Finland och Sverige har fattat
ska vi nå klimatneutralitet senast .
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
På Åland stöder våra klimatmål också det åländska initiativet
Bärkraft genom att bidra till mål nummer , Kraftigt minskad klimat-
påverkan. Klimatstrategin omfattar Ålandsbankens tre klimatmål:
Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp med  procent
senast , jämfört med nivån .
Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast .
Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp .
Klimatstrategin vilar på ett tredelat fundament:
Data och beräkningsmodeller. Här ligger fokus på att samla in
data och att skapa jämförbara beräkningsmodeller. Tillförlitliga
data är fortfarande en bristvara, i synnerhet för beräkning av
scope -utsläpp enligt GHG-protokollet. Bristerna till trots är det
ändå viktigt att i ett tidigt skede tillämpa gällande standarder,
riktlinjer och principer.
Tillämpning av en kriteriestruktur. Genom att arbeta med olika
slags krav och avgränsningar kan vi säkerställa att vi når våra
mål. Ett exempel är att Ålandsbanken kan ställa krav på att de
bolag som vi investerar i eller finansierar har ett förankrat
klimatmål. Förutsättningarna vad gäller kriterier ser olika ut för
olika delar av Ålandsbankens verksamhet.
Målsättning och uppföljning. För att nå koncernens utsläppsmål,
beräknade enligt GHG-protokollet, behöver målsättningarna
brytas ned i olika steg och delmål på årsbasis och längre sikt.
Uppföljning sker löpande i koncernens hållbarhetskommitté,
ledningsgrupp och styrelse. Målsättningarna kan komma att
justeras löpande.
  2030   
Under  arbetade vi intensivt för att ännu tydligare definiera de
steg vi behöver ta för att förverkliga målsättningen om halverade
CO
e-utsläpp jämfört med vårt basår . Vi har identifierat och
kopplat målsättningarna till specifika utsläppsintensiva branscher
inom vår egna operativa verksamhet, våra kunders investerings-
portföljer och vår kredit- och treasurportfölj, där vi ser att vi har en
väsentlig påverkan.
Vi har också formulerat vetenskapligt baserade utsläppsmål i
enlighet med Science Based Target initiative (SBTi) som erbjuder
en metod för utveckling och validering av vetenskapligt baserade
klimatmål för företag. SBTi-målen omfattar vår egen operativa verk-
samhet, våra kunders investeringsportföljer och delar av vår kredit-
portfölj. Under  fortsätter arbetet med ansökan om att få
målen validerade. Arbetet med sektormål och vetenskapliga mål-
sättningar är en del av Ålandsbankens åtagande inom Net Zero
Banking Alliance.
 
Ålandsbankens klimatstrategi omfattar de delar av vår verksamhet
för vilka vi räknar CO
e-utsläpp. Dessa är våra egna operativa
utsläpp, vår investeringsverksamhet samt vår kredit- och Treasury-
verksamhet. Beräkningarna utgår från GHG-protokollet och baserar
sig på tillgängliga data inom scope ,  och delar av scope .
Uträkningsmetoden för utsläppsberäkningarna förbättras konti-
nuerligt vartefter ny information tillkommer och omfattningen kan
utvidgas. För att skapa möjlighet att ändå jämföra utvecklingen över
tid, räknas då även historiska jämförelsesiffror om enligt den upp-
daterade metoden. Eftersom denna utveckling även sker hos
fler talet av våra motparter, vars rapporterade utsläppssiffror ligger
till grund för stora delar av vår beräkning av scope  nedströms,
avseende investerings -och Treasuryportföljerna, fluktuerar de
rapport erade utsläppssiffrorna mellan de olika rapporteringsperiod-
erna och företagen. Det här gör även jämförbarheten mellan olika
före tag svårbedömd.
Koncernens växthusgasutsläpp  minskade med  procent
jämfört med basåret 
. Under  ökade dock de redovisade
utsläppen jämfört med , drivet av våra egna operativa utsläpp
och utsläppen från kundernas investeringar.
Avseende de egna operativa utsläppen ser vi att de främsta
områdena är inköp, med fokus på renoveringen av huvudkontoret
i Mariehamn samt en ökad mängd affärsresor.
Investeringarna står för den största andelen av Ålandsbankens
utsläpp, där rapporterade utsläpp i scope  ökade markant från
 till . Vi bedömer att jämförbarheten mellan olika år för
dessa utsläpp fortfarande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är
låg för scope -data. En stor variation finns också i omfattningen av
rapporterade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att upp-
gifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att använ-
das för jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de
bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av
bolagen rapporterar scope . Denna utveckling är positiv, även om
den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger.
Utsläppen i verksamheten  fördelade sig enligt följande:

På vår resa mot klimatneutralitet använder vi oss av klimatfinansie-
ring för att kompensera för de utsläpp som inte kan elimineras.
Grunden för vår klimatstrategi är att successivt minska växthus-
gasutsläppen med tydliga mål på kort och lång sikt. Vi är medvetna
om att det trots stor ansträngning ännu finns ett stort gap för att bli
klimatneutrala och på längre sikt nå målet om nettonollutsläpp.
Klimatfinansiering är därför en viktig del av klimatstrategin.
Vi kompenserar för den del av de mätbara utsläppen i scope  och ,
samt leverantörsrelaterade utsläpp från scope  uppströms, som är
kopplade till vår egen operativa verksamhet.
 
Klimatförändring och omställningen till en hållbar ekonomi ger upp-
hov till både fysiska risker och omställningsrisker som är viktiga att
identifiera och hantera för att undvika negativ finansiell påverkan
eller påverkan på Ålandsbankens anseende.
Exempel på fysiska risker är extremväder som kan orsaka skador
på säkerheter för lån eller förhindra våra medarbetare från att ta
sig till arbetsplatsen. Omställningsrisker är förknippade med den
omfattande förändringen i det ekonomiska systemet då samhället
ställer om till en koldioxidneutral ekonomi.
Uträkningsmetoden har förbättrats under året, varpå jämförelsesiror för basåret  samt  har räknats om för att ha jämförbara siror mellan åren. Se not H för detaljer.
Ålandsbankens CO
e-utsläpp
Ton CO
e-utsläpp Hänvisning till not
Verksamhet
Egen operativ verksamhet   H
Investeringar    H
Kreditportföljen   H
Treasuryportföljen  H
Totalt   
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Det är viktigt för oss att förstå effekterna av klimatförändringen
och de förändringar i lagstiftning och beteenden som kan ha på-
verkan på Ålandsbankens verksamhet, både på kort och lång sikt.
För att anpassa vår verksamhet måste vi utveckla våra interna
processer för att hantera de nya risker som kan uppstå.
Vi ser att klimatriskerna påverkar oss inom alla de områden för
vilka vi redan har riskhanteringsprocesser. Vår strategi är därför att
integrera klimatrisker som en naturlig del inom de riskområden som
vi redan idag arbetar med.
   
I vår utlåningsverksamhet är riskerna främst förknippade med de
geografiska områden och sektorer som våra krediter och säkerheter
är spridda över. Genom utlåningen till hushåll ser vi framför allt
exponering mot omställningsrisker som är relaterade till bostäders
energieffektivitet och fysiska risker som exempelvis översvämningar.
I vår företagskreditportfölj har vi traditionellt en begränsad
exponering mot koldioxidintensiva sektorer som till exempel energi,
transport och jordbruk. Men den exponering som vi har utgör en
klimatrisk. Vi ser också en exponering mot omställningsrisker i både
vår utlåning inom fastighetssektorn och den finansiella sektorn som
indirekt kan påverkas av klimatintensiva innehav.
Vidare måste vi beakta de klimatrelaterade risker som vår egen
operativa verksamhet står inför. Akuta fysiska risker är centrala, till
exempel extrema eller oförutsedda väderhändelser. Sådana händel-
ser kan leda till skada på Ålandsbankens fastigheter eller annan
egendom, påverka leverantörer eller deras underleverantörer och
de anställdas möjlighet att utföra sitt arbete. De här riskerna kan
störa eller orsaka avbrott i vår verksamhet och inkluderas därmed i
kontinuitetsprocessen. Vi behöver också beakta ryktesrisken utifrån
allmänhetens förväntningar på Ålandsbanken gällande hanteringen
av miljö- och klimatrelaterade risker.
 
Ålandsbankens arbete med hantering av klimatrelaterade risker
befinner sig under ständig utveckling. I takt med att vi minskar våra
egna utsläpp och indirekta utsläpp från de verksamheter vi finansie-
rar, minskar också vår exponering mot omställningsrisker när klimat-
intensiva branscher ställer om sin verksamhet. Vår klimatstrategi är
därför en viktig del i hanteringen av klimatrisker.
Under  har vi jobbat vidare med att utveckla analyserna av
utlåningsportföljen och integrerat rapportering kring klimatriskfak-
torer i vår regelbundna rapportering. Som andra aktörer i branschen
ser vi ett fortsatt behov av mer och bättre data för att följa upp och
mäta klimatrisker på ett ändamålsenligt sätt. Under året har vi ändå
sett en positiv utveckling på området med exempelvis ökad tillgång
till data om energicertifikat för vår bolånestock.
Vår strategi för socialt ansvarstagande
Social hållbarhet betyder att vi tar vårt ansvar både som arbetsgi-
vare och som samhällsaktör. Vi jobbar aktivt och på bred front med
social hållbarhet. Sådana frågor handlar om inkludering, lika värde,
goda värderingar, utveckling och engagemang hos våra ledare och
medarbetare samt påverkan genom de produkter och tjänster vi
tillhandahåller. Vi värdesätter etik högt genom att följa regelverk
samt bidra till bekämpning av korruption, penningtvätt och annan
brottslig verksamhet.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Vår hållbarhetsstyrning
All utveckling, ledning och styrning av Ålandsbankens hållbarhetsarbete tar avstamp
i externa regelverk, vår väsentlighetsanalys, våra intressenters prioriteringar och
vår egen vilja att ingå i utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets-
arbetet och är aktivt engagerad i hållbarhetsfrågor. Styrelsen
slår fast koncernens hållbarhetsstrategi och klimatstrategi.
Ålandsbankens vd/koncernchef ansvarar tillsammans med
koncernledningen för att förverkliga de beslut som styrelsen
har fattat om den strategiska inriktningen.
Ålandsbankens hållbarhetskommitté driver det övergripande
hållbarhetsarbetet och fungerar som ett forum för diskussioner och
beslut. Utifrån den årliga väsentlighetsanalysen och hållbarhets-
strategin skapas en hållbarhetsplan för varje hållbarhetsområde.
ESG-kommittén sköter omvärldsbevakningen, initierar och
driver utvecklingen inom hållbara investeringar samt säkerställer
att Ålandsbankens Investeringsverksamhet följer vår strategi och
ra riktlinjer för hållbara investeringar.
Kreditchefen ansvarar för att bankens kreditgivning följer de
uppsatta hållbarhetsmålen och regelverken. Avdelningen Risk
Control ansvarar för Ålandsbankens klimatrisker.
Regelverksgruppen sammanställer all omvärldsbevakning
och upprätthåller också en förteckning över de regelverk som
ska implementeras.
Våra globala åtaganden
Som ytterligare vägledning i arbetet att integrera de viktigaste hållbarhetsområdena och
bidra till de globala målen har Ålandsbanken anslutit sig till fem internationella initiativ:
FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)
UNPRI främjar hållbara investeringar genom att införliva miljö,
socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen
som vi och våra kunder investerar i.
FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
(UNEP FI)
Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for
Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa
ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet:
. Anpassning
. Påverkan och målsättningar
. Kunder
. Intressenter
. Styrning och kultur
. Transparens och ansvar
Under  var vårt fokus fortsättningsvis till stor del riktat mot
princip nummer två, påverkan och målsättningar. Vi fortsatte att
utveckla vår analys av hur Ålandsbanken påverkar olika hållbarhets-
aspekter och arbetade vidare med utveckling av våra målsättningar.
Som ett stöd i analysarbetet använder vi UNEP FI:s analysverktyg för
att göra en omfattande påverkansanalys av hela Ålandsbankens
kreditportfölj.  utökades analysen till att också omfatta vår
investeringsportfölj. Resultatet av investeringsanalysen måste än
betraktas som indikativ i brist på tillräckligt tillförlitliga data.
Net Zero Banking Alliance (NZBA)
Ålandsbanken är en av de första medlemmarna i sammanslutningen
NZBA, vars mål sedan  är att påskynda omställningen av den
globala ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem förbinder sig
att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast .
 har för vår del inneburit en fortsatt utveckling av bankens
klimatstrategi för att tydliggöra målsättningar som beskriver vägen
att nå våra klimatmål i enlighet med NZBA.
Climate Action
Climate Action  är ett initiativ för att stötta och säkerställa att
företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen vidtar
nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen.
Science Based Target Initiativ (SBTi)
Ålandsbankens har under  åtagit sig att sätta vetenskapligt
baserade klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser
genom Science Based Targets initiative (SBTi) i enlighet med
Parisavtalet.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Det finns ett flertal regelverk som påverkar Ålandsbankens verksamhet samt rapportering
inom hållbarhetsområdet. Dessa regelverk utgör en bas att stå på i rapporteringen. Här nedan
beskrivs de tre främsta, CSRD-direktivet, taxonomiförordningen samt SFDR-förordningen.
CSRD-direktivet om hållbarhetsrapportering
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett omfat-
tande EU-regelverk som reglerar hållbarhetsrapporteringen för
företag och som innefattar en utökad transparens vad gäller
hållbarhet i företagens årsredovisning. Rapporteringen ska ge
intressenter information genom att visa både företagets påverkan
på hållbarhetsämnen och ge intressenterna information om hur
hållbarhetsämnen påverkar företagets utveckling och framtida
verksamhet. Detaljerna specificeras i rapporteringsstandarden
European Sustainability Reporting Standards (ESRS).
Det centrala i både CSRD och den nya ESRS-standarden för
hållbarhetsredovisning är den dubbla väsentlighetsanalysen i
vilken både en påverkansanalys och en finansiell riskanalys ingår.
Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen ligger sedan till
grund för rapporteringen som är tänkt att belysa de områden som
är mest väsentliga.
Ålandsbanken hör till den första gruppen företag som ska börja
tillämpa ändringar i nationell lagstiftning som CSRD innebär från
 januari . Under året har vi arbetat med att påbörja implemen-
teringen av de nya kraven för att kunna inkludera utökad hållbar-
hetsinformation i årsredovisningen för .
Taxonomiförordningen
EU:s taxonomiförordning är ett verktyg för att klassificera vilka
ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och på så
sätt hjälpa investerare att identifiera, jämföra och styra kapital mot
hållbara investeringar.
Fokus i förordningen har hittills legat på att i första hand klassifi-
cera de ekonomiska verksamheter som genom omställning har
störst möjlighet att påverka klimatförändringen. Det innebär att
många ekonomiska verksamheter ännu inte ingår i klassificeringen.
Målet är att taxonomin i framtiden ska utökas till att också omfatta
sociala mål och fler ekonomiska verksamheter. Innan taxonomin har
utökats kommer taxonomirapporteringen inte att representera alla
branscher och verksamheter.
Taxonomiförordningen består än så länge av sex miljömål:
. Begränsning av klimatförändringar
. Anpassning till klimatförändringar
. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
. Omställning till cirkulär ekonomi
. Förebyggande och begränsning av föroreningar
. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För verksamhetsåret  rapporterar vi för första gången taxo-
nomiförenlighet för våra exponeringar inom de två första målen och
dessutom i vilken grad exponeringarna omfattas av mål två till fyra.
Under året har vi arbetat med att analysera våra tillgångar utifrån
taxonomiförordningen och tagit fram den rapportering som förord-
ningen kräver. Vi har också fortsatt utveckla den underliggande
datakvaliteten för att kunna möta framtida rapporteringskrav enligt
taxonomiförordningen och andra hållbarhetsrelaterade regelverk.
Se not H för rapportering .
SFDR-förordningen
SFDR-förordningen är EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar. Syftet med regelverket är att skapa en standard för
hur finansbranschen presenterar och följer upp hållbarhetsinforma-
tion om sina investeringsprodukter. Under  arbetade vi med att
ta fram efterhandsrapporter för samtliga investeringsprodukter och
publicerade koncernens PAI-redogörelse (Principle Adverse Impact)
som visar hur vi i investeringsbeslut beaktar huvudsakliga negativa
konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.
Under året har vi också arbetat med att utveckla hur vi kan iden-
tifiera produkter som passar våra kunders hållbarhetspreferenser
och som kan erbjudas dem vid investeringsrådgivningen. I takt med
att datatillgängligheten inom hållbarhetsområdet ökar skapas bättre
förutsättningar att tillgodose kundernas önskemål om att investera
i hållbara produkter i enlighet med regelverkskraven i MIFID .
Vad EU:s regelverk innebär för oss
Hållbarhet i Ålandsbanken
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbankens väsentlighetsanalys
En väsentlighetsanalys görs för att utreda och sammanfatta vad som är väsentligt för ett företag
att fokusera på avseende hållbarhet. Analysen görs för att identifiera det viktigaste vi ska fokusera
inom de områden där vår verksamhet har en positiv eller negativ påverkan. I och med CSRD-regelverket
beaktar vi också risker och möjligheter. Med hjälp av väsentlighetsanalysen kan vi identifiera områden
för en hållbar utveckling och visa på vilka sätt vi bidrar till FN:s globala målsättningar.
Under  genomförde vi en dubbel väsentlighetsanalys, vilket
innebär att vi utifrån koncernens värdekedja identifierade inom vilka
områden vi har störst påverkan på samhället, människor, miljö och
klimat. Vidare identifierade vi vilka risker och möjligheter vi ser att vi
står inför inom dessa områden och hur dessa kan påverka vår verk-
samhet. Medan den klassiska väsentlighetsanalysen visar hur ett
företags verksamhet påverkar omvärlden, innebär den dubbla
väsentlighetsanalysen att man också ser hur omvärlden påverkar
företagets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv.
Den dubbla analysen har tagit avstamp i diskussioner med
experter inom bankens olika verksamhetsområden för att skapa en
så omfattande och rättvisande bild av verksamheten som möjligt.
Diskussionerna har utgått ifrån de olika områden som täcks av
European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och sträcker sig
över det miljömässiga och sociala området samt bolagsstyrning.
Påverkansanalys
Vi har också fått värdefull information genom den påverkansanalys
som gjorts med hjälp av UNEP FI:s analysverktyg, av verksamheten
i vår balansräkning, närmare bestämt i form av kreditportföljen,
samt från och med , även Treasuryportföljen och våra kunders
investeringar via fondbolagets produktsortiment. Även om informa-
tionen avseende Treasuryportföljen och investeringarna ska ses
som indikativ, visar den på potentiella områden att ta hänsyn till,
vilket gör den värd att beakta.
Av UNEP-FI-analysen kan vi på en övergripande nivå utläsa att
vår mest väsentliga påverkan ligger inom området för social hållbar-
het. En slutsats är att banken är en stor möjliggörare av finansiell
inkludering som skapar möjlighet för ett välmående samhälle både
för privatpersoner och för näringslivet. Den mest betydande nega-
tiva påverkan har vi inom klimat- och miljöområdet, vilket beror på
att vi lånar ut till och investerar i sektorer som till sin karaktär har en
negativ påverkan på området.
De områden som har identifierats som väsentliga redan i den
här påverkansanalysen har tagits med som väsentliga också i den
dubbla väsentlighetsanalysen och där kompletterats med informa-
tion om övriga relevanta områden.
Dubbel väsentlighetsanalys
Analysen utgår från Ålandsbankens verksamhet samt de närmaste
stegen av värdekedjan. Verksamheten för koncernen utgår från
Ålandsbankens bankverksamhet, Crosskeys IT-tjänster samt Fond-
bolagets kapitalförvaltningstjänster. Den helheten utgör kärnan i
den egna operativa verksamheten och kompletteras nedströms av
bland annat vårt förhållande till våra kunder som använder våra
tjänster, de partnersamarbeten som vi är engagerade i och vårt
samhällsengagemang. Ålandsbanken har även ett ansvar som en stor
arbetsgivare, vilket reflekteras i den vidare väsentlighetsanalysen.
Utifrån verksamheten har sedan relevanta påverkansområden
identifierats och värderats beroende på om påverkan är positiv eller
negativ, faktisk eller potentiell och inom vilket tidsspann påverkan
kan inträffa. Sedan har en bedömning gjorts enligt allvarlighetsgrad,
omfattning, om påverkan är oåterkallelig eller möjlig att åtgärda
samt sannolikheten att händelsen inträffar. Utifrån de här fakto-
rerna har hållbarhetskommittén och koncernledningen beslutat
vilka påverkansområden som kan anses vara väsentliga.
Resultatet av analysen visar att vi har en väsentlig påverkan inom
flera områden. Ålandsbankens egen operativa verksamhet har
genom sin mestadels kontorsbaserade verksamhet en begränsad
påverkan inom klimat- och miljöområdet, men det finns en negativ
påverkan genom investeringar och utlåning till verksamheter som
har en mer påtaglig påverkan. Inom områdena bolagsstyrning och
social hållbarhet ser vi en mer direkt påverkan utifrån Ålandsban-
kens egen operativa verksamhet, där ansvaret som bank och arbets-
givare framträder starkt. Inom de här områdena ser vi främst en
positiv påverkan men också en del potentiellt negativa områden
som är viktiga att bevaka. Ansvaret gentemot våra kunder i de tjäns-
ter som erbjuds är också ett väsentligt område, liksom affärsetiska
frågor kring korruption och visselblåsning.
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som potentiellt kan
ha en påverkan på Ålandsbankens verksamhet har också identifie-
rats. Riskerna och möjligheterna har värderats enligt vilken sannolik-
het de kan inträffa och vilken finansiell påverkan det då skulle kunna
ha på verksamheten. Med hjälp av den här värderingen har de mest
väsentliga riskerna och möjligheterna sållats fram. En sådan värde-
ring är viktig för att förbereda Ålandsbanken både för eventuella
händelser och kommande rapporteringskrav enligt CSRD.
Intressentdialog
I takt med att kraven på transparens och extern kommunikation
ökar kring företagens hållbarhetsarbete har också Ålandsbankens
intressenter fått en mer betydande roll i vårt hållbarhetsarbete.
En tät dialog med våra intressenter, både interna och externa,
är en viktig del av vårt utvecklingsarbete för att bättre förstå vår
påverkan ur flera perspektiv. För att förstå vilka behov och drivkraf-
ter som är viktiga för intressenterna för vi löpande kvalitativa och
kvantitativa intressentdialoger i olika kanaler. Några exempel är
kund- och varumärkesundersökningar samt branschforum där
aktuella frågor och trender behandlas. Dialogen initieras både av
Ålandsbanken och av intressenterna.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbankens intressenter är:
Kunder
Aktieägare
Skuldinvesterare
Medarbetare
Myndigheter (regelverk)
Ratinginstitut
Återförsäljare
Leverantörer
Samarbetsorganisationer
Intresseorganisationer
Media
Under året tog vi ytterligare ett steg i att bredda dialogen
med huvudintressenterna, det vill säga bankens kunder, ägare
samt medarbetare.
 
Dialogen med kunderna sker framför allt via fysiska möten på våra
kontor men också i våra digitala kanaler, vid olika kundevenemang
och genom vår hemsida. Vi genomför årligen kundundersökningar
för att fånga upp kundernas syn på vår verksamhet.
Resultatet av våra samtal visar att Ålandsbankens kunder anser
att vi fokuserar på relevanta och viktiga områden kopplade till håll-
barhet. Klimatmålen och vårt sociala ansvarstagande lyfts fram som
viktiga områden. Speciellt vårt samhällsengagemang på Åland ses
som viktigt. En stor majoritet av våra kunder anser att vi på ett tro-
värdigt sätt lever upp till vårt löfte att leverera den stora bankens
utbud med den lilla bankens omtanke och förnuft.
 
Våra ägare betonar att Ålandsbanken, i likhet med bankbranschen
som helhet, har en viktig samhällsfunktion för att möjliggöra väl-
stånd och ekonomisk tillväxt men även preventivt för att förhindra
ekonomisk brottslighet. I den gröna omställningen spelar banker en
särskilt viktig roll som förmedlare av gröna investeringar.
De senaste åren har Ålandsbankens hållbarhetsarbete fått allt-
mer uppmärksamhet. Tack vare Åland Index sprids kunskap om
varje individs påverkan på miljön och det ger samtidigt incitament
till förändrat beteende. Produkter som bidrar till en bättre miljö som
Östersjökontot och Vindkraftfonden är exempel på konkreta miljö-
och klimatförbättrande åtgärder. Samtidigt tror våra ägare att det
vore värdefullt om Ålandsbanken kunde ta fram flera produkter med
liknande positiva egenskaper.
Ägarna betonar vidare att Ålandsbankens personliga sätt att
möta sina kunder och lyssna på och förstå deras behov är unikt och
ska bevaras. Ålandsbankens försäljning och kundrådgivning ska
präglas av långsiktig omsorg för kunden och framöver också inklu-
dera flera klimat- och miljörelaterade frågeställningar.
 
Dialogen med våra medarbetare är väletablerad och förs genom
personalundersökningar, prestations- och utvecklingssamtal, indivi-
duella avstämningssamtal, gruppsamtal via vårt intranät och under
informationsträffar. Vi är övertygade om att en sund arbetsmiljö är
av stor vikt för våra medarbetares engagemang, trivsel och presta-
tion. Därför är det viktigt att kontinuerligt mäta och följa upp medar-
betarnas åsikter och tankar vad gäller arbetsmiljön. De resultat som
vi får från undersökningarna och de åsikter som medarbetare lyfter
fram följs upp inom respektive enhet och också på ledningsgrupps-
nivå. På det sättet kan vi hela tiden utveckla och säkerställa en trygg
och sund arbetsmiljö.
En absolut majoritet av våra medarbetare känner till vårt hållbar-
hetsarbete. Våra egna operativa utsläpp och möjligheten att minska
utsläppen väcker särskilt stort intresse. Våra medarbetare betonar
vikten av att hållbarhetsuppföljning på sikt behöver integreras och
likställas med den finansiella uppföljningen för att hållbarhets-
arbetet ska få fullt genomslag. Samhällsengagemanget lyfts fram
som extra viktigt och medarbetarna vill att Ålandsbanken fortsätter
arbeta för att informera och förhindra ekonomisk brottslighet och
bedrägerier, men också stötta utsatta grupper, särskilt barn
och ungdomar.
rt bidrag till FN:s globala målsättningar
Påverkansanalysen av Ålandsbankens kreditportfölj visade att vi
genom våra produkter och tjänster påverkar olika hållbarhetsom-
råden både positivt och negativt. Påverkansanalysen av vår kredit-
portfölj görs med verktyget Impact Analysis Tool v. och omfattar
olika utlånings- och inlåningsprodukter och tjänster till privatkunder
i Sverige, Finland och på Åland.
Analysen gäller också kreditgivning till de  största branscherna i
vår företagsverksamhet fördelat på Sverige, Finland och Åland.
Resultatet visade att Ålandsbanken genom sin kreditgivning har
en viktig roll som samhällsutvecklare. Analysen visar att vi har en
positiv påverkan på FN:s globala utvecklingsmål nummer  Anstän-
diga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt genom att vi erbjuder
finansiella produkter och tjänster. Vidare visar analysen att vi bidrar
positivt till mål  Hållbara städer och samhällen, genom att vi bland
annat beviljar finansiering till privatpersoner samt bygg- och fastig-
hetsbolag, vilket skapar möjligheter till boende.
Vår negativa påverkan är framför allt kopplad till klimat och miljö,
eftersom Ålandsbanken genom sina finansieringsaffärer påverkar
områden som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering.
Det gäller främst vår finansiering av privatbostäder samt bygg- och
fastighetsbolag. FN-målen Hållbar konsumtion och produktion
samt mål  Bekämpa klimatförändringarna är de enskilt viktigaste
målen att fokusera på.
Under  tog vi det första steget mot att analysera vår investe-
ringsportfölj med stöd av Investment Portfolio Impact Analysis Tool.
Utmaningar med datainsamling och datakvalitet gör att arbetet
måste utvecklas framöver. Resultaten måste därför betraktas som
indikativa, men analysen visar att våra mest betydande påverkans-
områden är kopplade till följande av FN:s globala utvecklingsmål:
Mål : Rent vatten och sanitet för alla.
Mål : Hållbar energi för alla.
Mål : Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Mål : Hållbara städer och samhällen.
Mål : Hållbar konsumtion och produktion.
Mål : Bekämpa klimatförändringarna.
Mål : Hav och marina resurser.
Mål : Ekosystem och biologisk mångfald.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Inom de här åtta områdena har vi ett särskilt åtagande att
begränsa vår påverkan. Genom vårt uppsatta klimatmål har vi tagit
ett fast grepp om den utmaningen. Det har vi även tagit vidare
genom att ansluta oss till Science Based Targets initiative, där vi åta-
git oss att formulera vetenskapligt baserade utsläppsmål i enlighet
med Parisavtalet. Vår PRB påverkansanalys är också fördjupad
genom att vi inkluderat ansvarsfulla investeringar.
Vårt arbete med att bidra till FN:s globala målsättningar, påver-
kar och bidrar även till mer lokala hållbarhetsmål, såsom de sju stra-
tegiska utvecklingsmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för
Åland. Agendan är en åländsk omarbetad version av Agenda 
men med en lokal utgångspunkt, och en stor del av förverkligandet
organiseras inom det åländska nätverket Bärkraft.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ansvarsfulla investeringar
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbanken arbetar aktivt med vad vi väljer in och väljer bort när vi investerar våra egna och våra
kunders medel. Redan  undertecknade Ålandsbanken Fondbolag FN:s principer för ansvarsfulla
Investeringar (UNPRI). Alla fondbolag vars fonder vi rekommenderar har undertecknat UNPRI.
Vid utgången av  förvaltade fondbolaget tillgångar i egna fonder till ett värde av , miljarder euro.
På Ålandsbanken investerar vi i välskötta bolag som är väl positione-
rade för att möta framtidens utmaningar. Vi har ett brett utbud av
produkter och investeringstjänster där de miljömässiga, sociala och
bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt integrerade i
våra investeringsprocesser. Vårt erbjudande omfattar:
Ålandsbankens fonder
Externa fonder, ETF-fonder och indexfonder
Aktier
Obligationer
Diskretionär portföljförvaltning
Konsultativa investeringslösningar
Hållbarhetsrisker och möjligheter
Inom området hållbarhetsrisker har vi identifierat fysiska risker som
kan orsakas av extrema väderförhållanden, som exempelvis över-
svämningar och/eller extrema värmeböljor. Utöver det tar vi hänsyn
till omställningsrisker, alltså den ökade sannolikheten för risker som
kan inträffa i vår verksamhet på grund av förändringar i lagstiftning
eller teknologi vid en omställning till en koldioxidneutral ekonomi.
Vi tar också hänsyn till sociala risker, till exempel risker som är
kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetstagarrättig-
heter samt risker kopplade till bristande efterlevnad av god styrelse-
sed, viket inkluderar korruption, missbruk eller bristande processer
inom verksamheten.
Investeringens avkastning och riskprofil kan påverkas negativt
om processen för hantering och uppföljning av hållbarhetsrisker inte
sköts på ett ändamålsenligt sätt.
Vår klimatstrategi ligger också till grund för vilka bolag Ålands-
banken antingen väljer in eller väljer bort från sina investeringar.
Under  har vi förbättrat våra processer för att identifiera och
mäta utsläpp med ett extra fokus på utsläppsintensiva sektorer.
För att nå våra uppsatta mål kräver vi att bolag ska ha eller ta fram
vetenskapligt baserade klimatmål i linje med exempelvis Science
Based Targets initiative (SBTi).
Under året mätte vi hur många bolag som hade ansökt eller vali-
derat sina mål enligt SBTi. Vid årsskiftet hade vi ökat andelen bolag
som satt ett vetenskapligt baserat klimatmål med  procent jämfört
med samma tidpunkt förra året.
Ålandsbankens investeringsprocess
Ålandsbanken går igenom en aktiv urvalsprocess innan en investering
görs. Initialt exkluderas sektorer som inte per definition är hållbara.
Därefter analyseras möjligheter och risker. Slutligen utövar Ålands-
banken sin rätt att påverka i sådana fall vi anser att det är motiverat.
För våra investeringar identifierar vi vilka hållbarhetsrisker som
är betydande, och sannolikheten för att de inträffar. För att utvär-
dera och övervaka investeringsobjektens risker anlitar vi olika data-
leverantörer för att analysera och mäta hur väl riskerna hanteras.
Genom att ta hänsyn till hållbarhetsrisker vid val av investerings-
objekt, kan vi på lång sikt påverka avkastningen och riskprofilen
på ett fördelaktigt sätt.
Vilka vi väljer in
På Ålandsbanken är hållbarhetsanalys en naturlig del av portfölj-
förvaltarnas investeringsanalys. Varje bolag analyseras noggrant
utifrån hur bolagen bedriver sin verksamhet, vilka produkter
och tjänster de erbjuder samt deras strategi, finansiella och icke-
finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljö-
mässiga påverkan samt bolagsstyrning.
Vi är övertygade om att hållbarhet är en avgörande faktor för att
generera ett långsiktigt ekonomiskt mervärde och vi vill genom vår
investeringsprocess säkerställa att vi är med och främjar den globala
utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.
Vilka vi väljer bort
Vi granskar halvårsvis alla produkter som ingår i Ålandsbankens
utbud, både våra egna fonder och de externa fonderna. På det
sättet säkerställer vi att alla följer de internationella konventio-
nerna och riktlinjerna, till exempel FN:s Global Compact, OECD:s
riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner
om arbetsrätt.
Om ett företag i våra investeringsportföljer skulle bryta mot
någon av ovanstående överenskommelser i mer än två år utesluts
företaget från alla våra portföljer. Under tvåårsperioden för vi en
dialog med bolaget i fråga och vår ambition är då att få till stånd en
positiv förändring.
Våra fonder utesluter också företag som får mer än fem procent
av sin omsättning från produktion av tobak (inklusive cannabis),
kontroversiella vapen, pornografi, penningspel eller utvinning
av förbränningskol.
Hur vi påverkar
För att säkerställa en positiv samhällsutveckling i de företag som
ingår i Ålandsbankens fondutbud för vi en aktiv dialog med dem.
Glädjande nog kan vi efter flera års diskussioner både se ett tydligt
intresse från företagen att lyssna på sina investerare, och en vilja att
samtala om hållbar utveckling.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Vad gäller investeringsverksamheten har Ålandsbankens fond-
bolag undertecknat och stöder bland annat följande internatio-
nella överenskommelser och initiativ:
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)
FN:s Global Compact
Vi bidrar också till en aktiv dialog med myndigheter genom att
delta i förfrågningar och diskussioner som tillför ett värde och som
förbättrar finansbranschens förhållningssätt till hållbarhetsfrågor.
I Finland sker det via branschorganisationen FA Finance Finland
och i Sverige via Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens
Förening. Ålandsbanken är också medlem i Finsif och Swesif,
Finlands och Sveriges forum för hållbara investeringar.
Vårt klimatavtryck
Sedan  räknar vi ut och följer upp koldioxidintensiteten i alla
Ålandsbankens fonder. Tillgången till scope -data har ökat hos de
företag som vi har investerat i, men kvaliteten är ännu skiftande.
Vår bedömning är att datakvaliteten kommer att höjas avsevärt
under de närmaste åren. Majoriteten av de företag som ingår i vårt
fondutbud har antingen redan anslutit sig till SBTi eller har tydligt
kommunicerat hur man tänker uppnå målen i Parisavtalet.
Vi analyserar löpande utvecklingen inom de enskilda företagen
med fokus på de sektorer som står för de största utsläppen. Dessa
sektorer var för : tillverkningsindustrin, kraftproducenterna
samt basindustrin. Mot bakgrund av företagens rapportering och de
initiativ som de tagit för att minska sina utsläpp är vår bedömning
att företagen kommer att visa en gradvis förbättring av sina
utsläppsdata under de kommande åren. Trots förbättrad datakvali-
tet räknar vi med att utsläppsnivåerna för de enskilda företagen och
branscherna som helhet kommer att variera ganska mycket från år
till år. Det beror på konjunkturläget och kapacitetsutnyttjandet i de
mer cykliska industrierna.
När vi ser på utveckling för vårt förvaltade kapital så har
koldioxid intensiteten för Scope  och Scope  minskat med  pro-
cent jämfört med vårt basår . Samma trend kan ses när vi jäm-
för utsläppen i absoluta tal. Jämfört med vårt basår har vi sänkt våra
Scope  och Scope  utsläpp med  procent.
Vi ser att det kommer att finnas en stor variation i utsläpps-
siffrorna de kommande åren vartefter metoderna utvecklas.
Annan serviceverksamhet
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar
Hotell- och Restaurangverksamhet
Informations- och kommunikationsverksamhet
Jordbruk, skogsbruk & fiske
Kultur, nöje & fritid
Oentlig förvaltning och försvar,
obligatorisk socialförsäkring
Tillverkning
Transport och magasinering
Utbildning
Utvinning av mineral
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering
och sanering
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik
Verksamhet vid internationella organisationer,
utländska ambassader o.d.
Vård och omsorg, sociala tjänster
Övriga tillgångar
ton CO
e
Investeringar
Investeringar omfattar utsläpp från scope  och ,
samt  i de fall som bolagen rapporterar scope .
Trots att alla bolag inte rapporterar scope , utgör
scope  hela  procent av de totala rapporterade
utsläppen. Bolag inom tillverkningsindustrin
står för  procent och svarar tillsammans med
energisektorn för  procent av de totala rappor-
terade utsläppen. Se not H för detaljer.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsrvaltning
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning är en av grundstenarna för att säkerställa att vi
driver Ålandsbankens hållbarhetsarbete i rätt riktning och bidrar till de globala målsättningarna.
Vårt arbete beaktar även god etik och är en viktig del i bankens miljö- och klimatstrategi.
Arbetet med att implementera bankens klimatstrategi i kreditgiv-
ningen pågår alltjämt. Under  fokuserade vi på att ytterligare
analysera kreditstockens CO
e-utsläpp. Intensiva sektorer har identi-
fierats. Vi utreder vilka åtgärder som bäst reducerar vårt avtryck.
Med utgångspunkt i var vårt koldioxidavtryck är störst har vi satt
upp bestämda sektormål för vår kreditgivning. Sänkningen av koldi-
oxid ska främst komma från företag inom så kallade klimatintensiva
sektorer. Bankens ambition är att arbeta tillsammans med kunderna
i deras gröna omställning.
Följande två sektormål för kreditportföljen har ställts upp för :
För bolån är målsättningen att minska den finansierade ut-
släppsintensiteten (gCO
e/m
) med  procent jämfört med
basåret .
För finansiering av företag och näringsverksamhet är målsätt-
ningen att  procent av våra kunder som klassificeras som
klimatintensiva
ska ha ingått ett ambitionsavtal med samma
målsättning som Ålandsbanken. Det betyder att kunderna redu-
cerar sina utsläpp med minst  procent till . Totalt ska
minst  procent av bankens utlåning till företag omfattas
av ambitionsavtalet.
Utsläpp inom vår kreditgivning
Grunden för utsläppsberäkningen är Ålandsbankens utlåning till all-
mänheten. Den utlåningen uppgick vid årets slut till   miljoner
euro. Vid beräkningen har vi inkluderat scope  och  för hela
kreditportföljen.
Den totala mängden utsläpp via kreditgivningen uppgick  till
  ton CO
e (jämfört med   ton år  och   ton
år ), vilket är drygt   ton mindre än det omräknade basåret
, då beräkningarna inleddes. Bankens minskade utsläpp beror
främst på en förändring i branschdistributionen av företagsut-
låningen, förändringar i utsläppsintensiteter samt en minskning av
bolånevolymen till följd av överlåtelsen av svenska bolån till hypo-
teksbolaget Borgo.
Vi beräknar att vår finansiering av företag och investeringar har
den största enskilda påverkan på bankens finansierade utsläpp
(totalt  procent av uppskattade utsläpp) i förhållande till deras
andel av kreditstocken (totalt  procent av kreditstocken).
Finansieringen av traditionellt utsläppsintensiva verksamheter
som energi, jordbruk och transport antas bidra med hög enskild
påverkan, men de här verksamheterna utgör en marginell del av
vår kreditstock.
Bankens målsättning är att minska mängden koldioxidutsläpp
med  procent från  till . Under  har kreditportföl-
jens CO
e-utsläpp utvecklats i rätt riktning i förhållande till ett av
våra klimatmål. Än är det lång väg kvar, men vi ser med tillförsikt
fram emot den här viktiga utmaningen. Se not H och H för
detaljerade siffror.
Ansvarsfull finansiering
Treasuryavdelningens klimatarbete präglades under året av att
utforma målsättningar och arbete kring regelverkskraven i EU-
taxonomin och det kommande CSRD-regelverket.
Utöver de här större helheterna fortsatte arbetet i enlighet med
klimatstrategin som togs fram . Avdelningen arbetar kontinuer-
ligt med att säkerställa datakvaliteten och utöka andelen verkliga
utsläppsdata i stället för att förlita sig på uppskattningar. Det sker i
takt med att standardiserade beräkningsmodeller utvecklas och
emittenterna utvidgar sin hållbarhetsrapportering.
I linje med kriterierna för medlemskapet i Net Zero Banking
Alliance (NZBA), och till stöd för Ålandsbankens klimatstrategi,
har Treasury i sitt arbete med att ta fram delmål kunnat identifiera tre
utsläppsintensiva sektorer i Treasuryportföljen: fastighetssektorn,
energiproduktionssektorn och transportsektorn.
För att ta fram målsättningar tillämpar Treasury ett så kallat
Parisförenligt referensscenario som indikerar i vilken takt utsläpps-
minskningarna bör ske för företag i utsläppsintensiva sektorer för
att nå nettonollutsläpp år .
Sektormålen har satts på intensitetsnivån antal ton CO
e per
intäkter i miljoner euro. På det sättet ges företagen i sektorerna
utrymme att växa. Samma måttstock är applicerbar på olika sekto-
rer i stället för sektorspecifika intensitetsmått.
Sektormålen har satts för år  jämfört med basår  och
innebär en minskning för fastighetsverksamhet med  procent,
energiproduktion med  procent och för transport  procent.
Utsläppsminskningen per år i absoluta tal förväntas vara större fram
till år  för att därefter avta.
Utöver sektormålsättningar inom NZBA har banken och Treasury
också jobbat med att formulera vetenskapligt baserade utsläppsmål
i enlighet med Science Based Target initiative (SBTi). Målsättnings-
arbetet har framskridit i god takt men målsättningarna behöver
ännu valideras av SBTi.
Ur ett mer övergripande hållbarhetsperspektiv, utöver klimat-
perspektivet, har Treasury också deltagit i arbetet kring väsentlig-
hetsanalysen för att identifiera de viktigaste påverkansområdena
och fastställa prioriteringar för att vägleda oss framåt i strategiut-
vecklingen. I analysprocessen har Treasury använt sig av UNEP
FI-verktyget Portfolio Impact Analysis Tool.
Klimatintensiva sektorer har definierats som: byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske, fastighetsverksamhet, handel.
(reparation av motorfordon och motorcyklar), tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla och vattenförsörjning (avloppsrening, avfallshantering).
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Gröna obligationer
Ålandsbankens Treasury-avdelning bidrar ytterligare till att främja en
långsiktig hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna obligatio-
ner i enlighet med bankens gröna ramverk. Det omfattar finansie-
ring av förnybar energi, mer specifikt vind- och solkraft, samt gröna
fastigheter. Det oberoende forskningsinstitutet Cicero Shades of
Green har granskat ramverket ur ett klimat- och miljöriskperspektiv
och gjort en bedömning av ramverkets ambitioner för övergången
till ett mer koldioxidneutralt samhälle. Det gröna ramverket har
erhållit betyget medelgrönt.
Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående grönt T-instrument
(supplementärkapital) på  miljoner kronor för vilket Treasury
upprätthåller ett grönt tillgångsregister. Våren  publicerade
Treasury den första årliga miljökonsekvensrapporten som redogör
för vilka gröna projekt det gröna instrumentet har finansierat, samt
mängden inbesparade koldioxidutsläpp som finansieringen gett
upphov till. De inbesparade utsläppen beräknas mot ett basscenario
med konventionell energiförsörjning för förnybara energiprojekt
och en energiprestanda som krävs av nationella byggregler för
gröna byggnader. Den andra miljökonsekvensrapporten publicera-
des på bankens webbplats i februari .
Under  kommer Treasury att inleda arbete kring att upp-
datera Ålandsbankens gröna ramverk och erhålla en ny oberoende
extern bedömning. Målbilden är att anpassa regelverket till EU:s
taxonomi i den mån det är möjligt.
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Oentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
Tillverkning
Transport och magasinering
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster
Verksamhet vid internationella organisa-
tioner, utländska ambassader o.d.
ton CO
e
Treasuryportföljen
Treasuryportföljen omfattar utsläpp från scope
,  och , där scope  står för  procent av de
totala rapporterade utsläppen. Utsläppen från
tillverkningsindustrin och energisektorn utgör 
procent av de totala rapporterade utsläppen. Se
not H för detaljer.
ton CO
e
Kreditportföljen
Kreditportföljen omfattar utsläpp från scope  och , där företagsportföljen
står för  procent av de totala rapporterade utsläppen, medan privatper-
soner står för  procent. Utsläpp från klimatintensiva sektorer definierade
som; byggverksamhet; transport och magasinering; jordbruk; skogsbruk
och fiske; fastighetsverksamhet; handel; tillverkning; försörjning av el, gas,
värme och kyla; och vattenförsörjning, utgör  procent av de totala
rapporterade utsläppen. Se not H för detaljer.
Bostad
Placeringskrediter
Övrigt
Annan serviceverksamhet
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar
Hotell- och Restaurangverksamhet
Informations- och
kommunikationsverksamhet
Jordbruk, skogsbruk & fiske
Kultur, nöje & fritid
Näringsverksamhet privatperson
Oentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
Tillverkning
Transport och magasinering
Utbildning
Uthyrning, fastighetsservice,
resetjänster och andra stödtjänster
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik
Vård och omsorg; sociala tjänster
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
På grund av Ålands geografiska placering i Östersjön har det alltid fallit
sig naturligt för Ålandsbanken att ägna sig åt miljöfrågor.
Satsningar som Östersjöprojektet, Östersjökortet och Åland Index
Solutions har hjälpt oss att sprida miljömedvetenhet till våra kunder.
Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag vi ger till Östersjön
har en konkret positiv miljöpåverkan. Under  har vi fortsatt
utveckla arbetet med vår väsentlighetsanalys för att öka förståelsen
för vilken påverkan vår egen operativa verksamhet har på till exempel
vatten, biodiversitet och ekosystem. Läs mer om vår väsentlighets-
analys i det separata stycket ”Ålandsbankens väsentlighetsanalys”.
Genom att vi har definierat vårt klimatmål har också miljömed-
vetenheten ökat internt. Det finns ett generellt engagemang för att
bidra till att uppnå våra klimatmål och ett intresse för att förstå
hur man kan göra det. Under året har personalen på flera sätt
bidragit till en bättre miljö genom att delta i olika aktiviteter som
exempelvis kampanjer för hållbara färdsätt. För att utveckla vårt
miljöarbete och nå Ålandsbankens miljömål vet vi att det är avgö-
rande att våra medarbetare löpande tar del av kompetensutveckling
i hållbarhetsfrågor.
Vårt miljöengagemang skapar ett stort intresse också bland
potentiella medarbetare.
Utsläpp som vi själva ger upphov till
I linje med GHG-protokollet redovisar vi utsläppen i tre scope.
I scope  ingår drivmedel för tjänste- och företagsbilar, i scope 
ingår vår energiförbrukning och i scope  uppströms ingår leveran-
törsrelaterade utsläpp från våra inköp. Vidare görs också beräk-
ningar avseende scope  nedströms, vilket är de indirekta utsläppen
via utlåningen i kreditportföljen, treasury samt investeringar.
s mer om detta i not H och texterna för respektive område.
Ålandsbankens utsläpp för den egna operativa verksamheten
 (scope ,  och  uppströms) uppgick till   ton CO
e. Det är
en ökning med  procent jämfört med basåret  (  ton
CO
e)
, och beror till största delen på ökade utsläpp från affärsresor
samt inköp, där renoveringen av huvudkontoret i Mariehamn har en
påverkan som kommer att synas under byggnadstiden.
Antalet tjänstebilar som Ålandsbanken använder är mycket litet
och den el vi köper in är sedan hösten  till  procent miljö-
certifierad el. Följaktligen utgör scope  och  en liten del av våra
totala utsläpp. I scope  uppströms, där våra egna inköp ingår, utgör
våra affärsresor en betydande post. Efter pandemiårens restriktio-
ner har resorna nu ökat. Värdet av att träffas personligen har betytt
ett uppsving i fråga om antalet resor, vilket å andra sidan har haft en
negativ påverkan på vår ambition att minska koldioxidutsläppen
från resorna. Ålandsbankens egna operativa utsläpp utgör ändå en
liten andel av de totala utsläppen, i jämförelse med de indirekta
utsläppen från investeringssidan i scope  nedströms.
Klimatkompensation
 klimatkompenserade vi för de CO
e-utsläpp som ingår i scope
 och  och de mätbara leverantörsrelaterade utsläppen i scope 
uppströms. Ålandsbankens kompensationsportfölj består till
 procent av projekt som minskar och lagrar växthusgaser.
Återstående  procent utgörs av innovationsprojekt, till exempel
teknik för att fånga in och lagra koldioxid.
Hållbarhet i Ålandsbanken
Miljöansvar
Uträkningsmetoden har förbättrats under året, varpå jämförelsesiror för basåret  samt  har räknats om för att ha jämförbara siror mellan åren. Se not H för detaljer.
Utsläpp från ägda eller
kontrollerade resurser
Energirelaterade utsläpp
Inköp av varor och tjänster
Kapitalvaror
Bränsle- och energi-
relaterade aktiviteter
Transport och distribution
Avfall som genereras av
egna verksamheten
Aärsresor
Leasade tillgångar
ton CO
e
Utsläpp från den egna verksamheten
Utsläpp från den egna verksamheten omfattar
scope ,  och leverantörsrelaterade utsläpp från
scope  uppströms som utgör hela  procent av
de totala rapporterade utsläppen. Inom scope 
står utsläpp från inköp av varor och tjänster för
 procent av de totala scope  utsläppen och
aärsresor för  procent. Se not H för detaljer.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Östersjöprojektet arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer och öka
medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills stöttat viktiga projekt
med cirka , miljoner euro.
Ålandsbankens Östersjöprojekt arbetar för ett friskare hav genom
att finansiera goda idéer, uppmuntra till handling samt öka medve-
tenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills redan
finansierat miljöarbete inom ramarna för Östersjöprojektet med
sammanlagt cirka , miljoner euro.
Ett ömtåligt ekosystem som Östersjön gynnas av en livskraftig
mångfald av arter. Östersjöprojektet finansierar både vetenskaplig
forskning och praktisk verksamhet som upprätthåller den biologiska
mångfalden. Östersjöprojektets olika projekt för att bekämpa kli-
matförändringen kan ha en positiv inverkan på hela planetens
biologiska mångfald. Förlusten av biologisk mångfald och klimat-
förändringarna är nära förbundna med varandra.
Under  delade vi ut en rekordsumma på   euro
till innovatörer, startups och aktiviteter som främjar Östersjöns
mående genom till exempel cirkulär ekonomi, elektrobränslen
och havsodling. Totalt beviljades stöd för  olika projekt.
Projekt som finansieras av Östersjöprojektet har potential att
bidra till stora förändringar inom olika industrisektorer. De växthus-
gaser som människan släpper ut i atmosfären påskyndar klimatför-
ändringen. Bland annat energiindustrin använder stora mängder
fossila bränslen. Användningen av olja och kol påskyndar klimatför-
ändringen och de behöver ersättas med hållbara lösningar som
bromsar klimatförändringen.
Ett svar är grön vätgas och syntetiska bränslen. Östersjöprojektet
finansierade för andra året i rad PX Solutions, en finländsk pionjär
inom grön vätgas och Power-to-X-teknik. Företaget påskyndar upp-
komsten av en vätgasmarknad på ett omfattande och innovativt sätt
inom alla delar av värdekedjan, fungerar som producent och distri-
butör av grön vätgas och syntetiska bränslen samt levererar nyckel-
färdiga vätgasanläggningar.
Även textil- och klädindustrin producerar enorma mängder
utsläpp. Enligt föreningen Suomen Tekstiili- & Muoti ry producerar
branschen för närvarande samma mängd koldioxidutsläpp som
flygtrafiken och sjöfarten tillsammans. Emmy Clothing Company Oy,
som driver Finlands största nätbutik för begagnade märkeskläder,
mottog   euro ur Östersjöprojektet. Tack vare finansieringen
kunde Emmy vidareutveckla sitt Emmyfy- projekt. Emmyfy är en
kombination av teknik och tjänst som gör det enkelt för företag och
organisationer att erbjuda sina kunder eller intressenter ett enkelt
sätt att sälja sina kläder och tjäna pengar. De gör ett viktigt arbete
genom att förlänga klädernas användningscykel och lyfta fram
begagnade textilier som ett alternativ till nya produkter.
Livsmedelsproduktionen står för cirka  procent av de ut-
släpp av växthusgaser som orsakas av människan. Dessa kommer
huvudsakligen från två källor: markanvändning och djurproduktion.
Jordbruk är till exempel fortfarande den största källan till kväve och
fosfor som orsakar övergödningen av Östersjön. Oy Lykkan Ab, vars
mål är att minska näringsutsläppen från jordbruket och främja rege-
nerativa jordbruksmetoder, mottog finansiering på   euro.
Östersjöprojektet delade även ut   euro till Projekt Björk-
skär, som drivs av det svenska energibolaget OX, Nemo Seafarms
och Under Ytan. Forskning pågår på ön Björkskär för att ta reda på
hur infrastruktur för havsbaserad vindkraft kan utnyttjas för marin
odling samt för att skapa levnadsytor för Östersjöns nyckelarter för
att öka den biologiska mångfalden och minska näringsbelastningen
i Östersjön.
Av den totala summan användes   euro för att stödja
Östersjöprojektets långvariga samarbetspartners: Baltic Sea Action
Group, John Nurminens stiftelse, Race For The Baltic, WWF samt
Håll Skärgården Ren rf:s ”Snygg Beach-projekt.
Hållbarhet i Ålandsbanken
Östersjöprojektet, , miljoner euro
för Östersjöns välbefinnande
Foto: Tomas Ärlemo
Forskning pågår invid ön Björkskär i Ålands skärgård för att ta reda
på hur infrastruktur för havsbaserad vindkraft kan utnyttjas för marin
odling och skapa levnadsytor för Östersjöns nyckelarter.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Socialt ansvar är ett viktigt område inom hållbarhet och dessutom ett av de fyra
fokusområdena inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi. Det sociala ansvaret är
brett och sträcker sig från våra medarbetare till vårt lokala samhällsengagemang.
Inkludering, mångfald och jämställdhet
För Ålandsbanken är det en självklarhet att arbeta med jämställdhet
och mångfald. Vi vill arbeta för en inkluderande kultur och arbets-
miljö där olikheter är en styrka. I rekryteringsprocessen arbetar vi
med kompetensbaserad rekrytering vilket innebär att kandidatbe-
dömningen ska ske objektivt på en fastställd kravprofil. På det sättet
kan vi säkerställa en god kvalitet och likabedömning, vilket också
bidrar till en god upplevelse för kandidaterna.
Genom vårt arbete säkerställer vi att Ålandsbanken bidrar till att
vara en attraktiv arbetsgivare. Alla anställda ska ha samma möjlig-
heter till en framgångsrik karriär inom koncernen, oberoende av till
exempel kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, religion eller funk-
tionsnedsättningar.
I vår handlingsplan för jämställdhet och mångfald lägger vi
särskild vikt vid att:
Alla medarbetare ska ha lika rättigheter och möjligheter i fråga
om arbete och utvecklingsmöjligheter.
Både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper ska till-
varatas och finnas representerade inom alla områden, roller
och positioner i vår verksamhet.
Ingen ska känna sig trakasserad, kränkt eller mobbad på
arbetsplatsen. Trakasserier eller mobbing är oacceptabelt
och bekämpas aktivt.
Löneskillnader på grund av kön ska inte förekomma. Inte heller
andra anställningsvillkor ska vara olika på grund av kön. Lön och
ersättningar ska bestämmas på sakliga grunder.
Arbetsförhållanden, löner, förmåner och andra anställnings-
villkor ska utformas så att alla anställda har samma möjlighet
att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap.
Vi mäter kontinuerligt upplevelsen av inkludering, mångfald och
jämställdhet i Ålandsbanken med ett eget index i våra medarbetar-
undersökningar.
Kompetensutveckling
För att förbli konkurrenskraftiga på marknaden är rätt kompetens
och kompetensutveckling en strategisk fråga och en långsiktig
investering för koncernen. Vi har en stark tro på att våra medar-
betares ständiga utveckling är avgörande för vår framgång och
konkurrenskraft. Med utgångspunkt i konkurrenskraft och utveck-
ling har koncernen identifierat ett behov av ytterligare satsningar
inom lärande.
Vi mäter antalet genomförda utbildningar och timmar som
medarbetarna har deltagit i interna och externa kompetens-
höjande utbildningar.
Ålandsbanken värnar om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö
och ett högt engagemang bland alla medarbetare. Som under före-
gående år har vi fortsatt med kontinuerliga mätningar av med-
arbetarnas välmående och engagemang med hjälp av modellerna
eNPS och Temperatur, som mäter anställdas engagemang över tid.
Resultatet följs upp och analyseras genom trendutvecklingen.
Resultatet visar en förändring i tydligt positiv riktning vad gäller
lojaliteten och engagemanget bland anställda (eNPS). Ålandsbankens
resultat i eNPS och Temperatur har ökat från år  till  och
visar att de anställda upplever företagskulturen som tilltalande och
att organisationen erbjuder möjligheter att växa och ta ansvar i sin
roll. Vår långsiktiga målsättning är att nå en engagemangsnivå som
ligger över branschindex. Se not H för detaljerade siffror.
Inom ramen för arbetsmiljöarbetet ingår också det systematiska
arbetet med att undersöka, mäta, åtgärda och följa upp resultat
inom den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Vi utför riskbedöm-
ningar två gånger per år och följer trendutvecklingen samt skapar
handlingsplaner för åtgärder. En gemensam arbetsmiljöagenda har
introducerats under året och med den har vi fått en gemensam
plattform för engagemang kring arbetsmiljöfrågor.
Ålandsbanken värnar om en god balans mellan arbete och privat-
liv och har under  gett anställda möjlighet att distansarbeta på
regelbunden basis. Friskvårdsbidrag är en uppskattad förmån hos
personalen där Ålandsbanken fortsättningsvis väljer att erbjuda
anställda det förhöjda bidraget som infördes .
För att bibehålla det höga engagemanget inleddes ett nytt ett-
årigt aktiesparprogram i september  där  procent av antalet
ordinarie medarbetare valde att delta. Målsättningen med program-
met är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet
och långsiktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga
villkor erbjuda möjligheten att teckna aktier i Ålandsbanken.
Ledarskap
Inom Ålandsbankenkoncernen ses ledarskap som ett strategiskt
viktigt område för att nå målsättningen kring medarbetarengage-
mang och välmående. Vi följer löpande utvecklingen av vårt
ledarskapsindex.
Under  har vårt ledarskapsprogram fokuserat på att
stärka ledarskapet ytterligare genom insatser som bland annat
utbildning, workshoppar och andra löpande chefsinformations-
forum. Det gångna årets ledarskapsprogram har fokuserat på
samspelet mellan företagskulturen och Ålandsbankens värdegrund
kopplat till beteende. Ledarskapsövningar med fokus på bankens
värdegrund har genomförts i organisationen och också olika
aktiviteter med hjälp av ledarstöd i form av så kallade nyckelför-
mågor. Nyckelförmågorna har gett ledare möjlighet att träna sina
ledarförmågor i olika teman som bland annat engagera för ett mål,
upprätthålla en lärande reflektion, hantera förändringsmotstånd
och främja självledarskap. På våra årliga ledarforum har bland annat
frågor om kultur och värderingar stått på agendan och det är teman
vi kommer att arbeta vidare med under de kommande åren.
Socialt ansvar
Hållbarhet i Ålandsbanken
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Under året inrättades också Miniminivå för ledarskap för att
ytterligare förtydliga och förstärka förväntningar och möjligheter
för ledare. I de regelbundna prestations- och utvecklingssamtalen
definieras de individuella målsättningarna och behovet av kompe-
tensutveckling kopplat till målen.
Samhällsengagemang
Ålandsbanken är en aktiv aktör i näringslivet och vi har ett brett
samhällsengagemang, framför allt i det åländska samhället. Under
 har Ålandsbanken aktivt erbjudit praktikplatser åt elever som
visat ett stort intresse för Ålandsbanken som arbetsgivare. Ålands-
banken skapar möjligheter för språkpraktikanter att utveckla sin
svenska genom integrering i näringslivet.
Andra aktiviteter som ordnades under året var evenemang med
fokus att uppmuntra och aktivera åländska barn att röra på sig.
Ålandsbanken har möjliggjort det genom samarbeten tillsammans
med bland annat Rädda barnen.
Etiskt uppträdande
Ett etiskt förhållningsätt och uppförande är avgörande för koncer-
nens verksamheter. Vi jobbar löpande med att säkerställa att med-
arbetarna håller en hög etisk nivå i sitt arbete och att vi alla följer
lagar, regler och god sed på den finansiella marknaden. Vår upp-
förandekod och våra värderingar är ett uttryck för ett gemensamt
förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten och utgöra en
stabil grund i det dagliga arbetet. Vi säkerställer den ambitionen
genom olika former av kompetensutveckling och uppföljningar.
Våra medarbetare genomgår obligatoriska utbildningar varje år.
Vi följer också de licenskrav för finansbranschen som finns i
Sverige och Finland.
Årsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Aärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbankens verksamhet håller en hög affärsetisk nivå. Utöver lagar och förordningar
följer vi också våra egna policyer och riktlinjer. I våra riktlinjer formuleras ett gemensamt
förhållningssätt till etiskt uppförande, som är grunden för hela vår verksamhet.
Vi förebygger och vidtar åtgärder för att aktivt motverka att
Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terrorism,
bedrägeri eller korruption. Det här arbetet är viktigt för att vi ska
kunna ta vårt sociala ansvar och bidra till ett långsiktigt hållbart
samhälle. Att skydda information om våra kunder och banken
är viktiga åtgärder för att motverka alla former av finansiell
kriminalitet.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Med stöd av bland annat ett internt regelverk kan vi motverka,
förhindra och minska risken för att Ålandsbanken utnyttjas för
penning tvätt och finansiering av terrorism. Ålandsbanken följer
internationella och nationella sanktionsbeslut. Vi förhindrar att
finansiella medel förmedlas till eller görs tillgängliga för personer
eller organisationer som står på en sanktionslista.
Mutor och korruption
Vårt arbete med att identifiera, bekämpa och motverka mutor
och korruption inom Ålandsbanken stöds av ett internt regelverk.
Vi följer branschgemensamma rekommendationer. Vi följer vårt
eget regelverk vad gäller representation, sponsring och gåvor.
Mutor och korruption är givetvis kriminella handlingar, men vårt
förebyggande arbete mot mutor och korruption är i flera fall också
en förtroendefråga. Som aktör i bank- och finansbranschen förvaltar
vi ett särskilt förtroende från allmänheten.
Informationssäkerhet
Ålandsbankens förmåga att skydda sig mot cyberhot baserar sig på
ett ramverk kring informationssäkerhet som består av att identifiera,
skydda, upptäcka, reagera och återställa. Vi arbetar aktivt för att
bekämpa cyberhot och öka medvetenheten hos medarbetarna.
Ålandsbankens Information Security Officer erbjuder medarbetare
och systemägare stöd och råd i säkerhetsfrågor. Utöver våra egna
regelverk följer vi Finansinspektionens regler. Revisionsföretaget
KPMG utför varje år en IT-revision av Ålandsbankens system.
Exempel på bankens arbete inom informationssäkerhet är de
kontinuerliga penetrationstester som görs på alla digitala tjänster
som vi erbjuder våra kunder. I all nyutveckling ingår också penetra-
tionstester när det handlar om utveckling av säkerhetskomponenter.
Ålandsbanken följer också ett internt regelverk för hur vi be-
handlar personuppgifter med god säkerhetsnivå. Vi har processer
på plats för att förhindra tillträde och obehörig användning av både
personuppgifter och de verktyg som används för behandlingen.
Visselblåsning
Vi arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga överträdelser av
interna och externa regelverk eller missförhållanden i verksam-
heten. På det sättet kan vi följa goda bolagsstyrningsprinciper och
upprätthålla en hög affärsetisk standard. Som en del av det arbetet
använder vi ett rapporteringssystem för att uppmärksamma oegent-
ligheter. För att alla visselblåsare ska känna sig trygga med vårt rap-
porteringssystem skyddas användarens identitet, vilket minimerar
risken för eventuella påföljder.
Styrelsens verksamhetsberättelse
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Makroläge
 präglades av fortsatt geopolitisk oro och
inflationsbekämpning samt även viss interna-
tionell bankoro under inledningen av året. Efter
mer än ett decennium med styrräntor runt noll
har styrräntan de två senaste åren höjts med
sammanlagt , procentenheter av Europe-
iska centralbanken och med , procenten-
heter av Sveriges riksbank, varav , procent-
enheter respektive , procentenheter under
. Mycket tyder dock nu på att inflationen är
bekämpad och att räntetoppen är nådd.

, 
 
Euribor  mån. , ,
Euribor  mån. , ,
Stibor  mån. , ,
Under året sjönk aktiekurserna på Helsing-
forsbörsen (OMXHPI) med  procent, medan
aktiekurserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI)
ökade med  procent.
Värdet på den svenska kronan i förhållande
till euron var under året i genomsnitt  procent
lägre än föregående år. Per årsskiftet var dock
valutakursen i nivå med föregående årsskifte.
Vid omräkning av resultaträkningen från ban-
kens svenska verksamhet till euro har genom-
snittskursen för perioden använts, medan
balansräkningen har omräknats till kursen
på balansdagen.
Viktiga händelser
För tredje året i rad blev Ålandsbanken utsedd
till Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar
Prosperas kundundersökning. Undersökningen
visade att kunderna uppskattar bankens lång-
siktiga arbete med kundrelationer, finansiell pla-
nering och hållbarhet. Ålandsbankens kunder är
också de som är mest villiga att rekommendera
banken till andra.
Placeringsfonden Ålandsbanken Kort Före-
tagsränta belönades av Refinitiv Lipper som
sta fonden i sin kategori i Norden.
Tillsammans med våra kunder fortsätter
Ålandsbankens engagemang för en renare
Östersjö. Östersjöprojektet bidrog i år med
  euro till olika projekt som främjar
Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har sedan
 delat ut , miljoner euro till olika miljö-
relaterade projekt.
Den tidigare annonserade överlåtelsen av
svenska bolån från Ålandsbanken till Borgo
genomfördes den  september. Nominellt
belopp för den bolåneportfölj som överläts var
, miljarder kronor. Portföljen avsåg bolån
förmedlade av ICA Banken samt Söderberg &
Partners Bolån. Överlåtelsen hade inte någon
sentlig resultateffekt för Ålandsbanken men
frigjorde likviditet och kapital. En tredje över-
låtelse till Borgo av en mindre bolåneportfölj
planeras ske under .
Ålandsbanken lanserade ett nytt aktiespar-
program för samtliga anställda inom koncernen
med start i september. Aktiesparprogrammet
ger de anställda möjlighet att spara en del av
månadslönen för att investera i Ålandsbankens
B-aktier. Deltagande i aktiesparprogrammet
sker på frivillig basis. De anställda kan spara
maximalt fem procent av sin månadslön för att
vid de halvårsvisa riktade emissionerna teckna
B-aktier. Programmet är ettårigt. Tre år efter
respektive emission utdelar Ålandsbanken en
matchningsaktie för varje aktie som förvärvats i
de riktade emissionerna till de som deltagit i
emissionerna och som fortsättningsvis är
anställda inom koncernen samt har de emitte-
rade aktierna i sin ägo. De anställda erbjuds att
teckna B-aktien till en kurs som understiger
medelkursen för kalendermånaden innan res-
pektive emission med  procent. Vid anmäl-
ningstidens slut hade  procent av antalet ordi-
narie medarbetare i koncernen anmält sig till
aktiesparprogrammet. Sparbeloppet för de som
har anmält sig till programmet är cirka , miljo-
ner euro, vilket skulle motsvara cirka  
B-aktier utgående från medelkursen för decem-
ber  inklusive en rabatt om  procent.
Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka
  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier
som kan tillkomma personalen inom ramen för
aktiesparprogrammet är cirka  .
Ålandsbanken emitterade under året  
B-aktier för fullföljande av bankens åtaganden
inom ramen för /-års aktiesparpro-
gram. Dessutom emitterades   B-aktier till
Styrelsens verksamhetsberättelse
0
3
6
9
12
20232022202120202019
SEK/EUR genomsnittskurs
SEK
–1,00
0,25
1,50
2,75
4,00
20232022202120202019
Euribor/Stibor  mån genomsnitt
procent
Euribor Stibor
–30
–15
0
15
30
20232022202120202019
Helsingfors- och Stockholmsbörsen
procent
OMXHPI OMXSPI
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
följd av bankens åtagande inom ramen för
personalens incitamentsprogram.
På bolagsstämman den  mars  be-
slöts att i dividend för verksamhetsåret 
utbetala 2,05 euro per aktie (, euro i ordina-
rie dividend samt , euro i tilläggsdividend).
På bolagsstämman återvaldes Anders Å
Karlsson, Nils Lampi, Mirel Leino-Haltia,
Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och Anders
Wiklöf till styrelsemedlemmar. Vid styrelsens
konstituerande möte samma dag valdes Nils
Lampi till ordförande och Christoffer Taxell
till vice ordförande.
Finansinspektionen påförde Ålandsbanken
en ordningsavgift i februari på   euro.
Grunden för ordningsavgiften var brister i
Ålandsbankens rapportering av derivatkontrakt
som ingåtts under perioden –.
Bristerna gällde skyldigheten att rapportera
alla derivatkontrakt till ett transaktionsregister i
enlighet med EU:s förordning European Market
Infrastructure Regulation, EMIR. För den aktu-
ella rapporteringen hade banken anlitat en clea-
ringagent som skulle ombesörja rapporteringen
för bankens räkning. Clearingagenten hade
dock inte rapporterat alla derivatkontrakt till
transaktionsregistret. Bristerna korrigerades
när banken blev medveten om dem.
Resultat
Rörelseresultatet ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner (,). Exklusive
försäljningsvinst på , miljoner euro föregå-
ende år ökade rörelseresultatet med , miljo-
ner euro eller  procent. Rörelseresultatet är
Ålandsbankens högsta årsresultat någonsin.
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna
ökade med , miljoner euro eller  procent
till , miljoner euro (,).
Avkastningen på eget kapital ökade till ,
procent (,).
rnintäkterna i form av räntenetto, provi-
sionsnetto och IT-intäkter ökade med , miljo-
ner euro eller  procent till , miljoner euro
(,). Den svagare svenska kronan innebar
minskade kärnintäkter omräknat till euro om
, miljoner euro jämfört med föregående år.
Räntenettot ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner euro (,).
Högre räntemarginal, när marknadsräntor
gått från att vara negativa till att vara positiva,
var huvudförklaringen.
Provisionsnettot minskade med , miljoner
euro eller  procent till , miljoner euro (,).
Intäkterna från kapitalförvaltningsaffären var
lägre till följd av lägre aktivitet, medan platt-
formsintäkterna för förvaltade bolån bidrog till
högre provisionsintäkter.
IT-intäkterna ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner euro (,).
Ökningen kom huvudsakligen från högre
projektintäkter.
Övriga intäkter, inklusive nettoresultat finan-
siella poster, minskade med , miljoner euro
till –, miljoner euro (,), huvudsakligen på
grund av en realisationsvinst om , miljoner
euro från överlåtelsen av merparten av de
svenska bolånen till Borgo i februari .
Kostnaderna ökade med , miljoner euro
eller  procent och uppgick till , miljoner
euro (,). Högre personalkostnader var
huvudförklaringen.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar,
netto, uppgick till , miljoner euro (,),
motsvarande en kreditförlustnivå om ,
procent (,).
Skattekostnader uppgick till , miljoner
euro (,), motsvarande en effektiv skattesats
på , procent (,).
Rörelsesegment
Koncernens ökning av rörelseresultatet för hel-
året med , miljoner euro, exklusive föregå-
ende års försäljningsvinst om , miljoner euro,
till , miljoner euro fördelas enligt följande:
Private Banking +17,6
(högre räntenetto, lägre nedskrivningar)
Premium Banking ,
(högre räntenetto)
IT +1,8
(högre intäkter)
Koncernfunktioner & elimineringar –,
(lägre nettoresultat finansiella poster)
Aärsvolymer
Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning
ökade med   miljoner euro eller  procent
från årsskiftet och uppgick till   miljoner
euro ( ), vilket tangerar vår högsta nivå
någonsin. Ökningen berodde på såväl positiva
nettoflöden som positiv marknadseffekt.
Inlåning från allmänheten minskade med
 miljoner euro eller  procent från årsskiftet
och uppgick till   miljoner euro ( ).
0
20
40
60
80
20232022202120202019
Provisionsnetto
miljoner euro
0
30
60
90
120
150
20232022202120202019
Kostnader
miljoner euro
Räntenetto
miljoner euro
0
25
50
75
100
20232022202120202019
0
10
20
30
40
50
20232022202120202019
Resultat hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Största delen av minskningen skedde under
f örsta kvartalet.
Utlåning till allmänheten minskade med
 miljoner euro eller  procent från årsskif-
tet och uppgick till   miljoner euro ( ).
Den överlåtna svenska bolåneportföljen var
huvudförklaringen till minskningen.
Förvaltade bolån ökade med   miljoner
euro eller  procent från årsskiftet och upp-
gick till   miljoner euro ( ).
Balansomslutning och åtaganden
utanför balansräkningen
Balansomslutningen minskade under året med
 miljoner euro eller  procent till   miljo-
ner euro ( ). Minskningen förklaras i huvud-
sak av den svenska bolåneportfölj som överläts
till Borgo.
Åtaganden utanför balansräkningen mins-
kade med  miljoner euro eller  procent till
 miljoner euro ( ). Minskningen avsåg
huvudsakligen kreditlöften.
Kreditkvalitet
Utlåning till privatpersoner utgjorde  procent
av kreditportföljen, varav bostadslån svarade
för  procent. Övrig privathushållning utgjorde
det näst största kreditslaget till privatpersoner.
Historiskt har Ålandsbanken inte haft några
väsentliga kreditförluster i detta kreditsegment.
Företagsportföljen har stort släktskap med
privatportföljen, då många av företagen
ägs av kunder som även privat är Private
Banking-kunder.
Ålandsbanken hade , miljoner euro i
nedskrivningsreserveringar per den  decem-
ber  (, den  december ), fördelat
på , miljoner euro i stadie  (,), , miljoner
euro i stadie  (,) och , miljoner euro i
stadie  (,). Stadie -krediter som andel av
utlåning till allmänheten brutto uppgick till ,
procent (,). Reserveringsgraden för stadie
-krediter uppgick till  procent (). Merpar-
ten av dessa krediter har goda säkerheter.
Ålandsbanken har ingen direkt exponering
mot Ryssland, Belarus eller Ukraina. Det ryska
anfallskrigets direkta påverkan på bankens
kreditrisk är därmed begränsad. Inflationstryck,
högre räntor samt fallande börskurser och
fastighetspriser kan påverka kunders åter-
betalningsförmåga och värdet på pantsatta
säkerheter.
Av Ålandsbankens nedskrivningsreserve-
ringar i stadie  per den  december 
avsåg , miljoner euro ett fall i Sverige som
orsakats av kreditbedrägeri och där kunderna är
dömda till fängelsestraff för detta brott. Ålands-
banken hade vederbörlig brottsförsäkring, men
försäkringsbolaget delade efter sin utredning
under  inte Ålandsbankens uppfattning att
brottsförsäkringen ska täcka denna skada. Fallet
om brottsförsäkringens giltighet kommer att
initieras via en rättegångsprocess under .
Likviditet och upplåning
I februari emitterade Ålandsbanken ett nytt
T-instrument om  miljoner kronor. I mars
emitterade Ålandsbanken en ny säkerställd obli-
gation om  miljoner euro med tre års löptid.
I januari förföll en säkerställd obligation om
 miljoner euro, och i september förföll ytter-
ligare en säkerställd obligation om  miljoner
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
20232022202120202019
Balansomslutning
miljoner euro
Resultat hänförligt till aktieägarna per segment
miljoner euro
–5
0
5
10
15
20
25
30
35
Koncernfunktioner
och elimineringar
ITPremium BankingPrivate Banking
   
Nedskrivningar, miljoner euro
Kreditförlustnivå, 
0
1
2
3
4
5
6
20232022202120202019
0,00
0,05
0,10
0,15
Nedskrivningar och kreditförlustnivå
miljoner euro
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20232022202120202019
Utlåning
miljoner euro
0
250
500
750
1 000
1 250
20232022202120202019
Säkerställda obligationer
miljoner euro
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20232022202120202019
Inlåning
miljoner euro
0
50
100
150
200
250
300
350
20232022202120202019
Eget kapital
hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
euro. I september löstes även ett centralbanks-
lån (TLTRO) om  miljoner euro. I maj förföll
ett T-instrument om  miljoner kronor.
Ålandsbankens likviditetsreserv i form av
kassa och placeringar hos centralbank, konto-
hållning och placeringar hos andra banker, lik-
vida räntebärande värdepapper samt innehav
av egna emitterade icke pantsatta säkerställda
obligationer uppgick den  december  till
  miljoner euro (  den  december
), motsvarande  procent av totala till-
gångar () och  procent av utlåning till all-
mänheten (). Av likviditetsreserven utgjordes
 miljoner euro () av innehav av egna emit-
terade icke-pantsatta säkerställda obligationer.
Utlåning/inlåning uppgick till  procent
().
Av Ålandsbankens externa finansieringskäl-
lor vid sidan av eget kapital utgjorde inlåning
från allmänheten  procent () och emitte-
rade säkerställda obligationer  procent ().
Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till
 procent ().
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) uppgick
till  procent ().
Den genomsnittliga återstående löptiden
på Ålandsbankens utestående obligationer var
per den  december cirka , år (,). En säker-
ställd obligation om  miljoner euro förfaller i
mars.
Rating
Ålandsbanken har kreditbetyget BBB med
negativ utsikt för långfristig upplåning och A-
för kortfristig upplåning från ratinginstitutet
S&P Global Ratings. Ålandsbankens säker-
ställda obligationer har kreditbetyget AAA
med stabil utsikt.
S&P Global Ratings ändrade framtidsutsik-
ten för Ålandsbanken från stabil till negativ i
juni. Bakgrunden till den ändrade framtidsutsik-
ten är S&P Global Ratings egen modell för
beräkning av kapitalstyrka (RAC ratio), vilken
avviker väsentligt från det officiella kapitaltäck-
ningsregelverk som gäller för europeiska banker.
Kapital och kapitaltäckning
Under perioden förändrades eget kapital med
periodens resultat om , miljoner euro, övrigt
totalresultat om , miljoner euro, emission av
nya aktier inom ramen för incitamentsprogram
om , miljoner euro och aktiesparprogram om
, miljoner euro, utbetald dividend om , mil-
joner euro samt utbetald utdelning på primär-
kapitalinstrument om , miljoner euro och
uppgick per den  december  till , mil-
joner euro (, den  december  inklu-
sive inverkan från implementering av IFRS ).
Övrigt totalresultat påverkades av ändrade
marknadsräntor samt marknadsvärdeföränd-
ringar av vissa strategiska aktieinnehav och upp-
gick totalt efter skatt till , miljoner euro (–,).
rnprimärkapitalet ökade med , miljoner
euro från årsskiftet till , miljoner euro
(,).
Riskexponeringsbeloppet minskade med 
procent från årsskiftet och uppgick till   mil-
joner euro ( ). Riskexponeringsbeloppet för
kreditrisk minskade med  miljoner euro eller
 procent. Riskexponeringsbeloppet för opera-
tiv risk ökade med  miljoner euro eller  pro-
cent. Riskexponeringsbeloppen för kreditvärdig-
hetsjusteringsrisk och marknadsrisk ökade med
 miljoner euro.
Kärnprimärkapitalrelationen ökade till ,
procent (,). Primärkapitalrelationen ökade till
, procent (,). Total kapitalrelation ökade till
, procent (,).
Utöver det grundläggande kapitalkravet gäl-
ler olika buffertkrav, som huvudsakligen fast-
ställs av nationella tillsynsmyndigheter. Kravet
en kapitalkonserveringsbuffert om , procent
kärnprimärkapital gäller i samtliga EU-länder.
Kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert kan
variera mellan –, procent. För finländska
exponeringar gäller fortsättningsvis , procent.
För svenska exponeringar är det kontracykliska
buffertvärdet , procent från och med juni
.
Utifrån Ålandsbankens interna kapitalutvär-
dering fastställdes det att kapitaltäckningsregel-
verkets pelare -krav ska vara , procent av
Ålandsbankens riskexponeringsbelopp.
De aktuella miniminivåerna för Ålands-
bankens kapitalstyrka är därmed för närvarande:
Kärnprimärkapitalrelation , procent
Primärkapitalrelation , procent
Total kapitalrelation , procent
I förhållande till ovanstående buffertkrav har
Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott:
Kärnprimärkapitalrelation ,
procentenheter
Primärkapitalrelation , procentenheter
Total kapitalrelation , procentenheter
I Finland kommer en systemriskbuffert om
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
, procent att återinföras från och med den
 april . Från och med den  mars 
omfattas Ålandsbanken även av ett riktgivande
tilläggskapitalkrav (pelare -vägledning, PG)
om , procent.
Verket för finansiell stabilitet har gett
Ålandsbanken ett formellt minimikrav för
nedskrivningsbara skulder (MREL). Kravet
innebär dock i praktiken inget extra krav på
kapital utöver de minimikrav som redan finns
avseende bankens totala kapitalrelation och
bruttosoliditetsgrad.
Hållbarhetsinformation
Ålandsbankens hållbarhetsarbete omfattar en
hållbarhetsstrategi samt klimatstrategi som
beskriver hur de uppsatta klimatmålen ska nås.
Ålandsbanken har satt upp tre klimatmål:
. Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp
med  procent senast , jämfört med
nivån .
. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral
organisation senast .
. Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp .
För att följa upp klimatmålen tillämpar
Ålandsbanken Greenhouse Gas-protokollet
(GHGP) för att beräkna och rapportera utsläpp
av växthusgaser. De totala utsläppen för den
egna operativa verksamheten för  summe-
rade till   ton CO
e, vilket var en ökning med
 procent jämfört med samma period .
Ökningen förklarades framför allt av ökade
utsläpp från inköpta varor och tjänster, kapital-
varor och resor. En del av de ökade inköpen
härrör från renoveringen av huvudkontoret.
Under  var andelen köpt miljöcerti-
fierad el  procent i enlighet med det upp-
satta målet.
Ålandsbanken har klimatfinansierat för de
beräknade utsläppen för den egna operativa
verksamheten.
Utöver information om utsläpp från Ålands-
bankens egen operativa verksamhet lämnas
information om indirekta utsläpp i scope  ned-
ströms. Per den  december  var de beräk-
nade utsläppen från kreditportföljen  
ton CO
e, från treasuryportföljen   ton
CO
e och från kundernas investeringsportföljer
   ton CO
e.
Medarbetare
Personalen är Ålandsbankens värdefullaste till-
gång och viktigaste konkurrensfördel. Ålands-
bankens tillväxtstrategi innebär att personal-
styrkan får växa om även affären gör det.
Antalet heltidstjänster var i genomsnitt under
 , vilket var  heltidstjänster eller
 procent fler än föregående år.
Målet med Ålandsbankens sociala hållbar-
hetsarbete är motiverade, engagerade och
friska medarbetare som ständigt utvecklas.
Under  arbetar Ålandsbanken mot följande
sex mål och fokusområden: Inkludering, mång-
fald och jämställdhet; Hälsa och välmående;
Kompetensutveckling; Ledarskap; Samhälls-
engagemang; Etiskt uppträdande.
Genom att löpande mäta och följa upp med-
arbetarnas motivation och arbetsförhållanden
kan Ålandsbanken säkerställa en sund och
effektiv organisation. Resultatet av medarbeta-
rengagemanget för helåret  uppgick till ,,
vilket var högre än resultatet för helåret 
om ,.
Kunder
Ålandsbanken fortsätter att behålla befintliga
och attrahera nya kunder på alla sina olika geo-
grafiska marknader samt genom partnersamar-
beten. Antalet kapitalförvaltningskunder har
under året ökat med  procent.
Kundundersökningar bekräftar fortsätt-
ningsvis att våra kunder uppskattar den person-
liga service vi erbjuder. För tredje året i rad blev
Ålandsbanken utsedd till Finlands bästa Private
Banking-aktör i Kantar Prosperas kundunder-
sökning. Undersökningen visade att kunderna
uppskattar bankens långsiktiga arbete med
kundrelationer, finansiell planering och håll-
barhet. Ålandsbankens kunder är också de
som är mest villiga att rekommendera banken
till andra.
Samhällsengagemang
Tillsammans med våra kunder fortsätter enga-
gemanget för en renare Östersjö. Ålandsbanken
har sedan  delat ut , miljoner euro till
olika miljörelaterade projekt.
Förutom betalning av statlig inkomstskatt
och moms är Ålandsbanken en betydande
arbetsgivare framför allt på hemmamarknaden
rnprimärkapitalrelation
Primärkapitaltillskottrelation
Supplementärkapitalrelation
0
5
10
15
20
20232022202120202019
Kapitalrelationer
procent
Utlåning per bransch
miljoner euro
  

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Bostadslån,
privat
Övrigt, privat
Fastighetsverksamhet, företag
Finans- och försäkrings-
verksamhet, företag
Bostadsverksamhet, företag
Sjöfart, företag
Övrigt, företag
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Åland. Ålandsbanken har ett stort engage-
mang i det åländska samhället och bidrar
framför allt genom att stödja kultur, idrott
och studier.
Dividend
Styrelsen föreslår inför bolagsstämman att
som ordinarie dividend för verksamhetsåret
 utbetala 2, 40 euro per aktie, vilket
totalt motsvarar ett belopp om 36,7 miljoner
euro. Dividenden motsvarar en utdelnings-
andel om  procent.
Dessutom föreslår styrelsen inför bolags-
stämman att som tilläggsdividend utbetala
, euro per aktie. Tilläggsdividenden är
kopplad till den avslutande verksamhet-
verlåtelsen av den svenska hypoteksbank-
relsen under  till Borgo. Total dividend
föreslås uppgå till , miljoner euro eller
, euro per aktie.
Väsentliga händelser efter
periodens slut
I januari  emitterade Ålandsbanken en
ny säkerställd obligation om  miljoner
euro med tre och ett halvt års löptid.
I januari  anslöt sig Ålandsbanken till
Science Based Targets initiative. Science
Based Targets initiative (SBTi) är ett samar-
bete mellan CDP (tidigare the Carbon Disclo-
sure Project), World Resources Institute
(WRI), Världsnaturfonden (WWF) och FN:s
Global Compact (UN Global Compact).
Ansökningsprocessen genomförs i flera
steg. Efter att avsiktsförklaringen är antagen
är nästa steg att fastställa utsläppsminsk-
ningsmål i linje med SBTi:s kriterier för
vetenskapligt baserade miljömål. När målen
är färdigt formulerade är det sedan SBTi som
officiellt validerar målen.
En stämningsansökan har i januari 
lämnats in mot Ålandsbanken från ett kon-
kursbo, som kräver Ålandsbanken på ett
belopp i storleksordningen , miljoner
euro. Banken bestrider detta krav.
Risker och osäkerhetsfaktorer
De enskilt största riskerna och osäkerhets-
faktorerna är kriget mellan Hamas och Israel
samt Rysslands anfallskrig i Ukraina och där-
till hörande geopolitiska risker. Konsekven-
serna av krigen är svårbedömda.
Ålandsbankens resultat påverkas av
omvärldsförändringar som bolaget själv
inte råder över. Bland annat påverkas kon-
cernens resultatutveckling av makroeko-
nomiska förändringar, förändringar i det
allmänna ränteläget och i börs- och valuta-
kurser liksom av ökade kostnader på grund
av myndighetsbeslut och direktiv samt
av konkurrenssituationen.
Koncernen eftersträvar en verksamhet
med rimliga och avvägda risker. Koncernen
är exponerad mot kreditrisk, likviditetsrisk,
marknadsrisk, operativ risk och verksam-
hetsrisk. Banken bedriver inte handel för
egen räkning.
Framtidsutsikter
Ålandsbanken förväntar att rörelseresultatet
för  kommer att vara i nivå med .
Ålandsbanken är beroende av framför
allt ränte- och aktiemarknadens utveckling.
Det finns en oro gällande den ekonomiska
utvecklingen på flera betydande marknader.
Av denna anledning finns det en osäkerhet i
nuvarande framtidsprognos.
0
25
50
75
100
125
150
20232022202120202019
Utlåning/Inlåning
procent
0
25
50
75
100
125
150
175
20232022202120202019
Likviditetstäckningsgrad
procent
Aktiefakta
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Börsvärde
miljoner euro
0
100
200
300
400
500
600
20232022202120202019
Resultat per aktie
euro
0
0,75
1,50
2,25
3,00
3,75
20232022202120202019
Dividend per aktie
euro
0
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
20232022202120202019
Styrelsens förslag inför bolagsstämman.
Aktiekapitalet
Bankens aktiekapital är   , euro.
Aktierna fördelas på    A- och   
B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags-
stämman tjugo () röster och varje B-aktie en
() röst. I bolagsordningen finns ett stadgande
som medför att ingen representant vid bolags-
stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel
av det vid stämman företrädda röstetalet.
Bolagsstämman beslöt i april  att
bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis-
sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier som avses i
aktiebolagslagens  kap  . Bemyndigandet
avser aktier i serie B och det sammanlagda
antalet aktier som med stöd av bemyndigandet
kan emitteras ska inte överstiga  
B-aktier. Bemyndigandet avser en eller flera
emissioner mot vederlag eller vederlagsfria
emissioner och kan även avse avyttring av egna
aktier. Bemyndigandet ersätter bolagstämmans
alla tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden
av aktier och optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndi-
gandet är i kraft till och med den  april .
Hittills har   aktier (per den  december
) emitterats med stöd av bemyndigandet
och följaktligen kan ännu    B-aktier
emitteras eller avyttras på basen av det.
Aktier som en del av program
för rörlig ersättning
Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier
utbetalas som en del av Ålandsbankens incita-
mentsprogram. Våren  utbetalades  
nyemitterade B-aktier. I mars  kommer
cirka   B-aktier att utbetalas. Ytterligare
cirka   B-aktier kommer att utbetalas som
uppskjuten del av incitamentsprogram under
åren , förutsatt att kriterierna för
utbetalning uppfylls. Antalet aktier är beroende
av aktiekursen vid utdelningstillfället.
Aktiesparprogram
Ålandsbanken lanserade ett nytt aktiespar-
program för samtliga anställda inom koncernen
med start i september . Aktiesparprogram-
met ger de anställda möjlighet att spara en
del av månadslönen för att investera i Ålands-
bankens B-aktier. Deltagande i aktiesparpro-
grammet sker på frivillig basis. De anställda kan
spara maximalt fem procent av sin månadslön
för att vid de halvårsvisa riktade emissionerna
teckna B-aktier. Programmet är ettårigt. Tre år
efter respektive emission utdelar Ålandsbanken
en matchningsaktie för varje aktie som förvär-
vats i de riktade emissionerna till de som delta-
git i emissionerna och som fortsättningsvis är
anställda inom koncernen samt har de emitte-
rade aktierna i sin ägo. De anställda erbjuds att
teckna B-aktien till en kurs som understiger
medelkursen för kalendermånaden innan res-
pektive emission med  procent. Vid anmäl-
ningstidens slut hade  procent av antalet ordi-
narie medarbetare i koncernen anmält sig till
aktiesparprogrammet. Sparbeloppet för de som
har anmält sig till programmet är cirka , miljo-
ner euro, vilket skulle motsvara cirka  
B-aktier utgående från medelkursen för decem-
ber  inklusive en rabatt om  procent.
Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka
  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier
som kan tillkomma personalen inom ramen för
aktiesparprogrammet är cirka  .
Ålandsbanken emitterade under år 
  B-aktier för fullföljande av bankens
åtaganden inom ramen för /-års
aktiesparprogram. Antalet matchningsaktier
som ska emitteras år  uppskattas till
  B-aktier.
Aktiefakta
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Aktiekapitalets utveckling
År Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier
   ,      
   ,      
   ,      
   ,      
   ,      
Handeln med bankens aktier
Under  omsattes bankens A-aktier på Helsingfors Börs för ,
miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen
var , euro, den lägsta , euro. B-aktierna omsattes för ,
miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen
var , euro och den lägsta , euro.
Antalet registrerade aktieägare i ägarförteckningen den 
december  var   som ägde    stycken aktier.
Dessutom fanns totalt    förvaltarregistrerade aktier. Antalet
direktregistrerade aktieägare har under året ökat med  procent.
De tio största aktieägarna
Aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel,  Röstandel, 
Wiklöf Anders med bolag          , ,
Nordea Bank Abp (förvaltarregistrerat)     , ,
Alandia Försäkring Abp      , ,
Fennogens Investments S.A.      , ,
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas       , ,
Chilla Capital     , ,
Lundqvist Ben     , ,
Oy Etra Invest Ab     , ,
Svenska Litteratursällskapet i Finland rf     , ,
 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy   , ,
Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag.
Aktieägare enligt innehavets storlek
Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt Antal aktier i medeltal Antal röster, 
–     ,
–       ,
         ,
 –       ,
varav förvaltarregistrerade    ,
Aktiestockens fördelning
Ägarkategori Antal aktier Ägarandel, 
Privatpersoner    ,
Företag    ,
Finansiella institut och försäkringsbolag    ,
Icke vinstsyftande samfund   ,
Oentliga samfund  ,
Utlandet    ,
Förvaltarregistrerade aktier    ,
Summa    ,
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Uppgifter om Ålandsbankenaktien     
Antal aktier, tusen st.
    
Antal aktier efter utspädning, tusen st.      
Antal aktier i genomsnitt, tusen st.     
Resultat per aktie, euro
, , , , ,
Resultat per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Ordinarie dividend per aktie, euro , ³ , , , ,
Tilläggsdividend per aktie, euro , ³ , , ,
Ordinarie dividend i  av resultatet
, , , , ,
Tilläggsdividend i  av resultatet
, , , ,
Eget kapital per aktie, euro
, , , , ,
Eget kapital per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
P/E-tal
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Eektiv dividendavkastning, 
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Börsvärde, miljoner euro , , , , ,
Antal registrerade aktier
med avdrag för egna aktier
på bokslutsdagen
Dividend för räkenskapsperioden

Aktiernas börskurs på
bokslutsdagen
Aktieägarnas andel av
räkenskapsperiodens resultat
Resultat/aktie
Aktieägarnas andel av periodens resultat
Aktieägarnas andel
av eget kapital
Dividend

Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
Styrelsens förslag till bolagsstämman
Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs
År Antal tusen aktier Omsättning i  av aktierna Betald kurs: högst/lägst, euro Medelkurs, euro
 A  , ,–, ,
 B  , ,–, ,
 A  , ,–, ,
 B  , ,–, ,
 A  , ,, ,
 B   , ,, ,
 A  , ,–, ,
 B  , ,–, ,
 A  , , , ,
 B  , ,–, ,
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Bokslut
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Koncernens resultaträkning
(tusen euro)
Koncernen
...
...
Not nr
nteintäkter
195 096
Räntekostnader
95 444
16 309
Räntenetto
K
99 653
68 217
Provisionsintäkter
110 334
111 438
Provisionskostnader
33 376
33 006
Provisionsnetto
K
76 958
78 432
IT-intäkter
28 635
23 492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
K
2 950
12 815
Andel av intresseföretags resultat
543
529
Övriga intäkter
K
5 20
622
Intäkter sammanlagt
202 273
184 106
Personalkostnader
K
81 308
75 4 63
Övriga kostnader
K
41 636
39 706
Lagstadgade avgifter
K
3 245
3 440
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar
K, K
12 17 7
13 214
Kostnader sammanlagt
138 367
131 823
Resultat före nedskrivningar
63 906
52 283
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
K
2 161
6 205
Rörelseresultat
61 745
46 077
Inkomstskatt
K
13 070
9 314
Räkenskapsperiodens resultat
48 674
36 764
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande
2
1
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp
48 672
36 762
Resultat per aktie, euro
K
3,1 8
2,37
Resultat per aktie efter utspädning, euro
K
3 ,1 7
2,37
Andel av intresseföretags resultat för räkenskapsåret  är omräknat med hänsyn till IFRS  eekter (– tusen euro).
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Koncernens totalresultat
(tusen euro)
Koncernen
...
...
Not nr
Räkenskapsperiodens resultat
48 674
36 764
Kassaflödessäkringar
Förändringar i värdering till verkligt värde
1 952
1 952
Tillgångar värderade via övrigt totalresultat
Förändringar i värdering till verkligt värde
9 834
10 235
Realiserade värdeförändringar
-
2
Överfört till resultaträkningen
15 1
1 587
Omräkningsdierenser
Vinster/förluster uppkomna under perioden
983
7 5 90
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
K
2 327
2 754
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
10 291
18 608
Värdeförändringar i egetkapitalinstrument
10 478
8 219
Omräkningsdierenser
78
2 867
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
K
1 9 67
7 078
Skatt på poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
K
2 860
2 229
Poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
9 506
10 201
Övrigt totalresultat
784
8 407
Räkenskapsperiodens totalresultat
49 459
28 356
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande
2
1
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp
49 457
28 355
Jämförelsesiror har korrigerats mellan poster inom Övrigt totalresultat. Korrigeringen har också påverkat skatteräkningen för dessa poster.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Koncernens balansräkning
(tusen euro)
Koncernen
..
..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
351 011
3 41 983
Skuldebrev
K
826 043
999 977
Utlåning till kreditinstitut
K
31 479
42 583
Utlåning till allmänheten
K
3 859 054
4 302 937
Aktier och andelar
K
40 147
48 810
Aktier i intresseföretag
K
6 761
7 379
Derivatinstrument
K
27 258
26 637
Immateriella tillgångar
K
20 932
20 621
Materiella tillgångar
K
36 702
35 544
Förvaltningsfastigheter
K
294
300
Aktuella skattefordringar
2 362
1 234
Uppskjutna skattefordringar
K
4 759
6 479
Övriga tillgångar
K
81 7 13
28 653
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K
52 993
35 172
Tillgångar totalt
5 341 507
5 898 309
Skulder
Skulder till kreditinstitut
K
400 508
434 156
Inlåning från allmänheten
K
3 594 757
4 182 068
Emitterade skuldebrev
K
817 275
792 634
Derivatinstrument
K
15 414
23 636
Aktuella skatteskulder
3 423
2 712
Uppskjutna skatteskulder
K
35 182
34 697
Övriga skulder
K
59 250
46 566
Avsättningar
K
1 775
1 206
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K
47 097
32 164
Efterställda skulder
K
31 501
31 434
Skulder totalt
5 006 182
5 581 273
Eget kapital och innehav utan bestämmande
inflytande
K
Aktiekapital
42 029
42 029
Överkursfond
32 736
32 736
Reservfond
25 129
25 129
Säkringsreserv
0
1 561
Fond för verkligt värde
5 29
107
Omräkningsdierenser
8 979
10 025
Fond för fritt eget kapital
30 184
28 455
Balanserade vinstmedel
185 314
170 727
Aktieägarnas andel av eget kapital
305 885
287 597
Andel av eget kapital för innehav
utan bestämmande inflytande
16
14
Innehavare av övrigt primärkapital
29 424
29 424
Eget kapital totalt
335 325
317 035
Skulder och Eget kapital totalt
5 341 507
5 898 309
Aktier i intresseföretag och balanserade vinstmedel för räkenskapsåret  är omräknat med hänsyn till IFRS  eekter ( tusen euro i eget kapital).
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Koncernens rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Koncernen
Andel
av eget
kapital
för
innehav
Aktie-utan Inne-
Fond för Balan- ägarnas bestäm-havare
Fond för Om- inbetalt serade andel mande av övrigt
Aktie-Över-Reserv- Säkrings-verkligt räknings- Egna fritt eget vinst-av eget infly-primär-
kapitalkursfondfondreservvärdedierensaktierkapitalmedelkapitaltande
kapital
Total
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
0
2 990
1 41
0
27 994
17 1 74 4
302 481
13
29 424
331 918
Förändrad redovisnings-
princip
606
606
606
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
0
2 990
1 41
0
27 994
172 349
303 087
13
29 424
332 524
Periodens resultat
36 762
36 762
1
36 764
Övrigt totalresultat
1 561
2 883
9 884
5 921
8 407
8 407
Transaktioner med
koncernens ägare
Inköp av egna aktier
12 072
12 072
12 072
Makulering av
egna aktier
12 072
12 072
0
Primärkapitalinstru-
ment, utdelning
1 242
1 242
1 242
Dividendutdelning
31 130
31 130
31 130
Incitamentsprogram
460
460
46 0
Aktiesparprogram
139
13 9
139
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
1 561
107
10 025
0
28 455
170 727
287 597
14
29 424
317 035
Periodens resultat
48 672
48 672
2
48 674
Övrigt totalresultat
1 561
63 6
1 046
1 187
784
784
Transaktioner med
koncernens ägare
Primärkapitalinstru-
ment, utdelning
1 924
1 924
1 924
Dividendutdelning
31 330
31 330
31 330
Incitamentsprogram
271
271
27 1
Aktiesparprogram
1 459
355
1 814
1 814
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
0
529
8 979
0
30 184
185 314
305 885
16
29 424
335 325
För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K.
Avser implementeringen av IFRS  i Försäkringsavtal. För mer information se not K Redovisningsprinciper.
Implementeringen av IFRS  Försäkringsavtal har påverkat periodens resultat  med – tusen euro.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Koncernens kassaflödesanalys
(tusen euro)
Koncernen
.–..
...
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat
61 745
46 077
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar
12 177
13 214
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
2 406
6 470
Orealiserade värdeförändringar
4 533
1 716
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade skuldebrev
7 773
7 097
Förmånsbestämda pensionsplaner
292
422
Resultat från investeringsverksamhet
0
1
Betalda inkomstskatter
8 971
11 7 73
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Skuldebrev
185 759
300 634
Utlåning till kreditinstitut
13 387
1 345
Utlåning till allmänheten
453 813
312 235
Övriga tillgångar
7 3 2 88
17 153
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut
33 924
354 879
Inlåning från allmänheten
591 915
202 224
Emitterade skuldebrev
4 093
379 457
Övriga skulder
31 317
2 195
Kassaflöde från löpande verksamhet
61 012
478 725
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar
1 811
9 5 74
Försäljning av aktier och andelar
-
27
Investering i materiella tillgångar
4 09 8
3 552
Försäljning av materiella tillgångar
104
66
Investering i immateriella tillgångar
4 765
4 146
Kassaflöde från investeringsverksamhet
10 571
17 179
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission
1 730
460
Inköp egna aktier
-
12 072
Amortering av leasingskuld
4 841
3 363
Ökning av riskdebenturer
17 955
-
Minskning av riskdebenturer
17 714
2 266
Betald dividend
31 330
31 130
Utbetald ränta på primärkapitalinstrument
1 924
1 242
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt
36 123
49 613
Kursdierens i likvida medel
101
25 818
Förändring i likvida medel
14 420
571 335
Likvida medel vid årets början
329 012
900 348
Kassaflöde från löpande verksamhet
61 012
47 8 725
Kassaflöde från investeringsverksamhet
10 571
17 179
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
36 123
49 613
Kursdierens i likvida medel
101
25 818
Likvida medel vid årets slut
343 432
329 012
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
321 981
309 819
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut
21 451
19 193
Summa likvida medel
343 432
329 012
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig
återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella
och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital
som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
Ytterligare information avseende koncernens kassaflödesanalys, se not K.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter koncernen
    
K. Företagsinformation..................................................................... 
K. Redovisningsprinciper ................................................................. 
K. Koncernens riskhantering ........................................................... 
K. Segmentrapport ............................................................................ 
K. Produktområden ........................................................................... 
K. Geografisk fördelning ................................................................... 
K. Ränten et to ...................................................................................... 
K. Provisionsnetto ..............................................................................
K. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ................. 
K. Övriga intäkter ............................................................................... 
K. Personalkostnader ........................................................................ 
K. Övriga kostnader ........................................................................... 
K. Lagstadgade avgifter .................................................................... 
K. Förväntade kreditförluster ..........................................................
K. Inkomstskatt ................................................................................... 
K. Resultat per aktie .......................................................................... 
    .................. 
K. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder ................
K. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till
verkligt värde ................................................................................. 
K. Tillgångar och skulder per valuta .............................................. 
K. Innehav av skuldebrev ...............................................................
K. Utlåning till kreditinstitut ..........................................................
K. Utlåning till allmänheten ...........................................................
K. Aktier och andelar.......................................................................
K. Aktier i intresseföretag .............................................................. 
K. Derivatinstrument ......................................................................
K. Immateriella tillgångar ............................................................... 
K. Materiella tillgångar .................................................................... 
K. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ............................
K. Övriga tillgångar ..........................................................................
K. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...................
K. Skulder till kreditinstitut ............................................................
K. Inlåning från allmänheten .........................................................
K. Emitterade skuldebrev ...............................................................
K. Övriga skulder ..............................................................................
K. Avsättningar .................................................................................
K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ................... 
K. Eftersllda skulder ..................................................................... 
K. Specifikation över förändringar i eget kapital ......................
 
K. Kassaflödesanalys, specifikationer .........................................
K. K oncer nstruk tur ..........................................................................
K. Aktivt förvaltat kapital ...............................................................
K. Ställda säkerheter .......................................................................
K. Åtaganden utanför balansräkningen......................................
K. Pensions ans var ............................................................................ 
K. Leasingansvar .............................................................................. 
K. Upplysningar om närstående ................................................... 
K. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder ...................... 
K. sentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut ....... 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K2. Redovisningsprinciper
1. Grunder för redovisningen
Koncernbokslutet har uppgjorts i enlighet med de av EU antagna
internationella redovisningsstandarderna (International Financial
Reporting Standards, IFRS), samt tolkningar av dessa. Standarderna
och tolkningarna blir obligatoriska för Ålandsbankens koncernredovis-
ning i takt med att EU godkänner dem. Vidare har vid upprättande av
noterna till koncernredovisningen även finsk samfunds- och bok-
ringslagstiftning tillämpats. Koncernredovisningen presenteras i
tusen euro, där annat inte anges. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt ursprungligt anskaningsaffningsvärde, förutom där annat är
angivet i redovisningsprinciperna.
Tabeller visar avrundade siror pundade siffror på alla enskilda rader. Detta inne-
bär att summeringar inte alltid går att göra av de avrundade värdena .
. Förändrade redovi2. Förändrade redovisningsprinciper
De väsentliga redovisningsprinciper som har använts vid upprättande
av årsbokslutet är de samma som de som användes vid upprättande
av årsbokslutet per den er den 3 decemb1 december er 202, med undant2, med undantag av tillämp-
ningen av IFRS ningen av IFRS 1 Förs7 Försäkringsavtal.
Den  januari Den 1 januari 2 träd023 trädde IFRS  FS 17 Försäkringsavtal i kraft för till-
lämpning i EU. IFRS  ersS 17 ersätter IFRS  FöS 4 Försäkringsavtal och fastställer
principer för redovisning, presentation, värdering och upplysningar
om utfärdade försäkringsavtal samt återförsäkringsavtal. Ålands-
banken träaffas inte direkt av denna standard utan eekn effekten av föränd-
rad redovisningsprincip kommer från konsolidering av intresseföretag
som tillämpar IFRS S 17. Standarden tillämpas från och med räken-
skapsåret året 2 men sk023 men ska tas i bruk retroaktivt, och påverkar Ålands-
bankens balanserade vinstmedel inom eget kapital vid ingången av
jämförelseåret jämförelseåret 2. Jä022. Jämförelsetal har räknats om. De nyckeltal som
påverkas av att jämförelsetalen ändrats har också räknats om.
Övriga förändringar i redovisningsregler som antagits under s under 2023
har inte haft någon väsentlig esentlig effekt på koncernens finansiella ställ-
ning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.
2.1 2.1 komma nde regelverksförändringar
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår
som börjar efter den  januari ter den 1 januari 2. Dess024. Dessa kommande regelverks-
förändringar bedöms inte ha någon väsentlig eekentlig effekt på koncernens
finansiella ställning, resultat eller upplysningar.
3. Betydande redovisningsprinciper
3.1 3.1 utformn ing a v finansi ella rapporter
Finansiella rapporter utgörs av balansräkning, resultaträkning,
rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital,
rapport över kassaflöden samt noter. Syftet är att ge information
om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden som är
användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna
framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de
resurser som anförtrotts dem.
Koncernen publicerar delårsrapport för varje kvartal samt en
fullständig årsredovisning.
3.2 .2 konsolideringsprinciper
Koncernbokslutet upprättas i enlighet med IFRS  KoS 10 Koncernredo-
visning och omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp (inklusive
Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial) och alla dotterbolag över
vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Koncernen
kontrollerar företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig
avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka
avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Vid bedömningen om
ett besmmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberät-
tigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Konsolidering av
dotterbolag sker från tidpunkten när bestämmande inflytande erhålls
till datum för avyttring.
Vid eliminering har förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden
innebär att den överförda ersättningen, det förvärvade företagets
identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav
utan bestämmande inflytande värderas till verkligt värde vid förvärvs-
tidpunkten. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid
förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassifice-
rad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering
görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas
dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets
resultat. Immateriella tillgångar, vilka inte finns i det förvärvade före-
tagets balansräkning, exempelvis patent, varumärkesnamn eller
kundrelationer, identifieras och värderas i samband med förvärvet.
Vid förrv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande och verkligt värde på eventuell tidigare ägd andel
överstiger det verkliga värdet av förrvade tillgångar och övertagna
Noter till koncernens finansiella rapporter
(tusen euro)
K.K1. Företagsinformation
Ålandsbanken Abp är ett finländskt publikt aktiebolag, organiserat
enligt finsk lagstiftning och med huvudkontor i Mariehamn. Ålands-
banken Abp är en aäraffärsbank med sammanlagt  kontor i t 11 kontor i Finland
och Sverige. Koncernen är genom dotterbolaget Crosskey Banking
Solutions Ab Ltd även leverantör av moderna bankdatasystem för
mindre och medelstora banker.
Moderbolagets huvudkontor har följande registrerade adress:
Ålandsbanken Abp
Nygatan Nygatan 2
AX-221 Mar00 Mariehamn
Åland, Finland
Kopia av koncernbokslutet kan fås från huvudkontoret eller från
Internetsidan www.alandsbanken.fi
Ålandsbanken Abp:s aktier är föremål för handel på Nasdaq OMX
Helsinki Oy.
Koncernredovisningen för räkenskapsåret som slutar den ar den 3 de1 decem-
ber ber 2 har godk023 har godkänts av styrelsen den yrelsen den 2 februar1 februari  och kommer i 2024 och kommer
att föreläggas bolagsstämman  ftämman 2024 för fastställande. Bolagsstämman
har möjlighet att fastslla eller att låta bli att fastställa bokslutet.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
skulder, redovisas skillnaden antingen som goodwill eller som negativ
goodwill. Om goodwill uppstår görs en prövning av denna åtminstone
vid varje bokslut. Om negativ goodwill uppstår intäktsförs denna i sin
helhet vid förrvstidpunkten. För goodwillvärden i bolag där koncer-
nen har ett bestämmande inflytande eller dotterbolag där väsentliga
innehav utan bestämmanderätt föreligger, se not K.26.
Transaktionsutgifter, med undantag av sådana som är hänförliga till
emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas
direkt i resultaträkningen. Andel i eget kapital och räkenskapsperiodens
resultat i dotterbolagen hänförligt till innehav utan bestämmande infly-
tande avskiljs och visas som separata poster i koncernens resultat och
balansräkning. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande
inflytande fördelas även i de fall innehav utan bestämmande inflytande
kommer att vara negativt.
Förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där bestämmande
inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital.
Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande
inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redo-
visas under balanserade vinstmedel. Förändringar där bestämmande
inflytande upphör, innebär att vinster eller förluster samt poster i
övrigt totalresultat, med undantag av eventuella omvärderingar av
förmånsbestämda pensionsplaner, redovisas i resultaträkningen.
Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och värdeföränd-
ringen redovisas i resultaträkning.
Koncernbokslutet omfattar intresseföretag där koncernen äger
20––5 procent av röster0 procent av rösterna, eller annars har betydande inflytande.
Vid konsolidering av intresseföretag och joint ventures har kapital-
andelsmetoden använts. Kapitalandelsmetoden innebär att det i
koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras
av koncernens andel av intresseföretagets eget kapital samt koncern-
mässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncern-
mässiga över- och undervärden justerad för eventuella nedskrivningar.
Aktier i intresseföretag som befinner sig i en uppstartsfas/investerings-
fas upptas i koncernbalansräkningen till sitt anskaningsväffningsvärde.
Koncernens andel av intresseföretagens resultat och eventuell andel
i övrigt totalresultat redovisas på separata rader i koncernens resultat-
räkning respektive koncernens övrigt totalresultat. När koncernens
andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess
innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säker-
het, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen
har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar
för intresseföretagets räkning.
Gemensamma verksamheter och joint ventures är samarbets-
arrangemang där Ålandsbanken och en eller flera samarbetspartner
har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens
tillgångar samt åtaganden för verksamhetens skulder. Ömsesidiga
fastighets- och bostadsaktiebolag har klassificerats som gemensamma
verksamheter. Koncernen redovisar tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader utifrån sin andel av dessa. Alla koncerninterna fordringar,
skulder, intäkter och kostnader, inklusive dividender och orealiserade
interna vinster har eliminerats i koncernbokslutet. Orealiserade vinster
som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i
den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget,
men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
3.3 3 pos  ter i utlä ndsk valuta
Koncernredovisningen upprättas i euro (EUR), vilket är moderbolaget
Ålandsbanken Abp:s rapporteringsvaluta och funktionella valuta.
En verksamhets funktionella valuta bestäms utgående från den eko-
nomiska miljö där verksamheten bedrivs. Den funktionella valutan
för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens
rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Utländsk valuta definie-
ras som en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Intäkter
och kostnader i utländsk valuta omräknas till koncernbolagens och
filialernas funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurser.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den
valutakurs som föreligger på bokslutsdagen. Omräkningsdimräkningsdifferenser
från egetkapitalinstrument och skuldinstrument som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat samt omräkningsdimt omräkningsdifferenser från
säkring av netto investering i utlandsverksamhet och verkligtvärde-
förändring på relaterade valutaderivatinstrument efter avdrag för
skatter i den mån säkringen är eekäkringen är effektiv, redovisas i övrigt totalresultat.
Icke-monetära poster som redovisas till verkligt värde omräknas
enligt kurs då verkligt värde fastställdes. Övriga icke-monetära poster
har omräknats enligt transaktionsdagens kurs.
I koncernbokslutet omräknas de utländska verksamheternas resultat-
räkningar, poster i övrigt totalresultat och kassaflödesanalyser till euro
enligt rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningen av balans-
räkningens poster till euro görs enligt bokslutsdagens kurs. De omräk-
ningsdierenser sningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter
redovisas separat i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat
komponent i eget kapital, benämnd omräkningsdierens. Nädifferens. När bestäm-
mande inflytande upphör, realiseras de till verksamheten hänförliga
ackumulerade omräkningsdierensernaningsdifferenserna, varvid de omklassificeras
från omräkningsdierensen i ekningsdifferensen i eget kapital till resultaträkningen.
3.4 4 redovi  sning av tillgånga  r och skulder
 i balansräkningen
Köp och försäljning av aktier, penning- och kapitalmarknadsinstru-
ment samt derivat på avistamarknaden redovisas på aärffärsdagen.
Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på
likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när
de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från
tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade
med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras.
Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens
räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den
tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten
inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då trans-
aktionen är lagligt fastslld. Tillgångarna och skulderna tas bort från
balansräkningen när det bestämmande inflytandet upphör.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett netto-
belopp i balansräkningen om banken har avtalsmässig eller legal rätt
och avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om
kvittning av finansiella tillgångar och skulder lämnas i not Ks i not K47.
Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans-
räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av
återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing. Se respektive
separat avsnitt nedan.
3.5 5 klassificering  av  finansiell a tillgångar
 och skulder
.3.5. A1 Allmänt finansiella tillgångar
Finansiella instrument utgör merparten av Ålandsbankens poster i
balansräkningen. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som
ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld
eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument
rubriceras i balansräkningen på olika rader beroende på vem som är
motpart, till exempel allmänhet eller kreditinstitut. Har det finansiella
instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på en
marknad rubriceras dessa finansiella instrument i balansräkningen
som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordrings-
ägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen
som Efterställda skulder .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
.3.5..2 Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upp-
lupet anskaningsvaffningsvärde eller till verkligt värde över resultatet:
Indelningen i de olika kategorierna görs utifrån Ålandsbankens
aäraffärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de
kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Valet av aärov till. Valet av affärsmodell
avspeglar hur Ålandsbanken förvaltar portföljer av finansiella till-
gångar för att uppnå ett visst syfte, exempelvis erhålla kassaflöden.
När aäNär affärsmodellen besms för en grupp av finansiella tillgångar tas
hänsyn till olika faktorer såsom exempelvis tidigare erfarenheter av
hur kassaflöden erhölls, och hur de finansiella tillgångarnas resultat
utvärderas och rapporteras. Olika grupper av tillgångar kan ha olika
aäraffärsmodeller. Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av
värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas
för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräk-
ningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och skul-
der som redovisas i balansräkningen med avseende på värderings-
kategori görs i not K17.
Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att
dess värde ändras till följd av förändringar i exempelvis valutakurser,
räntor eller aktiekurser i en underliggande tillgång samtidigt som
ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras
vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balans-
räkningen tillsammans med avtalsenliga upplupna räntor, antingen
som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller
negativt verkligt värde.
Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på as i balansräkningen på affärsdagen
då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin låne-
fordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella
tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i
allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder bokas bort
från balansräkningen då skulden upphör genom att avtalet fullgjorts
eller annullerats.
Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar
och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader
i resultaträkningen genast vid anskat vid anskaffningstillfället. För övriga finan-
siella instrument räknas transaktionskostnader enligt eekgt effektivränte-
metoden in i anskaningsen in i anskaffningsvärdet.
Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet
anskaanskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet .
.3.5. Finansiella t.3 Finansiella tillgångar som redovisas till
upplupet anskaningaffningsvärde
Som finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaningsffnings-
värde redovisas räntebärande finansiella tillgångar som koncernen
innehar inom ramen för en ainnehar inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha
finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden, och
de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda
tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av
kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Beslutet
om att hålla en placering till förfall tas vid anskaid anskaffningstidpunkten.
Nedskrivningsprövning av investeringar som redovisas till upplupet
anskaanskaffningsvärde görs enligt modellen för förntade kreditförluster.
Låne- och kundfordringar redovisas till upplupet anskaningsvärde, pet anskaffningsvärde,
det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hän-
förliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens
eekeffektivränta vid anskanitivränta vid anskaffningstillfället. När ränteintäkter beräknas,
används den eanvänds den effektiva räntesatsen på det redovisade bruttovärdet för
en finansiell tillgång, förutom för de finansiella tillgångar som senare
har blivit kreditförsämrade. För dessa finansiella tillgångar används
eekeffektivräntan på den finansiella tillgångens upplupna anskaningsn på den finansiella tillgångens upplupna anskaffnings-
värde under efterföljande rapporteringsperioder (efter avdrag för
kreditreserv). Nedskrivningsprövning av låne- och kundfordringar görs
enligt modellen för förväntade kreditförluster. Låne- och kundford-
ringar som är definierade att ingå i Stadie  genomgår net ingå i Stadie 3 genomgår nedskrivnings-
prövning löpande och individuellt för varje fordran. Nedskrivningar
redovisas över resultaträkningen. Låne- och kundfordringar redovisas i
balansräkningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade och
konstaterade kreditförluster.
.3.5. Finansiella.4 Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Ett skuldinstrument värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
om den uppfyller både följande villkor och inte identifierats som
värderat till verkligt värde via resultatet, det innehas enligt en as enligt en affärs-
modell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassa-
flöden och sälja finansiella tillgångar, och dess avtalade villkor ger vid
besmda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbeloppet.
I denna värderingskategori redovisas skuldebrev som initialt redovi-
sas till anskas till anskaffningsvärde i balansräkningen och värderas därefter till
verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat med
avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller nedskrivning överförs
den andelen av det ackumulerade resultat som tidigare redovisats i
övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av
finansiella tillgångar i denna värderings kategori görs enligt modellen
baserad på förväntade kreditförluster. Vid avyttring omklassificeras
det ackumulerade resultatet som tidigare redovisats i övrigt totalre-
sultat till resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster till
verkligtrde. Räntor hänförliga till denna värderings kategori redo-
visas i resultaträkningen under Räntenetto.
Ålandsbanken har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa innehav
av aktier i värderingskategorin finansiella tillgångar som redovisas till
verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta val görs investering för
investering. Aktierna redovisas initialt till sitt anskaningsaffningsvärde och
värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i
övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring
eller bortbokning från balansräkningen överförs den andel av det
ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat,
fond för verkligt värde, till balanserade vinstmedel. Utdelningar redo-
visas i resultaträkningen.
.3.5. Finansiella t.5 Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt
värde via resultatet
Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som värderade till
upplupet anskaningsvaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat
värderas till verkligt värde via resultatet .
.3.5. Finansiella skul.6 Finansiella skulder
Som finansiella skulder som redovisas till upplupet anskaningsvaffningsvärde
redovisas leasingskulder. En finansiell skuld klassificeras till verkligt
värde via resultatet om den klassificeras som innehav för handelsända-
mål, som ett derivat eller den har blivit identifierad som sådan vid för-
sta redovisningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultatet värderas till verkligt värde och nettovinster och förlus-
ter, inklusive räntekostnader, redovisas i resultatet. Påföljande värde-
ring av övriga finansiella skulder sker till upplupet anskaningsvaffningsvärde
med eekffektivräntemetoden. Räntekostnader och valutakursvinster och
-förluster redovisas i resultatet. Vinster eller förluster vid borttagning
från redovisningen redovisas också i resultatet.
.3.5.7 Omklassificering av finansiella instrument
Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte efter det första redo-
visningstillfället. Besmmelserna i IFRS  tS 9 tillåter endast omklassifice -
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
ring för vissa finansiella tillgångar och endast om Ålandsbanken i
sällsynta fall skulle byta aära affärsmodell för förvaltningen av en portfölj
av finansiella tillgångar. Ingen omklassificering av finansiella tillgångar
har skett under räkenskapsåret. Omklassificering av finansiella
skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället.
3.6     .6 principer för värdering av finansiella
tillgån gar och  skulder  till  verkl igt värde
Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle
kunna säljas eller en skuld överföras i en normal transaktion
mellan oberoende marknadsaktörer.
För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad
likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv
betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och
regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handels-
plats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna
prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet förekommande
transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av
aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs
för finansiella skulder. För grupper av finansiella instrument som
förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk
likslls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle
erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om
marknads pris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings-
modeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i
allt väsentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis
marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för
andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande
vid prissättningen. Finansiella instrument som värderats med hjälp av
modell som bygger på indata om inte går att verifiera med externa
marknadsuppgifter består i allt väsentligt av onoterade aktier avse-
ende strategiska aktieinnehav. För att estimera det icke observerbara
priset använder Ålandsbanken olika metoder beroende på typ av till-
gängliga data. Den primära metoden är baserad på bankens andel av
substansvärdet i aktuellt bolag, alternativt baserad på genomförda
transaktioner i form av exempelvis nyemission, eller priser för lik-
nande onoterade aktier. Om likvida noteringar saknas för aktier
fastställs värderingen med betydande inslag av bankens egna
interna antaganden.
De värderingstekniker som används är analys av diskonterade
kassa öden, värdering med referens till finansiella instrument som i
allt väsentligt är likadana, värdering med referens till nyligen genom-
förda transaktioner i samma finansiella instrument. Vid användning
av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt
marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskatt-
ningar för att erhålla verkligt värde. Se vidare not K.18.
Dag -vinsDag 1-vinster/-förluster, det vill säga skillnader som uppkommer
vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet
enligt en värderingsmodell, redovisas i resultaträkningen endast i
de fall värderingsmodellen enbart baseras på observerbara mark-
nadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det finansiella
instrumentets löptid. Några dag -vinster/gra dag 1-vinster/-förluster återfanns inte
under räkenskapsåret.
.3..6. Skuldebrev1 Skuldebrev
Skuldebrev utgivna av stater såväl som säkerställda obligationer och
företagsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser.
I undantagsfall kan företagsobligationer värderas med värderings-
tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid
med justering för kredit- och likviditetsrisk.
.3.. Egetkapit6.2 Egetkapitalinstrument
Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris.
Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderings-
modell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet.
Innehav i onoterade aktier består i huvudsak av aktier med anknytning
till bankens aärer, såsom still bankens affärer, såsom strategiska partnersam arbeten samt innehav
i åländska bolag. Sådana innehav värderas i regel till Ålandsbankens
andel av substansvärdet i bolaget som anses utgöra en rimlig uppskatt-
ning av det verkliga värdet. I bolag som nyligen genomfört nyemission
utan företrädesrätt på basen av tidigare innehav, värderas aktien till
denna emissionskurs, med avdrag för illikviditet i aktien.
.3.. Derivat6.3 Derivat
Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris.
Merparten av koncernens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och
olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller
som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värdering
av ickelinjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger på en
rimlig skattning av marknadsbaserad indata, exempelvis volatilitet.
3.7 .7 nedskrivning  ar av l- åne- o ch kundfordringar
Nedskrivning av låne- och kundfordringar görs enligt en modell
som baseras på förväntade kreditförluster (expected credit loss).
Modellen tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de
finansiella tillgångarna och utgörs av en trestadiemodell. Stadie  adie 1
utgör exponeringar som presterar utan att en väsentligt ökad
kredit risk anses ha inträatäffat. I stadie  placeraadie 2 placeras de exponeringar som
underpresterar och anses ha en väsentlig förändring i kreditrisken.
Därtill placeras exponeringar som beviljats anståndsåtgärder minst i
stadie . Eadie 2. Exponeringar i stadie  uppfyadie 3 uppfyller koncernens fallissemangs-
definition där en exponering anses fallerad då en betalning som avser
ett väsentligt belopp är försenad mer än  dad mer än 90 dagar. Övriga situationer
där koncernen anser en kreditexponering som fallerad är när banken
infriar en bankgaranti, motparten begärs i konkurs, eller ansöker om
skuldsanering. Därtill bedömer koncernen huruvida en motpart av
andra skäl ska anses vara betalningsoförmögen, vilket alltid innefattar
fall där banken utökar sina anståndsåtgärder gentemot kunden.
Kreditförlustreserveringen för stadie  och stadie 2 och stadie  btadie 3 baseras
definitionsmässigt på livstids kreditförluster men skiljer sig åt då
exponeringar i stadie  alltid omfatadie 3 alltid omfattar objektiva belägg för att for-
dran har identifierats som osäker. För flyttningar tillbaka till bättre
stadier tillämpar koncernen karenstider. För exponeringar i stadie , adie 2,
på grund av på grund av 3 förs0 förseningsdagar, tillämpas sex månader och för kre-
diter i stadie  tillämpas ingen karenstdie 3 tillämpas ingen karenstid eftersom det finns redan
en karenstid i fallissemangsdefinitionen. För exponeringar med
anstånd tillämpas en karenstid om  månader innan exptid om 24 månader innan exponeringen
kan återgå till stadie , givet atå till stadie 1, givet att anståndsåtgärderna inte längre före-
ligger. Nedskrivningsmodellen kräver bokföring av ett års förväntad
förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig
ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de
kredit förluster som förväntas uppkomma under den återsende
löptiden. En väsentlig ökning av kreditrisken definieras som en
sentlig ökning av sannolikhet för en betalningsinställelse sedan
första redovisningstillfället. Koncernen bedömer en väsentligt
ökad kreditrisk utifrån beräkning om relativ förändring av sannolik-
heten för fallissemang (probability of default, PD) för den åter-
stående löptiden gånger tre och absolut förändring om minst
 procentenhe10 procentenheter.
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde pet anskaffningsvärde
görs reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minsk-
ning av redovisat bruttovärde för tillgången. För givna garantier och
outnyttjade kreditlimiter redovisas de reserveringarna som en skuld
inom avsättningar. Nedskrivningar på låne- och kundfordringar samt
konstaterade kreditförluster redovisas i resultaträkningen under Ned-
skrivning av finansiella tillgångar, netto. Finansiella tillgångar tas bort
från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången
har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla
risker och förmåner som är förknippade med ägandet till en annan
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
part. En konstaterad förlust innebär således att en låne- eller kundford-
ring slutligt skrivs av då konkurs bekräftats eller medellöshet har hållits
för sannolikt. Återbetalningar av tidigare konstaterade kreditförluster
och återföringar av sannolika kreditförluster intäkts redovisas under
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto.
.3.7. Värdering av för1 Värdering av förväntade kreditförluster
Koncernen tillämpar för samtliga exponeringar en kreditratings-
modell för beräkning av förväntade kreditförluster. Dessa beräkningar
baseras på internt utvecklade modeller (PD, förlust vid fallissemang
(loss given default, LGD) och kreditexponering vid fallissemang
(expected exposure at default, EAD), vilka tar både historiska data
och sannolikhetsviktande framåtblickande scenarier i beaktan i
makro-modellen för PD-justering. Ålandsbanken använder en makro-
modell med tre prognosscenarion – ett basscenario som har en rio som har en 50
procent viktning, ett negativt scenario som har  proom har 25 procent viktning
och ett positivt scenario som har  pom har 25 procent viktning. Prognosperio-
den i scenariot är tre år. Dessa prognoser revideras minst årligen.
Referensränta och arbetslöshet är variabler som ingår i makromodellen
för privatpersoner, medan bara förändring i BNP beaktas i makro-
modellen för företag. Sannolikheten för fallissemang (PD) för  llissemang (PD) för 12
månader anger sannolikheten för att ett givet engagemang fallerar
inom  månaderinom 12 månader, medan livstids-PD (för återstående löptid) mot-
svarar sannolikheten att ett givet engagemang fallerar under finan-
siella tillgångens hela återstående löptid. PD-modellen baseras på
historiska data, de förhållanden som existerar på rapporteringsdagen
samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk.
Förlust vid fallissemang (LGD) anges per engagemang och är en
uppskattning av den förväntade förlusten som koncernen gör givet
att engagemanget fallerar. Koncernens LGD-modell baseras på histo-
riska data. Exponeringar vid fallissemang (EAD) avser en beräknad
kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn
tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balans-
dagen. Koncernens modell för EAD beaktar bl.a. nuvarande avtals-
villkor, antagande om infriande av garantier, förväntat utnyttjande
av limiter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.
Nivån på reserveringar bygger på en bred uppsättning relevanta
uppgifter för indata, antaganden och bedömningar från företags-
ledningen. I synnerhet dessa punkter kan ha stor påverkan på reser-
veringsnivån: fastställande av betydande ökning i kreditrisk, prognoser
för framtida makroekonomiska scenarier och beräkningsmetodologi av
både den förväntade kreditförlusten inom de kommande  månadernade 12 månaderna
och förntade kreditförluster under hela löptiden. Förväntade kredit-
förluster för fordringar i stadie  respekadie 2 respektive stadie  fasdie 3 fastslls av lednings-
gruppens kreditkommitté baserat på underlagen från koncernens modell
på förväntade kreditförluster. I anslutning till fastställandet så kan
ledningsgruppens kreditkommitté besluta om en avvikande hantering
ifall det bedöms finnas särskilda förhållanden som modellen inte beaktar.
.3.7..2 Fordringar med anståndsåtgärder
Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka
banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes
uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika
problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera
återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta
justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad ränte-
marginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan
innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag
har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny
kredit. I samband med beviljande av eftergift av avtalade kreditvillkor
ska ansvarig beslutsfattare bedöma kundens finansiella situation. Ifall
eftergiften beviljas kunden med anledning av dennes försämrade
finansiella situation, ska fordran alltid överföras till stadie  (så länge adie 2 (så länge
inte grund för avvikande behandling till följd av regler om lagstadgad
betalningsmoratorium föreligger). Ifall det i samband med beviljad
eftergift bedöms att fullständig återbetalning av fordran är osannolik
utan att koncernen behöver tillgripa åtgärder som att realisera säker-
heter eller garantier, anses fordran fallerad och överförs till stadie .s till stadie 3.
Så länge det endast handlar om anståndsåtgärder, d.v.s. kunden
bedöms inte vara föremål för osannolikhet för betalning, så är åtgärden
individuell för envar kredit. Redovisat värde avser bruttoexponering
och omfattar inte enbart omstrukturerade krediter utan även andra
krediter i en kundhelhet.
Koncernen analyserar eerar effekterna av anståndsåtgärder inom ramen
för redovisning av modifieringsresultat. Kreditens ursprungliga nuvärde
av framtida diskonterade kassaflöden jämförs med det justerade nuvär-
det efter eventuella förändringar i kassaflöden. När ett lån modifieras
men inte tas bort från balansräkningen görs fortfarande bedömning av
sentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den urspunkliga kredit-
risken i nedskrivningssyfte. Modifieringsresultat bokförs i resultaträk-
ningen och avser skillnaden i nuvärdet på de ursprungliga och de nya
avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga eeken ursprungliga effektiv-
räntan, och periodiseras linjärt under kreditens återstående löptid.
.3.7..3 Bedömningar och uppskattningar
Nedskrivningsmodellen enligt IFRS  kräver atS 9 kräver att företagsledningen gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar
tillämpningen av redovisningsprinciperna. Under räkenskapsåret har
de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna kriget mellan Hamas
och Israel samt Rysslands anfallskrig i Ukraina och därtill hörande
geopolitiska risker. Konsekvenserna av krigen är svårbedömda.
Ålandsbanken ser inte en betydande förhöjning i kreditrisken i ut-
låningsverksamheten på kort till medellång sikt på grund denna
utveckling. Ålandsbanken har inte några direkta exponeringar mot
företag i varken Ryssland, Belarus eller Ukraina. Banken finansierar
inte heller kunder som har import eller export mot dessa länder i
någon betydande omfattning, Ålandsbanken är dock, likt övriga
banker, exponerad för händelser på det makroekonomiska planet
och deras påverkan på realekonomin. Stigande energi- och oljepriser,
inflationstryck, stigande räntor och fallande börskurser kan påverka
kunders återbetalningsförmåga och värdet på pantsatta säkerheter.
3.8 .8 säkringsredovisning
.3..8. Sä1 Säkring av verkligt värde
Säkring av verkligt värde kan tillämpas för enskilda tillgångar och
skulder samt för portföljer av finansiella instrument i syfte att skydda
koncernen mot icke önskrda resultaterda resultateffekter till följd av föränd-
ringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.
Vid säkring av verkligt värde värderas både säkringsinstrumentet
– derivatet – och den säkrade risken i det säkrade instrumentet till
verkligt värde via resultaträkningen under Nettoresultat finansiella
poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning
ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och doku-
menterats. Säkringens eekäkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt
sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit
mycket eekmycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
3..8. Kassaflödessäkri.2 Kassaflödessäkring
Kassaflödessäkring kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder
i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateekffekter till
följd av variationer i kassaflöden hänförliga till ränte- och valuta-
förändringar. Derivat som utgör säkringsinstrument i kassaflödes-
säkring redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I den mån
säkringsinstrumentets värdeförändring är eekdring är effektiv redovisas den i
säkringsreserven via övrigt totalresultat. Eventuell ineek. Eventuell ineffektiv del
redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde. Beloppet redovisat i övrigt totalresultat överförs till
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
resultaträkningen i samband med att det emitterade skuldebrev
som säkrats med kassaflödessäkring förfaller. En förutsättning för
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna
mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redo-
visade perioder ha varit mycket eekrit mycket effektiv i att uppnå motverkande
värdeförändringar.
.3.. Säkring av nettoinvestering i utlandsverk8.3 Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att
skydda koncernen från de omräkningsdierenser sodifferenser som uppkommer
då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan
omräknas. Derivat som utgör säkringsinstrument vid säkring av netto-
investering i utlandsverksamhet redovisas till verkligt värde i balans-
räkningen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet
som är eekffektiv redovisas i övrigt totalresultat.
Eventuell ineekEventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde. Vid eventuell avyttring av en utlands-
verksamhet överrs uppkomna vinster och förluster på säkringsinstru-
mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna mätas
på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder
ha varit mycket eha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
3.9 3.9 immate riella till gångar och  goodwill
Immateriella tillgångar består av IT-system som tillverkas för eget
bruk, externt upphandlade system, immateriella tillgångar från
bolagsförvärv samt förvärvade avtal.
.3.9. A1 Aktivering av tillverkning för eget bruk
Om det tillverkade datasystemet genererar trolig framtida intäkt eller
kostnadsreduktion som överstiger investeringskostnaderna aktiveras
utvecklingskostnaderna för datasystemet. Egenutvecklade data-
system aktiveras till självkostnadspris. Utvecklingskostnader som inte
förväntas ha betydande ekonomisk nytta redovisas som kostnad i
resultaträkningen. Förundersöknings- och forskningskostnader
redovisas som kostnad i resultaträkningen.
.3.9. Avsk.2 Avskrivningar
De aktiverade utvecklingskostnaderna avskrivs i normalfall linjärt
under – årunder 5–7 år. Avskrivningarna inleds då datasystemet är färdigt
för användning.
Egen utveckling av datasystem ............................................................ 5– å–7 år
Externa datasystem .............................................................................5––10 år
Förvärvade avtal ........................................................................................ år10 år
Övriga immateriella tillgångar .............................................................3– år–5 år
.3.9. Ne.3 Nedskrivning
Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastslla om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indika-
tion uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av
försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. Ännu ej färdig-
ställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett
förekomst av indikationer på värdeminskning. En nedskrivning
redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider
återvinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs
endast om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna
för nedskrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt
uppgå till bokföringsvärdet före nedskrivning.
.3.9. G.4 Goodwill
Goodwill motsvarar den andel av anskaningsutffningsutgiften som över-
stiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna
skulder. Goodwill avskrivs inte utan prövas årligen, eller oftare
om behov föreligger, för nedskrivning (impairment) genom att
diskontera framtida förväntade kassaflöden i kassagenererande
enheter. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Se not K26
för koncernmässigt goodwillrde.
3.10  mate riella tillgångar
.3.1.0. För e1 För eget bruk
Materiella anläggningstillgångar, såsom förvaltningsfastigheter,
rörelsefastigheter och inventarier, redovisas initialt till anskaningsffnings-
värde och därefter till anskall anskaffningsvärde med avdrag för ackumule-
rade avskrivningar och nedskrivningar.
.3.1. Avskriv0.2 Avskrivningar
Avskrivningar är uppgjorda på basis av tillgångarnas förväntade
ekonomiska livslängd. Samtliga avskrivningar är linjära.
Byggnader ........................................................................................................ 4 år0 år
Byggnaders tekniska utrustning .................................................................. år12 år
Ombyggnad i hyrda lokaler kundutrymmen ............................................ år5 år
Ombyggnad i hyrda lokaler övriga utrymmen ....................................... år10 år
Maskiner och inventarier ........................................................................4––10 år
Övriga materiella tillgångar ....................................................................... –3– år5 år
Tillgångar med nyttjanderätt …………………………………………………… ........–1– år9 år
Jordområden avskrivs inte.
3.11 avsättningar
En avsättning redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse som
en följd av en inträad händelsen följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av
resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Avsättningen värderas till nuvärdet av uppskattat utöde.
Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov,
så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukture-
ring avses genomgripande organisationsförändring, till exempel
genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller
nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att
en omstruktureringsplan har fastsllts och tillkännagivits så att det
har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att
företaget kommer att genomföra omstruktureringen.
Avsättningar till omstruktureringsreserv rörande övriga kostnader
redovisas i balansräkningen när koncernen har fastsllt en utförlig
och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen
har påbörjats eller blivit oentligt tffentligt tillkännagiven.
Avsättningar rörande rättegångskostnader redovisas när kon-
cernen har identifierat den befintliga förpliktelsen och fastsllt det
troliga utflödet av resurser som kommer att krävas vid en reglering.
Förlustkontrakt redovisas när de förntade ekonomiska för-
delarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga
ut gifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser.
3.12 2 leasingavtal
IFRS  tS 16 tar bort leasetagarens krav på att skilja mellan finansiella och
operationella leasingavtal och kräver att leastagaren redovisar nyttjan-
derätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balans-
räkningen. Ålandsbanken tillämpar de undantag som standarden tillåter
avseende leasingavtal på  månader eller koal på 12 månader eller kortare (korttidsleasingavtal)
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde.
Dessa leasingavtal redovisas som kostnader i resultaträkningen.
.3.1.2. Leasingavtal där ålan1 Leasingavtal där ålandsbanken är leasetagare
När ett avtal ingås bedömer Ålandsbanken om avtalet är, eller
innehåller, ett leasingavtal, vilket definieras som att avtalet överlåter
rätten att under en viss period besmma över användningen av en
identifierad tillgång, i utbyte mot ersättning. Tillgångar och skulder
som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet av
framtida leasingbetalningar diskonterade med den marginella låne-
räntan. Ålandsbanken omprövar om ett avtal är, eller innehåller, ett
leasingavtal endast om villkoren i avtalet ändras. Ålandsbanken är
exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetal-
ningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasing-
skulden förrän de träder i kraft. När justering av leasingbetalningar
baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasing-
skulden och justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster
hänförlig till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar med nyttjanderätt tas vid avtalets ingång upp bland
materiella tillgångar och motsvarande finansiell leasingskuld bland
övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av leasingavtal till det
belopp som motsvarar den leasade tillgångens verkliga värde eller det
lägre nuvärdet för minimileasingavgifterna. Leasingperioden fastställs
utifrån den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med
en bedömning av både perioder som omfattas av en möjlighet att
förlänga leasingavtalet (och rimligheten att så också görs), samt en
bedömning av perioder som omfattas med möjlighet att säga upp
leasingavtalet om säkerhet föreligger att inte utnyttja det alternativet.
Avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den
kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden redovisas som
räntekostnad enligt eekffektivräntemetod.
Nedskrivning redovisas efter individuell bedömning av behovet.
3.13 3 intäkter
IFRS  IntäkS 15 Intäkter från avtal med kunder innebär att koncernen ska
redovisa intäkter till ett belopp som återspeglar den ersättning som
koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte att koncernen
överför varor eller tjänster till kund.
.3.1.3. R1 Räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknas
enligt eenligt effektivräntemetod. Metoden redovisar instrumentens intäkter
och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perio-
den fram till förfallodagen. Beräkningen innefattar avgifter som
erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av eekffektiv-
räntan, transaktionskostnader och alla över- och underkurser.
.3.1. Provisionsnet3.2 Provisionsnetto
Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultat-
räkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader.
Provisionsintäkter redovisas när tjänsten utförs vilket sker vid den
tidpunkt när kontrollen över tjänsten är överförd till kunden och
koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande. Som provisionsintäkter
redovisas courtage, olika former av förvaltningsavgifter, betalnings-
provisioner och kortavgifter. Valutaprovisioner kopplade till kunders
betalningar och värdepappershandel redovisas som betalningsprovi-
sioner och värdepappersprovisioner. Enskilda uppläggningsavgifter
för lån och löftesprovisioner uppgående till väsentliga belopp periodi-
seras över kreditens löptid och ingår i räntenetto. Ingen information
lämnas om återstående prestationsåtaganden som har en ursprunglig
förväntad löptid på högst ett år eller om Ålandsbanken har rätt till
ersättning från en kund till ett belopp som direkt motsvarar värdet för
kunden av Ålandsbankens prestation som uppnåtts till dato som är
tillåtet enligt IFRS . ProvisionskostS 15. Provisionskostnader är transaktionsberoende
och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter.
Intäkterna debiteras löpande. För provisioner som gäller flera år
redovisas enbart den andel som avser tjänster som kunden erhållit
under ifrågavarande räkenskapsperiod.
Provisionsintäkter och -kostnader redovisas när tjänsten utförs.
För provisioner som gäller flera år redovisas enbart den andel som
gäller räkenskapsperioden.
.3.1. Netto3.3 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
Under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde redovisas
realiserade och orealiserade vinster och förluster från finansiella
instrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen,
samt den ineekffektiva delen vid säkringsredovisning.
Under nettoresultat från valutaverksamhet redovisas resultatet av
kursdikursdifferenser som uppkommer vid omräkning till euro av tillgångar
och skulder.
Realiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderats i
övrigt totalresultat redovisas som Nettoresultat från finansiella poster
till verkligt värde. I orealiserade värdeförändringar från skuldebrev
som värderas i övrigt totalresultat ingår förväntade kreditförluster
och modifieringsresultat.
.3.1. IT3.4 IT-intäkter och övriga intäkter
Dotterbolaget Crosskey erbjuder IT-tjänster som omfattar design,
implementering och supporttjänster. Intäkterna värderas utifrån den
ersättning som specificeras i avtalet med kunden. Systemförsäljning
med betydande anpassningar hanteras som långfristiga projekt.
Avtal kan inkludera flera olika prestationsåtaganden, exempelvis
systemutveckling och licenser. Om avtal innehåller flera prestations-
åtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestations-
åtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I de fall för-
säljningspriset inte är direkt observerbart, uppskattas priset baserat
på en förväntad kostnad plus en vinstmarginal. Intäkter för system-
licens från långfristiga projekt redovisas som intäkt utgående från
färdigställandegraden, då denna på ett tillförlitligt sätt kan fastställas.
Färdigställandegraden fastställs skilt för varje projekt som andelen
utfört arbete vid bokslutstidpunkten jämfört med projektets beräk-
nade totala antal arbetstimmar. Uppskattningar gällande intäkter,
kostnader, eller färdigställandegraden av projekt revideras om
omständigheterna förändras. Ökningar och minskningar i bedömda
intäkter eller kostnader på en ändrad uppskattning redovisas i resultat-
räkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till
revisionen blev kända. Om det är sannolikt att de totala utgifterna
kommer att överskrida de totala intäkterna för projektet redovisas
den förväntade förlusten genast som kostnad. Om avtalet är på
löpande räkning baserad på pris per timme, redovisas intäkten i
den utsträckning Crosskey har rätt att fakturera kunden.
Som övriga rörelseintäkter redovisas bland annat utdelningar från
aktier och andelar samt utdelningar från tillgångar som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen. Här redovisas även realisations-
vinster vid avyttring av anläggningstillgångar och hyresintäkter från
förvaltningsfastigheter. Hyresintäkter redovisas linjärt i resultat-
räkningen baserat på villkoren i leasingavtalet.
3.14  ersät tningar t ill anställda
.3.1.4. Pensionsans1 Pensionsansvar
Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av
dels avgiftsbestämda, dels förmånsbesmda planer. Som avgifts-
besmda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka
koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk
enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala
ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för
avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som
personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställ-
ning redovisas som förmånsbestämda planer.
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats genom ArPL-
försäkring (avgiftsbesmd plan) Det finns även en äldre lösning via
pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s., en så
kallad A-stiftelse; förmånsbestämd plan) som är stängd sedan dan 199. 1.
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade
BTP-planen som är avgif1-planen som är avgiftsbestämd. Ett fåtal tidigare tecknade
förmånsbestämda pensionsplaner inom BTP finn2 finns fortfarande kvar.
Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad
på lön och anställningstid, vilket innebär att arbetsgivaren bär alla
sentliga risker för fullgörandet av pensionsutstelsen. För majo-
riteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen
avskilt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa.
Som nettotillgång i balansräkningen avseende de förmånsbaserade
pensions planerna redovisas förvaltningstillgångarna minskade med
pensionsförpliktelserna. Aktuariella vinster och förluster på pensions-
förpliktelsen samt avkastning som överstiger den beräknade avkast-
ningen på förvaltningstillgångarna redovisas i övrigt totaltresultat.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas
vid den tidigaste av följande tidpunkter; när ändringen i planen
eller reduceringen inträar eeller reduceringen inträffar eller när företaget redovisar relaterade
omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning.
Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
3.15  5 eget kapital
.3.1.5. Innehavare av övrig1 Innehavare av övrigt primärkapital
Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT). Des1). Dessa instru-
ment klassificeras som eget kapital eftersom dessa instrument inte
innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapitalbelopp eller
ränta till innehavarna. Om instrumentet innefattar ett krav på ränte-
betalning, beroende på om en framtida osäker händelse bortom både
emittentens och innehavarens kontroll inträar eller inte inträroll inträffar eller inte inträffar,
ska instrumentet klassificeras som en finansiell skuld. Ålandsbanken
behandlar betalningar på finansiella instrument klassificerade som
eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning,
och därför redovisas sådana betalningar som utdelningar. Betalning
erläggs kvartalsvis och ränta är  månader Stiba är 3 månader Stibor plus , procentor plus 3,75 procent.
3.16 .16 inkomstskatt
Inkomstskatt i resultaträkningen innefattar aktuella skatter för koncer-
nen baserat på skattepliktigt resultat för året, tillsammans med skatte-
justeringar för föregående år samt förändringar i uppskjutna skatter.
Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen som kostnad, förutom i
fråga om poster som redovisas i övrigt totalresultat, varvid också skatte-
eekeffekten redovisas som en del av övrigt totalresultat. Uppskjuten
skattefordran eller skuld har fastställts för temporära skillnader mellan
skattemässigt värde för tillgångar och skulder och deras redovisade
belopp, genom användande av skattesatser som gäller för framtida
perioder. De uppskjutna skatteskulderna och skattefordringarna
beräknas enligt skattesatser som förväntas gälla i respektive land när
skatten materialiseras (lag är godkänd men har ännu inte trätt i kraft).
En uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sanno-
likt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot
vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas.
3.17 .17 rörelsesegment
Koncernen rapporterar rörelsesegment i enlighet med IFRS , vilket S 8, vilket
innebär att segmentrapporten speglar den information som företags-
ledningen i koncernen erhåller. Koncernens VD har identifierats som
högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen rapporterar de olika
aärsaffärsverksamheterna som rörelsesegment. En aärsesegment. En affärsverksamhet är
en grupp avdelningar och bolag som tillhandahåller produkter eller
tjänster som har risk och avkastning som avviker från övriga aviker från övriga affärs-
verksamheter. Koncerninterna transaktioner sker till marknads-
ssiga priser.
3.18 .18 likvi da medel
Med likvida medel avses kassa och tillgodohavanden vid central-
bankerna i Finland och Sverige som fritt kan disponeras. Med
tillgodohavanden avses medel som är tillgängliga när som helst.
Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.
Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS S 7,
och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som
likvida medel.
. Bet4. Betydande bedömningar och osäkerhet
i uppskattningar
Upprättande av bokslut i enlighet med IFRS kräver att företagsled-
ningen i vissa fall gör bedömningar och uppskattningar om framtiden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redo-
visade beloppen för tillgångar och skulder, intäkter och kostnader,
samt upplysningar om förbindelser. Även om gjorda bedömningar
och uppskattningar bygger på företagsledningens bästa vetande om
aktuella händelser och åtgärder vid tidpunkten för bedömningen,
kan det verkliga utfallet avvika från dessa bedömningar och uppskatt-
ningar. De betydande redovisningsmässiga bedömningar som gjorts
vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avser främst
nedskrivning av låne- och kundfordringar. De källor till osäkerhet
i uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det
följande årets finansiella rapporter beskrivs nedan.
4.1   4.1 värdering av lå-  ne- och kundfordringar
Låne- och kundfordringar som är definierade att ingå i Stadie  t ingå i Stadie 3
genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje
fordran. Exponeringar som är föremål för individuell prövning identi-
fieras på basen av underlag som omfattar kunder med fallerade
engagemang eller engagemang som sannolikt kommer att fallera
under en kvartalsperiod. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt
återvinningsvärde. Det uppskattade återvinningsvärdet bygger på en
bedömning av motpartens finansiella återbetalningsförmåga och
antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter.
För de koncentrationer som inte enligt individuell bedömning har
nedskrivningsbehov, görs nedskrivningar enligt en modell som base-
ras på förväntade kreditförluster (expected credit loss). Modellen,
som utgörs av en tre-stadiemodell, tar sin utgångspunkt i föränd-
ringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna. En bedömning av
företagsledningen kan krävas i synnerhet avseende information som
påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster såsom tidigare
händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prog-
noser av framtida ekonomiska förhållanden som kan påverka fram-
tida förväntade kassaflöden. För ytterligare information, se not K.14.
4.2 2 aktuariell a beräknin gar av
pensionsåtaganden
Framtida pensionsskuld beräknas genom försäkringsmatematiska
kalkyler. Som bas för beräkningen finns antaganden om diskon-
terings nta (swapränta med maturitet som motsvarar pensions-
skuldens förväntade tidslängd), löneökning (förväntad framtida
ökning för pensioner), inflation, personalomsättning samt förväntad
avkastning på tillgångar. För ytterligare information, se not Kterligare information, se not K4.4.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
4.3 3 finansiell a instrument värderade
 till v erkligt värde
För att fastställa verkligt värde för finansiella instrument görs
bedömningar som kan ha betydande inverkan på redovisade belopp.
Bedömningar som avses omfattar val av värderingstekniker,
bedömning av om marknader är aktiva samt om vilka marknads-
parametrar som kan observeras. Vid användning av värderingstekniker
används i så stor utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men
ifall detta inte är möjligt krävs uppskattningar av företagsledningen
för att erhålla verkligt värde.
Om verkligt värde på finansiella tillgångar inte kan erhållas från
noteringar på en aktiv marknad beräknas de med hjälp av olika
värderingstekniker, inklusive matematiska modeller. Företagsledningen
bedömer vilka marknadsnoteringar som är mest lämpade och vilka
matematiska modeller som skall tillämpas i koncernen. För ytterligare
information, se not K.18.
4.4   4 värdering av goodwill
Goodwill testas årligen för behov av nedskrivningar genom en
beräkning av om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet.
Nedskrivning görs genom att diskontera framtida förntade
kassaflöden i kassagenererande enheter. Framtida förväntade
kassaflöden bygger på av företagsledningen uppskattade kassaflöden.
En förändring i uppskattningen av framtida kassaflöden, som en följd
av konjunkturnedgång, nya konkurrenter eller prispress, kan leda till
nedskrivning av goodwill.
4.5 4.5 värdering  av  förvaltningsfastigheter
oc h rörelsefastigheter
Företagsledningen gör årligen en genomgång av förvaltnings fastig-
heter och rörelsefastigheter för att fastställa om det föreligger något
nedskrivningsbehov. Vid indikation om nedskrivningsbehov fast-
ställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och
nyttjandevärdet på tillgången, varefter nedskrivning redovisas i
resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider återvinningsvärdet.
Uppskattningen av värden på tillgångarna görs av externa oberoende
värderare. För ytterligare information, se not K27.
4.6 4.6 leasingavtal
Vid bedömning av nuvärdet av tillgångar med nyttjanderätt och till-
hörande leasingskuld görs uppskattningar gällande fastställande av
leasingperiod och val av diskonteringsränta. När leasingavtalets längd
fastställs, beaktar företagsledningen all tillgänglig information som
ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption eller
att inte utnyttja en option för att säga upp avtalet.
4.7   4.7 värdering av uppskjut en skatt
En uppskjuten skattefordran redovisas för fastställda beskattnings-
bara förluster i den utsträckning det är sannolikt att framtida
beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma. Företagsledningen
bedömer löpande när uppskjuten skatt bör redovisas i koncernen
utgående från förväntad framtida resultatutveckling. Vid varje balans-
dag bedöms om redovisad uppskjuten skatt är befogad utgående
från storleken på förväntade framtida skattemässiga intäkter.
För ytterligare information, se not K.28.
4.8 8 aktierelaterad  ersättning
Vid beräkning av redovisad kostnad för aktierelaterade ersättningar i
enlighet med koncernens ersättningspolicy uppskattar företagsled-
ningen hur många aktier de anställda kommer att tilldelas. Kostnaden
utgår från det verkliga värdet på aktierna vid utdelningsögonblicket.
För ytterligare information, se not K11.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. Koncernens ri3. Koncernens riskhantering
1. Risker i bankens verksamhet
1.1 1.1 riskpro fil o ch riskaptit
Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet.
Bankens målsättning är att all risk ska härstamma från den normala
aäraffärsverksamheten. Med det följer att riskerna i huvudsak utgörs av
aäaffärsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk samt operativ risk.
Riskerna ska vara anpassade efter bankens riskkapacitet, det vill säga
att förluster relaterade till dessa risker ska kunna täckas med bankens
kapitalbas och resultat.
Det åligger bankens styrelse och ledning att utifrån bankens över-
gripande agripande affärsstrategi fastställa riskaptit för alla väsentliga
risker. Riskaptit avser den nivå av risk som kan accepteras i syfte att
uppnå bankens strategiska målsättningar. Bankens skala för riskaptit
är låg, medel och hög.
Tabell l 1..1..1
Riskprofil per riskkategori
Risktyp Riskprofil Riskhantering
Lönsamhets-
och kapitalrisk
Bankens verksamhet är inarbetad och stabil. Nya marknader
och produkter introduceras i begränsad omfattning för att
över tid utökas. Kostnader till följd av ändrade regelverk och
teknikskiften kan påverka Ålandsbankens lönsamhet relativt
sett mer än andra då banken är en liten aktör.
Bankens aptit för kapitalrisk är låg med målsättning att hålla
tillräckliga butillräckliga buffertar för att täcka eventuella realiserade risker.
Styrelsen och koncernledningen och därtill hörande
kommittéer arbetar kontinuerligt med att identifiera samt
hitta lämpliga åtgärder för att hantera lönsamhets- och
kapitalrisken. Bland annat har banken ingått flera partner-
samarbeten för att diversifiera intäktskällorna samt uppnå
kostnadsfördelning.
Kreditrisk Ålandsbankens prioriterade kundgrupp är privatpersoner
på Åland, finska fastlandet och Sverige med god ekonomi
och, undantaget Åland, geografiskt begränsat till storstads-
områden. På Åland finns också en företagsaaffär.
Styrelsen fastsller ramverket för kreditgivning och
kreditriskhanteringen. Kreditens storlek och risknivå avgör
kreditbeslutsnivån, där styrelsen utgör den högsta nivån.
Kreditrisken i den dagliga verksamheten hanteras utgående
från god kännedom om kunden samt analys av kundens
återbetalningsförmåga och de säkerheter som kunden
ställer. För exponeringar i företagsportföljen görs en årlig
föredragning för analys av kunden. Kreditrisken i banken
hanteras även genom av styrelsen fastställda limiter
– till exempel begränsas maximal exponering mot vissa
branscher och motparter. Motpartskreditrisk (primärt finan-
siella institut) hanteras genom en utvärderingsprocess som
primärt fokuserar på institutets rating samt andra relevanta
nyckeltal, samt risklimiter.
Likviditets- och
finansieringsrisk
Likviditetsrisk är en dynamisk risk som kan skifta snabbt.
Som liten aktör kan dessa snabba skiften få stor påverkan på
Ålandsbankens tillgång till likviditet.
Banken eftersträvar att inte vara beroende av andra finansie-
ringskällor för sin utlåning än kunddepositioner och säkerställda
obligationer, men kan använda icke-säkerställd kapitalmark-
nadsfinansiering då marknadspriset gör det ändamålsenligt.
Styrelsen fastsller ramverket för likviditets- och finansie-
ringsriskhantering. Den dagliga likviditetshanteringen sker
inom Treasury-funktionen. Likviditets- och finansierings-
risken hanteras främst genom en väldiversifierad finansie-
ringsstruktur och en likviditetsreserv med högkvalitativa
tillgångar. Risktagandet regleras även genom av styrelsen
fastställda limiter.
Marknadsrisk nterisk i bankboken är strukturell till sin karaktär
och betraktas som en betydande men hanterbar risk.
Valutarisken är främst av strukturell karaktär och
förekommer framförallt i svenska kronor genom bankens
svenska filial.
Styrelsen fastsller ramverket för hantering av marknads-
risk. Den dagliga hanteringen av marknadsrisker sker inom
Treasury-funktionen. Ränterisker hanteras med limiter för
räntenettorisken samt värdeförändringsrisken och genom
användning av derivat. Valutarisker hanteras främst genom
matchning samt genom limiter.
Operativ risk Bankens operativa risker ska relatera till aärffärsverksamheten
och riskerna ska förebyggas och begränsas till vad som är
ekonomiskt motiverat. Bankens riskaptit för aaptit för affärskritiska
produkter, tjänster och IT-lösningar är låg. Ingen operativ
risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga verksamhe-
ten eller hota konsumentskyddet för Ålandsbankens kunder.der.
Bankens vision, verksamhetsidé och värderingar ska vara
utgångspunkter för riskhanteringens inriktning och prio-
ritering. Ålandsbankens riskhantering ska karaktäriseras
av förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra eller
begränsa risker vilket bidrar till hållbarhet. Banken ska efter-
sträva en hög riskmedvetenhet och sund riskkultur där risk-
hantering ses som en framgångsfaktor och alla medar betare
har en god förståelse för den egna verksamheten och de
risker som är förknippade med denna. Styrelsen fast ställer
ramverket för hantering av operativa risker. Den dagliga
hanteringen av operativa risker sker inom verksamheten i
första försvarslinjen. Stöd för hantering av operativa risker
förverkligas genom årliga självutvärderingar, uppdatering
av kontinuitetsplaner, kontinuitetsövningar, incidentrappor-
tering, kontroller, rapportering till ledning samt upprätt-
hållande av internt regelverk samt interna utbildningar.
Klimatrisk Klimatrisk identifieras som en väsentlig risk, men utgör
inte ett eget riskområde utan ska integreras som en del
av all riskhantering.
Arbetet med att utveckla klimatriskhanteringen pågår
kontinuerligt, klimatriskhantering ska integreras inom
berörda riskområden. Banken har även satt klimatmål
och har en av styrelsen fastställd klimatstrategi.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
1.1. Lö1 Lönsamhets- och kapitalrisk
Lönsamhets- eller aärsriskler affärsrisk avser risken för att bankens intjänings-
förmåga försämras eller att kostnaderna ökar mer än planerat på
grund av exempelvis lägre kundmarginaler eller misslyckade strate-
giska beslut. Kapitalrisk avser risken att inte hålla tillräckligt kapital
för att uppfylla regulatoriska kapitalkrav till följd av lägre resultat än
förväntat i den finansiella planeringen eller omedelbara förluster till
följd av incidenter.
Lönsamhets- och kapitalrisk uppstår naturligt i all aärt i all affärsverksamhet
och kan inte undvikas. En god lönsamhets- och resultatnivå kan anses
agera dämpande vid eventuell realisation av dessa risker.
Bankens aptit för lönsamhetsrisk är medel. Banken ska fokusera
sin verksamhet till marknader och produkter som man verkar inom
sedan tidigare och har god kännedom om. Nya marknader och pro-
dukter kan ingås i begränsad omfattning för att, om så önskas,
successivt utökas.
Bankens riskaptit för kapitalrisk är låg. Banken ska hålla tillräckligt
med eget kapital för att täcka de risker som verksamheten kan
komma att utsättas för och de förluster som kan uppstå ifall dessa
materialiseras.
1.1. K.2 Kreditrisk
Kreditrisk uppstår inom ramarna för utlåningsverksamheten och är en
risk som banken väljer att ta. Kreditrisk innebär risken för förluster till
följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot banken
och att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker Bankens fordran.
Generellt är bankens riskaptit för kreditrisk låg med en ambition
att bankens kreditförlustnivå över tid ska vara bland de lägsta bland
nordiska banker.
Bankens strategiska inriktning, där målet är att vara alla ålänningars
bank och att aktivt bidra till det åländska samhället, gör att banken
accepterar en högre riskprofil inom aäre riskprofil inom affärsområdet Åland.
Koncentrationsrisk i utlåningsverksamheten
Kreditrelaterade koncentrationsrisker inom utlåningsverksamheten upp-
står genom grupper av exponeringar vars fallissemangsrisk upp visar
en betydande grad av samvariation. De för banken relevanta koncen-
trationsriskerna är koncentration mot enskilda motparter (namnkon-
centration), koncentration mot enskilda branscher (bransch-
koncentration) samt koncentration inom enskilda länder (geografisk
koncentration).
Bankens riskaptit inom branschkoncentrationsrisk är medel.
Bolån utgör den primära drivaren av koncentrationsrisk vilket kan
åter speglas både i utlåning till privatpersoner och till företag inom
fastighetsbranschen.
Bankens position och begränsade storlek gör att den geografiska
koncentrationsrisken är förhöjd som ett naturligt resultat av valet att
fokusera på den finska och svenska marknaden.
Motpartskreditrisk
Motpartskreditrisk uppstår inom ramarna för bankens likviditetsför-
valtning. Bankens riskaptit för motpartskreditrisk är låg. Aärer skffärer ska
endast göras med välkända motparter och/eller med kredit betyg av
investment grade i Norden och i ekonomiskt stabila länder. En del av
likviditetsportföljen kan placeras i instrument med högre risk men i
begränsad volym och risknivå.
1.1. Lik.3 Likviditets- och finansieringsrisk
Likviditetsrisk avser risken för att inte ha tillgång till likvida medel och
därför inte kunna uppfylla sina betalningsförpliktelser. Bankens risk-
aptit för likviditetsrisk är låg. För att säkerställa tillgång till likviditet
även under perioder utan externa upplåningsmöjligheter ska Banken
ha en likviditetsreserv som överträar laäffar lagstiftningens krav med god
marginal samt en väl diversifierad instrument- och förfallostruktur på
sin upplåning.
Finansieringsrisk avser risken att inte kunna låna upp pengar alter-
nativt endast kunna låna upp pengar till en hög kostnad. Bankens
riskaptit för finansieringsrisk är låg. Banken ska eftersträva att inte
vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning än kund-
depositioner och säkerställda obligationer. Icke-säkerslld kapital-
marknadsfinansiering kan användas då marknadspriset gör det ända-
målsenligt.
1.1. Marknadsrisk .4 Marknadsrisk
Inom ramarna för bankrörelsen uppkommer strukturella risker
avseende ränterisk (räntenettorisk respektive värdeförändringsrisk),
valutakursrisk samt aktierisk.
Ränterisk avser risken för minskat räntenetto samt risken för
ofördelaktiga värdeförändringar i bankens tillgångar och skulder
(inklusive ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen). Bankens
riskaptit för ränterisk är medel. Banken är villig att ta tillvara de posi-
tiva intjäningsmöjligheter som finns samtidigt som ambitionen är att
kraftigt begränsa nedsidesrisken.
Valutakursrisk avser risken för ofördelaktiga värdeförändringar i till-
gångar och skulder till följd av förändringar i kurser för valutor som
Banken är exponerad mot. Bankens riskaptit för valutakursrisk är låg.
Banken innehar en tillståndspliktig strukturell valutaposition i svenska
kronor som syftar till att skydda bankens kärnprimärkapitalrelation.
Den strukturella valutapositionen, som härstammar ur den svenska
verksamheten i filialform, är långsiktig. Aktiva beslut tas för att
hantera risken.
Aktierisk avser risken för värdeminskning i bankens aktieinnehav på
grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden eller förändringar i
värdering av onoterade innehav. Bankens aktierisk hänför sig framför
allt till onoterade innehav i strategiska samarbetspartners där banken
kan anses ha ett aktiv ägarroll. Placeringarna är bland annat i Fintech-
bolag med nya ag med nya affärsmodeller och investerings bolag. Bankens riskaptit
för aktierisk är hög.
1.1. Operativa risker .5 Operativa risker
För icke-finansiella eller operativa risker är riskaptiten på aggregerad
nivå medel. Riskerna ska förebyggas, dock kan risk tas då det är
ekonomiskt motiverat och under förutsättning att risktagandet ska
relatera till aärrelatera till affärsverksamheten så att de strategiska målen kan upp-
fyllas. Ingen operativ risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga
verksamheten eller hota konsumentskyddet för bankens kunder.
1.1. Klimatrisker.6 Klimatrisker
Med klimatrisk avses risk som uppsr till följd av oförmågan att på ett
ändamålsenligt sätt identifiera och hantera de riskdrivare som upp-
kommer till följd av klimatförändringen eller samhällets omställning
till en hållbar ekonomi. Klimatrisker identifieras som en väsentlig risk,
men ska integreras som en del av all riskhantering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
1.2 1.2 riskorganisation
1...2. Sty1 Styrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för hantering och kontroll av
risker. Styrelsen definierar verksamhetens riskaptit och fastställer årli-
gen de policydokument som anger övergripande principer för hante-
ring av risker samt begränsningar i form av limiter som verksamheten
har att hålla sig inom. Efterlevnad av riskhanteringsprinciperna och
riskpositionerna övervakas regelbundet. Limitpositioner och riskindi-
katorer rapporteras till styrelsen minst kvartalsvis. Styrelsen godkän-
ner också väsentliga metoder och modeller som används för att mäta
bankens risker.
Revisionskommittén bistår styrelsen i inom övervakning av risk-
hantering, metoder och modeller för riskmätning, riskrapportering
samt intern kontroll.
1.. Verkst.2.2 Verkställande direktören och ledningsgrupp
Verkställande direktören utnämns av styrelsen. Verksllande direktö-
ren ska säkerställa att hanteringen av risker sker i enlighet med de
principer och risktoleranser som styrelsen beslutat om. Detta sker
genom verkställande direktörens fastställande av riktlinjer, som har
sin utgångspunkt i de av styrelsen fastställda policydokumenten.
Verkställande direktören ska också säkerställa att bankens kompetens
och resurser är anpassade efter aärffärsverksamheten samt att det
finns tillräckliga resurser och system för kontroll och uppföljning.
Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande
ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens
aäraffärsområden och stabsfunktioner och fungerar som rådgivare
åt verkställande direktören. Verkställande direktör och lednings-
gruppen erhåller regelbundet rapportering av bankens limitpositioner
och riskindikatorer.
Ärenden relaterade till vissa typer av finansiella risker hanteras
av kommittéer besende av ledningsgruppsmedlemmar och andra
personer utnämnda av verkställande direktören. Bankens Asset and
Liability Committee (ALCO) är ett beslutsorgan, underställt verk-
ställande direktören, som hanterar frågor rörande finansiella risker,
likviditet, finansiering och kapitalallokering. Ledningsgruppens
Kreditkommitté fattar kreditbeslut i större kreditärenden för banken
enligt beslutade kreditlimiter.
1.. De tre förs.2.3 De tre försvarslinjerna
Banken är organiserad utifrån principen om tre försvarslinjer vilket är
utgångspunkten för hur ansvar kopplat till intern styrning och kontroll
fördelas i verksamheten. Detta innebär att ändamålsenliga och obe-
roende kontrollfunktioner upprätthålls som granskar, säkerställer och
rapporterar huruvida den interna styrningen och kontrollen är väl-
fungerande och eekch effektiv, samt att lagar och föreskrifter följs.
Första försvarslinjen
I den första försvarslinjen återfinns alla i verksamheten som ansvarar
för att utföra det dagliga operativa arbetet det vill säga risk ägare,
aäraffärsområden, Treasury samt tillhörande supportfunktioner i banken
och i respektive dotterbolag. De ansvarar alla för den risk som upp-
står i den egna dagliga verksamheten, vilket innebär att risk tagande
ska ske inom givna ramar samt att det finns processer för mätning
och kontroll.
Andra försvarslinjen
I den andra försvarslinjen återfinns interna kontrollfunktioner om-
fattande en riskkontrollfunktion och en regelefterlevnadsfunktion.
Andra försvarslinjen ansvarar för att stödja första försvarslinjen i
risk- och regelefterlevnadsarbetet, övervaka och utmana utfallet av
verksamhetens arbete samt att löpande följa upp och utvärdera regel-
efterlevnad och riskexponering. Andra försvarslinjens funktioner ska
löpande rapportera den samlade riskbilden samt identifierade brister
till Ledning och styrelse.
Riskkontrollfunktionen utgörs av enheten Risk Control som över-
vakar verksamhetens risker och ansvarar för att det regelbundet tas
fram rapporter om väsentliga risker som hänför sig till verksamheten.
Risk Control ska vara oberoende i förhållande till den verksamhet
som ska kontrolleras. Risk Control ska inte delta i hanteringen av de
risker som kontrolleras.
Regelefterlevnadsfunktionen utgörs av enheten Compliance som
ska kontrollera och aktivt verka för att säkerställa regelefterlevnad
inom funktionens ansvarsområden. Compliance ska vidare identifiera
och rapportera vilka risker det finns för att banken inte fullgör sina
förpliktelser enligt tillämpliga lagar, regler, standarder och föreskrifter.
Operativa risker och säkerhet är den enhet inom banken som ansvarar
för analys och rapportering av koncernens operativa risker inklusive
informationsförvaltning, dataskydd och fysisk säkerhet samt upprätt-
hållande av internt regelverk som berör enhetens ansvarsområde.
Tredje försvarslinjen
I den tredje försvarslinjen återfinns Intern revision som är en central
och koncerngemensam funktion direkt underställd styrelsen. Syftet
med internrevisionen ska vara att på ett objektivt sätt förse styrelse och
ledning med oberoende bedömningar av verksamheten, operativa
verksamhets- och ledningsprocesser, koncernens riskhantering, styr-
ning och kontroll. Internrevisionen ska vara oberoende av både den
första och andra försvarslinjens verksamhet, enheter och funktioner.
1.3   1.3 modell för riskhantering
Banken ska ha en välfungerande riskhantering och -kontroll, som står
i paritet med verksamhetens inriktning, omfattning och komplexitet
samt bankens Riskaptitramverk. Riskhantering och -kontroll ska ock
vara förenlig med lagar, föreskrifter och regelverk.
Bankens riskhanteringssystem ska bygga på ändamålsenliga
interna regelverk, tydligt dokumenterade processer och rutiner, verk-
tyg för identifiering, mätning, kontroll och uppföljning av risker samt
rapporterings- och eskaleringsförfaranden. Riskhanterings systemet
erfordrar att tillräcklig kompetens och erfarenhet, både i kvantitativa
och kvalitativa termer, finns tillgänglig.
Finansinspektionen informeras regelbundet om bankens riskposition.
Styrelse
Verkställande direktör
 första
försvarslinjen
Äger och hanterar
risker
• Aärsverksamhet• Affärsverksamhet
• Supportfunktioner
 andra försvarslinjen
Oberoende mätning,
kontroll och rapportering
Risk Control
Operativa risker
och Säkerhet
• Compliance
 tredje
försvarslinjen
Översyn och
utvärdering
• Internrevision
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. K2. Kapitalhantering
2.1 1 kapit  al och kapitalkrav
Bankens kapitalbehov regleras i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
och kapitaltäckningsdirektivet (CRD) formulerat enligt hur mycket
kapital bankerna behöver hålla i förhållande till de risker som finns
i verksamheten.
Den  januari Den 1 januari 2 träd023 trädde IFRS  FS 17 Försäkringsavtal i kraft. Ålands-
banken träaffas av denna standard genom konsolidering av intresse-
företag som tillämpar IFRS S 17. Standarden tillämpas från och med
räkenskapsåret  ot 2023 och ska tas i bruk retroaktivt, vilket påverkar
Ålandsbankens balanserade vinstmedel inom eget kapital vid
ingången av jämförelseåret ingången av jämförelseåret 202. Uppl2. Upplysningar avseende de 2022
har därav justerats.
2..1..1 Kapital
Bankens kapital utgörs av kapitalbasen som är uppdelad enligt kärn-
primärkapital (CET), primärkapit1), primärkapitaltillskott (AT) oAT1) och supplementär-
kapital (T). K2). Kärnprimärkapitalet utgör den mest beständiga formen
av kapital och motsvaras i praktiken av eget kapital enligt balans-
räkningen efter vissa lagstiftningsjusteringar.
Mer specifikt består kärnprimärkapitalet av aktiekapital i form av
kapitalinstrument jämte tillhörande överkursfonder som uppfyller
särskilda villkor i artikel  i CRRikel 28 i CRR. De finansiella instrument som vid
årsskiftet ingick i bankens kärnprimärkapital var Ålandsbankens
A- och B-aktier. Vinstmedel som härrör från årets resultat får enligt
artikel  punktikel 26 punkt  endat 2 endast inräknas med förhandstillstånd från Finans-
inspektionen, såvida inte ett stämmobeslut fastslagit årets resultat.
Från kärnprimärkapitalet avräknas poster som har sämre förmåga
att absorbera förluster. Exempelvis avdras det oavskrivna anskaff-
ningsvärdet för immateriella tillgångar, eventuella positiva nettopen-
sionstillgångar, uppskjutna skattefordringar beroende av framtida
lönsamhet och underskott i form av förväntade förluster överstigande
bokförda nedskrivningar för den IRB-godkända portföljen.
.2.1. Kapit.2 Kapitalbehov
Bankens kapitalbehov för kreditrisk inom kreditgivning till allmän-
heten beräknas i den finska verksamheten enligt IRB-metoden.
För företagsexponeringsklassen tillämpar banken den grund ggande
metoden (F-IRB). För alla övriga exponeringsklasser, inklusive aktie-
exponeringar, använder banken schablonmetoden. I den svenska
verksamheten beräknas kapitalbehovet enligt schablonmetoden i
sin helhet.
Banken har endast ett mindre handelslager som till största del
besr av aktieanknutna instrument. Positionerna uppkommer alltid
som ett resultat av handel för kunds räkning. Banken bedriver ingen
egen handel. Banken tillämpar undantaget för mindre verksamhet i
handelslager, då bankens handelslager understiger tröskelvärdena
enligt artikel tikel 9 i CRR4 i CRR. Därmed beräknas inget kapitalkrav för posi-
tionsrisker enligt marknadsriskföreskrifterna. I stället tillämpas reg-
lerna för kreditrisk för dessa poster.
För att beräkna exponeringsvärden för motpartsrisker för derivat
tillämpar banken ursprungligt åtagandemetod enligt artikel tikel 28 i 2 i
CRR. Kapitalbehov för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknas enligt
schablonmetoden och omfattar alla derivatexponeringar gentemot
finansiella motparter som inte clearas hos en central motpart.
Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kapital behov
för operativ risk.
.2.1. Kapit.3 Kapitalkrav
Kapitalkravet delas in i Pelare -kravet delas in i Pelare 1-krav, Pelare -krav och koelare 2-krav och kombinerade
buertkrav.buffertkrav.
I enlighet med de minimikapitalkrav för Pelare  i kaav för Pelare 1 i kapitaltäcknings-
förordningens artikel  ska baförordningens artikel 92 ska banken ha en kapitalbas som i relation
till riskexponeringsbelopp alltid uppfyller följande krav
En kärnprimärkapitalrelation om minst , ppitalrelation om minst 4,5 procent
En primärkapitalrelation om minst  proapitalrelation om minst 6 procent
En total kapitalrelation om minst  procentalrelation om minst 8 procent
Utöver Pelare -kUtöver Pelare 1-kapitalkrav ska banken hålla ytterligare kapital för
att täcka övriga risker som inte täcks in under Pelare . Ds in under Pelare 1. Detta kapital-
krav utgör bankens Pelare -kapitelare 2-kapitalkrav. Kapitalbehovet enligt Pelare
 be2 bedömer banken årligen genom den interna kapitalutvärderings-
processen (ICAAP) vars resultat sedan fastslås eller justeras av
Finansinspektionen genom en så kallad Översyns- och utvärderings-
process (SREP). Vid SREP-utvärderingen kan nationella myndigheter
påföra banker extra kapitalkrav för dessa övriga risker. Tre fjärdedelar
av Pelare -kravet skav Pelare 2-kravet ska täckas av primärkapital, varav tre fjärdedelar
av kärnprimärkapital.
2.2 2 kombiner ade buffertkrav
För att banken fritt ska kunna disponera hela sitt vinstmedel och göra
utbetalningar på kärnprimärkapitalinstrument krävs att banken även
håller kapital för att täcka kombinerade buerde buffertkrav. För Ålandsban-
ken besr dessa av en kapitalkonserveringsbuerveringsbuffert om , procent m 2,5 procent
och en kontracyklisk kapitalbueralbuffert som kan variera mellan  on variera mellan 0 och
, procent2,5 procent.
Tillsynsmyndigheten i Finland kommer att införa en systemrisk-
buerbuffert om , procent frt om 1,0 procent från och med  april d 1 april 2. 024.
Det kombinerade buerde buffertkravet ska uppfyllas i sin helhet av kärn-
primärkapital. Överträdelse av den kombinerade buerufferten medför
begränsade möjligheter till utdelning av det egna kapitalet i enlighet
med utdelningsrestriktionerna i artikel  i CRD. Banken omftikel 141 i CRD. Banken omfattas,
till skillnad från större institut, inte av några buerffertkrav för system-
viktiga institut.
2.3 3 kapitalposition
Med beaktande av kapitalkrav enligt Pelare , senat Pelare 1, senast bedömda
kapitalkrav för Pelare  och det koelare 2 och det kombinerade buermbinerade buffertkravet måste
Ålandsbankens kärnprimärkapitalnivå per alnivå per 3 de1 december cember 202 minst 3 minst
uppgå till , procent för atuppgå till 8,5 procent för att inte utdelningsrestriktioner ska inträda.
Motsvarande minimirelationer avseende primär- och totalkapitalnivå
utgjorde , respjorde 10,2 respektive , procentive 12,5 procent. Jämfört med föregående år
har bankens minimikapitalkrav ökat till följd av höjda kontra cykliska
buertkrav.buffertkrav.
Vid årsskiftet uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till , pitalrelation till 13,7
procent (,)procent (12,1), vilket ger att banken hade en kärnprimärkapitalbuerffert
om ,om 5, procent (1 procent (,)3,9), eller uttryckt i kärnprimärkapital al 9,1, mil1 miljoner
euro (,). euro (76,4).
Totalkapitalrelationen ökade från , till ån 15,2 till 17, procent. ,1 procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
..2.3.1 Kapitalbas
Jämfört med föregående år ökade bankens kärnprimärkapital
sammanlagt med , miljoner euro eller , procent till , mit med 8,9 miljoner euro eller 3,8 procent till 242,8 miljo-
ner euro. Under året förändrades eget kapital med periodens resultat
om , miljoner euro, övrigt totom 48,7 miljoner euro, övrigt totalresultat om , milat om 0,8 miljoner euro,
emission av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram om , sprogram om 0,3
miljoner euro och aktiesparprogram om , miljoner euro, utbetrogram om 1,8 miljoner euro, utbetald
dividend om dividend om 3, miljoner euro samt utb1,3 miljoner euro samt utbetald utdelning på primärka-
pitalinstrument om , milument om 1,9 miljoner euro och uppgick per den er den 3 decem1 decem-
ber ber 2 till 023 till 33, miljoner euro (5,3 miljoner euro (317,,0).
Ålandsbanken tillämpar övergångsreglerna i artikel ikel 473a i CRR för
IFRS . DärmeS 9. Därmed återför banken en del av nedskrivningsreserven till-
baka till kärnprimärkapitalet med två faktorer som gradvis minskar
över fem år. I praktiken är de nedskrivningar som återförs hänförliga
till exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden.
Supplementärkapitalet är till skillnad från kärnprimärkapitalet inte
lika tillgängligt för täckande av förluster enligt regelverket.
Koncernens supplementära kapital består i huvudsak av emitterade
T-instrument2-instrument. Dessa utgjorde vid årsskiftet tet 3, miljoner euro. 1,5 miljoner euro.
I supplementärkapitalet får även, i förekommande fall, medräknas
förväntade förluster som överstiger bokförda nedskrivningar för den
IRB-godkända portföljen, dock maximalt , procent av riskexponeximalt 0,6 procent av riskexpone-
ringsbeloppet som beräknats enligt IRB-metoden. Detaljerad infor-
mation om koncernens kapitalbas finns i bankens Pelare s finns i bankens Pelare 3-rapport.
Tabell l 2.3..1..1
Kapitalbas 2023 2022
tusen euro
Eget kapital enligt balansräkningen  305 864  287 597
Förutsebar utdelning ––4 0 566 ––31 270
Kärnprimärkapital före avdrag  265 298 256  327
Immateriella tillgångar ––14 020 ––14 292
Avdrag för övervärde i pensionstillgångar 0 ––360
Innehav utan bestämmande inflytande ––16 ––14
Kassaflödessäkringar 0  1 561
Övriga poster netto ––89 ––147
Ytterligare värdejusteringar ––577 ––783
Förväntade förluster enligt IRB utöver bokrda (underskott) ––7 817 ––8  726
Justering på grund av övergångsregler avseende IFRS S 9 0 333
Kärnprimärkapital  242 779 233 900
Primärkapitaltillskott 29  424 29  424
Primärkapital  271 608  263 324
Supplementärkapitalinstrument 31 543 31  470
Supplementärkapital 31 543 31  470
Kapitalbas toalt 303  746 294  794
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Tabell ..ell 2.3..2.1
Kapitaltäckning 2023 2022
tusen euro
Kärnprimärkapital 242  779 233 900
Primärkapitaltillskott 29  424 29  424
Supplementärkapital 31 543 31  470
Kapitalbas totalt 303  746 294  794
Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metoden  37 963  38 954
Ytterligare kapitalkrav IRB-metod 13 844 14 079
Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod 65  136 81 905
Kapitalkrav för marknadsrisker  3 636 592
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk 70 47
Kapitalkrav för operativa risker  21 258 19 487
Kapitalkrav totalt 141 906 155 063
Riskexponeringsbelopp  1 77 3 827  1 938 293
Kapitalrelationer, , %
Kärnprimärkapitalrelation 13,7 12,,1
Primärkapitalrelation 15,3 13,6
Total kapitalrelation 1,7,1 15,2
Krav avseende kapitalbuerffertar, , %
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buerrav inklusive buffertkrav ,8,5 8,,1
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 1 ,4,5 ,4,5
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 2 ,0,6 ,0,6
varav krav på kapitalkonserveringsbuereringsbuffert ,2,5 ,2,5
varav krav på kontracyklisk kapitalbueyklisk kapitalbuffert ,0,9 ,0,5
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buertgt att användas som buffert 13,7 12,,1
.2.3. Kapit.2 Kapitalkrav
Vid utgången av året uppgick bankens totala riskgda exponerings-
belopp till   miill 1 774 miljoner euro jämfört med  ed 1 93 mil8 miljoner euro vid
utgången av föregående år. Riskexponeringsbeloppet för kreditrisk
minskade med minskade med 22 miljoner euro eller  procent. För5 miljoner euro eller 13 procent. Förändringen här-
rör till stora delar från överlåtelsen av svenska bolån från Ålands-
banken till Borgo AB som genomfördes i september. Nominellt
belopp för den bolåneportfölj som överläts var , miljarder kronors var 5,8 miljarder kronor.
Sedan dan 202 tillämpar banken et1 tillämpar banken ett ytterligare kapitalkrav om , av om 26,5
procent av riskexponeringsbeloppet för IRB-relaterade portföljer i
Finland, detta med anledning av att bankens förändrade IRB-modeller
ännu inte är godkända av Finansinspektionen. Under nder 202 steg p2 steg på-
slaget till , procent för hushållsporslaget till 45,5 procent för hushållsportföljen.
Kapitalkravet för operativ risk utgör ativ risk utgör 2, miljoner euro jämför1,3 miljoner euro jämfört med
, mi19,5 miljoner euro vid utgången av föregående år.
I tabell ... 2.3.2.1 visas koncernens kapitaltäckningsberäkning enligt
Pelare . 1.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
I tabell .ell 2..3..2. ges en översik2 ges en översikt av exponeringsbelopp fördelat enligt
exponeringsklasser.
.. Br2.3.3 Bruttosoliditetsgrad
Bruttosoliditet är ett mått på bankers soliditet och syftar till att und-
vika överdriven skuldsättning. Bruttosoliditetsgraden beräknas som
kvoten av primärkapitalet och ett särskilt definierat exponeringsmått
enligt kapitalkravsförordningen. Till skillnad från kapitaltäckningsbe-
räkningen är exponeringarna inte riskgda vid beräkningen av kvoten.
Bankens bruttosoliditetsgrad uppgick vid utgången av året till , gången av året till 5,0
procent. Minimikravet för bruttosoliditetskravet är  proskravet är 3 procent. Brutto-
soliditetsgraden är beräknad enligt situationen vid årets slut. Primär-
kapitalet inkluderar periodens resultat.
Tabell ..ell 2.3..2.2
Fördelning enligt exponeringsklass
tusen euro Bruttoexponering
Exponering vid
fallisemang Riskvikt, t, %
Riskexponerings-
belopp Kapitalkrav
Kreditrisk enligt internmetoden
Utan egna estimat av LGD
Företag – Övriga större företag 1 88 450 171 424 54 92 905 7  432
Företag – Små och medelstora företag 29 4 045 259 644 50 128 967 10 317
Företag – Specialutlåning  4 777  4 797 71  3 409 273
Egna estimat av LGD
Hushåll – Säkrade genom fastigheter
(ej små och medelstora företag)   1 804 546  1 79 3 875 9 164 269 13 142
Hushåll – Säkrade genom fastigheter
(små och medelstora företag) 122 566 119 958 21 25 019 2 002
Hushåll – övriga små och medelstora företag 32  894  31 671 20  6 201 496
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag 355 430 2 97 409 18 53  768  4 301
Summa exponeringar enligt internmetoden   2 802 708   2 678 778 18 474 538  37 963
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Nationella regeringar och centralbanker 440  927 524 960 0 0 0
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan 79  113 115 811 0 0 0
Oentliga organOffentliga organ  37 282 37  260 0 0 0
Multilaterala utvecklingsbanker  52 543 59  768 2 1  000 80
Internationella organisationer 4 013 4 013 0 0 0
Institutsexponeringar  222 098 170 887 25  42 558  3 405
Företagsexponeringar 672  234 270  209 95 257  034 2 0 563
Hushållsexponeringar 527  382 87  115 73 63  952 5  116
Exponeringar säkrade genom panträtt
i fast egendom 71 3 223 712 565 33 234  381 1 8 750
Fallerande exponeringar 12 061  4 965 141  7 006 560
Säkerställda obligationer  486 507 486  452 11 5 2 432 4  195
Företag för kollektiva investeringar (fonder)  1 285  1 285 138 1 770 142
Aktieexponeringar 45  029  45 029 167 75  038 6 003
Övriga poster 141 873 141 873 56 79  026 6  322
Summa exponeringar enligt schablonmetoden  3 43 5 570   2 662 193 31 814  197 65  136
Totalt riskexponeringsbelopp  6 238  278   5 340 971 24   1 288 735 103 099
Tabell ..ell 2.3.3.1
Bruttosoliditetsgrad 2023 2022
tusen euro
Primärkapital 272  203 263  324
Totalt exponeringsmått  5 431  797  6 1 58 534
varav poster i balansräkningen  5 31 0 008  5 92 4 986
varav poster utanför balansräkningen 121 790 233 548
Bruttosoliditetsgrad, tsgrad, % ,5,0 ,4,3
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2.4 4 lönsamhetsrisk
Bankens intäkter bestäms till stor del av volymer och kundmarginaler
för utlåning, inlåning och förvaltat kapital. Ju större au större affärsvolymer och
ju högre marginaler, desto högre intäkter. Storleken av förvaltat kapital
och därmed förvaltningsintäkterna bestäms inte enbart av kundernas
nettoinflöde. Även marknadsvärdeförändringar i kundernas portföljer
har stor betydelse. Av bankens kostnader utgör personalkostnader
drygt hälften av kostnadsmassan.
Banken har en strukturell räntenettoposition. Förenklat innebär
positionen att bankens räntenetto oftast påverkas positivt av stigande
marknadsräntor. Hur stor denna eekmarknadsräntor. Hur stor denna effekt är beror dock på det allmänna
ränteläget, då framför allt avistainlåningens räntebindningstid tenderar
att vara längre ju lägre det allmänna ränteläget är.
2.5 5 inte rn kapitalutvärdering
Den interna kapitalutrderingen syftar till att analysera samtliga
risker i koncernens verksamhet och utifrån resultatet bedöma kapital-
behovet för att säkerslla att koncernen är tillräckligt kapitaliserad
för att täcka alla sina risker för att kunna bedriva och utveckla verk-
samheten, både under normala och kraftigt försämrade aärtigt försämrade affärsförhål-
landen. I utrderingen bedöms dels huruvida kapitalkraven under
Pelare  är tillräckliga, dels nivån pPelare 1 är tillräckliga, dels nivån på kapitalbehovet för risker som inte
täcks in under Pelare .s in under Pelare 1.
I den interna kapitalutvärderingen som gjordes utgående från
situationen situationen 202 bed2 bedömde banken det internt beräknade kapital-
kravet till kravet till 2, miljoner euro, motsv1,3 miljoner euro, motsvarande cirka ,a 1, procent av risk1 procent av risk-
exponeringsbeloppet vid årsskiftet, jämfört med PR-kravet som d P2R-kravet som
uppgår till , miluppgår till 19,4 miljoner euro.
Finansinspektionen har vid sin senaste översyn av bankens situa-
tion från utgången av  bengen av 2020 beslutat om tilläggskapitalkrav om sam-
manlagt , procentt 1,0 procent. Anledningen till att bankens internt bedömda
kapitalkrav är högre kan till stora delar hänföras det påtagligt föränd-
rade ekonomiska makroläget sedan Finansinspektionen gjorde sin
bedömning. Banken tillämpar tills vidare det internt bedömda kapital-
behovet såsom totalt minimikapitalkrav.
I den interna kapitalutvärderingen prövas kapitalbehovet ytterli-
gare genom stresstester för att säkerställa att kapitalrelationerna
bibehålls på en tillfredsställande nivå även vid en eventuell konjunk-
turnedgång.
 K3 Kreditrisk
Kreditrisk innebär risken för förluster till följd av att en kund inte för-
mår fullgöra sitt åtagande gentemot banken och att för exponeringen
ställd säkerhet inte täcker bankens fordran. Risken härrör till största
delen från fordringar på privatpersoner och icke-finansiella företag,
i huvudsak på basen av beviljade krediter, kreditlimiter och garantier.
Kreditrisk omfattar även kreditkoncentrationsrisker såsom namn-,
bransch- samt geografisk risk.
Kreditrisk uppkommer också genom säkerhetskrav som banken
ställer på kunder som lånar värdepapper av banken samt ställer ut
derivat hos Nasdaq.
3.1 .1 riskhantering
Kreditgivning ska ske på ett ansvarsfullt sätt och med utgångspunkt i
kundens återbetalningsförmåga, det vill säga möjlighet att återbetala
en skuld i enlighet med avtalad återbetalningsplan. Höga räntor eller
goda säkerheter får inte kompensera för en svag återbetalningsförmåga.
I kreditbeviljningsprocessen ska genomföras en kreditupplysning
i syfte att bedöma en persons eller ett företags ekonomiska ställ-
ning och förmåga eller vilja att uppfylla sina betalningsåtaganden.
Vid bedömning av återbetalningsförmåga ska banken ta hänsyn till
relevanta faktorer som kan påverka kundens nuvarande och framtida
återbetalningsförmåga och undvika att orsaka otillbörliga svårigheter
och överskuldsättning.
Kreditbeslut fattas av enskilda beslutsfattare eller organ som
befullmäktigats att bevilja krediter inom ramen för fastställda limiter.
Beslutsprocessen styrs i huvudsak av kundens eller kundhelhetens
totala engagemang och eventuella säkerhetsunderskott. Lednings-
gruppens kreditkommitté fattar beslut i kreditärenden där kundhel-
hetens totala engagemang är i storleksklassen  tssen 2 till  milill 10 miljoner euro.
I kreditkommitté ingår bland andra verksllande direktören, koncer-
nens Chief Risk Onens Chief Risk Officer samt kreditchefer. Bankens styrelse fattar
beslut i kreditärenden där kundhelhetens totala engagemang över-
stiger motsvarande  miljoner euro.arande 10 miljoner euro.
Bankens kreditberedningsavdelning säkerställer att ärenden som
föredras i en kreditkommitté ger en heltäckande och korrekt bild av
kundens ekonomiska situation, framtida återbetalningsförmåga och
säkerheternas värde.
För att säkerställa en god riskhantering och en rättvisande risk-
klassificering ska årsföredragningar göras regelbundet för större
företagskunder som ingår i företagsexponeringsklassen. Årsföre-
dragningen omfattar en kvalitativ bedömning som utgör ett viktigt
komplement till den statistiska poängsättningen av företagskunden.
Kreditriskkontroll och -rapportering ska bedrivas oberoende från
aäraffärsverksamheterna och utförs löpande av bankens riskkontroll-
funktion. Kreditriskrapporteringen i banken omfattar såväl rapporte-
ring till bankens ledning, aärring till bankens ledning, affärsenheter samt myndigheter.
.3.1. Säke1 Säkerhetshantering
För att begränsa bankens kreditriskexponering ska krediter beviljade
till allmänheten i regel vara säkerställda. Säkerheter eliminerar eller
reducerar bankens förlust om kredittagaren inte kan fullfölja sina
betalningsförpliktelser.
Krediter utan säkerhet kan beviljas då det rör sig om mindre kredi-
ter till privatpersoner och endast i undantagsfall till företag. I det
senare fallet upprättas som regel särskilda lånevillkor, som ger ban-
ken större rättigheter till omförhandling eller uppsägning av krediten,
eller kovenanter. Kovenanterna kan vara av finansiell karaktär eller
icke-finansiell karaktär. De finansiella kovenanterna baserar sig i all-
mänhet på olika finansiella nyckeltal medan de icke-finansiella kan
begränsa kundens handlingsfrihet.
Säkerhet kan ställas både genom pant och borgen, men primärt
ska panträtt i fastigheter och finansiella säkerheter användas. Majori-
teten av alla krediter beviljade till privatpersoner och företag har en
bostad eller annan fastighet som säkerhet.
Utlåning sker även mot pantsättning av finansiella säkerheter som
till största del marknadsvärderas dagligen. Pantsatta finansiella säker-
heter består främst av aktier noterade på Helsingfors- och Stockholms-
börsen, samt räntebärande värdepapper emitterade eller förmedlade
av i huvudsak nordiska kreditinstitut.
Genom att tillämpa belåningsgrader för säkerheter tar banken höjd
för en eventuell negativ prisutveckling för olika former av säkerheter,
exempelvis förändrade bostadspriser och kursutveckling på finan-
siella säkerheter. Som huvudregel belånas bostadssäkerheter som
högst till –t till 70– procent av marknads85 procent av marknadsvärdet. För finansiella säkerheter
besms belåningsgraden huvudsakligen efter likviditeten och kredit-
kvaliteten på det finansiella instrumentet. Det beräknade LGD-värdet
för en exponering går hand i hand med LTV-värdet då båda baseras
på det tillgängliga marknadsvärdet i form av ställda säkerheter i för-
hållande till exponeringen. Säkerheternas värden ska regelbundet
kunna säkerställas av banken samt vara av god likviditet.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
.3.1. R.2 Riskreducering
Kreditriskreduceringstekniker vid kapitalkravsberäkning avser beak-
tandet av vissa godtagbara säkerheter som sänker kapitalkravet för
kreditrisk. Såsom godtagbara säkerheter i kapitalkravsberäkningen
beaktar banken bostäder, garantier ställda av stater, kommuner och
institut, depositioner i egen och annan bank samt finansiella säkerheter.
Bostadssäkerheter som används för kreditriskreducering ska upp-
fylla särskilda krav som kapitaltäckningsföreskrifterna ställer för att
kunna godtas. Bland annat ställs krav på regelbunden oberoende vär-
dering och att säkerheten överstiger fordran med ett väsentligt belopp,
vilket säkerställs genom belåningsgrader. Enligt kapitaltäcknings-
regelverket anses en exponering eller en del av en exponering som
inte överstiger  prointe överstiger 80 procent av fastighetens marknadsvärde vara fullt ut
säkrad. Uppföljning av bostadssäkerheternas marknadsvärden görs
kvartalsvis. Vid behov anlitas en extern värderare.
Banken tillämpar den fullständiga metoden för finansiella säkerheter.
Godkända finansiella säkerheter enligt kapitaltäckningsregelverket
volatilitetsjusteras med av myndighet givna volatilitetsjusteringar och
påverkar LGD-parametern för de exponeringar där IRB tillämpas.
För exponeringar där kapitalkravet beräknas enligt schablonmetoden
reduceras i stället exponeringsbeloppet för exponeringarna innan
dessa riskviktas.
Genom att använda sig av garantier ställda av bland annat stater kan
banken överföra hela eller delar av en exponering till en motpart med
bättre kreditkvalitet vid beräkning av kapitalkrav. De främsta tillhanda-
hållarna av dessa former av kreditriskskydd är finska staten och land-
skapet Åland. Inom bankens svenska verksamhet säkerställer Boverkets
garantier vissa finansieringslösningar i form av byggnadskreditiv.
Banken har även beviljats tillstånd att för en begränsad portfölj också
använda sig av garantier ställda av europeiska investeringsfonden.
.3.1. K.3 Kreditkoncentrationsrisk
Koncentrationsrisk omfattar risk till följd av stor aggregerad exponering
gentemot enskilda motparter, branscher eller geografiska regioner.
Banken hanterar namn- och branschkoncentrationsrisk i kredit-
portföljen genom att limitera enskilda motparter och vissa branscher.
För banker gäller lagstadgade gränser för koncentrationer mot enskilda
kunder eller kundhelheter.
3.2   2 mätning av kreditrisk
Kreditriskuppföljning och analys av exponeringar mot privatpersoner
och företag görs huvudsakligen med hjälp av bankens interna risk-
klassificeringssystem. Banken har två interna riskklassificeringssystem
för kreditrisk i utlåningsverksamheten, ett system för beräkning av
oförväntade förluster (kapitalkrav) och förväntade förluster (EL) i
enlighet med IRB, och ett system för beräkning av reservering för
framtida kreditförluster (ECL) i enlighet med IFRS . Båda riskklaS 9. Båda riskklassifi-
ceringssystem är utvecklade utgående från bankens egen kreditstatistik
för att uppskatta risken för fallissemang (PD) samt förlustandelen vid
fallissemang (LGD) hos bankens kreditkunder. Estimeringen av risk-
parametrarna i de båda systemen är därr långtgående samstämmiga.
Inom Risk Control finns från varandra avgränsade enheter för
modellutveckling och validering. Modellutvecklingsenheten ansvarar
för utveckling, dokumentation och implementation av interna model-
ler. Enheten gör även löpande kvartalsvisa och årliga översyner, en
fullständig översyn var tredje år samt eventuellt efterföljande kalibre-
ring av de riskmått och modeller som tillämpas för riskklassificering.
Valideringsenheten ansvarar för att regelbundet ut föra oberoende
utvärderingar av riskklassificeringssystemet. Resultatet av utvärde-
ringen rapporteras till styrelsen.
Internt rapporteras regelbundet bankens riskprofil fördelad på
klasser, migration mellan klasser samt jämförelser av faktisk andel fal-
lissemang och, i den utsträckning egna estimat används, av faktiska
LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar.
.3.2. Användning av internmetoden för kreditrisk1 Användning av internmetoden för kreditrisk
Banken tillämpar en intern riskklassificeringsmetod (IRB) för beräkning
av sitt lagstadgade kapitalkrav vilket ställer höga krav på bankens
hantering av kreditrisker samt regelefterlevnad, bland annat genom
kapitalkravsförordningen (CRR). Alla väsentliga delar av bankens risk-
klassificeringssystem samt riskestimat ska godkännas av styrelsen
eller en av dem utsedd kommitté.
Interna riskklassificeringsmodeller för IRB tillämpas för expone-
ringar mot privatpersoner, mindre företag som kan klassificeras som
hushållsexponeringar samt större företag.
Riskklassificeringssystemet skattar dels sannolikheten för att en
kund kommer att fallera inom  månadt fallera inom 12 månader, dels hur mycket banken
förlorar om kunden fallerar.
För företag i hushållsportföljen bestäms den oäms den officiella PD-klassifi-
ceringen, omfattande klassnummer och klassvärde, på basen av den
statistiska regressionsmodellen. För företag i företagsportföljen
besms den ociella PDms den officiella PD-klassificeringen vid en årsföredragning,
som bland annat baseras på den av modellerna föreslagna PD-klassi-
ficeringen. För exponeringar i hushållsexponeringsklassen estimerar
banken själv LGD (A-IRB), medan för företagsexponeringsklassen
används av myndighet givna LGD-värden (F-IRB). Bankens modeller
för att skatta LGD för exponeringarna grundar sig på statistiska ana-
lysdata som banken har lagrat om kundernas återbetalningshistorik.
Vid beräkning av regulatoriska kapitalkrav kategoriseras expone-
ringar enligt bankens sjugradiga PD-skala för icke-fallerade expone-
ringar, där ett fastslaget klassvärde för PD används vid beräkningen
av kapitalkrav. Därtill finns en klass för krediter som har fallerat.
Vid kreditriskmodellering för företagskunder används dessutom
externa poängsättningsdata som bland annat grundar sig på före-
tagens finansiella nyckeltal.
Bankens modell för att framställa kapitalkrav och förväntad förlust har
både element av så kallade point-in-time- (LGD) och through-the-cycle-
angreppssätt (PD) och baseras sammanfattningsvis på en hel konjunktur-
cykel inbegripet en lågkonjunktur. Eftersom EL antas vara känd ska
den även avdras bankens kapitalbas i den mån denna inte täcks av
bokförda kreditförlustreserveringar.
Det interna riskklassificeringssystemet används bland annat för
prissättning av kreditrisk vid beviljandet av nya krediter. Dessutom
används det interna systemet vid månatlig kreditriskuppföljning och
intern rapportering, intern kapitalallokering samt vid beräkning av
riskjusterad avkastning.
Internrevision utför oberoende kontroll av riskklassificerings-
systemet och dess användning i verksamheten. Banken får inte göra
sentliga ändringar i sina interna modeller utan Finansinspektionens
godkännande.
.3.2. Användning a.2 Användning av schablonmetoden för kreditrisk
Banken tillämpar schablonmetoden för kreditrisk bland annat för
exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, expone-
ringar mot institut och aktieexponeringar. Exponeringar i den svenska
filialen hanteras i sin helhet enligt schablonmetoden.
Exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden delas in i
exponeringsklasser på basen av motpart, säkerhet eller typ av for-
dran. Därefter tillämpas i regelverket fastslagna riskvikter för respek-
tive exponeringsklass. Riskvikter för institut, säkerställda obligationer
och företag i Treasuryportföljen bestäms på basen av extern rating.
För exponeringar som inte har en extern rating härleds riskvikten på
basen av hemstatens rating.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
.3.2. Kreditrisk enli.3 Kreditrisk enligt IFRS S 9
IFRS  omfatS 9 omfattar en tre-stegsmodell för nedskrivningar som bygger på
förväntade kreditförluster, och som tar sin utgångspunkt i föränd-
ringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna.
Stadie  utStadie 1 utgörs av presterande exponeringar för vilka ingen väsent-
ligt ökad kreditrisk anses föreligga. För tillgångar i stadie  ska banken adie 1 ska banken
beräkna och redovisa en reserv som motsvarar förväntade kreditför-
luster inom de kommande tolv månaderna.
Stadie  utStadie 2 utgörs av finansiella tillgångar för vilka kreditrisken har
ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället. En väsentlig
ökning av kreditrisken anses ha inträat om effat om exponeringens livstids-
PD har ökat minst  gånger jämförat minst 3 gånger jämfört med initial livstids-PD och den
absoluta förändringen är minst  procentenheterndringen är minst 10 procentenheter. Banken tillämpar
kriteriet om kriteriet om 3 da0 dagars försening som en back-stop. Exponeringar
med belopp försenade mer än  dan 90 dagar eller som i andra avseenden
uppfyller bankens fallissemangsdefinition flyttas till stadie .s till stadie 3.
Redovisade nedskrivningar för stadie  och stadie 2 och stadie  ska motadie 3 ska motsvara
förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden.
Vid föryttning tillbaka till lägre stadier tillämpar banken karensti-
der. För exponeringar i stadie  metadie 2 med minst  förd minst 30 förseningsdagar tilläm-
pas en karenstid på sex månader och för krediter i stadie  tillämpatadie 3 tillämpas
en karenstid på två månader.
I regel använder banken endast specifika och inte gruppvisa
reserveringar.
Fallissemang
Fallissemang inträissemang inträffar när en exponering eller motpart antingen har
en bekräftad osannolikhet för betalning eller en väsentlig förfallen
fordran sedan mer än  dadan mer än 90 dagar. Med osannolikhet för betalning avses
en situation där det är osannolikt att gäldenären kan fullgöra sina för-
pliktelser gentemot banken, utan att banken behöver tillgripa åtgär-
der som att realisera säkerheter eller garantier.
Den redovisningsmässiga definitionen av nedskrivna fordringar utgörs
av de fordringar som redovisas i stadie , vilket i allt väsdie 3, vilket i allt väsentligt är sam-
stämmigt med den regulatoriska definitionen av fallissemang.
En konstaterad kreditförlust redovisas om konkurs har bekräftats
eller om medellöshet har hållits för sannolikt.
Anstånd
Anstånd anses föreligga då villkorsändring görs, vilken är en eftergift
från bankens sida till kund vars finansiella situation innebär att kun-
den har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina
finansiella åtaganden. Anståndsåtgärden utgör formellt en eftergift
som banken inte skulle ha gjort om kunden inte hade haft eller varit
nära att få ekonomiska problem. Det kan exempelvis innebära sänkt
marginal, amorteringsuppskov och/eller väsentligt förlängd återbetal-
ningstid för krediten.
En exponering som omfattas av anståndsåtgärder flyttas till stadie
 i och me2 i och med att kreditrisken då bedöms ha ökat väsentligt. Upprepade
anståndsåtgärder innebär att exponeringen blir oreglerad och där-
med redovisas i stadie .adie 3.
Tabell ..ell 3.3.1
Kreditriskexponering i utlåning till allmänheten 2023 2022
tusen euro
varav
motparter i
Finland
varav
motparter i
Sverige
varav
motparter i
Finland
varav
motparter i
Sverige
Privatpersoner
Bostäder  2 10 4 499   1 387 223 533  526  2 38 3 870   1 462 984 780 890
Värdepapper och övriga placeringar  340 860 274 231 36  926 433  199 316  109 6 8 482
Näringsverksamhet 77  148 68  736 726 85  243 76 006 815
Övrig privathushållning 352 611 134 200 168 312  372 489 139 290 185 758
Summa privatpersoner  2 87 5 118   1 864 390 73 9 490  3 27 4 802   1 994 388  1 03 5 945
Företag
Sjöfart 20  190 4  731 15 074 30  659 12 307 17  933
Handel 36  224 33  185 986 38  640  34 906 997
Bostadsverksamhet 215 477  45 482 168 313  232 840  42 966 188 324
Övrig fastighetsverksamhet 204  604 104  238 72  252 190 827 101  418 65  175
Finans- och försäkringsverksamhet 228  137 177 066 38  281 223  935 166 385 43  433
Hotell- och restaurangverksamhet  30 696 26  414 1 913  31 966  27 606  1 947
Jordbruk, skogsbruk och fiske 15  199 14 253 0  10 279  9 369 0
Byggnadsverksamhet  55 981 22  688  32 267 53 984 23  475 27  691
Övrig industriverksamhet 38  280 33 909 2  141 35 417 30 942 2  111
Övrig serviceverksamhet 129 844 75 211 49 852 131 072 76  145  49 209
Summa företag 974 631 537  178 381 080  979 620 525 517 396 819
OOffentlig sektor och ideella organisationer 29  478  27 503 0 68 547 57 374 2  730
Utlåning till allmänheten  3 879  227  2 42 9 071  1 1 20 571   4 322 970   2 577 280  1 43 5 494
Åtaganden utanför balansräkningen
Outnyttjade kreditmöjligheter 80 1 295  1 11 5 164
Övriga förbindelser  36 983  50 956
Summa åtaganden utanför balansräkningen 838  277  1 1 66 120
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
3.3 3 kreditriskexponering
Tabell .ell 3..3. redovis1 redovisar utlåning till allmänheten fördelat enligt mot-
partens bransch- och geografiska tillhörighet. Banken har särskilt
identifierat utlåning till sjöfart och övrig fastighetsverksamhet som
segment inom kreditportföljen som har en förhöjd kreditrisk, därför
har specifika limiter satts av styrelsen för utlåning till dessa segment.
Tabell .ell 3.. re3.2 redovisar kreditkvaliteten för koncernens kreditrisk-
exponeringar inom utlåning till allmänheten samt poster utanför
balansräkningen. Redovisade värden före reserveringar eller nomi-
nella beloppen fördelas enligt antal förseningsdagar och stadie.
Fordringar vilka redovisas i stadie  enligt IFRadie 3 enligt IFRS  vaS 9 var vid utgången
av året på en lägre nivå än vid ingången av året.
Volymen krediter med anstånd har ökat under året, främst på grund
av upprepade anståndsåtgärder. Se tabell .bell 3..3..3.
Tabell .ell 3.. vis3.4 visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts
för bankens kreditriskexponeringar inom ramen för kredit givning till
allmänheten fördelade enligt exponeringarnas stadie samt typ av
säkerhet. Tabellen omfattar endast sådana säkerheter som beaktas i
kapitaltäckningssammanhang.
Tabell ..ell 3.3.2
Kreditkvalitet 2023 2022
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie die 3 Summa Summa
Utlåning till allmänheten
Fordringar utan förfallna belopp   3 500 566 202  221 37 460  3 7 40 246  4 1 95 438
Fordringar med förfallna belopp –pp 1–3 dagar0 dagar 36  166 23 515  2 571 62  253 52 219
Fordringar med förfallna belopp pp 3–1–6 dagar0 dagar 592 4  538 699 5  830 3  366
Fordringar med förfallna belopp pp 61––9 daga0 dagar 0 2  700 165 2  865 785
Fordringar med förfallna belopp  pp > 9 dagar0 dagar 45 674 678  21 680 68 033 71  236
Utlåning till allmänheten, brutto   3 582 998 233 652 62  576 3   879 227  4 32 3 044
Reservering för förväntad förlust 634 ––1 878 ––17 662 20  174 ––20 036
Utlåning till allmänheten, netto   3 582 364 231 774 44 915   3 859 053  4 30 3 008
Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier
Outnyttjade kreditmöjligheter  797 554 1  969  1 772 801  295  1 11 5 165
Garantier  21 088 0 283 21  372  22 896
Övriga förbindelser 15 611 0 0 15 611  28 060
Poster utanför balansräkningen, brutto 830 541  1 969 2  055 8 38 277  1 1 66 120
Avsättning för förväntad förlust ––37 ––5 ––100 ––142 42
Balansvärde, netto (avsättning) ––37 ––5 ––100 ––142 ––42
Tabell ..ell 3.3.3
Fordringar med anståndsåtgärder 2023 2022
tusen euro
Utlåning till allmänheten
Fordringar utan förfallna belopp och fordringar med förfallna belopp  pp <= 3 daga0 dagar  24 656  7 007
Fordringar med förfallna belopp  pp > 3 dagar0 dagar 0 0
Fallerade fordringar 19 230 18 372
Balansvärde, brutto  43 886 25  380
Tabell ..ell 3.3.4
Marknadsvärde på mottagna säkerheter i
utlåning till allmänheten 2023 2022
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie die 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa
Fastigheter  4 41 1 348 23 6 602 37  415   4 685 365  5 27 8 547
Stats- och kommunborgen 1 32 150 8  761 2  113  143 023 152 769
Garantier  39 282 377 593 40  253 10  958
Finansiella säkerheter 835 132 12 053 255 8 47 440 899  222
Summa  5 41 7 911 257  793 40 376  5 71 6 080  6 34 1 495
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. M4. Motpartskreditrisk
Motpartskreditrisk uppstår inom ramarna för Bankens likviditetsför-
valtning och avser risken för att motparten i en finansiell transaktion
inte kan fullgöra sitt åtagande i transaktionen. Motpartskreditrisk
uppstår exempelvis vid placering av dagsdepositioner hos annan
bank, köp av obligationer, köp av derivatinstrument eller depositioner
i en annan bank.
Motpartskreditrisk i Treasury-verksamheten härrör i huvudsak från
innehav av masskuldebrev i Bankens likviditetsportfölj, vilka till stor
del är säkerställda obligationer och statsobligationer samt värde-
papper emitterade av multilaterala utvecklingsbanker. Banken håller
även en till volymen begränsad High Yield-portfölj som består av
värde papper emitterade av motparter med lägre kreditbetyg eller som
saknar kreditbetyg.
.4. R1 Riskhantering
Bankens limitramverk omfattar placeringsriktlinjer som bland annat
anger hur placeringarna bör vara fördelade mellan olika sektorer,
exempelvis centralbanker, oentlig förffentlig förvaltning och institut.
Motparterna i High Yield-portföljen har genomgått en utvärde-
ringsprocess med höga kvalitetskrav och för samtliga motparter görs
en uppskattning av kreditvärdigheten utifrån en analys av motparten
och dess nyckeltal. Instrumenten utgörs i huvudsak av skuldebrev
emitterade av företag på den europeiska marknaden. High Yield-
portföljen omfattas av placeringsriktlinjer fastsllda av styrelsen.
Motpartskreditrisk som uppstår genom ingående av derivat kontrakt
hanteras genom nettningsavtal uppgjorda enligt ISDA- standard, vilka
tillåter att fordringar och skulder som löper under samma avtal med
en och samma motpart kan kvittas. Därtill tillämpas CSA-avtal vilka
reglerar utväxling av säkerheter. I syfte att minska kreditriskexpone-
ringen används central clearing för derivatinstrument.
. Riskex4.2 Riskexponering
Tabell .ell 4.. redovisar koncern2.1 redovisar koncernens innehav av skuldebrev fördelade
enligt stadie.
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av skuldebrev som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas i resultat-
räkningen under nettoresultat finansiella poster.
Tabell ..ell 4.2.1
Innehav av skuldbrev 2023 2022
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa
Skuldebrev redovisade till upplupet anskaaffningsvärde
Balansvärde, brutto 327 849 0 0 327 849 318 585
Reservering för förväntad förlust ––75 0 0 ––75 114
Balansvärde, netto 318  471 0 0 327 774 318 471
Skuldebrev värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Balansvärde  475 723 0 0 47 5 723 665  055
varav reservering för förväntade förluster 82 0 0 82 ––99
Koncernens innehav av skuldebrev vid utgången av året redovisas också i not K.ot K19.
Koncernens derivatexponeringar vid utgången av året redovisas i not K24.
. Mar5. Marknadsrisk
5.1 .1 riskhantering
Bankens styrelse beslutar om bankens riskaptit och fastställer limiter
för ränterisk, valutarisk och aktierisk. Bankens marknadsrisker är pri-
märt av strukturell natur och hanteras av Treasury. Positioner säkras
i samband med att de kommer in i balansen samt löpande i enlighet
med de principer som bankens styrelse beslutat om samt i enlighet
med de processer som Treasury etablerat. Beslut som rör aktierisk
eller valutarisk hanteras av Bankens styrelse eller av verkställande
direktören.
5.2 riskmätning
..5.2. R1 Ränterisk
Ränterisk uppstår primärt på grund av att räntebärande tillgångar och
skulder har olika räntebindningstider och således återprissätts vid
olika tidpunkter. Banken mäter ränterisken genom känslighetsanaly-
ser av räntenettot och det ekonomiska värdet på räntebärande till-
gångar och skulder i scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt.
Tabell .ell 5.2..1. v1 visar räntebärande tillgångar och skulder som förfaller
till ny räntesättning i respektive tidsintervall med antagandet om att
avistainlåning förfaller dag ett.
Räntenettorisk
Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av räntenettot
och det ekonomiska värdet på räntebärande tillgångar och skulder i
scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt. Räntenettorisken
mäts som känsligheten i räntenettot över de kommande tolv måna-
derna under antagandet om en konstant balansräkning. Positionerna
i balansräkningen räntejusteras vid deras kontraktsmässiga eller
antagna räntejusteringstidpunkt. Avistainlåningens räntebindningstid
modelleras i enlighet med Europeiska Bankmyndighetens (EBA) rikt-
linjer, och Basel-kommitténs regelverk. Räntebindningstiderna som
modelleras enligt EBA och Basel regelverken tillämpas i EBA:s
extremvärdestest där utfallen av stresscenarierna kontrolleras mot
gränsvärde som kopplas till bankens Tier- kapit-1 kapital. Räntenettorisken
mäts per väsentlig valuta i enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva
utfall viktas med s med 5 pro0 procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Värdeförändringsrisk
Värdeförändringsrisken mäts som känsligheten i det beräknade
nuvärdet av samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräkning av
värdeförändringsrisk använder sig banken av två metoder för model-
lering av avistainlåningens räntebindningstider. Den första metoden
placerar avistainlåningen som är kopplad till bankens egna referens-
räntor i tidsfickan an 0– månad, och resten av inlåningen i tidsficka–1 månad, och resten av inlåningen i tidsfickan
10– månader–11 månader. Den andra metoden modellerar räntebindnings-
tiderna för avistainlåningen baserat på EBA riktlinjer och Basel-
kommitténs regelverk.
Räntebindningstiderna som modelleras enligt EBA och Basel regel-
verken tillämpas i EBA:s extremvärdestest där utfallen av de sex
stresscenarierna kontrolleras mot gränsvärde som är kopplad till ban-
kens Tier- kapit1 kapital. Värdeförändringsrisken mäts per väsentlig valuta i
enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva utfall viktas med s med 5 procent0 procent.
Banken har även en intern limit för värdeförändringsrisk mot total-
resultat för skiftet  räntepunkt +100 räntepunkter.
Tabell .ell 5.2..1. visa.2 visar känsligheten i räntenettot respektive känslig-
heten i värdeförändringsrisken på räntebärande tillgångar och skulder
vid parallellförskjutning av räntekurvan uppåt och nedåt med d 200
räntepunkter per väsentlig valuta. Måtten anges enligt de ovan be skriv na
modellerna, där avistainlåning modelleras enligt EBA riktlinjer och
Basel regelverk.
Tabell l 5.2..1..1
Räntebindningstider för tillgångar och skulder
tusen euro Upp till  månl 3 mån –3– må6 mån 6––12n –1– år5 år Över  åÖver 5 år Övrigt Total
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 010 0 0 0 0 1 351 011
Skuldebrev 159 182 78  156 162 465 4 07 542 3 1 050 ––12 351  826 043
Utlåning till kreditinstitut 23  531 0 0 0 0  7 947 31  477
Utlåning till allmänheten  2 279 682 558  052 768  769  243 943 36  392 ––27 806  3 85 9 032
Summa räntebärande tillgångar  2 81 3 405  636 208 931  234 651 485 67 441  32 210   5 067 564
Skulder
Skulder till kreditinstitut 400  459 0 0 0 0 ––49 ––40 0 508
Inlåning från allmänheten  3 15 5 937 128 019 ––308 993 ––1 799 0 43  3 5 94 707
Emitterade skuldebrev 457  734 ––101  179 – –9 000  250 000 0 638 817 275
Efterställda skulder ––31 543 0 0 0 0 42  31 501
Summa räntebärande skulder –  –4 045 673 ––229  198 ––317 993 ––251 799 0 672 –  –4 843 991
Derivatinstrument ––189 320 84  456 – –8 650 147  332 ––33 600 0 218
Skillnad mellan tillgångar och skulder  1 42 1 587  491 466 604  591 547 018 33 841 0  223 790
Tabell ...ell 5.2.1.2
Parallellförskjutning av räntekurvan 2023
tusen euro Räntepunkter ter +200 Räntepunkter –ter –200
NII 369 – –9 809
EUR  1 704 ––8  427
SEK 59 ––1 945
EVE 4  861  2 379
EUR ––2 460 ––1 608
SEK ––1  130  3 586
.. V5.2.2 Valutarisk
Bankens verksamhet sker huvudsakligen i de två basvalutorna euro
och svenska kronor. En begränsad del av ut- och inlåningen sker även
i andra valutor. Valutarisken hanteras främst genom matchning,
och den potentiella valutarisk som återstår i slutet av dagen valuta-
balansjusteras.
Vid årsskiftet var bankens valutaexponering , milponering 0,6 miljoner euro
((0, mil,8 miljoner euro joner euro 202). Banken använder sig ock2). Banken använder sig också av ett statistiskt
mått på risken i koncernens valutabalans. Med en VaR-analys om
 procent konfi95 procent konfidensintervall och en månads prognoshorisont erhålls
per årsskiftet en känslighet på cirka  tusen euro, att jämföraa 9 tusen euro, att jämföras med
,0, mil6 miljoner total valutariskexponering.
Koncernen har en strukturell valutaposition som uppstår främst
från den svenska verksamheten i filialform vars balansräkning är
denominerad i svenska kronor. Filialen är kapitaliserad med filial-
kapital och upparbetat resultat som redovisas i svenska kronor.
Syftet med positionen är att säkerställa att relationen mellan kärn-
primärkapital i svenska kronor och riskexponeringsbelopp i svenska
kronor är i balans med koncernens kärnprimärkapitalrelation.
Den strukturella valutapositionen i svenska kronor påverkar bankens
övriga totalresultat. Banken har tillstånd från Finansinspektionen att
undanta den strukturella valutapositionen från kapitalkravsberäk-
ningen upp till en maximal öppen nettoposition.
..5.2. Ak3 Aktierisk
Banken är exponerad mot aktierisk genom strategiska och övriga
innehav. Bankens strategiska och övriga aktieinnehav hanteras,
mot bakgrund av dess syfte och karaktär, genom separata beslut av
styrelsen för strategiska innehav och av verkställande direktören för
övriga aktieinnehav.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Lik6. Likviditets- och finansieringsrisk
6.1 6.1 riskhantering
Med hänsyn till bankens risktolerans har styrelsen fastställt limiter
bland annat för bankens likviditetstäckningsgrad, stabil nettofinansie-
ringsgrad, överlevnadshorisont samt för hur stor andelen emitterade
säkerställda obligationer får vara i förhållande till tillgängliga säkerheter.
Likviditetsrisken hanteras av Treasury som ansvarar för att identi-
fiera och hantera riskfaktorer, i bankens verksamhet och på markna-
derna, som påverkar bankens finansieringsbehov, tillgång till och
kostnader för finansiering. Treasury ska tillse att riskerna respekterar
de limiter som fastslagits av styrelsen.
6..1..1 Likviditet sreser v
För att säkerställa tillgång till likviditet även under perioder utan
externa upplåningsmöjligheter ska banken ha en likviditetsreserv
som ska fungera som alternativ källa till likviditet i tider med begränsad
eller utebliven möjlighet att låna upp pengar på den externa kapital-
marknaden. Likviditetsreserven ska bestå av kortfristiga placeringar
samt placeringar i högkvalitativa tillgångar. Storleken på reserven ska
vara sådan att banken kan stå emot en allvarlig likviditetspåfrestning
utan att behöva ändra sin aehöva ändra sin affärsmodell samt att den reglerade likvidi-
tetstäckningsgraden efterlevs.
.6.1. Finansiering.2 Finansiering
Bankens finansieringsstruktur ska vara väldiversifierad ur såväl
instrument- som löptidsperspektiv. Banken ska eftersträva att inte
vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning än kund-
depositioner och säkerställda obligationer. Icke-säkerslld kapital-
marknadsfinansiering kan användas då prisbilden i marknaden gör
det ändamålsenligt.
En långsiktig målsättning är att depositioner från allmänheten
står för mer än år för mer än 5 procent av finansieringen exklusive eget k0 procent av finansieringen exklusive eget kapital.
Vid utgången av året utgjorde depositioner och säkerställda obliga-
tioner drygt  prot 86 procent av finansieringsstrukturen.
För att hantera koncentrationsrisker i bankens förfallostruktur har
bankens styrelse fastslagit en limit som begränsar förfall av lång fristig
kapitalmarknadsupplåning inom en halvårsperiod.
6.2 2 m  ätning av likviditetsrisk
Bankens balansräkning och dess förfallostruktur är en viktig parameter
vid beräkning och analys av bankens likviditetsrisk. Utifrån balansräk-
ningen prognostiseras framtida kassaflöden som är ett viktigt verktyg
för att hantera och planera bankens likviditetsrisk och upplåningsbehov.
Tabell l 6..1..1..1
Likviditetsreserv 2023 2022
tusen euro
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 341 980
Skuldebrev emitterade av stater och or och offentliga samfund 251  456 518 407
Säkerställda obligationer (rating lägst AA–) 449  268 2 95 428
Innehav av egenemitterade säkerställda obligationer 225  691
Utlåning till kreditinstitut 21  451 17 413
Skuldebrev emitterade av finansiella företag  52 577
Summa   1 298 876  1 22 5 806
varav LCR-kvalificerade  1 01 2 181  1 13 2 382
..6.2. Lik1 Likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot
Tillsynsmyndigheterna har fastställt regler för likviditetsrisk som
omfattar såväl kortfristig som strukturell likviditet under stressade
förhållanden. Likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio,
LCR) syftar till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med likvida
tillgångar för att möta likviditetsstress på kort sikt. Det innebär att
bankerna ska ha likvida tillgångar av mycket hög kvalitet och som
motsvarar minst nettokassautödet för ödet för 3 da0 dagar under stressade
förhållanden, det vill säga minst ill säga minst 10 procent0 procent.
Tabell l 6.2..1..1
Likviditetsckningsgrad (LCR) 2023 2022
tusen euro
Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 1 933  530   1 050 214
Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 2  78 651 82  168
Likvida tillgångar totalt  1 01 2 181  1 1 32 382
Inlåning från allmänheten 147  410 179 232
Kapitalmarknadsfinansiering 488  625 663  323
Övriga kassaflöden 11 7 650 74 886
Kassautflöden 753 684 917 441
Inflöden från fullt presterande exponeringar 67  376 4 6 454
Övriga kassainflöden 37 614 52  534
Kassainflöden 104 990  98 988
Nettokassautflöde 64 8 694 818 453
Likviditetstäckningsgrad, täckningsgrad, % 156 138
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Tabell ..ell 6.2.1
Återstående löptid 2023
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
tusen euro
Betalbar på
anfordran  m<3 mån –3– må6 mån –6–1 m2 mån – år1–5 år – år5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Total
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 351 011
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev  92 738 109 003 121 973 462  153 29  189 0 815 056
Utlåning till kreditinstitut 31  479 31  479
Utlåning till allmänheten 4 6 303 265  119 114 067 200  634   1 306 515 664  439  1 2 61 976  3 85 9 054
Övriga skuldebrev 0 0 1 814 9  173 0 0 10 987
Aktier och andelar  46 908  46 908
Derivatinstrument  5 253  3 562 133 13 832 4 047 432 27  258
Immateriella tillgångar 20  932 20  932
Materiella tillgångar 36  702 36  702
Förvaltningsfastigheter 294 294
Övriga tillgångar 141 827 141 827
Summa 428  792 363  111 226  633 324  553  1 791  673 697 675   1 262 408 24 6 663  5 34 1 507
Skulder
Skulder till kreditinstitut  90 386 310  123 0 0 0 0 0  400 508
Inlåning från allmänheten  2 65 1 769  504 176 128 019 308 993  1 799 0 0   3 594 757
Emitterade skuldebrev  457 096 101  179  9 000  250 000 0 0 817 275
Derivatinstrument 10  497 3  545 0 732 231 409 15 414
Övriga skulder 146 727 146 727
Efterställda skulder 3 1 501 3 1 501
Eget kapital 335  325 335  325
Summa  2 7 42 155   1 281 891 232  743 317 993  252 531 231 31 910 48 2 052  5 34 1 507
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Det strukturella likviditetsmåttet, stabil nettofinansieringskvot
(Net Stable Funding Ratio, NSFR) ställer krav på att bankerna ska ha
tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina
finansieringsbehov både under normala och stressade förhållanden.
Minimikravet för NSFR är  pror 100 procent. NSFR är oreviderad.
.. Intec6.2.2 Intecknade tillgångar
Intecknade tillgångar utgörs till övergande del av bostadskrediter
som används som säkerheter för bankens utestående emitterade
säkerställda obligationer. Storleken av de intecknade tillgångarna för
säkerställda obligationer utgår från den nivå av översäkerheter som
ratinginstitutet Standard & Poor´s ställer på banken för att obligatio-
nerna ska tilldelas rating AAA.
Utöver bostadskrediter har banken för egna skulder, betalningssystem,
värdepappershandel och clearing ställt säkerheter i form av stats-
papper och obligationer i huvudsak till centralbanker och kreditinstitut.
6.3  3 intern likviditetsutvärdering
Banken genomför årligen en intern likviditetsutvärdering i syfte att
säkerställa att de likviditetsbuersbuffertar som finns är tillräckliga för att
säkerställa en störningsfri verksamhet även under perioder av stress.
Detta sker genom stresstester som baseras på olika scenarier i syfte
att bedöma vilka eekma vilka effekter dessa har på bankens likviditetstillgång och
upplåningsbehov.
Stresstesterna bygger på faktorer som banken identifierat och som
bedöms ha stor påverkan på bankens likviditetsrisk. Exempel på
sådana faktorer är inlåning, säkerhetsmassan för säkerställda obliga-
tioner och likvida tillgångar.
Den interna likviditetsutvärderingen som gjordes utgående från
situationen situationen 202 visar at2 visar att banken har en optimerad likviditetshante-
ring, men vid störningar i marknaden kan banken behöva använda sig
av ny finansiering.
Tabell ...ell 6.2.1.2
Stabil nettofinansieringsgrad (NSFR) 2023 2022
tusen euro
Stabilt finansieringsbehov (RSF)
Likvida tillgångar (HQLA) 110 017 104 210
Övriga likvida tillgångar  1 288 4 774
Övriga värdepapper  7 669 38  265
Presterande lån och andra fordringar  2 65 2 022  3 18 5 437
Derivat  38 650  52 282
Övriga tillgångar 240  333 242  059
Poster utanför balansräkningen 22  342  22 714
Summa stabilt finansieringsbehov  3 072  321   3 649 740
Tillgänglig stabil finansiering (ASF)
Kapitalbasposter 325  671 316 626
Inlåning från allmänheten  2 1 99 869   2 397 920
varav stabil inlåning 1  360  236  1 41 1 821
varav mindre stabil inlåning 839  632 986  099
Inlåning från övriga motparter 561  351 609 775
Kapitalmarknadsfinansiering  250 000 6 25 000
Övriga skulder 0 0
Summa tillgänglig stabil finansiering  3 33 6 890   3 949 320
Stabil nettofinansieringsgrad, d, % 109 108
Tabell ..ell 6.2.2..1
Intecknade tillgångar
tusen euro
Intecknade
tillgångar
Icke intecknade
tillgångar
Tillgångar
totalt
Skuldebrev 105 513 72 0 531 826 043
Utlåning till allmänheten  1 1 80 175  2 6 78 879  3 8 59 054
Övriga tillgångar 13 921 442  735  456 656
Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning 1 99 754 1 99 754
Summa   1 299 608  4 04 1 899   5 341 507
Andel av tillgångar totalt, alt, % 24 76 100
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
7. Klimatrelaterade risker
Klimatrelaterade risker utgör inte ett separat riskområde utan snarare
en tvärgående risk som kan förstärka riskerna inom de redan etable-
rade riskområdena. Klimatrelaterade risker ställer därför krav på att
utveckla det redan existerande riskhanteringsramverket för att möta
de framväxande riskdrivare som klimatförändringarna för med sig.
Klimatrelaterade risker kan primärt delas in i två kategorier, fysiska
risker samt risker relaterade till samhällets omställning.
Fysiska risker avser direkta eekffekter av klimathändelser. Fysiska
risker kan vara akuta i form av enskilda extremväderhändelser som
exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder, som kan
orsaka skador på fastigheter och infrastruktur eller störa produktion
och leveranskedjor. Låntagare som drabbats av en extrem väder-
händelse kan lida ekonomisk förlust på grund av skadad egendom
eller utebliven inkomst. Fysiska risker kan också vara kroniska vilket
innebär mer långsiktiga förändringar, såsom förändrade nederbörds-
mönster, höjda medeltemperaturer eller stigande havsnivåer.
Omställningsrisk avser risker som uppstår till följd av de samhälleliga
förändringarna som vidtas för att åstadkomma en övergång till en koldi-
oxidneutral ekonomi. Dessa riskdrivare tar sig huvudsakligen uttryck i
form av regulatoriska förändringar, innovationer och teknologiska föränd-
ringar eller förändringar i marknadspreferenser. Generellt sett kan aktörer
vars verksamhet har en negativ inverkan på klimatet antas ha en högre
exponering mot omställningsrisk.
Prognosen för när klimatrelaterade risker kan realiseras är olika för
olika aktörer. Risker relaterade till omställningar kan komma att reali-
seras relativt snabbt särskilt om världen ska lyckas nå de uppsatta
klimatmålen, medan risken för klimatförändringar blir mer betydande
om omställningen till en hållbar ekonomi inte har varit tillräckligt stram.
7.1 kreditrisk
Klimatförändringar kan skapa kreditrisk genom att åsamka låntagare
förluster som gör att de inte kan uppfylla sina låneåtaganden. Det kan
exempelvis handla om skadad egendom, utebliven inkomst eller att
investeringar minskar i värde till följd av klimatrelaterad marknadsrisk.
Klimatförändringar kan även realisera kreditkoncentrationsrisker då
vissa områden eller branscher kan drabbas hårdare av extrema
väderhändelser.
Drygt hälften av bankens utlåning utgörs av bostadskrediter till
privat personer. De främsta riskfaktorerna inom detta segment relate-
rar till de fastigheter som ställts som säkerhet för lånen. Fastighe-
terna kan komma att skadas under extrema väderhändelser, såsom
stormar, skogsbränder eller skyfall och översvämningar. Fastigheter
som ställts som säkerhet kan även minska i värde till följd av att deras
belägenhet innebär särskild utsatthet för översvämningar eller
stigande havsnivåer, något som kan innebära förlust för banken om
kunden fallerar och säkerheterna måste realiseras. Fastigheternas
marknadsvärde kan också påverkas av deras energiprestanda.
En sämre energiprestanda kan innebära kostnader för renovering
eller ökade utgifter i form av kostnader för energi och uppvärmning.
Bankens företagsutlåning är fördelad mellan olika branscher och i
huvudsak koncentrerad till aktörer på Åland, i Finland och i Sverige.
Statistikinsamlingarnas branschkoder är grova vilket gör det svårt
att endast på basen av dessa bedöma företagens riskexponering.
Före tagen gör dessutom olika val kring sina etableringar och leveran-
törskedjor vilket gör att de kan vara mer eller mindre exponerade mot
klimatrelaterade risker jämfört med andra aktörer. En stor del av risk-
exponeringen kan finnas längre ner i leverantörskedjorna, exempelvis
i fabriker och transporter från utvecklingsländer.
Inom byggbranschen och vid stadsplanering måste anpassningar
göras för att begränsa klimatriskerna och minska fastigheters och
områdens sårbarhet vid värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar
eller jordskred. Byggbranschen är redan föremål för skärpt lagstiftning
om hållbarhetsåtgärder, såsom krav på klimatdeklaration vid nybyggen,
energihushållning och källsortering av bygg- och rivningsavfall.
Hur handel och tillverkningsindustri kommer att påverkas av klimat-
risker beror på vad som säljs eller produceras och vilka metoder som
används. Tillgången på varor eller insatsvaror som importeras kan
komma att omfattas av större osäkerhet när andra delar av världen
drabbas av extrema väderhändelser. Prisvariationerna kan också bli
större i takt med att störningar blir vanligare. Omställningen till fossil-
fritt kan innebära att efterfrågan på vissa produkter drastiskt minskar
vilket kan göra vissa aa vissa affärsmodeller direkt olönsamma.
Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher som kommer att berö-
ras direkt av extremväder och klimatförändringar. Översvämningar,
torka, skogsbränder och stormar kan få allvarliga konsekvenser.
Inom jordbruket uppkommer behov av anpassningsåtgärder för att
minska risken för att extrema väderhändelser eller skadeinsekter ska
förstöra hela skördar. Försämrat fiskbestånd i Östersjön drabbar
oundvikligen yrkesfisket.
Aktörer inom turism och upplevelseindustri kan i viss mån komma
att gynnas av att ett varmare klimat med fler värmeböljor i södra och
centrala Europa kan öka sommarturismen i Norden. Samtidigt kan
aktörer som erbjuder vinteraktiviteter drabbas av kortare eller snö-
fattiga vintrar.
Service- och tjänstesektorer antas drabbas lindrigare av klimatför-
ändringar. Ett potentiellt problem skulle kunna vara att lokaler eller
anläggningar är belägna så att de relativt ofta drabbas av värmeböljor
eller köldvågor.
Inom finans- och förkringsbranschen kan realiserade klimat-
relaterade risker hos låntagare eller försäkringstagare innebära förlus-
ter. I samband med att utsläppstunga asläppstunga affärsmodeller blir ekonomiskt
olönsamma kan investerare bli tvungna att skriva ned sina innehav.
Strandade fossila tillgångar såsom olja, kol, gas och all infrastruktur
som byggts för utvinningen av dessa naturresurser skulle påverka en
rad ekonomiska aktörer och potentiellt hela världsekonomin och den
finansiella stabiliteten.
7.2 .2 marknadsrisk
I takt med att klimathändelser inträt klimathändelser inträffar med högre frekvens och
allvarlighetsgrad kommer marknadsriskerna att påverkas. Om mark-
naden förväntar sig att klimatpolitiska åtgärder, såsom hårdare
beskattning av koldioxidutsläpp, kommer att vidtas kan detta påverka
aktiekurserna för företag som antas beröras. Prisbilden kan även
komma att påverkas i takt med att ratinginstituten beaktar fler klimat-
riskfaktorer i sina bedömningar.
Eftersom banken inte bedriver någon handel med aktier för egen räk-
ning är aktierisken mycket begränsad. Exponeringen för aktierisk utgörs
till största delen av strategiska innehav i finansiella företag som bedöms
ha en begränsad exponering för klimatrelaterade risker.
Klimatförändringar och de åtgärder som vidtas för att motverka
dem skapar risker som kan äventyra ekonomisk utveckling, pris-
stabilitet och finansiell stabilitet. Extremväderhändelser riskerar att
försämra företagens produktionsmöjligheter och människors välfärd.
Ur ett penningpolitiskt perspektiv kan detta leda till ökad volatilitet
för priser och produktion. Hur inflationen kommer att påverkas beror
bland annat på penningpolitiska avganden.
7.3 3 likviditetsrisk
Klimatrelaterad risk orsakar sällan likviditetsrisk utan att först orsaka
marknadsrisk, kreditrisk eller operativ risk. Detta eftersom klimat-
förändringar vanligtvis inte gör en tillgång mindre likvid utan att till-
gången förlorar i värde, att en låntagare hamnar på obestånd eller att
finansmarknaden upplever störningar.
Likviditetsrisk skulle kunna uppstå om investerare väljer att i första
hand investera i gröna obligationer. Marknaden för icke-gröna obliga-
tioner skulle då bli mindre likvid, eftersom det finns färre köpare.
Sannolikt skulle även värdet på de icke-gröna obligationerna påverkas
och generera marknadsrisk för investerare som redan äger dem.
Dessa kan dessutom bli tvungna hålla obligationerna till förfall.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Sammantaget skulle dessa investerare bli mindre likvida än tidigare
och bli tvungna att komplettera sin likviditetsreserv med mer likvida
medel. Det är också möjligt att värdepapper emitterade av stater och
regionala myndigheter i områden som löper större risk att drabbas av
upprepade väderkatastrofer minskar i värde eller blir mindre likvida.
Banken begränsar risken i likviditetsportföljen genom av styrelsen
godkända placeringsriktlinjer, bland annat avseende rating, länder,
valutor samt motpartssektor. Banken strävar efter att utarbeta bättre
metoder för att identifiera hållbara finansiella instrument bland de
egna tillgångarna, utveckla nya processer för att samla in data om
hållbarhet vid beviljandet av krediter och skapa förutsättningar för
att emittera gröna obligationer.
7.4 4 affärsrisk
I takt med att konsumenterna blir mer medvetna om klimatproblema-
tiken och aktivt väljer hållbara produkter och tjänster kan detta inne-
bära en ökad aad affärsrisk för aktörer som inte hinner justera sitt utbud i
enlighet med konsumenternas preferenser.
Hållbarhetsarbetet har varit en del av Ålandsbankens värdegrund
under lång tid redan. Hållbarhetsfgorna är en integrerad del av ban-
kens verksamhetsstyrning med målsättningen att hela tiden förbättra
bankens agerande ur ett hållbarhetsperspektiv.
7.5 5 oper ativ risk
Klimatförändringar kan ha en inverkan på den operativa risknivån,
exempelvis i händelse av att extremväder kan tvinga fram kontors-
stängningar eller skada viktiga resurser som datacenter. Extremväder
kan också medföra svårigheter för enskilda medarbetare att ta sig till
sin arbetsplats. Operativa risker kartläggs av verksamheten årligen
genom självutvärdering. De högsta riskerna ska hanteras och begränsas
ifall de inte bedöms vara inom ramen för bankens riskaptit.
Banken har kontinuitetsplaner för alla asplaner för alla affärskritiska processer för
att hantera situationen som uppkommer vid eventuella störningar i
IT-system. Utöver de egna kontinuitetsplanerna ställer banken krav
på kritiska systemleverantörer att tillhandahålla planer som omfattar
strategier för att minimera egier för att minimera effekterna av exempelvis extremväder-
händelser och för att snabbt återuppta verksamheten.
 Operat8 Operativ risk
8.1 8.1 riskhantering
Hanteringen av operativa risker ska säkerställa att alla väsentliga ope-
rativa risker i verksamheten identifieras och hanteras på en tillräcklig
nivå i förhållande till verksamhetens art och förmåga att bära risk.
Sannolikheten för oförutsedda betydande förluster eller hot mot
anseendet ska minimeras.
Riskhanteringen sker i huvudsak i första försvarslinjen. Den andra
försvarslinjen stödjer verksamheten bland annat genom interna
utbildningar och genom interna regelverk som hänför sig till hantering
av operativa risker och regelefterlevnad. Avdelningarna Operativa
risker & Säkerhet samt Compliance utgör delar av bankens andra
försvarslinje.
Koncernen har kontinuitetsplaner för samtliga huvudprocesser
samt centrala aärla affärsenheter som måste fungera för att koncernen och
dess kunder inte ska drabbas av allvarliga konsekvenser. Planerna
syftar till att upprätthålla verksamheten och begränsa avbrott, förluster
eller skador i händelse av störningar.
Vid projektarbete tillämpas bankens process för produktgod-
kännande (NPAP). Riskkartläggning är en viktig del av denna process.
Med en samlad riskanalys där olika risker lyfts upp är syftet att undvika
omedvetet risktagande. Nya och väsentligt förändrade produkter och
tjänster ska vara säkra och fungerande då de tas i bruk.
På koncernnivå har försäkringar tecknats för att minska konse-
kvensen av realiserade risker. Det finns försäkringar för styrelse- och
ledningsansvar (Directors & Ocers)fficers), verksamhetsansvar (Professional
Liability) och mot brottsliga handlingar (Crime). Bolagen i koncernen
har utöver dessa försäkringar tecknat bolagsspecifika förkringar.
Adekvata rutiner för dataskydd och informationssäkerhet ska
finnas på plats och vidareutvecklas utifrån aktuell hotbild.
Ledningen samt styrelsen informeras regelbundet om operativa
risker i verksamheten så att detta kan beaktas vid beslutsfattande.
Adekvat hantering av operativa risker är viktig för att säkra tilliten till
bankens verksamhet, inte minst från kundens synvinkel.
8.2 2 riskkartläggning
Den första försvarslinjen kartlägger årligen den egna verksamhetens
operativa risker bland annat genom en process för självutrdering.
Vid självutvärderingen bedöms sannolikheten för och konsekven-
serna av att en eller flera operativa risker realiseras. Risker som av
andra försvarslinjen bedöms vara höga eller oacceptabla föredras för
koncernens ledningsgrupp i syfte att säkerställa att tillräckliga åtgär-
der vidtas i syfte att inte överskrida bankens riskaptit. Åtgärdsplanerna
följs upp kontinuerligt. Utfallet av självutvärderingsprocessen och
eventuella åtgärdsplaner rapporteras även till styrelsen.
Minst årligen görs även riskanalyser inom bekämpning av penning-
tvätt och finansiering av terrorism (Anti Money Laundering – Combating
the Financing of Terrorism, AML-CFT). Resultaten rapporteras till
ledning och styrelse.
Den andra försvarslinjen gör regelbundet egna riskkartläggningar,
bland annat bedömningar av informationssäkerhetsrisker och regel-
efterlevnadsrisker samt kartläggningar av bankens operativa risker.
8.3 8.3 väsentliga  operati va risker
Operativa riskområden som identifierats och bedömts vara väsentliga
är framför allt risker kopplande till manuell hantering och otillräckligt
systemstöd, risker för bedrägerier och missnkta transaktioner,
risker kopplade till tredje part samt regelefterlevnadsrisker.
.8.3. Risker kopplade till manuell hantering och 1 Risker kopplade till manuell hantering och
otillräckligt systemstöd
De krav som ställs på banker via externa regelverk medför ett ökat
behov av IT-system som stödjer alltmer komplexa processer. Från
operativ risksynvinkel betyder mer komplexa processer med många
inslag av manuella arbetsskeden en högre risk särskilt i kombination
med en växande verksamheten. För att minska riskerna behöver IT-
leveranserna och utvecklingstakten vara i balans.
.8.3. Risken för bedrä.2 Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner
Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner härrör från den
externa hotbild från finansiell brottslighet som finansbranschen är
exponerad för. Att brott sker via internet blir allt vanligare och det
drabbar ofta bankens kunder i första led. Dock har bankerna en bred
ersättningsskyldighet vid bedrägerier vilket kan innebära stora kost-
nader trots att bedrägeriet inte är riktat mot banken. Bedrägerier kan
utföras genom exempelvis investerings- eller romanssvindlerier, phis-
hing eller telefonbedrägerier.
Dagligen flödar ett stort antal transaktioner genom bankernas
betalningssystem och det innebär risk för att även brottsliga transak-
tioner initieras. För att identifiera misstänkta transaktioner görs kon-
tinuerligt systembaserade kontroller. Bankens medarbetare utbildas
regelbundet för att öka medvetenheten om misstänkta transaktioner
samt hur dessa ska hanteras och utredas. Det finns dedikerade med-
arbetare inom första och andra försvarslinjen som arbetar med att
stödja verksamheten vid hantering av misstänkta transaktioner samt
av motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
.8.3. Risker kopplade till tredje part.3 Risker kopplade till tredje part
Finansbranschen präglas kontinuerligt av stora förändringar genom
teknisk utveckling. Förändringarna tenderar att leda till att processer
och aktiviteter utkontrakteras. Utkontraktering avser situationer då
banken ingått avtal med en leverantör om att denne ska utföra en
process, tjänst eller annan aktivitet. Ofta handlar det om informa-
tionstekniska lösningar.
Tredjepartsrisker är risker som ett företag kan exponeras för som
ett resultat av ett avtal med en annan part. Ansvaret för tjänster och
risker som är kopplade till den egna verksamheten aldrig kan läggas
ut på en annan part. För att begränsa tredjepartsriskerna är det vik-
tigt att en noggrann godkännandeprocess tillämpas i samband med
att nya avtal upprättas. Nya och befintliga leverantörer prövas och
följs upp på ett adekvat sätt samt förbinder sig att omfatta bankens
säkerhetskrav.
Banken har inrättat en särskild kommitté för hantering av utkon-
trakteringsfrågor.
.. Regele8.3.4 Regelefterlevnadsrisker
Banken omfattas av ett stort antal regelverk som ställer krav på
bankens verksamhet. Bristande regelefterlevnad medför risk för att
banken inte lever upp till externa lagar och förordningar. Bristande
hantering av regelefterlevnadsrisker kan leda till ökade operativa och
legala risker, anseenderisker samt risk för ingripande från tillsyns-
myndigheter.
Compliance genomför och dokumenterar minst årligen en analys
av regelefterlevnadsrisker som ska bestå av identifiering och värde-
ring av risker samt förslag på åtgärder för att begränsa och hantera
risker som bedöms som höga eller oacceptabla.
Interna riskkartläggningar ska alltid omfatta regelefterlevnadsrisker.
9. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna
Den kommande regelverksförändring som bedöms ha en störst
påverkan på bankens kapital- och riskhantering är uppdateringarna i
kapitalkravsförordningen som förväntas träda i kraft under t under 2 me025 med
en gradvis infasning för vissa av ändringarna under fem år.
Förändringarna omfattar bland annat en förändrad schablon-
metoden för kreditrisk som är mer riskkänslig, exempelvis när det
gäller exponeringar mot hushåll och fastighetsutlåning. De schabloni-
serade riskvikterna för exponeringar säkrade med bostadsfastighet
kommer att ändras från en enhetlig nivå på  protlig nivå på 35 procent till en dierencent till en differen-
tierad riskvikt beroende av exponeringskvot (exposure to value, ETV).
Med generellt sett låga ETV-värden bedöms bankens riskvikter för
lån med bostad som säkerhet vilka hanteras enligt schablonmetod
sjunkasentligt.
Ett golv införs för riskvägda tillgångar som begränsar bankernas
möjlighet att genom interna modeller sänka sitt kapitalkrav. Golv-
regeln innebär att riskvägda tillgångar beräknade utifrån interna
modeller begränsas till minst motsvarande , proe 72,5 procent av riskvägda
tillgångar beräknade utifrån schablonmetoderna. Koncernens totala
riskexponeringsbelopp bedöms inte påverkas av golvregeln.
En ny schablonmetod införs för operativa risker. Koncernens kapi-
talkrav för operativ risk förväntas öka i någon mån i och med detta.
När de nya Basel-reglerna träder i kraft införs ytterligare upp-
dateringar till interna modeller. Exempelvis införs golv för PD- och
LGD-nivåer samt kreditmotvärdesfaktorer. Banken berörs till skillnad
mot större institut inte av avskare institut inte av avskaffandet av A-IRB för stora- och medel-
stora företag samt institutsexponeringsklassen. I och med det nya
regelverket kommer scaling-faktorn på , att tå 1,06 att tas bort, vilket i
praktiken innebär att kapitalkravet minskar med uppskattningsvis
motsvarande faktor.
Den tidigare schablonmetoden för beräkning av kapitalkrav för
kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA) kommer att ersättas av en ny
metod. I och med detta kommer bankens kapitalkrav för CVA att öka
kraftigt i relativa termer, men från mycket låga nivåer.
Förändringarna inkluderar också regler om hantering och över-
vakning av ESG-risker i linje med EU:s strategi för hållbar utveckling.
Förslaget innebär att bankerna blir skyldiga att systematiskt identifiera,
oentliggöroffentliggöra och hantera ESG-risker inom ramen för sin riskhantering.
Det omfattar regelbundna klimatstresstester som ska ut föras av både
tillsynsmyndigheter och banker. De föreslagna åtgärderna ska inte bara
göra banksektorn mer motståndskraftig, utan även se till att den tar
hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det förväntas även att nya regelverk
angående ESG-risker kommer att införas som kan ha en inverkan på
bankers kapitalkrav.
Tillsynsmyndigheten i Finland har fattat beslut om att införa en
systemriskbuertemriskbuffert om en procent. Kravet börjar gälla den  april .örjar gälla den 1 april 2024.
1. Yt0. Ytterligare information
I Ålandsbankens Pelare I Ålandsbankens Pelare 3-rapport redogör banken för de upplysnings-
krav som fastslås i del åtta i kapitaltäckningsförordningen (EU) No
57/5/20 samt e13 samt efterföljande ändringsförordningar. I rapporten finns
ytterligare information om koncernens finansiella risker. Rapporten
finns tillgänglig via bankens websida.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. SeK4. Segmentrapport 2023
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto 45  161 48  743 65 5 841 ––26 9 9 653
Provisionsnetto 54  181 17 019 68  5 246 580 76 958
IT-intäkter 0 0 46  971 1  077 ––19  414  28 635
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 51 49 ––80 ––2 848 ––24  2 950
Övriga intäkter 130 34 1 210 104  1 501 ––23
Summa intäkter 9 9 522 65  747  47 968 9  421 ––20 384 202  273
Personalkostnader ––20 245  6 954 ––26 284 ––27 825 0 ––81  308
Övriga kostnader ––12 865 4  257 ––16  933 ––24 701 17  119 41 636
Lagstadgade avgifter ––1 397 ––1 632 0 217 0 ––3  245
Avskrivningar ––295 ––167 ––3  764 ––10 695 2  743 ––12  177
Intern kostnadsfördelning ––25 835 – –23 970 0 49 805 0 0
Summa kostnader 6 0 637 ––36 979 46  981 ––13 632 19 862 ––138 367
Resultat före nedskrivningar  38 887 28  768 986 4 212 ––524 63 906
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 115 2 174 0 ––102 0 ––2  161
Rörelseresultat 39 002 26  594 986 4 314 ––524 61  745
Inkomstskatt ––7 991 – –5 448 ––88 458 0 13 070
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 ––2 0 1 ––1
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 31 011 21  146 896 ––3 856 ––523 48 674
Provisionsnetto
Inlåning 213 969 0 216 0 1  398
Utlåning 691 1  938 0 16 ––3 2 642
Betalningsförmedling 1 665  6 967 0 3  025 0 11 657
Fondprovisioner 60  834  5 595 0 939  6 363 61 005
Förvaltningsprovisioner 15 935 1  589 0 11 ––216 17 319
Värdepappersförmedling 9  148 751 0 943 0 10 842
Övriga provisioner 213  2 491 0 2  798 ––31  5 470
Summa provisionsintäkter  88 699  20 300 0 7 947 6 613 110 334
Provisionskostnader ––34  519 ––3 281 ––68 ––2 701 7  193 ––33 376
Summa provisionsnetto 54  181 17 019 ––68 5  246 580 76 958
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten  1 7 49 942   1 984 315 0 126 890 ––2 093  3 85 9 054
Inlåning från allmänheten  1 55 6 701  1 99 5 346 0 53  768 11 059   3 594 757
Aktivt förvaltat kapital  9 03 7 867 727  323 0 11 203 0  9 77 6 392
Förvaltade bolån 0 0 0   2 715 628 0 2  715  628
Riskexponeringsbelopp 728  343 542  210 7 5 000  428 090 0  1 77 3 643
Eget kapital 113 187 89  419 30  266 102  454 0 335  325
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % ,30,0 26,,9 ,3,4 –,–5,2 1,7,2
K/I-tal ,0,61 ,0,56 ,0,98 ,1,45 ,0,68
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2022
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto 32  742 31  183 12 4 317 13 68 217
Provisionsnetto  55 531 18 072 65 4  423 470 78  432
IT-intäkter 0 0  43 559 205 ––20 272 23  492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2 915  5 448 ––235 4  746 ––58 12 815
Övriga intäkter 74 10 1 092  1 552 ––1 577 1  151
Summa intäkter  91 262 54 714 44  339 15 242 ––21 450 184  106
Personalkostnader ––20  104 – –6 808 ––24 484 ––24 067 0 ––75 463
Övriga kostnader ––10 257 ––3 976 17  189 ––25 661 17 377 ––39 706
Lagstadgade avgifter ––1 456 ––1 719 0 ––266 0 ––3 440
Avskrivningar ––2 547 ––202 ––3  492 ––9  286 2 313 13 214
Intern kostnadsfördelning ––24 944 22  111 0 47 055 0 0
Summa kostnader – –59 307 ––34 816 45  165 ––12 225 19 690 ––131 823
Resultat före nedskrivningar  31 954 19 898 ––827 3 017 ––1 760 52  283
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto ––7 485 1  391 0 112 0 6  205
Rörelseresultat 24  470 21 289 ––827  2 905 ––1 760  46 077
Inkomstskatt 5 016 4 343 218 ––172 0 9 314
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 ––1 0 0 ––1
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 19 453 16 947 610 2  733 ––1 760 36  762
Provisionsnetto
Inlåning 167 1 010 0 262 0  1 440
Utlåning 964  2 398 0 68 ––2 3  429
Betalningsförmedling  1 648  7 084 0  3 149 0 11 882
Fondprovisioner 6 0 245 5  885 0 961 6 614 60  477
Förvaltningsprovisioner 15 410  1 409 0 ––8 ––180 16 630
Värdepappersförmedling 11 085 976 0  1 063 0 13  125
Övriga provisioner 271 2 547 0 1 674 ––37 4  456
Summa provisionsintäkter 89  791 21 309 0 7  171 6  833 111 438
Provisionskostnader ––34 260 ––3  237 65 2  748  7 303 ––33 006
Summa provisionsnetto 55  531 18 072 65 4  423 470 78  432
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten   1 898 035   1 994 511 0 412 016 ––1 626   4 302 937
Inlåning från allmänheten   2 006 633   2 063 007 0 129  418 ––16 991  4 1 82 068
Aktivt förvaltat kapital   7 943 825 683 974 0  9 578 0 8  637  377
Förvaltade bolån 0 0 0   1 303 508 0   1 303 508
Riskexponeringsbelopp 758  229  506 742 7 5 000 598  105 0  1 9 38 077
Eget kapital 108 038 76 708  25 879 106  410 0  317 035
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % 1,8,3 2,1,7 ––2,3 ,3,5 ,12,8
K/I-tal ,0,65 ,0,64 ,1,02 ,0,80 ,0,72
Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS , vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.
Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess helägda dotterbolag).
Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning. IT innefattar
dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury
samt partnersamarbeten.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. Geografisk förK6. Geografisk fördelning 2023 2022
Finland Sverige Totalt Finland Sverige Totalt
Räntenetto 58  162 41 490 99  653 39  785 28 432 68 217
Provisionsnetto 59  251 17 707 76 958 59  079 19  353 78 432
IT-intäkter 19 849  8 786 28  635 15 363 8  128 23  492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ––1 551 ––1 399 – –2 950  3 577 9  238 12 815
Övriga intäkter ––189 166 ––23 984 167 1  151
Summa intäkter 135 522 66  751  202 273 118 789 65  318 184 106
Personalkostnader – –62 050 ––19 259  81 308 ––56  957  18 505 ––75 463
Övriga kostnader ––23 065 ––21 816 4 4 881 ––23  188 ––19 958 43  146
Avskrivningar ––11 517 660 12  177 ––12 374 ––840 ––13 214
Summa kostnader ––96  632 ––41  735 ––138 367 92  520 ––39 304 ––131 823
Resultat före nedskrivningar  38 890 25 016 63 906  26 269 26  014  52 283
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto ––2 631 469 ––2  161 929 – –5 277  6 205
Rörelseresultat 36  259 25 485 61  745 25 341 20  737 4 6 077
Inkomstskatt ––7 676 ––5  395 13 070 5  124 4  190 9 314
Innehav utan bestämmande inflytande ––2 0 ––2 ––1 0 ––1
Periodens resultat hänförligt till
aktieägarna i Ålandsbanken Abp  28 582 2 0 091 48  672 20 215 16 547 36  762
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten  2 7 45 611 1  113 443  3 85 9 054 2   871 452  1 43 1 484   4 302 937
Inlåning från allmänheten  2 5 62 227  1 03 2 529   3 594 757  2 8 29 386  1 35 2 682  4 1 82 068
Aktivt förvaltat kapital   5 467 339   4 309 054  9 77 6 392   4 803 693  3 83 3 685 8  637  377
Riskexponeringsbelopp   1 264 670  508 973   1 773 643   1 220 141 717 936  1 9 38 077
Allokerat eget kapital 266  289  69 036 335  325 230  178 86  857  317 035
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), t (ROE), % 14,3 24,3 1,7,2 ,9,7 21,,1 ,12,8
K/I-tal ,0,71 0,,63 ,0,68 0,,78 ,0,60 ,0,72
K. ProdukK5. Produktområden 2023
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto 6 0 401 35  262 0 ––247 4  236 99  653
Provisionsnetto 10  733  5 347 60  926 68 20 76  958
IT-intäkter 0 0 0  28 635 0 28  635
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 0 – –1 535 0 ––80 ––1  335 – –2 950
Övriga intäkter 0 0 0 0 ––23 ––23
Summa intäkter 71  134  39 075 60  926  28 240  2 898 202  273
2022
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto 19 904 47 600 0 156 870 68 217
Provisionsnetto 11 263  4 933 62  286 65 15 78 432
IT-intäkter 0 0 0 23  492 0 23  492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 0 11 310 0 ––235 1  740 12 815
Övriga intäkter 0 0 0 0  1 150  1 150
Summa intäkter 31  167  63 843  62 286 23  035  3 791 184 106
Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer,
provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack med mera, samt intäkter från valutaväxlingar.
Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och garantiprovisioner.
Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter från inlåningskonton och krediter som
kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive finansieringstjänster.
IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
KK8. Provisionsnetto 2023 2022
Inlåning 1  398  1 440
Utlåning  2 642 3  429
Betalningsförmedling 11 657 11 882
Fondprovisioner  61 005 60  477
Förvaltningsprovisioner 17 319  16 630
Värdepappersförmedling 10 842 13  125
Juridiska tjänster 506 673
Garantiprovisioner 376 302
Övriga provisioner  4 588  3 481
Summa provisionsintäkter 110 334 111 438
Betalningsprovisionskostnader 4  202 4  183
Fondprovisionskostnader ––25 337 2 4 650
Förvaltningsprovisionskostnader ––994 ––1  127
Värdepappersprovisionskostnader ––1 998 ––2  241
Övriga provisionskostnader ––844 ––806
Summa provisionskostnader ––33 376 ––33 006
Provisionsnetto 76  958 78  432
K7. Räntenetto 2023 2022
Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta, a, % Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta, a, %
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 314  137 11 068 ,3,52 674 955 1  621 0,24
Utlåning till allmänheten  4 1 46 376 168  444 ,4,06  4 24 5 251 73 511 ,1,73
Skuldebrev 912 959 12 897 ,1,41 925  310 4  224 ,0,46
Räntebärande tillgångar 5   373 473 192 409 ,3,58  5 8 45 516 79  356 ,1,36
Derivatinstrument 26  724  1 079 17 828 1  590
Övriga tillgångar 241  100  1 586 203  371 667
Summa tillgångar   5 641 297 195 074   6 066 714 81 613
varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 194 393 81  245
Skulder till kreditinstitut 483  480 16 223 ,3,36 588  696 55 ,0,01
Inlåning från allmänheten  3 7 40 905 41 472 1,,11  4 21 2 177  5 669 0,,13
Emitterade skuldebrev 901  141 32  172 ,3,57 759 565  3 994 ,0,53
Efterställda skulder 34  629 2  187 ,6,32 34 302  1 083 3,,16
Räntebärande skulder  5 1 60 155  92 054 ,1,78   5 594 739 10 801 0,,19
Derivatinstrument 18 352 3  133 15 283  2 446
Övriga skulder 1 50 431 235 139 420 149
Summa skulder  5 32 8 938  95 422  5 7 49 443 13 396
Summa eget kapital  312 358 317 271
Summa skulder och eget kapital  5 64 1 297   6 066 714
varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 95 049 13 026
Räntenetto 9 9 653 68 217
Räntemarginal ,1,80 1,,16
Placeringsmarginal ,1,77 1,,12
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Räntemarginal är ränta på räntebärande tillgångar dividerat med medelsaldo för tillgångar minus ränta på räntebärande skulder dividerat med medelsaldo för skulder.
Medelsaldo beräknas som ett medeltal av  månaders ultimovärden.Medelsaldo beräknas som ett medeltal av 13 månaders ultimovärden.
Placeringsmarginal är räntenetto i förhållande till balansomslutning i genomsnitt.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. PersonalkostnaderK11. Personalkostnader 2023 2022
Löner och arvoden  62 700 58  381
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 864 305
Pensionskostnader 11 058  10 285
Övriga lönebikostnader  6 687 6  492
Summa  81 308 75 463
varav rörliga personalkostnader 4  133 3  308
varav kostnader för personalomställning 309 190
Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter.
Löner och arvoden
Styrelse 371 397
Ledande befattningshavare  4 095 3  052
Övriga 59 098  55 236
Summa 63  563  58 686
Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande
direktör i dotterbolag.
KK1. Ö0. Övriga intäkter 2023 2022
Intäkter från investeringar i form av eget kapital 69 38
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter 7 4
Hyresintäkter från fastigheter 81 79
Övriga intäkter 362 500
Summa 520 622
Specifikation över nettoresultat
från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter 23 20
Övriga intäkter 1
Övriga kostnader ––15 ––16
Summa 7 4
K. Nettoresultat finK9. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2023 2022
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument ––19 ––19 0 ––7 ––7
Övriga finansiella poster ––2 992 – –2 992 ––149 1 817  1 669
Summa värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen 0 3 011 3 011 ––149 1 810 1 661
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Realiserade värdeförändringar 151 151 1  587  1 587
Förväntade kreditförluster 15 15 69 69
Summa värderingskategori verkligt värde
via övrigt totalresultat 151 15 166 1  587 69 1 518
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument 2  793 9 093 11 886 79 ––3  881 ––3 803
varav säkrad post – –9 901 ––9  901 0 4 467 4 467
Säkringsredovisning 2  793 ––807  1 985 79 585 664
Värderingskategori upplupet anskaningsaffningsvärde
Lån ––1 484 ––38 ––1  521 9 519 ––18  9 501
Skuldebrev 123 123 63 63
Summa värderingskategori upplupet
anskaaffningsvärde ––1 360 ––38 ––1 398  9 582 ––18  9 564
Valutaomvärdering 0 692 692 0 ––593 593
Summa  1 583 4  533 ––2 950 11 099 1 716 12 815
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Löner och arvoden till ledande befattningshavare
Löner och arvoden  3 284  2 794
Aktierelaterade ersättningar 811 258
Summa  4 095  3 052
Pensionskostnader
Verkställande direktör 126 85
Ledande befattningshavare 587 458
Övriga 10 345 9  742
Summa 11 058 10 285
Pensionskostnader
Förmånsbestämd plan 789 784
Avgiftsbestämd plan 10 269  9 500
Summa 11 058 10 285
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Antal anställda
Åland 292 274 566 273 258 531
Finland 139 130 269 137 117 254
Sverige 132 71 203 127 67 194
Summa 563 475  1 038 537 442 979
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster
Ålandsbanken Abp 527 499
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd 335 317
Ålandsbanken Fondbolag Ab 45 37
Totalt antal tjänster omräknat från arbetad tid 906 854
Män Kvinnor Män Kvinnor
Könsfördelning, , %
Styrelse  67 33 57 43
Ledande befattningshavare 67 33 69 31
Styrelse avser styrelsen för Ålandsbanken Abp.
2023 2022
Verkställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare Övriga
Verkställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare Övriga
Totala ersättningar
Intjänade fasta ersättningar 402  2 048 57 402 385  2 009 53 577
Avsättningar till pensioner 126 587 10 345 85 458 9  742
Intjänade rörliga ersättningar 313 1  332  2 067 135 523  2 057
Summa 840  3 968 69 813 605  2 990 65 376
varav uppskjutna rörliga ersättningar 188 786 293 54 152 246
varav tilldelade rörliga ersättningar 125 547 1 774 81 371 1 811
Antal personer som enbart fått fast ersättning 0 2  1 005 0 3  1 027
Antal personer som fått både fast och
rörlig ersättning 1 10 114 1 9 114
Summa 1 12 1  119 1 12 1  141
Ingående uppskjutna rörliga ersättningar 255 855 746 231 763 683
Årets uppskjutna rörliga ersättningar 188 786 293 54 152 246
Utbetalt under året ––46 115 ––95 ––31 ––50 ––122
Justerat under året 0 ––5 ––380 0 ––10 62
Utgående uppskjutna rörliga ersättningar 396  1 521 564 255 855 746
Ytterligare information om nyckelpersoner i ledande positioner och risktagare (pelare , kapitalkravsförordningen, artikel ) publiceras samtidigt som årsredovisningen i en Ytterligare information om nyckelpersoner i ledande positioner och risktagare (pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) publiceras samtidigt som årsredovisningen i en
separat rapport på Ålandsbankens hemsida.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
villk or och ersättningar
Generellt
Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens före-
tagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och främja
god och eekffektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska vara så kon-
struerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga intressen.
En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar de finansiella
risker som banken utsätts för och hanteringen av dessa risker. Det ska
finnas en lämplig balans mellan fasta och rörliga ersättningar. Koncer-
nens sammanlagda ersättningar för en enskild förtjänstperiod ska
inte bygga upp och belöna risker som kan äventyra koncernens
långsiktiga intressen.
Banken har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den verk-
ställande direktören och ledande befattningshavare ingår. Dessutom
finns separata resultatbaserade ersättningssystem för personal inom
aäraffärsområdena. Den resultatbaserade ersättningen kan för enskild
individ maximalt uppgå till ett belopp motsvarande  månadslöner elopp motsvarande 12 månadslöner
per verksamhetsår.
Styrelsen
Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagssmman. För tiden
från bolagsstämman ämman 2 till ut023 till utgången av  års bgången av 2024 års bolagsstämma
utgår dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för varje bevistat sty-
relse- och kommittémöte. Till styrelsens ordförande utgår ett årsarvode
om  om 35 0 euro och t00 euro och till styrelsens vice ordförande utgår ett arvode om
 30 0 euro. Ö00 euro. Övriga styrelsemedlemmar erhåller vardera ett årsarvode
om  om 28 0 euro. D00 euro. Dessutom erläggs ett mötesarvode för varje bevistat
styrelsemöte. Mötesarvodet uppgår för ordföranden till  anden till 1 00 euro och 0 euro och
för övriga medlemmar till  euro per bdlemmar till 750 euro per bevistat möte. Till medlem i sty-
relsens kommittéer erläggs s 75 euro per bev0 euro per bevistat möte. Till respektive
kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om  vode om 1 0 euro p00 euro per
bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas inte av aktiebase-
rade ersättningssystem.
Verkställande direktör
Verkställande direktören har en månadslön om tören har en månadslön om 3  euro. Där2 085 euro. Därtill har
verkställande direktören fri bilförmån och rätt till i banken allmänt till-
lämpade personalförmåner. Under  utb. Under 2023 utbetalades till verkställande
direktören en ersättning om totalt  t 539 7 euro inklusive naturaförmå51 euro inklusive naturaförmå-
ner och rörliga ersättningar. Av den rörliga ersättningen som har utbe-
talats s 202 har  3 har 63 3 euro utbet76 euro utbetalats i kontanter och   euro i ch 63 376 euro i
aktier i banken i enlighet med externa regelverk.
Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst  ågst 65 år och
högst  årt 70 år. Verkställande direktören beviljas pension i enlighet med
ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad till tilläggs-
pension utöver den allmänna lagstadgade pensionen. Uppsägningstid
från verkställande direktörens sida är nio (törens sida är nio (9) månader. Under uppsäg-
ningstiden utgår ordinarie månadslön. Vid uppsägning från bankens
sida har verkställande direktören enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett
Aktiesparprogram 2023 2022
Program Program 2022
Redovisad kostnad avseende ersättningar i
form av aktier i Ålandsbanken Abp 278 139
Redovisad kostnad för sociala avgifter
avseende aktierelaterad del 7 11
Program Program 2023
Redovisad kostnad avseende ersättningar i
form av aktier i Ålandsbanken Abp 80 0
Redovisad kostnad för sociala avgifter
avseende aktierelaterad del 5 0
Total redovisad kostnad 370 150
avgångsvederlag om sammanlagt nio (t nio (9) månadslöner. Inga andra
ersättningar utgår vid sådan avgång.
Ledande befattning
Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individuell
månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalförmåner i
banken. Ledande befattningshavare i koncernen omfattas inte av
något tilläggspensionsarrangemang. För ledningsgruppsmedlemmar
bosatta i Sverige har det, på grund av avvikande pensionssystem i
Sverige, tecknats premiebaserade tilläggspensionsförsäkringar med
pensionsålder  år 70 år.
Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och
aktiebaserade ersättningssystem
Utbetalning av rörlig ersättning till icke-risktagare
Utbetalning av rörlig ersättning avseende en förtjänstperiod om ett
kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte över-
stiger stiger 5 0 00 euro. 0 euro.
Överstiger den rörliga ersättningen  tningen 50 00 euro och upp till och0 euro och upp till och
med med 10 0 00 euro (d.0 euro (d.v.s.  . 50 0 » 00 » 10 0 00 euro) ska minst  0 euro) ska minst 40
procent av den rörliga ersättningen skjutas upp med minst fyra år,
s.k. uppskovstid.
Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid utgången av
uppskovstiden eller vid flera tillfällen under uppskovstiden. Den första
uppskjutna andelen kan utbetalas tidigast  månadidigast 12 månader efter uppskovs-
periodens början. Vid en uppskovsperiod om t.ex. fyra år kan den rör-
liga ersättningen utbetalas med en fjärdedel vid utgången av år ngången av år n+1,
nn+, n respek2, n+3 respektive ntive n+ där n ut4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den
del av den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt.
Om den rörliga ersättningen överstiger tningen överstiger 10 0 00 euro tillämpas 0 euro tillämpas
reglerna för Risktagare på hela ersättningen.
Utbetalning av rörlig ersättning till risktagare
1
Utbetalning av rörlig ersättning avseende en tjänsteperiod om ett
kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte över-
stiger stiger 5 0 00 euro.0 euro.
Överstiger den rörliga ersättningen  tningen 50 00 euro ska minst 0 euro ska minst 4 pro0 pro-
cent av den rörliga ersättningen skjutas upp med minst fyra år, s.k.
uppskovstid. Om den rörliga ersättningen utgör en särskilt stor andel
av det totala beloppet av den fasta och den rörliga ersättningen, ska
minst  prominst 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp på motsva-
rande sätt. Nivån för när en rörlig ersättning anses utgöra en särskilt
stor andel är när den överstiger sex månadslöner.
Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid utgången av
uppskovstiden eller vid flera tillfällen under uppskovstiden. Den första
uppskjutna andelen kan utbetalas tidigast  månadidigast 12 månader efter uppskovs-
periodens början. Vid en uppskovsperiod om t.ex. fyra år kan den rör-
liga ersättningen utbetalas med en fjärdedel vid ut-gången av år nel vid ut-gången av år n+, 1,
nn+, n respek2, n+3 respektive ntive n+ där n ut4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den
el av den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt.
Då Ålandsbanken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst gs minst 5 pro0 pro-
cent av den resultatbaserade ersättningen
i aktier i banken. Med anledning av att Ålandsbanken Fondbolag Ab
är ett fondbolag, måste minst  procent av den rörte minst 50 procent av den rörliga ersättningen
till risktagare anställda i Ålandsbanken Fondbolag Ab utbetalas i
fondandelar. Tilldelade aktier/fonder måste innehas under minst  nst 12
månader, så kallad väntetid, innan ersättningstagaren kan disponera
över dessa. Utbetalningen kan ytterligare uppskjutas med beaktande
av en helhetsbedömning baserad på koncernens konjunkturcykel,
aäraffärsverksamhetens natur och risker samt individens arbetsuppgifter
och ansvar. Banken har rätt att avstå från att utbetala uppskjuten
resultatbaserad ersättning om koncernens finansiella ställning för-
sämrats väsentligt.
Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare den .. uppgick till  stycken,
motsvarande sira per den .. var  stycken. Banken har fastställda kvalitativa och kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de anställda som har en väsentlig inverkan på
bankens riskprofil.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. FörK14. Förväntade kreditförluster 2023
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten 11 970 ––9  956 ––1 837 2  168 ––245 2  101
Åtaganden utanför balansräkningen 240 ––141 99
Skuldebrev 90 130 ––39
Summa förväntade kreditförluster 12 301 ––10 227 ––1 837 2  168 ––245 2  161
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev 108 ––123 ––15
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat 108 ––123 0 0 0 ––15
K. Övriga kostnaderK12. Övriga kostnader 2023 2022
IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 18 052 17 645
Hyror 877 1  384
Övriga lokal- och fastighetskostnader 1  951  2 367
Marknadsföringskostnader 3  189  2 944
Informationstjänster 3  377  2 850
Personalrelaterade kostnader  2 990 2  853
Telefoni, porto  2 364 2  108
Resekostnader 996 819
Köpta tjänster  3 996 4  710
Övriga kostnader 8  528 6  362
Tillverkning för eget bruk ––4 683 4  336
Summa 41 636 39  706
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden 443 434
Arvoden enligt revisionslagen  §  mogen 1 § 1 mom.
 punk2 punkt 14 25
Utbetalda konsultarvoden
Skatteärenden 35 65
Övrigt 130 487
Summa 622  1 010
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ()Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 130 tusen euro (283).
K. LaK13. Lagstadgade avgifter 2023 2022
Garantiavgift
1
5 10
Stabilitetsavgift  3 240  3 430
Totalt  3 245  3 440
1
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift 2  310 2  135
Erlagt av Gamla insättargarantifonden ––2 310 2  135
Stabilitetsavgift  3 240 3  430
Förvaltningsavgift 41 28
Summa  3 281  3 458
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fyra år framöver till godo.Med 2023-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fyra år framöver till godo.
För information om antalet aktier kopplade till de rörliga ersätt-
ningsprogrammen, se avsnittet Aktiefakta.
Aktiesparprogram  2023––2024
Under Under 2 be023 beslutade Ålandsbankens styrelse att lansera ett aktiespar-
program för samtliga tillsvidareanställda inom koncernen. Den ettåriga
sparperioden inleddes i september er 202 där  procent av ant3 där 62 procent av antalet tillsvi-
dareanställda medarbetare i koncernen valde att delta. I mars respektive
september september 2 teckna024 tecknas sparaktier (B-aktier) genom en nyemission.
Från sparaktiernas emissionstidpunkt börjar en treårig kvalifikationspe-
riod. Vid kvalifikationsperiodens utgång utdelas matchningsaktier till de
deltagare som fortsättningsvis är anställda i koncernen samt har kvar
sina tecknade sparaktier i öronmärkt förvar. Programmet upphör när de
sista matchningsaktierna har utdelats s 2027. Målsättningen med program-
met är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet och
långsiktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor
erbjuda anställda möjligheten att förvärva aktier i banken.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2023 2022
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-anskaff-
ningsvärde Totalt
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-anskaff-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång 20  036 42 114 20  192 14 654 318 114 15 087
Nya och ökade individuella nedskrivningar 11 470 240 90 11 801 18 253 393 174 18 820
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) 500 500 ––1 698 ––259 ––1 956
Återfört från tidigare gjorda reserveringar 9  956 ––141 130 ––10 227 ––10  112 ––408 174 ––10 694
Utnyttjat för konstaterade förluster – –1 837 ––1 837 651 0 651
Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar ––40 0 ––40 411 ––1 413
Reserv vid årets utgång 20  174 142 75  20 391 2 0 036 42 114 20  192
För information om fordringar med anståndsåtgärder se not K. Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter För information om fordringar med anståndsåtgärder se not K3. Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter
med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av
den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering,
vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit.
2022
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten  16 555 ––10  112 651 952 ––265  6 480
Åtaganden utanför balansräkningen 134 ––408 ––274
Skuldebrev 174 174 0
Summa förväntade kreditförluster 16 864 ––10 694 651 952 ––265 6  205
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev 141 ––72 69
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat 141 ––72 0 0 0 69
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
K. InkoK15. Inkomstskatt 2023 2022
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år 197 7
Aktuell skatt 10 496 11 201
Förändring av uppskjuten skatt  2 378 ––1 894
Summa 13 070 9  314
Nominell skattesats i Finland, inland, % ,20,0 ,20,0
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, , % ,0,3 ,0,0
Svensk skattesats, , % ,0,3 ,0,3
Skatt avseende tidigare år, , % ,0,3 ,0,0
Övrigt, t, % ,0,3 0,,1
EekEffektiv skattesats, , % ,21,2 ,20,2
Övrigt totalresultat
Aktuell skatt ––387 ––257
Förändring av uppskjuten skatt ––146 ––269
Summa ––533 ––526
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen , procent.Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen 20,0 procent.
Skattesatsen i Sverige är , Skattesatsen i Sverige är 20,6 procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Noter till koncernens balansräkning
KK17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2023
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 351 011 351 011 351 011
Skuldebrev  22 546 475  723 327 774  826 043 812 724
Utlåning till kreditinstitut 31  479  31 479  31 479
Utlåning till allmänheten 184 397  3 67 4 657  3 85 9 054  3 86 5 929
Aktier och andelar 40  147 40  147 40  147
Aktier i intresseföretag 6  761 6  761 6  761
Derivatinstrument 8  743 18 515 27  258 27  258
Upplupna ränteintäkter  22 969  22 969 22  969
Fondlikvidfordringar  61 839 61  839  61 839
Övriga tillgångar 4 519 4  352 8  871 8  871
Summa finansiella tillgångar 8  743 18 515 22  546 515 870 184 397   4 480 841  5 23 5 431  5 22 8 987
Icke-finansiella tillgångar 106 076
Summa tillgångar  5 34 1 507
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .
K. Resultat per aktieK16. Resultat per aktie 2023 2022
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna 4 8 672 3 6 778
Genomsnittligt antal aktier före utspädning 1  5 292 261 1 5 52 6 114
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 5 34 2 017 1 5 53 7 418
Resultat per aktie, euro 3,,18 ,2,37
Resultat per aktie efter utspädning, euro 3,,17 ,2,37
Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående aktier.
2023
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut  400 508  400 508 40 0 701
Inlåning från allmänheten   3 594 757   3 594 757   3 580 459
Emitterade skuldebrev 551 905  265 370 817 275 817 562
Derivatinstrument 8 614  6 800 15 414 15 414
Efterställda skulder 3 1 501 3 1 501 31 619
Upplupna räntekostnader 14 868  14 868 14 868
Fondlikvidskulder 16 891 16 891 16 891
Övrigt 17 798 17 798 17 798
Summa finansiella skulder 8  614  6 800 551 905  4 34 1 693  4 9 09 012   4 895 312
Icke-finansiella skulder 97  170
Summa skulder   5 006 182
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2022
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 341 983 341 983 341 983
Skuldebrev 16 451 665 055 318 471  999 977 976  554
Utlåning till kreditinstitut  42 583  42 583  42 583
Utlåning till allmänheten 168 911  4 1 34 026   4 302 937  4 26 5 224
Aktier och andelar 48 810 48 810 48 810
Aktier i intresseföretag  7 379  7 379 7  379
Derivatinstrument 7  142 19 495 26  637 26  637
Upplupna ränteintäkter 15 445 15 445 15 445
Fondlikvidfordringar 8 213 8 213 8 213
Övriga tillgångar 7  275  7 275 7 275
Summa finansiella tillgångar 7  142 19 495 7  275 16 451 713 865 168 911   4 868 099  5 8 01 239  5 74 0 103
Icke-finansiella tillgångar 97  070
Summa tillgångar   5 898 309
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
2022
Värderat till verkligt värde
via resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut 434  156 434  156 430  851
Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 82 068  4 1 80 990
Emitterade skuldebrev  622 026 170 608  792 634 792 642
Derivatinstrument  5 498 18  138 23  636 23  636
Efterställda skulder 31  434 31  434 3 0 959
Upplupna räntekostnader  4 420 4  420 4  420
Fondlikvidskulder  8 407  8 407  8 407
Övrigt 17 683 17 683 17 683
Summa finansiella skulder  5 498 18  138 622  026   4 848 775   5 494 438  5 4 89 587
Icke-finansiella skulder 8 6 836
Summa skulder   5 581 273
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. VärderiK18. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 2023
Nivå Nivå 1 Nivå å 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Skuldebrev 498  269 49 8 269
Utlåning till allmänheten 184 397 184 397
Aktier och andelar 1  292 38  855 40  147
Derivatinstrument 27  258 27  258
Övriga tillgångar  8 871  8 871
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 49 9 561 21 1 655 47  726 758 942
Emitterade skuldebrev  551 905 551 905
Derivatinstrument 15 414 15 414
Summa finansiella skulder till verkligt värde 0 567  319 0 567 319
Redovisat värde Nivå Nivå 1 Nivå å 2 Nivå å 3 Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 351 011 351 011
Skuldebrev 327 774 314 455 314 455
Utlåning till kreditinstitut 31  479 31  479 31  479
Aktier i ägarintresseföretag 6  761 6  761 6  761
Utlåning till allmänheten  3 67 4 657   3 681 532   3 681 532
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde   4 391 682 314 455  4 0 64 022  6 761   4 385 238
Skulder
Skulder till kreditinstitut 4 00 508 400  701 400  701
Inlåning från allmänheten   3 594 757   3 580 459   3 580 459
Emitterade skuldebrev  265 370 265  658 265  658
Efterställda skulder 3 1 501 31 619 31 619
Summa finansiella skulder till upplupet anskaskaffningsvärde  4 29 2 137 0  4 278  437 0   4 278 437
2022
Nivå Nivå 1 Nivå å 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Skuldebrev 68 1 507  681 507
Utlåning till allmänheten 168 821 168 821
Aktier och andelar 1  162  47 648 48 810
Derivatinstrument 26  637 26  637
Övriga tillgångar 7 275 7  275
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde  682 669 195 458 54  923  933 050
Emitterade skuldebrev 622 115  622 115
Derivatinstrument 23  636 23  636
Summa finansiella skulder till verkligt värde 0 645  752 0 645  752
Redovisat värde Nivå Nivå 1 Nivå å 2 Nivå å 3 Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 341 983 341 983 341 983
Skuldebrev 318 471 29 5 047 29 5 047
Utlåning till kreditinstitut 42 581  42 583  42 583
Aktier i ägarintresseföretag 6  790  6 790  6 790
Utlåning till allmänheten 4  134  116   4 096 403   4 096 403
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde  4 8 43 939 295 047   4 480 969  6 790   4 782 806
Skulder
Skulder till kreditinstitut 434  156 430  851 430  851
Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 80 990  4 1 80 990
Emitterade skuldebrev 170 519 170 526 170 526
Efterställda skulder  31 434 3 0 959  30 959
Summa finansiella skulder till upplupet anskaskaffningsvärde  4 81 8 176 0  4 81 3 326 0  4 81 3 326
Nivå Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser
Nivå Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2023 2022
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå dring i innehav i nivå 3
Redovisat värde vid årets ingång 47 648 14 028
Nyanskaningaffning/omklassificering 1 816 25  568
Avyttrat/förfallet under året ––26
Realiserad värdeförändring ––4
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat ––10 609 8  082
Redovisat värde vid årets utgång 38 855  47 648
Ingen överföring mellan nivå  oellan nivå 1 och  har sketch 2 har skett .
K. TillgK19. Tillgångar och skulder per valuta 2023
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 315 927 34 774 89 221 351 011
Skuldebrev 566  627 232 624 26  793 826 043
Utlåning till kreditinstitut 21  134 3  297 3 918 3  130  31 479
Utlåning till allmänheten  2 73 1 764 1  113 443 13 847  3 85 9 054
Aktier och andelar 1  758  38 384 2 3 40  147
Derivatinstrument 18 838 8  354 66 2 7 258
Övriga ej valutafördelade poster 206  516 206 516
Summa tillgångar   3 862 563   1 430 876 44 714  3 354  5 34 1 507
Skulder till kreditinstitut  273 587 126  326 257 338 40 0 508
Inlåning från allmänheten   2 482 585 974 047 123 571 14  554   3 594 757
Emitterade skuldebrev 735  159 82  116 817 275
Derivatinstrument 6  780 8  634 15 414
Efterställda skulder 3 1 501  31 501
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 482  052 482  052
Summa skulder och eget kapital   3 980 163  1 222  624 123 828 14 892   5 341 507
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter 62 615 79  140 11 929
Nettoposition i valuta (EUR) 145 637 25 391 146 054
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då koncernens redovisning upprättas i euro, och de svenska filialernas redovisning är
i svenska kronor.
Finansiella instrument för vilka det finns prisuppgifter som är
lätttillgängliga och som representerar verkliga och frekvent förekom-
mande transaktioner värderas till aktuellt marknadspris.
För finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och för finansiella
skulder används aktuell säljkurs. För grupper av finansiella instrument
som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknads risk
likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas
eller betalas viden avys vid en avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om mark-
nadspris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av
värderingsmodeller. Sådana modeller kan exempelvis bygga på
pris jäm förelser, nuvärdesberäkningar eller optionsvärderingsteori,
beroende på instrumentets karaktär. I modellerna används indata i
form av marknadspriser och andra variabler som bedöms påverka
prissättningen. De modeller och indata som ligger till grund för
värderingarna valideras regelbundet för att säkerställa att de överens-
stämmer med marknadspraxis och vedertagen finansiell teori.
värderingshierarkin
Finansiella instrument som värderats enligt marknadsnoteringar på
en aktiv marknad för identiska tillgångar/skulder kategoriseras som
nivå . Finansiella inivå 1. Finansiella instrument som värderats med värderingsmodeller
som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategoriseras som
nivå. Finansiella instrument som värdernivå 2. Finansiella instrument som värderats med hjälp av modell som
bygger på indata som inte går att verifiera med externa marknads-
uppgifter kategoriseras i nivå. Des i nivå 3. Dessa innehav består i allt väsentligt
av onoterade aktier. Sådana innehav av egetkapitalinstrument där
Ålandsbanken vid första redovisningstillfället, eller vid
övergången till IFRS , har gS 9, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa
efter följande förändringar av det verkliga värdet i övrigt totalresultat.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i ovan
tabeller klassificerats med avseende på hur de värderats och graden
av marknadsdata som använts vid värderingen på balans dagen.
Om klassificeringen på balansdagen har förändrats i jämförelse med
klassificeringen vid föregående årsskifte har instrumentet flyttats
mellan nivåerna i tabellen. Instrument har inte flyttats mellan
nivåerna och . Fnivåerna 1 och 2. Förändringar i nivå fraörändringar i nivå 3 framgår av separat tabell.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. Inneh20. Innehav av skuldebrev 2023 2022
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer  201 056 196 361 52  444 191  434 340 48
Säkerställda bostadsobligationer 26 6 372  263 300 28 174 066 171 763 14
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut  39 587 38 574 4 7 7 239 75 347 14
Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde
Statsobligationer 48  142 48  385 11 69 310 69  785 8
Säkerställda bostadsobligationer 225  170  221 344 26 180  183 179 382 34
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 47  125  47 092 4 56  923 56  881 15
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev  827 451 815 056 126   1 001 911 987  497 133
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde
Företagsobligationer 10 943 10 987 34 12 405 12 480 57
Summa övriga skuldebrev 10 943 10 987 34 12 405 12 480 57
Summa skuldebrev  838 394  826 043 159 1 014 316  999 977 190
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev.
2022
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 07 295 3 4 443 95 150 341 983
Skuldebrev 675  273 301  594 23  110  999 977
Utlåning till kreditinstitut 27  561  6 797 3  188  5 035 42  583
Utlåning till allmänheten   2 854 744  1 43 1 484 16 708   4 302 937
Aktier och andelar 1 516 47 291 2 1 48  810
Derivatinstrument 19 709 6  928 1  26 637
Övriga ej valutafördelade poster 135 383 135 383
Summa tillgångar   4 021 482   1 828 536 43  103 5  186   5 898 309
Skulder till kreditinstitut 418 359 15 373 1 423 434  156
Inlåning från allmänheten  2 761  170  1 29 2 981 105 854  22 063  4 1 82 068
Emitterade skuldebrev 765  359 27  275  792 634
Derivatinstrument 18  167  5 446 24 23  636
Efterställda skulder  31 434 31  434
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 434  381 434  381
Summa skulder och eget kapital  4 397  436  1 37 2 509 105  855 22 510   5 898 309
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter ––332 340 62 851 17 976
Nettoposition i valuta (EUR) 123 688 99 652 124 438
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K2. Ut1. Utlåning till kreditinstitut 2023 2022
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut 453 453 4  413 4  413
Utländska banker och kreditinstitut 31  025 31  025 38  170 38  170
Summa 31  479 0 0 31  479  42 583 0 0  42 583
K22. Utlåning till allmänheten 2023 2022
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag 529  253 ––2 335 526 918 545  623  1 508 544  115
Oentlig sektorOffentlig sektor  8 703 ––25  8 678  8 303 ––9  8 294
Hushåll   1 883 171 ––7 403  1 87 5 768   2 005 231 6  593   1 998 638
Hushållens intresseorganisationer 17 038 ––3 17 034 18  128 ––1 18  126
Utlandet   1 441 064 ––10 409   1 430 655  1 7 45 688 ––11 924  1 73 3 764
Summa  3 879  228 20  174   3 859 054  4 3 22 973 ––20  036   4 302 937
varav efterställda fordringar 6 049 1  704
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
2023 2022
Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie adie 3 Summa Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa
Utlåning till allmänheten, brutto   3 582 998 233  652 62  577  3 879  228  4 02 7 248 225  944 69  781  4 32 2 973
Reserveringar för förväntade förluster
Ingående balans 480 1  241 18 315 20  036 2  110 842 11 693 14 645
Ökningar till följd av utgivning och förvärv 314 2 88 403 641 8 4  375 5  024
Minskning till följd av borttagande från
balansräkningen ––150 ––507 ––2 981 – –3 638 ––754 71 4  433 5  116
Minskning till följd av bortskrivningar 0 0 4 4 0 0 51 51
Överföring till stadie tadie 1 790 ––789 ––1 0 621 617 ––4 0
Överföring till stadie tadie 2 ––864  1 669 ––805 0 ––1 067 1  435 ––368 0
Överföring till stadie tadie 3 ––52 ––186 238 0 ––29 ––379 409 0
Förändringar till följd av förändrad
kreditrisk (netto) 115 ––46  2 840  2 909 494 45  7 004  7 544
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) 0 500 0 500 ––1 521 132 ––44 ––1 698
Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar 1 ––5 ––36 ––40 ––15 ––31 ––369 414
Utgående balans 634 1  878 17 662 20 174 480 1  241 18 315 2 0 036
Utlåning till allmänheten, netto   3 582 364 231 775 44 915   3 859 054   4 026 768 224  703 51 465   4 302 937
31..12.2023 .31..12.2022
Kreditförluster IFRS  – NyckelS 9 – Nyckeltal
Total reserveringsgrad utlåning
till allmänheten, ten, % , 0,52 ,0,46
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 1 utlåning
till allmänheten, ten, % , 0, 02 ,0,01
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 2 utlåning
till allmänheten, ten, % , 0,80 ,0,55
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 3 utlåning
till allmänheten, ten, % , 28, 22 ,26,25
Andel utlåning till allmänheten i Stadie , adie 3, % , 1,61 ,1,61
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. A24. Aktier i intresseföretag 2023 2022
Redovisat värde vid årets början  7 379  14 603
Andel av årets resultat ––543 544
Förvärv/aktieägartillskott
9
1
Förljning/Omklassificering ––8  286
Retroaktiv tillämpning av IFRS RS 17 589
Utdelning ––85 ––73
Redovisat värde vid årets slut 6  761 7  379
Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per er 3 decem1 december ber 2023:
Hemort Ägarandel, Ägarandel, %
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 32
Alandia Holding Ab Mariehamn 28
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40
Leilisuo Oy Simo 50
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Helsingfors 50
Uusimo GP Oy Helsingfors 50
Noatun Vindpark Norra Ab Mariehamn 40
Noatun Vindpark Södra Ab Mariehamn 40
Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen:
Tillgångar 38 013  42 373
Skulder 15 693 17 846
Omsättning  1 278  1 206
Periodens resultat ––1 988 3  693
K. D25. Derivatinstrument 2023 2022
Nominellt belopp/löptid
under  årr 1 år –1– år5 år över  åröver 5 år
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar 0 0  6 060  6 060 415 395  6 060 294 270
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer 488  196 0 0 488  196 8  328 8 219 678 060  6 858 5  237
Summa 488  196 0  6 060 494  256 8  743 8  614 684  120 7  151  5 507
Derivat för marknadsvärdesäkring
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar 3 20 850 357 868 33 600 712  318 18 515  6 800 831  171 19 486 17 967
Summa 320  850 357  868 33 600 712 318 18 515  6 800 831  171 19 486 17 967
Derivat för kassaflödessäkring
nterelaterade kontrakt
Ränte- och valutaswappar 0 0 0 0 0 0 359  654 162
Summa 0 0 0 0 0 0 359  654 0 162
Summa derivatinstrument  809 046  357 868 39  660   1 206 574  27 258 15  414  1 87 4 945  26 637 23  636
varav clearat OTC
varav clearat 320  850 357 868 36  630 715 348
18 515 7  208
 1 19 3 855
19 495 18 407
Derivat redovisas med tillhörande upplupna räntor.
K. A23. Aktier och andelar 2023 2022
Noterade 1  292 1  162
Onoterade 38  855  47 648
Summa aktier och andelar 40  147 48 810
Hela innehavet är klassificerat som finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K26. Immateriella tillgångar 2023
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 39  704  21 394  2 932  7 478  71 508
Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar  4 691 371 0 0  5 062
Årets nedskrivningar ––89 0 0 0 ––89
ValutaeekValutaeffekt 9 4 0 0 13
Anskaaffningsvärde vid utgången av året 44  314 21  769  2 932 7  478 76 493
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––24 344 ––19 255 ––30 ––7 257  50 887
Årets avskrivningar ––3 541 ––966 0 ––142  4 648
ValutaeekValutaeffekt ––17 ––9 0 0 ––26
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––27 902 ––20  230 ––30 ––7 399 ––55  562
Utgående restvärde 16  412  1 539  2 901 79 20  932
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Goodwill förvärvade i rörelseförrv har allokerats till lägsta möjliga
kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet för detta har fastställts
baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade
framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor.
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enhet har verkställts.
En känslighetsanalys har gjorts där de ingående variablerna i nytt-
jandevärdemodellen ändrats och eekch effekten analyserats. För det prog-
nosticerade kassaflödet är tillväxt, vinstmarginal samt investeringar
viktiga faktorer. För värderingen är även diskonteringsfaktorn en
viktig parameter. Vinstmarginalen som antagits i modellen är också i
nivå med utfall all 2023. För tillväxt, lönsamhetsutveckling och diskonte-
ringsfaktor medgav en negativ förändring på  progativ förändring på 1 procent inget
nedskrivningsbehov.
2022
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 35  916  21 615 2  932 7  478  67 940
Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 4  334 185 0 0 4  518
Avyttringar och utrangeringar ––230 ––256 0 0 ––486
ValutaeekValutaeffekt 315 150 0 0 ––465
Anskaaffningsvärde vid utgången av året  39 704  21 394 2  932 7  478  71 508
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––21 571 ––18 532 ––30 4  722 ––4 4 854
Avyttringar och utrangeringar 230 256 0 0 486
Årets avskrivningar ––3 204 ––1  101 0 ––2  535 – –6 840
ValutaeekValutaeffekt 201 122 0 0 322
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––24 344 ––19 255 ––30 ––7 257 – –50 887
Utgående restvärde 15 360 2  139 2 901 221 20  621
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K27. Materiella tillgångar 2023 2022
Förvaltningsfastigheter 294 300
Rörelsefastigheter 1 4 050 12 889
Övriga materiella tillgångar  6 023  5 838
Tillgångar med nyttjanderätt 16 628 16 816
Summa 36  996  35 843
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde 469 33  979 33 824 476 35  953 33  528
NyanskaningNyanskaffning 0 2  182 2  254 0  1 784 1  529
Avyttringar och utrangeringar ––6 681 ––792 ––7 – –2 725 ––1  558
Överföring mellan poster 0 ––17 17 0 ––1 009  1 009
ValutaeValutaefffekt 0 1 19 0 ––23 ––684
Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde 464  35 465 35  322 469 33  979 33 824
Ingående ackumulerade avskrivningar
––169 ––21 090 ––27 986 ––169 ––22 709  28 250
Årets avskrivning 0 ––1 005 ––2  020 0 ––1 042 ––1 887
Årets nedskrivning 0 0 0 0 ––94 ––5
Avyttringar och utrangeringar 0 682 731 0 2  734 1  495
ValutaeekValutaeffekt 0 ––1 ––23 0 21 661
Utgående ackumulerade avskrivningar
––169 ––21  414  29 299 ––169 ––21 090 ––27 986
Redovisat värde 294 14 050  6 023 300 12 889  5 838
varav byggnader 0 11 850 0 10  934
varav mark- och vattenområden 0 2  066 0 1  820
varav aktier i fastighetssammanslutningar 294 134 300 135
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
2023 2022
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Tillgångar med nyttjanderätt
Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde  22 966 1  829 20 092 1  794
NyanskaningNyanskaffning  2 686 55  4 480 41
Avyttringar och utrangeringar ––791 98 923 0
Bedömningar och modifieringar  1 628 2 200 0
ValutaeekValutaeffekt 60 0 ––883 ––6
Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde 26  550  1 788  22 966 1  829
Ingående ackumulerade avskrivningar ––7 351 628 ––5 875 ––262
Årets avskrivningar 4  052 ––363 ––2 977 ––368
Avyttringar och utrangeringar 771 43 1  156 0
Bedömningar och modifieringar ––53 0 0 0
ValutaeekValutaeffekt ––76 ––1 345 2
Utgående ackumulerade avskrivningar ––10 762 ––948 ––7 351 ––628
Redovisat värde 15 788 840 15 615 1  201
Tabellen avseende nyttjanderätter ger information om de leasingavtal där koncernen är leastagare. Koncernen redovisar nyttjanderätter för rörelsefastigheter främst gällande
bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är  år. bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är 5 år.
Koncernen har i vissa fall, främst för IT-utrustning, optioner för att köpa de leasade tillgångarna vid slutet av leasingsperioden. För några av leasingavtalen avseende bank- och
kontorsutrymmen ingår såväl optioner att förlänga leasingavtalen som indexklausuler.
En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K.En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K34.
2023 2022
Belopp redovisade i resultatet
Avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt 4 415 ––3 345
Räntekostnader för leasingskulder ––725 ––553
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal ––742  1 350
Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde ––129 ––38
Intäkter från vidareuthyrning av tillgångar
med nyttjanderätt 103 99
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under  var   tusen euro ( ).Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2023 var 4 841 tusen euro (3 363).
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2023 2022
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar 349 248
Immateriella tillgångar  2 624  2 504
Pensionsskuld 373 6
I förskott erhållna intäkter 85 144
Övrigt 713 633
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Skuldebrev 614 2  554
Kassaflödessäkring 390
Summa uppskjutna skattefordringar 4  759 6  479
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver 31  789 2 9 000
Immateriella tillgångar 1  493 1  554
Materiella tillgångar  1 436 1  492
Pensionstillgångar 90
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Aktier och andelar 465  2 561
Summa uppskjutna skatteskulder 35  182  34 697
Netto uppskjutna skatter ––30  424 ––28 218
2023
.31..12.2022
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekeffekter 3.1.12.2023
Förändringar av uppskjutna skatter ter 2023
Avsättningar 248 101 349
Immateriella tillgångar 950 176 5 1  131
Pensionsskuld ––84 58 399 0 373
I förskott erhållna intäkter 144 59 85
Obeskattade reserver  29 000 ––2 788 ––31 789
Materiella tillgångar ––1 380 120 1 ––1 259
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat  2 554 ––1 940 614
Aktier och andelar värderade via
övrigt totalresultat ––2 561  2 096 465
Kassaflödessäkring 390 ––390 0
Övrigt 523 13 1 537
Summa ––28 218 ––2 378 165 8 ––30 424
2022
31..12.2021
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekeffekter .31..12.2022
Förändringar av uppskjutna skatter ter 2022
Avsättningar 79 169 248
Immateriella tillgångar 666 283 1 950
Pensionsskuld  1 256 93 ––1 405 ––28 ––84
Nedskrivning finansiell skuld 520 ––520 0
I förskott erhållna intäkter 110 33 144
Obeskattade reserver ––30 606  1 606 29  000
Materiella tillgångar ––1 541 163 ––2 ––1 380
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 176  2 378  2 554
Aktier och andelar värderade via
övrigt totalresultat 917 ––1 644 ––2 561
Kassaflödessäkring 0 390 390
Övrigt 465 67 ––9 523
Summa ––29  794  1 895 ––280 ––38 ––28 218
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K2. Övr9. Övriga tillgångar 2023 2022
Betalningsförmedlingsfordringar  4 896 5  273
Fondlikvidfordringar 61  839 8 213
Kundfordringar 7  110 6  032
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 4 519 7  275
Övriga  3 350  1 861
Summa  81 713 28  653
K. Förutbetalda kostnader och uppl30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2023 2022
Upplupna ränteintäkter  22 969 15 445
Provisionsfordringar 14 805  6 944
Övriga upplupna intäkter  9 653  7 306
Övriga förutbetalda kostnader  5 566 5  477
Summa 52 993 35  172
K3. Skuld1. Skulder till kreditinstitut 2023 2022
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker 200  000  200 000  400 000  400 000
Finländska kreditinstitut 7 717 7 717 54 54
Utländska kreditinstitut  82 669 110  123  192 792 34  102 34  102
Summa  90 386 310  123 40 0 508 34  156  400 000 434  156
K.32. Inlåning från allmänheten 2023 2022
Företag 991  931  1 1 43 823
Oentlig sektorOffentlig sektor  83 229 92 914
Hushåll   1 326 858   1 405 729
Hushållens intresseorganisationer 55  953 66  499
Utlandet  1 1 36 786  1 4 73 103
Summa   3 594 757  4 1 82 068
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
K. Emitterade sku33. Emitterade skuldebrev 2023 2022
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat 267 913 2 65 370 171 334 170 608
varav till upplupet anskavarav till upplupet anskaffningsvärde 267  913 265  370 171 334 170 608
Säkerställda obligationer  550 000 551 905  640 000 622  026
varav verkligt värdesäkring 5 50 000 551 905  640 000 622  026
Summa 817 913 817 275 811 334 7 92 634
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
K3. Övriga s4. Övriga skulder 2023 2022
Betalningsförmedlingsskulder  4 642  5 520
Fondlikvidskulder 16 891  8 407
Leverantörsskulder  5 064  4 335
Leasingskulder 17 798 17 683
Övriga 14 854 10  621
Summa  59 250  46 566
Leasingskulder
Kortfristiga  4 296 3  497
Långfristiga 1 3 502 14  185
Summa 17 798 17 683
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K3. Avs5. Avsättningar 2023 2022
Avsättning för åtaganden
utanför balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning för åtaganden
utanför balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång 42 1  165  1 207 318 46 363
Avsatt under året 240  1 588 1  828 134  1 870  2 004
Belopp som tagits i anspråk ––1  173 ––1  173 ––750 ––750
Outnyttjade belopp som återförts ––141 ––141 ––408 ––408
Valutakursförändringar 54 54 ––1 ––2 ––3
Avsättningar vid årets utgång 142  1 633 1 775 42 1  165 1  207
Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga avsättningar består av avgångs-
vederlag och operativa förluster.
K. Upplupna kostn36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2023 2022
Upplupna räntekostnader 14 868 4  420
Upplupna kostnader 22 841  20 460
Provisionsskulder 5  749 5  268
Pensionsskulder  3 030 1  121
Förutbetalda intäkter 609 894
Summa  47 097 32  164
K37. Efterställda skulder 2023 2022
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /Debenturlån 1/2018 17 983 17 973 17 983
Green Floating Rate Tier  Note ier 2 Note 2021 13 518 13 499 13 518 13 487 13 461 13 487
Floating Rate Callable Tier  ier 2 2023 18 025 18 002 18 025
Summa 31 543 31 501 31 543  31 470 31 434 31 470
nta: Återbetalning:
Green Floating Rate Tier  Noteier 2 Note Stibor  måStibor 3 mån n +,2,15 % 16..12.2041
Floating Rate Callable Tier  ier 2 2023 Stibor  måStibor 3 mån n +,3,6 5 % 02..03.2043
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger  procent De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 procent
skrivs kapitalbeloppet ned med  procent.skrivs kapitalbeloppet ned med 50 procent.
K. Spe38. Specifikation över förändringar i eget kapital 2023 2022
Förändring av säkringsreserv
Säkringsreserv vid årets ingång ––1 561 0
Värdeförändringar under året  1 561 ––1 561
Säkringsreserv vid årets utgång 0 ––1 561
Förändring av fond för verkligt värde
Verkligt värdereserv vid årets ingång 107  2 990
Avyttrat eller förfallet under året 3  958 ––48
Orealiserad marknadsvärdeförändring under året
för kvarvarande och nya innehav  4 594 ––2 835
Verkligt värdereserv vid årets utgång ––529 107
Förändring av omräkningsdierensdifferenser
Omräkningsdierensdifferenser vid årets ingång ––10  025 ––141
Förändring i omräkningsdierenningsdifferens
hänförlig till filialer 999  7 668
Förändring i omräkningsdierenningsdifferens
hänförlig till dotterretag ––10
Förändring i omräkningsdisdifferens hänförlig
till övrigt primärkapital 63 ––2 293
Övrig förändring ––17 87
Omräkningsdierenser vid årets utgånggsdifferenser vid årets utgång 8  979 ––10 025
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Övriga noter
K. Kas39. Kassaflödesanalys, specifikationer
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om or om 18 4 4 tus45 tusen euro ( en euro (82 58), bet4), betalda räntor om om or om om 8  tus3 018 tusen euro ( 14 777) och erhållna
dividendintäkter om ter om 6 tusen e9 tusen euro (uro (3).8).
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten:
Ej kassaflödes påverkande förändringar
.31..12.2022
Kassaflöde från
finansierings-
verksamhet
Eekt Effekt
av ändrad
valutakurs Anskakaffning 31..12.2023
Riskdebenturlån 31  434 241 ––174  31 501
Leasingskulder 17 683 4 841 10  4 946 17 798
Summa skulder hänförliga till
finansieringsverksamheten 49  117 4  599 ––164  4 946  49 299
Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital
Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång 28  455  27 994
Emission aktiesparprogram  1 459
Emission incitamentprogram 271 460
Fond för inbetalt fritt eget kapital
vid årets utgång 30  184  28 455
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel vid årets ingång 170 727 171  744
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens
resultat 4 8 672 36 778
Dividendutdelning ––31  330 31  130
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner – –1 573  5 662
Aktiesparprogram 358 139
Inköp av egna aktier ––3 ––12 072
Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeekffekt ––1 537 ––985
Förändrad redovisningsprincip 590
Övrigt 1
Balanserade vinstmedel vid årets utgång 185  314  170 137
Poster inom eget kapital
Överkursfonden inkluderar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet före ..t före 1.9.20.06.
Reservfonden innehåller komponenter överförda från eget kapital enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut.
Säkringsreserven innefattar den een effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument
hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträm ännu inte har inträffat.
Fonden för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på skuldinstrument och egetkapitalinstrument
som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning.
För skuldinstrument visas realiserat resultat vid en avyttring i resultaträkningen. Vid avyttring av egetkapitalinstrument överförs instrumentets
omvärderingsbelopp till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig resultat eller övrigt totalresultat.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdieredifferenser som uppsr vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har
upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
Fonden för fritt eget kapital innefattar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet från och med ..ed 1.9.20.06.
Övrigt primärkapital består av ett så kallat AT-inst1-instrument (primärkapitaltillskott) om m 30 miljoner S0 miljoner SEK. Instrumentet är evigt med möjlighet till
förtida inlösen efter fem år. Räntan löper med  måer med 3 mån Stibor  n Stibor + 3, ,75 procent.
Förändringar i antal aktier 2023 2022
A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier
Antal aktier vid årets ingång  6 47 6 138   8 777 709  6 47 6 138  9 1 26 165
Makulering av egna aktier ––103 ––361  281
Emission aktiespargrogram 47 069
Emission incitamentsprogram 6 974 12 825
Antal aktier vid årets utgång  6 47 6 138   8 831 649  6 47 6 138 8   777 709
Se avsnittet Aktiefakta för närmare information.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
KK4. Kon0. Koncernstruktur
Ålandsbanken Abp har två dotterretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet.
Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag.
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, Ägarandel, %
Dotterbolag
Ålandsbanken Fondbolag Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder II Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder III Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder IV Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder V Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder VI Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Finland/Mariehamn IT 100
S-Crosskey Ab Finland/Mariehamn IT 60
Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till ett
sammanlagt värde om ,e om 4, miljarder euro.4 miljarder euro.
Aktier i intresseföretag och joint ventures
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, Ägarandel, %
Mäklarhuset Åland Ab Finland/Mariehamn Fastighetsförmedling  32
Alandia Holding Ab Finland/Mariehamn Holdingverksamhet  28
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Finland/Helsingfors Finansiell stödverksamhet  40
Leilisuo GP Oy Finland/Simo Vindkraft  50
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50
Uusimo GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50
Noatun Vindpark Norra Ab Finland/Mariehamn Vindkraft 40
Noatun Vindpark Södra Ab Finland/Mariehamn Vindkraft 40
Innehav i fastighetsbolag
Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några konsolideras enligt nedan.
Registreringsland Konsolidering Ägarandel, Ägarandel, %
Fastigheter i eget bruk
Fastighets Ab Godby Center Finland/Finström Gemensam verksamhet 11
Förvaltningsfastigheter
Fastighets Ab Nymars Finland/Sottunga Gemensam verksamhet 30
Fastighets Ab Västernäs City Finland/Mariehamn Gemensam verksamhet 50
Fastighets Ab Horsklintlint Finland/Kökar Kapitalandelsmetod 20
Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS  redovisats som Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS 11 redovisats som
gemensamma verksamheter.
K. AkK41. Aktivt förvaltat kapital 2023 2022
Fondandelsförvaltning  4 37 2 617 4   023 986
Diskretionär kapitalförvaltning   2 701 934   2 488 957
Rådgivande förvaltning   2 583 828  2 01 0 186
Externa fonder 118 014 114 248
Summa   9 776 392 8  637  377
varav egna fonder i diskretionär
och rådgivande kapitalförvaltning 871  748 794  489
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. Ställda säkerheterK42. Ställda säkerheter 2023 2022
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut  9 500  22 863
Statspapper och obligationer 57  282 46  207
Utlåning till allmänheten  1 1 80 175  1 2 50 830
Övrigt  3 827  3 686
Summa för egna skulder ställda säkerheter  1 25 0 784  1 3 23 586
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer 48  231 56 130
Övrigt 594 593
Summa övriga ställda säkerheter  48 824 56  723
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger
skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
K. ÅtK43. Åtaganden utanför balansräkningen 2023 2022
Garantier  21 372 22  896
Outnyttjade checkräkningslimiter 359  115 326  473
Outnyttjade kreditkortslimiter 92  525 88  570
Outnyttjade kreditmöjligheter 34 9 655 700  120
Övriga förbindelser 15 611 28 060
Summa 838  277  1 1 66 120
Avsättning för förväntad förlust 142 42
KK4. Pensionsans4. Pensionsansvar
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats delvis genom
Arpl-försäkring (premiebestämd plan) och delvis via Ålandsbanken
Abp:s Pensionsstiftelse r.s. (förmånsbestämd plan). Ålandsbanken
Abp.s Pensionsstiftelse är stängd sedan  juni dan 30 juni 199. Pers1. Personer som
ingår i stiftelsen har rätt att gå i pension vid fyllda yllda 63––6 år bero5 år beroende
på födelseåret. Den fulla ålderspensionen utgör gör 6 procent av den 0 procent av den
pensionsgrundande lönen, som uträknas enligt samma princip som
vid ArPL. Familjepension utgör L. Familjepension utgör 30 pro60 procent beroende på om den
efterlevande maken/makan är ensam eller har ett eller flera barn.
Enligt det finska kollektivavtalet inom finansbranschen, har de
anställda delvis rätt till pension vid en lägre ålder än vad den allmänna
lagstiftningen idag stadgar. Arbetsgivaren är skyldig att trygga pen-
sionsförmåner av Finansbranschens kollektivavtal, vilket bekräftades
under under 20 av arbe17 av arbetsdomstolens beslut.
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-
planen och är historiskt till stor del förmånsbestämd. Nyanställda ingår
fr.o.m.  maj  i en ny premiebe. 1 maj 2013 i en ny premiebestämd tjänstepensionsplan, s.k.
BTP. BT1. BTP-planen är tryggad genom försäkring i bolaget SPP. I Sverige
utgår ålderspension från och med ch med 6 år och p5 år och pensionslöftet för ålders-
pension utgör  procent av pgör 10 procent av pensionsmedförande lön på lönedelar
under under 7, inkomstb,5 inkomstbasbelopp (ibb),  procent på lön, 65 procent på lönedelar mellan
7, och ,5 och 2 ibb samt 0 ibb samt 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan  och lar mellan 20 och 3 ibb. 0 ibb.
Pensionslöftet för familjepension är tet för familjepension är 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan
7, och ,5 och 2 ibb samt ,0 ibb samt 16,2 procent p5 procent på lönedelar mellan  odelar mellan 20 och  ibb.ch 30 ibb.
Durationen för de förmånsbesmda planerna för Finland är  (mda planerna för Finland är 11 () 10)
år och för Sverige  () årår och för Sverige 14 (13) år .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
2023 2022
Redovisade belopp i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring 309 258
Räntekostnader ––3 77
Administrationskostnader 182 141
Kostnader (nader (+) /intäkter (er (−) i resultaträkningen 488 476
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
i övrigt totalresultat
Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) finansiella antaganden ––2  148  9 261
Aktuariell vinst ()+)/förlust () erfarenhetsbaserad ––809 ––557
Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) på förvaltningstillgångar 990 ––1  626
Övrigt totalresultat ––1 967  7 078
Totalt ––2 455  6 602
Redovisade belopp i balansräkningen
Pensionsförpliktelse  23 791  21 206
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 21  924 21  626
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), netto ––1 867 420
Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Finland 984 450
Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Sverige ––883 ––30
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), totalt ––1 867 420
Förändring av pensionstillgångar, netto
Ingående balans 420 6  318
Resultat ––488 476
Övrigt totalresultat ––1 967  7 078
Premiebetalningar 197 54
ValutaeekValutaeffekt ––28 82
Utgående balans ––1 867 420
Pensionsförpliktelse
Ingående balans  21 206  30 580
Kostnader avseende tjänstgöring 309 258
Räntekostnader 296 332
Utbetalda ersättningar ––1 017 ––927
ValutaeekValutaeffekt 40 ––334
Aktuariella vinster ()+)/förluster (–)  2 957 8  704
Utgående balans  23 791 21  206
Förvaltningstillgångar
Ingående balans 21  626 24  262
nteintäkt 299 256
Premiebetalningar 197 54
Utbetalda ersättningar ––1 017 ––927
Aktuariella vinster ()+)/förluster (–) 990 ––1  626
ValutaeekValutaeffekt 12 ––252
Administrationskostnader ––182 ––141
Utgående balans 21  924 21  626
Fördelning av förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar  4 683  6 698
Noterade fondandelar 4  310  4 523
Noterade räntebärande värdepapper  6 727  6 950
Fastigheter 2  198 2  372
Övriga förvaltningstillgångar  4 006 1  187
Summa  21 924  21 730
I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om  tusen euro (), samt banktillgodohavanden om   tusen euro ()I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om 40 tusen euro (48), samt banktillgodohavanden om 3 468 tusen euro (532) .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Utfall  2023 Prognos Prognos 2024
Framtida kassaflöden
Betalda förmåner 57 58
2023 2022
Finland, d, % Sverige, Sverige, % Finland, d, % Sverige, Sverige, %
Antaganden
Diskonteringsränta ,3,20 3,,15 ,3,85 ,4,40
Ökning av lönekostnader ,2,25 ,2,20 ,2,35 ,2,40
Indexökning av pensioner ,2,25 ,2,20 ,2,35 ,2,40
nsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga antaganden
Ändring i
antagande, gande, %
Ökning i
antagande
Minskning i
antagande
Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde,
netto ökar (ar (+)/minskar (–)
Diskonteringsränta ,0,5 ––1 423 1  659
Förväntad löneökning ,0,5 334 ––320
Förväntad pensionsökning ,0,5  1 261 ––1  178
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträar och förändringar i Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i
några av antagandena kan vara korrelerande. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod
som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.
Banken är exponerad för ett antal risker genom sina förmåns-
besmda planer. Nedan beskrivs de mest väsentliga riskerna.
tillgångsvolatilitet
Pensionsansvaret beräknas med hjälp av en diskonteringsränta base-
rad på företagsobligationer med gott kreditbetyg. Om förvaltnings-
tillgångarna genererar sämre avkastning än diskonterings räntan
kommer det att orsaka ett underskott. I förvaltningstillgångarna
ingår en betydande andel aktier, vilka på lång sikt förväntas ge högre
avkastning än diskonteringsräntan, samtidigt som det ger högre
volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsansvarets
långsiktiga karaktär anser banken att en fortsatt hög andel aktier är
lämpligt för att hantera planerna på ett et effektivt sätt.
för  ändringar i obligationsräntor
Ifall räntorna på företagsobligationerna sjunker så leder det till att
pensionsförpliktelsen ökar. Detta kompenseras delvis med att värdet
på de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna ökar.
inflationsrisk
Pensionsförpliktelsen är kopplad till inflation. Högre inflation kommer
att leda till att pensions förpliktelsen ökar. Förvaltningstillgångarna
påverkas inte av inflation i någon väsentlig utsträckning, vilket inne-
bär att om inflationen ökar så kommer det att leda till ett ökat under-
skott ipensionsplanerskott i pensionsplanerna.
förvänt ad livslängd
Pensionsplanerna genererar pensioner som sträcker sig över de
anställdas livslängd. Detta innebär attom den fört om den förväntade livslängden
ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka.
KK4.5. Leasingansvar 2023 2022
De finansiella leasingskulderna ska betalas
enligt följande: Minimihyror ntor Nuvärde Minimihyror Räntor Nuvärde
Under  åUnder 1 år  4 881 585  4 296  4 077 579 3  497
– år1–5 år 13 210  1 056 12  155 13  199 1  316 11 883
Över  årÖver 5 år  1 385 38 1 347 2  386 84 2  302
Summa 19 477 1  679 17 798 19 661  1 979 17 683
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
K. UpplysningK46. Upplysningar om närstående 2023 2022
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Tillgångar
Utlåning till allmänheten 15 325 13 531 15 046 13 345 0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 61 58
Summa 15 325 13 592 0 15 046 13 403 0
Skulder
Inlåning från allmänheten 6  514 106  180 268  6 385 87 405 412
Summa 6  514 106  180 268  6 385 87  405 412
Intäkter och kostnader
nteintäkter 171 893 67 420
Räntekostnader ––16 ––2 538 ––5 ––338
Provisionsintäkter 5 131 1 6 141 1
Övriga intäkter 10 9
Summa 160 ––1 504 1 68 232 1
Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen, ledningen och övriga närstående företag.
Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära familjemedlemmar. Till närstående räknas
bolag eller person som har ett betydande inflytande. Till de närstående räknas också bolag, i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person
har ett bestämmande inflytande. Närstående företag omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s.
Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller finansiering sker till samma villkor och enligt
samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta tillämpas på krediter till personal i den finländska verksamheten. Personalräntan fastställs
av ledningsgruppen och uppgick per den .. till , av ledningsgruppen och uppgick per den 31.12.2023 till 3,50 procent (,). procent (1,00).
Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta.
För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M.För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M34.
För upplysning om koncernstruktur se not M.För upplysning om koncernstruktur se not M40.
Ersättning till ledande befattningshavare 2023 2022
Löner och andra kortfristiga ersättningar
1
  2 1 93  2 446
Aktierelaterade ersättningar  233 225
Summa   2 426 2  671
Ledande befattningshavare omfattar koncernledningen samt verkställande direktör.
1
Inkluderar lön, förmåner och utbetald kontant rörlig ersättning .
KK47. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder 2023 2022
Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder
Finansiella tillgångar och skulder som är föremål
för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp  27 258 47 985 26  637 63 995
Kvittade belopp
Summa 2 7 258 47  985 26  637 63 995
Relaterade belopp som inte kvittas
Finansiella instrument, nettningsavtal ––7 683 ––7 683 ––7 610 ––7  610
Finansiella instrument, säkerheter ––32 043 ––39 831
Kontanter, säkerheter – –7 232 ––528 ––3  333
Summa av belopp som inte har kvittats ––14 915 40  253 ––7 610 ––50 775
Nettobelopp 12 343  7 731 19 027 13 220
Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS  och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller
liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde-
papperslån. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande
avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats i balansräkningen, därför
är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar eller
skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
KK4. Vä8. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut
I januari  emitterI januari 2024 emitterade Ålandsbanken en ny säkerställd obligation om tälld obligation om 30 miljoner euro med tre och et0 miljoner euro med tre och ett halvt års löptid.
I januari  anslöt sig Ålandsbanken till Science BI januari 2024 anslöt sig Ålandsbanken till Science Based Targets initiative (SBTi). SBTi är ett samarbete mellan CDP (tidigare Carbon Disclosure
Project), World Resources Institute (WRI), Världsnaturfonden (WWF) och FN:s Global Compact (UN Global Compact). Ansökningsprocessen
genomförs i flera steg. Efter att avsiktsförklaringen är antagen är nästa steg att fastställa utsläppsminskningsmål i linje med SBTi:s kriterier för
vetenskapligt baserade miljömål. När målen är färdigt formulerade är det sedan SBTi som ociellt validerar måm officiellt validerar målen.
En stämningsansökan har i januari an har i januari 2 lämnats in mot Ålandsbanken f024 lämnats in mot Ålandsbanken från ett konkursbo, som kräver Ålandsbanken på ett belopp i storleks-
ordningen ordningen 6, miljoner euro. Banken be,5 miljoner euro. Banken bestrider detta krav.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets resultaträkning
(tusen euro)
Moderbolaget ... ...
Not nr
nteintäkter    
Räntekostnader –  –
Räntenetto M    
Provisionsintäkter  
Provisionskostnader –  
Provisionsnetto M   
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde M – 
Intäkter från egetkapitalinstrument M   
Övriga intäkter M  
Intäkter sammanlagt   
Personalkostnader M  
Övriga kostnader M   
Lagstadgade avgifter M  –
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar M, M –  
Kostnader sammanlagt – 
Resultat före kreditförluster    
Slutliga och förväntade kreditförluster M –  
Rörelseresultat  
Bokslutsdispositioner    
Inkomstskatt M  – 
Räkenskapsperiodens resultat   
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets balansräkning
(tusen euro)
Moderbolaget .. ..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M   
Utlåning till kreditinstitut M   
Utlåning till allmänheten M      
Skuldebrev M  
Aktier och andelar M  
Aktier och andelar i intresseföretag M    
Aktier och andelar i företag inom samma koncern M    
Derivatinstrument
M    
Immateriella tillgångar M  
Materiella tillgångar M  
Övriga tillgångar M    
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
M   
Uppskjutna skattefordringar M    
Tillgångar totalt      
Skulder
Skulder till kreditinstitut M  
Inlåning från allmänheten M      
Emitterade skuldebrev M   
Derivatinstrument
M   
Övriga skulder M    
Avsättningar M  
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
M   
Efterställda skulder M    
Uppskjutna skatteskulder M  
Skulder totalt      
Bokslutsdispositioner
Allmän kreditförlustreserv
 
Bokslutsdispositioner totalt  
Eget kapital
Aktiekapital    
Överkursfond    
Reservfond  
Säkringsreserv –
Fond för verkligt värde – 
Omräkningsreserv –  
Fond för fritt eget kapital    
Balanserade vinstmedel   
Eget kapital totalt  
Skulder och eget kapital totalt      
Åtaganden utanför balansräkningen M
Åtaganden för kunders räkning
till förmån för tredje part
Garantier   
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund    
Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet  §.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Moderbolaget
Aktie-
kapital
Överkurs-
fond
Reserv-
fond
Säkrings-
reserv
Fond för
verkligt
värde
Om-
räknings-
dierens
Egna
aktier
Fond för
inbetalt
fritt eget
kapital
Balans-
erade
vinst-
medel
Totalt
Eget kapital ..        –    
Periodens resultat   
Förändring i verkligt värde – –  
Omräkningsdierens – –
Inköp av egna aktier – –
Makulering av egna aktier  –
Dividendutdelning  
Incitamentsprogram  
Eget kapital ..      –  –    
Periodens resultat   
Förändring i verkligt värde    
Omräkningsdierens  
Dividendutdelning –  – 
Incitamentsprogram  
Aktiesparprogram    
Eget kapital ..      –       
För vidare uppgifter, se not M samt avsnittet Aktiefakta.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets kassaflödesanalys
(tusen euro)
Moderbolaget ... ...
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat  
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar   
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto    
Orealiserade värdeförändringar  –
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade masskuldebrev   
Resultat från investeringsverksamhet –
Dividend från intresse- och dotterföretag – –
Betalda inkomstskatter –  –
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev  –
Utlåning till kreditinstitut  
Utlåning till allmänheten  
Övriga tillgångar  –
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut –  –
Inlåning från allmänheten –  
Emitterade skuldebrev  –
Övriga skulder   – 
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt   – 
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar – 
Försäljning av aktier och andelar 
Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag  
Investering i materiella tillgångar – – 
Försäljning av materiella tillgångar  
Investering i immateriella tillgångar – – 
Kassaflöden från investeringsverksamheten totalt  –
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission   
Inköp egna aktier –
Ökning av riskdebenturer 
Minskning av riskdebenturer  –
Betald dividend –  – 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt   – 
Kursdierens i likvida medel  –
Förändring i likvida medel   
Likvida medel vid årets början   
Kassaflöde från löpande verksamhet   
Kassaflöde från investeringsverksamhet   –
Kassaflöde från finansieringsverksamhet –  
Kursdierens i likvida medel  –
Likvida medel vid årets slut   
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker   
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut   
Totalt   
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbara fodringar på kreditinstitut, övrig fodringar på kreditinstitut och skuldebrev med
ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning
till materiella och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främ-
mande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om   tusen euro ( ), betalda räntor om   tusen euro ( ) och erhållna dividendintäkter om  tusen euro ().
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter moderbolaget
    
M. Moderbolagets redovisningsprinciper .................................. 
  
M. ntenetto ...................................................................................
M. Provisionsnetto ........................................................................... 
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ..............
M. Intäkter från egetkapitalinstrument ......................................
M. Övriga intäkter ............................................................................
M. Personalkostnader .....................................................................
M. Övriga kostnader ........................................................................ 
M. Lagstadgade avgifter .................................................................
M. Slutliga och förväntade kreditförluster ................................. 
M. Inkomstskatt ................................................................................
  
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden,
bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden ..............
M. Tillgångar och skulder per valuta ...........................................
M. Innehav av skuldebrev ..............................................................
M. Utlåning till kreditinstitut..........................................................
M. Utlåning till allmänheten ..........................................................
M. Aktier och andelar ......................................................................
M. Derivatinstrument ...................................................................... 
M. Immateriella tillgångar ..............................................................
M. Materiella tillgångar ................................................................... 
M. Övriga tillgångar .........................................................................
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..................
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ...........................
M. Skulder till kreditinstitut ...........................................................
M. Inlåning från allmänheten ....................................................... 
M. Emitterade skuldebrev .............................................................. 
M. Övriga skulder ............................................................................. 
M. Avsät tningar ................................................................................
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .................. 
M. Efterställda skulder .................................................................... 
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder .................. 
M. Fordringar på koncernbolag .................................................... 
M. Skulder till koncernbolag ..........................................................
    
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning ...............................
M. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp
........................................................................................................ 
M. Finansiella transaktioner med närsende ..........................
   

M. Ställda säkerheter .......................................................................
M. Åtaganden utanför balansräkningen .....................................
M. Hyresåta ganden ......................................................................... 
 
M. Dotter- och intresseföretag .....................................................
M. Utdelningsbara medel ...............................................................
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Noter till resultaträkningen
M. Räntenetto  
Utlåning till kreditinstitut   
Utlåning till allmänheten  
Skuldebrev   
Derivatinstrument   
Övriga ränteintäkter  
Summa ränteintäkter    
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod  
Skulder till kreditinstitut  
Inlåning från allmänheten   
Skuldebrev    
Efterställda skulder   
Derivatinstrument   
Övriga räntekostnader 
Summa räntekostnader   
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod   
Räntenetto    
Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är  tusen euro ().
Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är  tusen euro ().
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Negativa ränteintäkter från placeringar redovisas som räntekostnader medan erhållna negativa räntor för skulder redovisas som ränteintäkter.
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
(tusen euro)
M. Moderbolagets redovisningsprinciper
Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen,
Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i
kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens
före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet
med finländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo-
visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges.
Goodwill
Goodwill avskrivs planenligt under  år.
Bokslutsdispositioner
Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar som
Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av inkomst
av näringsverksamhet  .
I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Provisionsnetto  
Inlåning    
Utlåning   
Betalningsförmedling  
Fondprovisioner  
Förvaltningsprovisioner  
Värdepappersförmedling   
Juridiska tjänster  
Garantiprovisioner  
Övriga provisioner   
Summa provisionsintäkter  
Betalningsprovisionskostnader  
Förvaltningsprovisionskostnader – 
Värdepappersprovisionskostnader –  –
Övriga provisionskostnader  –
Summa provisionskostnader –  
Provisionsnetto   
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde  
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument – – – –
Övriga finansiella poster – – –   
Summa värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen   –    
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Realiserade värdeförändringar     
Förväntade kreditförluster    
Summa värderingskategori verkligt värde
via övrigt totalresultat      
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument     – –
varav säkrad post –  –   
Säkringsredovisning   –     
Värderingskategori upplupet anskaningsvärde
Lån   – –   –  
Skuldebrev    
Summa värderingskategori upplupet
anskaningsvärde – – –   –  
Valutaomvärdering –  – –
Summa   – –    
M. Intäkter från egetkapitalinstrument  
Innehav som redovisas till verkligt värde via
övrigt totalresultat  
Intresseföretag  
Företag inom samma koncern    
Summa   
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Personalkostnader  
Löner och arvoden    
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp  
Pensionskostnader   
Övriga lönebikostnader   
Summa  
Antal anställda
Fast heltidsanställda  
Fast deltidsanställda 
Visstidsanställda  
Summa  
M. Övriga kostnader  
IT-kostnader (exkusive marknadsdata)   
Hyror    
Övriga lokal- och fastighetskostnader   
Marknadsföringskostnader   
Marknadsdata   
Personalrelaterade kostnader   
Telefoni, porto   
Resekostnader  
Köpta tjänster  
Övriga kostnader   
Summa   
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden  
Enligt revisionslagen  §  mom.  punkt  
Utbetalda konsultarvoden
Skatt  
Övrigt  
Summa  
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ().
M. Övriga inkter  
Hyresintäkter från fastigheter  
Koncerninterna tjänster  
Intäkter från förvärvade avtal 
Övriga intäkter   
Summa  
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter  
Övriga intäkter
Övriga kostnader – –
Summa
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Lagstadgade avgifter  
Garantiavgift

Stabilitetsavgift    
Totalt    
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift  
Erlagt av Gamla insättargarantifonden – – 
Stabilitetsavgift    
Förvaltningsavgift  
Summa   
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fyra år framöver till godo.
M. Slutliga och förväntade kreditförluster 
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten     –  – 
Åtaganden utanför balansräkningen  – 
Skuldebrev  – –
Summa förväntade kreditförluster  – –  – 
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev  – 
Summa  – –

Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten  –    –  
Åtaganden utanför balansräkningen   
Skuldebrev  
Summa förväntade kreditförluster  –   –  
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev  – 
Summa  – 
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
 
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång         
Nya och ökade individuella nedskrivningar        
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto)   – – –
Återfört från tidigare gjorda reserveringar – – – – –    –
Utnyttjat för konstaterade förluster – –  
Valutakursdierenser – –  – 
Reserv vid årets utgång         
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Noter till balansräkningen
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden
 
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank    
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev       
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten            
Skuldebrev     
Aktier och andelar    
Aktier i intresseföretag      
Aktier i dotterbolag        
Derivatinstrument        
Summa finansiella tillgångar            
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten            
Emitterade skuldebrev     
Derivatinstrument       
Efterställda skulder        
Summa finansiella skulder            

Nivå  Nivå  Nivå  Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev    
Utlåning till allmänheten  
Aktier och andelar   
Derivatinstrument    
Summa      
Skulder
Emitterade skuldebrev  
Derivatinstrument   
Summa  
M. Inkomstskatt  
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år 
Aktuell skatt    
Förändring av uppskjuten skatt – 
Summa    
Nominell skattesats i Finland,  , ,
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader,  –, –,
Svensk skattesats,  , ,
Skatt avseende tidigare år,  ,
Övrigt,  ,
Eektiv skattesats,  , ,
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen , procent.
Skattesatsen i Sverige är , procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp

Nivå  Nivå  Nivå  Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev    
Utlåning till allmänheten  
Aktier och andelar    
Derivatinstrument    
Summa      
Skulder
Emitterade skuldebrev   
Derivatinstrument    
Summa    
Nivå  Instrument med noterade marknadspriser
Nivå  Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå  Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
 
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå 
Redovisat värde vid årets ingång   
Nyanskaning/Omklassificering   
Avyttrat/förfallet under året –
Realiserad värdeförändring –
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat –  
Redovisat värde vid årets utgång    
Ingen överföring har skett mellan nivå  och nivå .
M. Tillgångar och skulder per valuta 
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker     
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev     
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten        
Skuldebrev  
Aktier och andelar    
Derivatinstrument     
Övriga ej valutafördelade poster  
Summa tillgångar            
Skulder till kreditinstitut        
Inlåning från allmänheten         
Emitterade skuldebrev   
Derivatinstrument    
Efterställda skulder   
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital    
Summa skulder och eget kapital            
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter –    
Nettoposition i valuta (EUR)    
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska filialens redovisning är i
svenska kronor.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Innehav av skuldebrev  
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer         
Säkerställda bostadsobligationer        
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut       
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Statsobligationer       
Säkerställda bostadsobligationer       
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut       
Övriga skuldebrev
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev          
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Företagsobligationer      
Summa övriga skuldebrev      
Summa skuldebrev
        
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.
M. Utlåning till kreditinstitut  
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut    
Utländska banker och kreditinstitut        
Summa     

EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker      
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev      
Utlåning till kreditinstitut       
Utlåning till allmänheten          
Skuldebrev  
Aktier och andelar   
Derivatinstrument    
Övriga ej valutafördelade poster    
Summa tillgångar           
Skulder till kreditinstitut    
Inlåning från allmänheten            
Emitterade skuldebrev      
Derivatinstrument       
Efterställda skulder    
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital   
Summa skulder och eget kapital            
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter –   
Nettoposition i valuta (EUR)     
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska filialens redovisning är i
svenska kronor.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Utlåning till allmänheten  
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag  –     –  
Oentlig sektor   –     –  
Hushåll    –          
Hushållens intresseorganisationer  –    –  
Utlandet    –       –   
Summa    –        –   
varav efterställda fordringar  
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
M. Aktier och andelar  
Innehav som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Noterade  
Onoterade    
Summa  
Aktier och andelar i ägarintresseföretag   
Aktier och andelar i företag inom samma koncern    
Summa aktier och andelar    
M. Derivatinstrument  
Nominellt belopp/löptid
under  år – år över  år
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar          
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer        
Summa          
Derivat för marknadsvärdesäkring
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar            
Summa             
Derivat för kassaflödessäkring
nterelaterade kontrakt
Ränte- och valutaswappar   
Summa   
Summa derivatinstrument                   
varav clearat OTC
varav clearat             
Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Immateriella tillgångar 
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året       
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar    
Årets nedskrivningar – –
Valutaeekt   
Anskaningsvärde vid utgången av året       
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året –  – – –   
Årets avskrivningar – – – –
Valutaeekt –  – –
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året – – – – –
Utgående restvärde    

Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året        
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar  
Avyttringar och utrangeringar – –
Valutaeekt – – – –
Anskaningsvärde vid utgången av året      
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året  –    
Avyttringar och utrangeringar  
Årets avskrivningar – –   – – 
Valutaeekt     
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året –    – –   
Utgående restvärde    
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Materiella tillgångar  
Förvaltningsfastigheter  
Rörelsefastigheter   
Övriga materiella tillgångar  
Summa  
Förvaltnings–
fastigheter
Rörelse–
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärde       
Nyanskaning     
Avyttringar och utrangeringar  – –  – 
Överföring mellan poster –  –  
Valutaeekt  – –
Utgående anskaningsvärde       
Ingående ackumulerade avskrivningar –    –   –
Årets avskrivning   – –
Årets nedskrivning – –
Avyttringar och utrangeringar    
Valutaeekt – – 
Utgående ackumulerade avskrivningar –   – – – – 
Ingående uppskrivningar   
Utgående ackumulerade uppskrivningar    
Redovisat värde        
varav byggnader   
varav mark- och vattenområden  
varav aktier i fastighetssammanslutningar    
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
M. Övriga tillgångar  
Betalningsförmedlingsfordringar   
Fondlikvidfordringar   
Kundfordringar  
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar  
Övriga    
Summa    
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter  
Upplupna ränteintäkter   
Övriga upplupna intäkter   
Förutbetalda skatter  
Anteciperad dividend    
Övriga förutbetalda kostnader   
Summa   
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder  
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar  
Hyllavskrivningar  
I förskott erhållna intäkter  
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat  
Kassaflödessäkring 
Övrigt  
Summa uppskjutna skattefordringar    
Uppskjutna skatteskulder
Finansiella tillgångar värderade via
övrigt totalresultat
Aktier och andelar   
Summa uppskjutna skatteskulder   
Netto uppskjutna skatter  
I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om   tusen euro ( ).

..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar   
Hyllavskrivningar   
Intäkter erhållna i förskott  – 
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat  – 
Aktier och andelar värderade via övrigt totalresultat –   –
Kassaflödessäkring  –
Övrigt  – 
Summa   – 

..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar  – 
Hyllavskrivningar   
Värdering finansiell skuld  
Intäkter erhållna i förskott   
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat    
Aktier och andelar värderade via övrigt totalresultat  – –
Kassaflödessäkring  
Övrigt  
Summa    
M. Skulder till kreditinstitut  
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker        
Finländska kreditinstitut    
Utländska banker och kreditinstitut        
Summa       
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Inlåning från allmänheten  
Företag      
Oentlig sektor   
Hushåll      
Hushållens intresseorganisationer    
Utlandet      
Summa      
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
M. Emitterade skuldebrev  
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat     
varav till upplupet anskaningsvärde     
Säkerställda obligationer       
varav verkligt värdesäkring       
Summa     
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
M. Övriga skulder  
Betalningsförmedlingsskulder    
Fondlikvidskulder   
Leverantörsskulder    
Övriga   
Summa    
M. Avsättningar  
Avsättning
för åtaganden
utanför
balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning
för åtaganden
utanför
balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång     
Avsatt under året        
Belopp som tagits i anspråk – –  
Outnyttjade belopp som återförts – –  
Valutakursförändringar   – – –
Avsättningar vid årets utgång      
Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga avsättningar består av
avgångsvederlag och operativa förluster.
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter  
Upplupna räntekostnader   
Upplupna kostnader  
Upplupna skatter   
Förutbetalda intäkter  
Summa  
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Efterställda skulder  
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /   
Green Floating Rate Tier  Note      
Floating Rate Callable Tier     
Primärkapitaltillskott
Floating Rate Perpetual AT Note         
Summa            
nta: Återbetalning:
Green Floating Rate Tier  Note Stibor  mån ,  ..
Floating Rate Callable Tier   Stibor  mån ,  ..
Floating Rate Perpetual AT Note Stibor  mån ,  Evig
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger  procent
skrivs kapitalbeloppet ned med  procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder 
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran  mån – mån – mån – år – år  år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev       
Utlåning till kreditinstitut    
Utlåning till allmänheten                
Övriga skuldebrev   
Aktier och andelar   
Derivatinstrument           
Immateriella tillgångar  
Materiella tillgångar  
Övriga tillgångar  
Summa                  
Skulder
Skulder till kreditinstitut    
Inlåning från allmänheten           
Emitterade skuldebrev         
Derivatinstrument       
Övriga skulder  
Eterställda skulder   
Eget kapital och bokslutsdispositioner    
Summa                  
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran  mån – mån – mån – år – år  år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev        
Utlåning till kreditinstitut  
Utlåning till allmänheten                
Övriga skuldebrev    
Aktier och andelar  
Derivatinstrument          
Immateriella tillgångar  
Materiella tillgångar  
Övriga tillgångar  
Summa                    
Skulder
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten             
Emitterade skuldebrev        
Derivatinstrument         
Övriga skulder    
Eterställda skulder    
Eget kapital och bokslutsdispositioner    
Summa                   
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Fordringar på koncernbolag  
Utlåning till allmänheten  
Övriga tillgångar  
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter   
Summa   
M. Skulder till koncernbolag  
Inlåning från allmänheten   
Övriga skulder  
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter    
Summa   
Noter angående personal och ledning
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning  
Lampi, Nils  
Taxell, Christoer  
Ceder, Åsa
 
Karlsson, Anders Å  
Valassi, Ulrika  
Wiklöf, Anders  
Leino-Haltia Mirel  
Medlemmar i styrelse  
Verkställande direktör  
Övriga medlemmar i ledningsgrupp   
I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen finns inga pensionsförpliktelser. Verkställande direktörens pensionsförmåner grundar sig på
gängse anställningsvillkor.
Avgick som styrelsemedlem  mars .
M. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp
Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning.
M. Finansiella transaktioner med närstående
Se not K i Noter till koncernens finansiella rapporter.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
M. Åtaganden utanför balansräkningen  
Garantier  
Outnyttjade checkräkningslimiter   
Outnyttjade kreditkortslimiter   
Outnyttjade kreditmöjligheter   
Övriga förbindelser  
Summa     
Avsättning för förväntad förlust  
Garantier för dotterbolag   
Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag  
Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag
M. Hyresåtaganden  
Hyresåtaganden att erlägga
Under  år  
Över  och under  år   
Över  år  
Summa  
Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal.
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
M. Ställda säkerheter  
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut    
Statspapper och obligationer   
Utlåning till allmänheten      
Övrigt   
Summa för egna skulder ställda säkerheter      
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer    
Övrigt  
Summa övriga ställda säkerheter    
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger
skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Övriga noter
M. Dotter- och intresseföretag 
Hemort Ägarandel,  Bokfört värde
Dotterbolag
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn   
S-Crosskey Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn  
Ålandsbanken Fonder Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder II Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors 
Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Helsingfors 
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab Mariehamn 
Summa  
Inresseföretag och joint ventures
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn  
Alandia Holding Ab Mariehamn   
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 
Leilisuo GP Oy Simo 
Riitamaa-Nurmesneve GP Oy Helsingfors 
Uusimo GP Oy Helsingfors 
Noatun Vindpark Norra Ab Mariehamn 
Noatun Vindpark Södra Ab Mariehamn 
Summa 
Bostads- och fastighetssammanslutningar
Fastigheter i eget bruk
FAB Godby Center Finström  
Summa 
Förvaltningsfastigheter
FAB Horsklint Kökar  
FAB Nymars Sottunga  
FAB Västernäs City Mariehamn  
Summa 
M. Utdelningsbara medel  
Balanserade vinstmedel   
Fond för inbetalt fritt eget kapital    
Aktiverade utvecklingsutgifter – –
Summa    
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter hållbarhet
H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO
e ..........................................
H. Taxonomirapportering ............................................................... 
H. Ansvarsfulla investeringar .........................................................
H. Ansvarsfulla krediter ...................................................................
H. Medarbetare och personal ........................................................
H. Samhällsengagemang ................................................................. 
H. Inköp och leverantörer ..............................................................
H. FN:s globala målsättningar och överblick av
Ålandsbankens relaterade aktiviteter .....................................
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Noter till Ålandsbankens hållbarhet
Ålandsbankens utsläpp i form av koldioxidekvivalenter (CO
e) sam-
manställs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG). Enligt
GHG-protokollet redovisas utsläppen i tre scope. Ålandsbankens
egen operativa verksamhet omfattar scope , vilket består av driv-
medel för tjänste- och firmabilar, scope  som består av energi-
användning i Ålandsbankens egna lokaler, samt slutligen indirekta
leverantörsrelaterade utsläpp från inköp av varor och tjänster i
scope  uppströms. Ålandsbanken klimatfinansierar motsvarande
utsläppen som genereras från den egna verksamheten.
Utsläppen från den egna operativa verksamheten kompletteras
med information om utsläppen i Scope : nedströms avseende
investeringar, vilket innebär utsläpp beräknade utifrån kreditport-
följen, Treasury-verksamheten samt våra kunders investeringar i
våra förvaltningslösningar. Tillgänglig data för samtliga påverkans-
områden för kreditportföljen (scope  nedströms från kreditportföl-
jens perspektiv) saknas dock fortfarande. För att förbättra möjlig-
heterna till jämförelse mellan de olika områdena, visas dessa upp-
delade i sina respektive scope ,  och , sett från deras perspektiv.
I takt med att tillgången till data hela tiden förbättras utvecklas
också metoderna för att beräkna utsläppen. För att ge en rättvis-
ande bild av utvecklingen räknas jämförelsesiffror för historiska
perioder om med senaste tillgänglig data och metod. En effekt
blir att den tidigare genomförda klimatfinansieringen inte längre
matchar de omräknade siffrorna, även om de matchade vid den
då rådande tidpunkten.
Även jämförelsetalen för basåret  räknas om för att skapa
möjlighet till kontinuerlig uppföljning. Jämfört med basåret  har
Ålandsbankens utsläpp minskat med  procent. Under  ökade
utsläppen jämfört med föregående år, drivet av våra egna operativa
utsläpp och utsläppen från kundernas investeringar. Avseende de
egna operativa utsläppen, ser vi att de främsta områdena är inköp,
med fokus på renoveringen av huvudkontoret i Mariehamn samt en
ökad mängd affärsresor.
Våra kunders investeringar står för den största andelen av
Ålandsbankens utsläpp, där utsläpp i scope  ökade markant från
 till . Vi bedömer att jämförbarheten mellan olika år för
dessa utsläpp fortfarande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är
låg för scope -data. En stor variation finns också i omfattningen av
rapporterade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att upp-
gifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att använ-
das för jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de
bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av
bolagen rapporterar scope . Denna utveckling är positiv, även om
den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger.
H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO
e
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Egna utsläpp
, växthusgaser
ton CO
e  
 vs  
 vs 
Scope 
Utsläpp från ägda eller kontrollerade resurser  
Summa scope   
Scope 
Energirelaterade utsläpp   –  
varav utsläpp från el enligt marknadsbaserad metod  –  –
Summa scope    –  –
Scope , uppströms
Inköpa varor och tjänster      
Kapitalvaror     –
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter   –  –
Transport och distribution     
Avfall som genereras av egna verksamheten  
Aärsresor    
Leasade tillgångar    
Summa scope , uppströms    
Summa, egna utsläpp      
Klimatfinansiering
–  – –
Utsläpp från el enligt platsbaserad metod   –  –
Scope , nedströms (se specifkation på nästföljande sidor)
Investeringar           –
Kreditportföljen     –  –
Treasuryportföljen   –   –
Summa, scope , nedströms           –
Totalsumma växthusgaser           –
Utsläppen för den egna operativa verksamheten beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer samt Åland Index, och tar sin grund i kostnadsförda aktiviteter i resultaträkningen.
Undantag finns i scope , där köpt miljöcertifierad el avräknas till  CO
e-utsläpp enligt marknadsbaserad metod, samt fjärrvärme där CO
e-utsläppen beräknas baserat på faktisk
fjärrvärmeförbrukning, dock begränsad till Ålandsbankens kontor i egenägda fastigheter. Avseende den andel av elförbrukningen som härrör från icke-förnyelsebara källor ligger
dock den faktiska förbrukningen till grund för värdet som multipliceras med en utsläppsfaktor. Uträkningsmetoden har uppdaterats i flera omgångar sedan föregående år, med
förbättrade metoder och förbättrat uppfångande av data, varpå jämförelsesiror har räknats om. För att ha jämförbara siror mellan åren räknas basåret  års utsläpp om
retroaktivt enligt uppdaterad metod, vilket gör att  års beräknade utsläpp för den operativa verksamheten har uppdaterats från ursprungliga , ton CO
e till , ton CO
e
till att nu vara  , ton CO
e.  års utsläpp för den operativa verksamheten har räknats om från  ton CO
e till  , ton CO
e.
Klimatfinansiering för  baserades på då beräknat utsläpp på  ton CO
e. Bakomliggande utsläppsmängd restatat till   ton CO
e då beräkningsmetoden uppdaterades.
Klimatfinansiering för  baserades på då beräknat utsläpp på  ton CO
e. Bakomliggande utsläppsmängd restatat till   ton CO
e då beräkningsmetoden uppdaterades.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Kreditportföljen
ton CO
e  
 vs  
 vs 
Scope  och      –  –
Scope 
Summa, kreditportföljen     –  –
Inkluderar kreditportföljens egna scope  och , ej scope .
Fördelat på branscher
Privatpersoner
Bostad
  –   
Placeringskrediter
   –   
Övrigt   –  –
Summa privatpersoner    –  –
Företag
Annan serviceverksamhet    –   –
Byggverksamhet    –  
Fastighetsverksamhet    –   –
Finans- och försäkringsverksamhet    
Försörjning av el, gas, värme och kyla      –
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar     –   
Hotell- och restaurangverksamhet   –  –
Informations- och kommunikationsverksamhet   –  –
Jordbruk,skogsbrukochfiske      
Kultur, nöje och fritid    –   –
Näringsverksamhet privatperson   –   –
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring      
Tillverkning     
Transport och magasinering   –   –
Utbildning   – 
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster    
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering     –  
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik     –  –
Vård och omsorg; sociala tjänster      –
Summa företag
   –  –
Summa kreditportföljens exponeringar     –  –
Utsläppsberäkningarna för kreditportföljen utgår från PCAF-metoden i den utsträckning data är tillgänglig. Estimat används för de områden där data saknas.
Vid förändring i beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO
e-utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning data är tillgänglig för den tidigare perioden.
Där uppdaterade faktorer blivit tillgängliga under senare rapporteringsperioder används dessa även för tidigare år vid omräkningen. Utsläppssirorna för  omräknade från
  ton CO
e till   ton CO
e. Utsläppssirorna för  omräknade från   ton CO
e till   ton CO
e. Ålandsbankens modell ger ett grovt estimat av kreditport-
följens CO
e-utsläpp. Modellen är inte tillräckligt exakt för att användas för jämförelser med andra banker. Data för scope  ej tillgängligt, därav rapporteras .
Beräkningarna för bolånekrediter baseras på estimerad energiförbrukning för säkerheten, vilken beräknas utgående från kvadratmeterstorlek och energicertifikat; där data
saknas tillämpas ett medelvärde. På den estimerade energiförbrukningen tillämpas en genomsnittlig emissionsfaktor samt LTV för att räkna ut Ålandsbankens finansierade
utsläpp. Beräkningarna utgår från den estimerade primära bostaden som har ställts som säkerhet; då sådan saknas exkluderas krediten från beräkningarna. De utsläppsfaktorer
som används hämtas från Association of Issuing Bodies, Motiva Oy och Energiföretagen Sverige. Per .. har de rapporterade utsläppen för  och  räknats om för
bolånekrediter till följd av en större förändring i beräkningsmetoden. Enligt den nya metoden estimeras det primära bostadsobjektet kopplat till lånet och en större revidering är
gjord av utsläppsfaktorerna för olika uppvärmningsmetoder som används i beräkningarna. Förändringen i beräkningsmetoden innebär att de rapporterade CO
e-utsläppen för
bolån minskar jämfört med tidigare rapporterade siror.
Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion beräknas som kreditvolym multiplicerat med en emissionsfaktor. För placeringskrediter används genomsnittliga
emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder; för privatkonsumtion används emissionsfaktorn Åland Index. Inga förändringar har gjorts i metoden från år .
CO
e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata för Ålandsbankens företagskunder i regel
inte är tillgänglig. Beräkningen baseras på utestående kreditvolym multiplicerat med branschvisa oentligt publicerade genomsnittliga emissionsfaktorer från Åland Index eller
Statistiska Centralbyrån i Sverige. Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per . för respektive år. På grund av att övergripande branschvisa emissionsfaktorer
tillämpas på samtliga kunder samt en viss osäkerhet i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estimerade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa.
Emissionsfaktorerna har uppdaterats för flertalet branscher avseende företagskrediter vilket fått eekten att de beräknade utsläppen ökade jämfört med tidigare rapporterade
siror. Jämförelsesiror har räknats om enligt den nya metoden.
Scope, nedströms, växthusgaser
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Kreditportföljen, intensitetsmått
ton CO
e/MEUR
Intensitet

Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Scope  och    
Scope 
Summa, kreditportföljens intensitet   
Inkluderar kreditportföljens egna scope  och , ej scope .
Fördelat på branscher
Privatpersoner
Bostad
Placeringskrediter
   –
Övrigt   
Summa privatpersoner, intensitet    –
Företag
Annan serviceverksamhet   
Byggverksamhet      
Fastighetsverksamhet   
Finans- och försäkringsverksamhet   
Försörjning av el, gas, värme och kyla   
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar   
Hotell- och restaurangverksamhet   
Informations- och kommunikationsverksamhet   
Jordbruk,skogsbrukochfiske      
Kultur, nöje och fritid   
Näringsverksamhet privatperson   
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring   
Tillverkning   
Transport och magasinering   
Utbildning   
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster   
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering   
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik   
Vård och omsorg; sociala tjänster   
Summa företag, intensitet
  –  –
Summa, kreditportföljens exponeringar, intensitet   
Utsläppsberäkningarna för kreditportföljen utgår från PCAF-metoden i den utsträckning data är tillgänglig. Estimat används för de områden där data saknas. Vid förändring i
beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO
e-utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning data är tillgänglig för den tidigare perioden. Där uppdate-
rade faktorer blivit tillgängliga under senare rapporteringsperioder används dessa även för tidigare år vid omräkningen. Utsläppssirorna för  omräknade från   ton
CO
e till   ton CO
e. Utsläppssirorna för  omräknade från   ton CO
e till   ton CO
e. Ålandsbankens modell ger ett grovt estimat av kreditportföljens
CO
e-utsläpp. Modellen är inte tillräckligt exakt för att användas för jämförelser med andra banker. Data för scope  ej tillgängligt, därav rapporteras . Även intensitetssirorna är
omräknade på grund av ändrad beräkningsmetod. Intensitet ton CO
e/MEUR för kreditportföljen omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEURför . I dessa siror
för  räknades summa privatpersoner om från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR medan summa företag räknades om från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR.
Intensitet ton CO
e/MEUR för kreditportföljen omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e för . I dessa siror för  räknades summa privatpersoner om från  ton
CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR medan summa företag räknades om från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR.
Beräkningarna för bolånekrediter baseras på estimerad energiförbrukning för säkerheten, vilken beräknas utgående från kvadratmeterstorlek och energicertifikat; där data
saknas tillämpas ett medelvärde. På den estimerade energiförbrukningen tillämpas en genomsnittlig emissionsfaktor samt LTV för att räkna ut Ålandsbankens finansierade
utsläpp. Beräkningarna utgår från den estimerade primära bostaden som har ställts som säkerhet; då sådan saknas exkluderas krediten från beräkningarna. De utsläppsfaktorer
som används hämtas från Association of Issuing Bodies, Motiva Oy och Energiföretagen Sverige. Per .. har de rapporterade utsläppen för  och  räknats om för
bolånekrediter till följd av en större förändring i beräkningsmetoden. Enligt den nya metoden estimeras det primära bostadsobjektet kopplat till lånet och en större revidering är
gjord av utsläppsfaktorerna för olika uppvärmningsmetoder som används i beräkningarna. Förändringen i beräkningsmetoden innebär att de rapporterade CO
e-utsläppen för
bolån minskar jämfört med tidigare rapporterade siror.
Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion beräknas som kreditvolym multiplicerat med en emissionsfaktor. För placeringskrediter används genomsnittliga
emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder; för privatkonsumtion används emissionsfaktorn Åland Index. Inga förändringar har gjorts i metoden från år .
CO
e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata för Ålandsbankens företagskunder i regel
inte är tillgänglig. Beräkningen baseras på utestående kreditvolym multiplicerat med branschvisa oentligt publicerade genomsnittliga emissionsfaktorer från Åland Index eller
Statistiska Centralbyrån i Sverige. Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per . för respektive år. På grund av att övergripande branschvisa emissionsfaktorer
tillämpas på samtliga kunder samt en viss osäkerhet i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estimerade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa.
Emissionsfaktorerna har uppdaterats för flertalet branscher avseende företagskrediter vilket fått eekten att de beräknade utsläppen ökade jämfört med tidigare rapporterade
siror. Jämförelsesiror har räknats om enligt den nya metoden.
Scope, nedströms, växthusgaser
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Investeringar
ton CO
e  
 vs  
 vs 
Scope        –
Scope      –
Scope           
Summa, investeringar           –
Fördelat på branscher
Företagsexponeringar
Annan serviceverksamhet     
Byggverksamhet        –
Fastighetsverksamhet     –   
Finans- och försäkringsverksamhet       
Försörjning av el, gas, värme och kyla       
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar      
Hotell- och Restaurangverksamhet   –   
Informations- och kommunikationsverksamhet      
Jordbruk, skogsbruk och fiske     
Kultur, nöje och fritid   
Offentlig förvaltning och försvar,
obligatorisk socialförsäkring – –
Tillverkning          
Transport och magasinering     –   
Utbildning 
Utvinning av mineral        
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering     
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik      
Verksamhet vid internationella organisationer,
utländska ambassader o.d.
Vård och omsorg; sociala tjänster    
Övriga tillgångar        –
Summa investeringar
          –
I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer, fonder samt fysiska fastigheter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per innehav
... Utsläppen för  beräknas som ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... I första hand har rapporterade utsläppsdata
använts och i andra hand estimerade utsläppsdata. Den estimerade data som använts är tredjepartsdata förutom för Ålandsbanken Bostadsfond där egna estimat har tagits fram.
Beräkningar görs för Scope ,  och  med målet att ha så hög täckning som möjligt. Eftersom även UCITS-fonder och börshandlade fonder som finns i kundernas ägande nu
har inkluderats i utsläppsberäkningen har jämförelsesiror räknats om. Utsläppen för  är omräknade från    ton CO
e till  ton CO
e, baserat på summan av
ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... Utsläppen för  är omräknade från    ton CO
e till    ton CO
e, baserat på
summan av ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... Jämförbarhet för utsläpp i scope  mellan olika år är fortfarande svårbedömd då
kvaliteten generellt är låg för scope -data och redovisning av detta område inte inkluderar alla utsläpp. En stor variation finns i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan
olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelse med andra banker.
Scope, nedströms, växthusgaser
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Scope, nedströms, växthusgaser
Investeringar, intensitetsmått
ton CO
e/MEUR
Intensitet

Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Scope     –
Scope   –
Scope      
Summa, investeringar, intensitet     –
Fördelat på branscher
Företagsexponeringar
Annan serviceverksamhet   –  
Byggverksamhet     –
Fastighetsverksamhet   
Finans- och försäkringsverksamhet   
Försörjning av el, gas, värme och kyla       –
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar     –
Hotell- och Restaurangverksamhet    
Informations- och kommunikationsverksamhet    
Jordbruk, skogsbruk och fiske     
Kultur, nöje och fritid   – 
Offentlig förvaltning och försvar,
obligatorisk socialförsäkring   –  –
Tillverkning      
Transport och magasinering     
Utbildning 
Utvinning av mineral    –   –
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering    –
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik   –  –
Verksamhet vid internationella organisationer,
utländska ambassader o.d.
Vård och omsorg; sociala tjänster   –  –
Övriga tillgångar      
Summa, investeringar, intensitet
    –
I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer, fonder samt fysiska fastigheter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per innehav
... Utsläppen för  beräknas som ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... I första hand har rapporterade utsläppsdata
använts och i andra hand estimerade utsläppsdata. Den estimerade data som använts är tredjepartsdata förutom för Ålandsbanken Bostadsfond där egna estimat har tagits fram.
Beräkningar görs för Scope ,  och  med målet att ha så hög täckning som möjligt. Eftersom även UCITS-fonder och börshandlade fonder som finns i kundernas ägande nu
har inkluderats i utsläppsberäkningen har jämförelsesiror räknats om. Utsläppen för  är omräknade från    ton CO
e till  ton CO
e, baserat på summan av
ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... Utsläppen för  är omräknade från    ton CO
e till    ton CO
e, baserat på
summan av ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per ... Jämförbarhet för utsläpp i scope  mellan olika år är fortfarande svårbedömd då
kvaliteten generellt är låg för scope -data och redovisning av detta område inte inkluderar alla utsläpp. En stor variation finns i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan
olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelse med andra banker. Även intensitetssirorna är omräknade på
grund av ändrade utsläppsberäkningar. Intensitet ton CO
e/MEUR för investeringarna omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR för . I dessa siror för , är
scope  omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR; scope  från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR och scope  från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR.
Intensitet ton CO
e/MEUR för investeringarna omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR för . I dessa siror för ,är scope  omräknat från  ton CO
e/
MEUR till  ton CO
e/MEUR; scope  från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR och scope  från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Treasuryportföljen
ton CO
e  
 vs  
 vs 
Scope      –   –
Scope     –
Scope      –   –
Summa Treasuryportföljen     –   –
Fördelat på branscher
Byggverksamhet 
Fastighetsverksamhet   –  –
Finans- och försäkringsverksamhet     –   –
Försörjning av el, gas, värme och kyla       –
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring   –  
Tillverkning     –   –
Transport och magasinering   –  
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster   –  –
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska
ambassader o.d. 
Summa Treasuryportföljen
    –   –
I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de
innehav som Ålandsbanken ägde ... Utsläppsdata har inhämtats från emittenternas års- och hållbarhetsredovisning och omfattar scope , scope  och scope . I sådana fall
där data inte finns tillgängligt från emittenten har estimat använts.
Vid estimering räknas ett vägt medeltal för de innehav i portföljen som tillhör samma industrisektor och bedöms vara relativt lika till sin verksamhet. I de fall där det inte finns
några liknande emittenter i portföljen för estimering av utsläppssiror används istället utsläppssiror från andra emittenter som estimeras motsvara dess industrisektor och
verksamhet.
För de emittenter där utsläppssiror endast finns att tillgå på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiror till den emitterande entitetens andel enligt
jämförelseprincipen.
Scope, nedströms, växthusgaser
Kreditportföljen, scope  och 
Investeringar, scope  och 
Treasuryportföljen, scope  och 
Scope  nedströms, med
respektive scope  och 
Kreditportföljen, scope  och 
Kreditportföljen, scope 
Investeringar, scope  och 
Investeringar, scope 
Treasuryportföljen, scope  och 
Treasuryportföljen, scope 
Scope  nedströms, med
respektive scope , och 
Diagrammen visar Ålandsbankens scope  nedströms (ton CO
e), med deras respektive
scope  och , respektive , och , för att belysa fördelningen då data för kreditportföljens
eget scope  ej är tillgängligt och därmed redovisas som . Om vi ser till enbart scope 
och  avseende vårt scope  nedströms, syns det att kreditportföljen med  procent står
för den största andelen av de rapporterade utsläppen, medan investeringarna kommer
på en andra plats med  procent. Eftersom data för kreditportföljens eget scope  inte
är tillgängligt, tar den däremot en betydligt mindre roll när vi ser de totala rapporterade
utsläppssirorna för vårt eget scope  nedströms, där kreditportföljen enbart utgör  pro-
cent. Utsläppen från investeringarna utgör här den största andelen av de totala utsläppen
för scope  nedströms av den orsaken att de rapporterar mer omfångsrikt.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Scope, nedströms, växthusgaser
Treasuryportföljen, intensitetsmått
ton CO
e/MEUR
Intensitet

Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Intensitet

Dierens,
intensitet
 vs 
Scope 
Scope 
Scope  
Summa, Treasuryportföljen, intensitet   
Fördelat på branscher
Byggverksamhet   
Fastighetsverksamhet   –  
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla      
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
Tillverkning    –  –
Transport och magasinering   –  –
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster     
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska
ambassader o.d.
Summa, Treasuryportföljen, intensitet
  
I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de
innehav som Ålandsbanken ägde ... Utsläppsdata har inhämtats från emittenternas års- och hållbarhetsredovisning och omfattar scope , scope  och scope . I sådana fall
där data inte finns tillgängligt från emittenten har estimat använts.
Vid estimering räknas ett vägt medeltal för de innehav i portföljen som tillhör samma industrisektor och bedöms vara relativt lika till sin verksamhet. I de fall där det inte finns
några liknande emittenter i portföljen för estimering av utsläppssiror används istället utsläppssiror från andra emittenter som estimeras motsvara dess industrisektor och
verksamhet.
För de emittenter där utsläppssiror endast finns att tillgå på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiror till den emitterande entitetens andel enligt
jämförelseprincipen.
Beräkningssättet för intensiteten per bransch har förändrats så att den nu överenstämmer med beräkningssättet som tillämpas för krediter och investeringar. Treasury har tidigare
tillämpat ett normaliserat intensitetsmått för att de branchvisa intensitetsmåtten skulle summera ihop till hela portföljens intensitetsmått. Framöver beräknas intensitetsmåtten
per bransch skiljt från helheten (så att de branschvisa intensitetsmåtten inte summerar till intensitetsmått för hela portföljen). Intensitetssirorna per bransch har således
korrigerats för år  och .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Verksamhetens CO
e-påverkan
ton CO
e  
 vs  
 vs 
Totala CO
e-utsläpp per FTE       –
Totala CO
e-utsläpp per intäkter i miljoner euro       
CO
e-utsläpp från den egna verksamheten per FTE  
CO
e-utsläpp för den egna verksamheten per intäkter i
miljoner euro    
Uppföljning, klimatmål
ton CO
e
 
 vs  
 vs 
Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp med 
fram till år  jämfört med            –
Totala CO
e-utsläpp per FTE omräknat från   ton CO
e/FTE till   ton CO
e för  och från   ton CO
e/FTE till   ton CO
e för . Totala CO
e-utsläpp
per intäkter i miljoner euro omräknat från   ton CO
e/MEUR till   ton CO
e/MEUR för  och från   ton CO
e/MEUR till   ton CO
e/MEUR för .
CO
e-utsläpp från den egna verksamheten per FTE (ton CO
e) omräknat från  ton CO
e/FTE till  ton CO
e/FTE för  och från  ton CO
e/FTE till  ton CO
e/FTE för .
CO
e-utsläpp för den egna verksamheten per intäkter i miljoner euro (ton CO
e) omräknat från  ton CO
e/MEUR till  ton CO
e/MEUR för  och från  ton CO
e/MEUR
till  ton CO
e/MEUR för .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Förbrukning
 
 vs  
 vs 
Pappersförbrukning, ton , , , –
Pappersförbrukning, ton/FTE , , – , 
Energiförbrukning, GWh , , – , –
varav förnybart,     
varav övrigt,  –  –
Energiförbrukning, GWh/FTE , , – , –
Aärsresor, ton CO
e , ,  ,
Aärsresor, ton CO
e/FTE , ,  ,
Antal aärsresor      
varav flyg,    
varav båt,      –
varav tåg,    –  
Antal aärsresor/FTE , ,  ,
Utsläppen relaterade till aärsresor är omräknade enligt ny metod för utsläppsberäkningarna: Aärsresor, ton CO
e omräknat från , ton CO
e till , ton CO
e för  och
från , ton CO
e till , ton CO
e för . Aärsresor, ton CO
e/FTE omräknat från , ton CO
e/FTE till , ton CO
e/FTE, samt från , ton CO
e/FTE till , ton CO
e/FTE
för . Antal aärsresor består av uppskattat antal enkelresor.
Utsläpp från ägda eller
kontrollerade resurser
Energirelaterade utsläpp
Inköp av varor och tjänster
Kapitalvaror
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Transport och distribution
Avfall som genereras av
egna verksamheten
Aärsresor
Leasade tillgångar
ton CO
e
Utsläpp från den egna verksamheten
Egna utsläpp
Kreditportföljen
Investeringar
Treasuryportföljen
ton CO
e
Utsläpp av växthusgaser totalt
Diagrammen visar scope ,  och  uppströms samt scope  nedströms. Data för kreditportföljens
eget scope  är ej tillgängligt. De totala utsläppen för  summerar till   tusen ton, vilket är
en minskning med  tusen ton jämfört med basåret . Utsläpp från investeringar står för
 procent av de totala rapporterade utsläppen, medan kredit- och Treasuryportföljen står för ,
respektive  procent. Utsläpp från den egna verksamheten står för mindre än  procent av de totala
rapporterade utsläppen, men domineras av utsläpp från inköp av varor och tjänster, samt aärsresor.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. EU-taxonomin: Principer och implementering
Ålandsbanken har sedan  rapporterat exponeringar i balansräk-
ningen som omfattas av EU:s taxonomi för hållbara investeringar.
Att en exponering anses omfattas av taxonomin innebär att det
finns kriterier för att bedöma om den är miljömässigt hållbar.
För verksamhetsåret  har de utökade rapporteringskraven
enligt den delegerade förordningen (EU) / trätt i kraft, och
de standardiserade mallarna i förordningen tillämpas nu för rappor-
teringen. I följande rapport redogörs för andelen gröna tillgångar
(taxonomiförenliga tillgångar) av Ålandsbankens tillgångar enligt
EU-taxonomins kriterier.
EU-taxonomin är ett regelverk som syftar till att kategorisera hur
gröna ett företags tillgångar är, och att genom granskningskriterier
för olika verksamheter möjliggöra för investerare att kunna jämföra
miljömässigt hållbara investeringar. Rapporteringen är uppbyggd
enligt de strukturella principerna taxonomiomfattning och taxono-
miförenlighet. I ett första steg bedöms vilka tillgångar som omfattas
av EU-taxonomin och dess sex miljömål, varpå dessa analyseras
för att se i vilken utsträckning dessa är förenliga med miljömålen.
För att tillgångarna ska vara taxonomiförenliga krävs att:
. Deras bakomliggande verksamhet bidrar väsentligt till ett eller
flera miljömål enligt taxonomins granskningskriterier.
. De inte bedöms orsaka betydande skada (do no significant harm
– DNSH).
. Samt att verksamheten överensstämmer med minimumskydds-
åtgärder för att säkerställa en god styrning och skydd för
mänskliga rättigheter.
För  rapporteras omfattning avseende samtliga sex miljömål
men endast förenlighet med de två första miljömålen, Begränsning
av klimatndringar och Anpassning till klimatförändringar.
. Tillgångar som omfattas respektive inte omfattas
av EU-taxonomin
Generellt sett beräknas andelen gröna tillgångar (GAR) ut som en
kvot av en täljare och en nämnare, som i detalj specificeras i de i
denna not förekommande tabellerna.
De tillgångar som omfattas av EU-taxonomin och ingår i täljaren
för Ålandsbankens del är utlåning, skuldförbindelser och egna kapi-
talinstrument avseende stora företag av allmänt intresse (även
kallade NFRD-bolag) samt utlåning till privatpersoner, varav främst
bolån. De av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU- taxono-
min är huvudsakligen utlåning till privatpersoner och större företag
samt investeringar gjorda inom Treasury-verksamheten. Till detta
tillkommer våra kunders förvaltade kapital och finansiella garantier
som återfinns utanför balansräkningen, och därför räknas ut som en
separat post.
Att en tillgång inte omfattas eller tas upp i täljaren innebär inte
att den inte har möjlighet att vara hållbar, utan enbart att den av
olika anledningar hamnar utanför de uppsatta kriterierna för klassi-
ficering, och därför inte kan bedömas enligt taxonomiregelverket.
Eftersom Ålandsbankens företagsutlåning till största delen befinner
sig inom segmentet små- och medelstora företag, kommer de inte
att kunna vara en del av andelen gröna tillgångar, vilket har en
påverkan på Ålandsbankens potentiella GAR.
De tillgångar som omfattas av nämnaren utgörs av samtliga
ovanstående poster som förekommer i täljaren plus exponeringar
mot mindre företag som inte klassificeras som NFRD-bolag,
motparter utanför EU som inte har en skyldighet att taxonomi-
rapportera samt derivat, kontanter och övriga tillgångar.
Det enda som exkluderas från både täljaren och nämnaren är
exponeringar mot stater, överstatliga emittenter samt centralbanker.
. Hushåll
Utlåning till hushåll i form av bolån till privatpersoner utgör en bety-
dande andel av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU-taxo-
nomin. Avseende utlåning till privatpersoner, är det bolån samt lån
för renoveringar och bilfinansiering som är relevant för EU-taxono-
min. Den del av Ålandsbankens utlåningsverksamhet hushåll som
omfattas av EU-taxonomin beskrivs inom kategorin . Bygg- och
fastighetsverksamhet och de därunder liggande ekonomiska aktivi-
teterna . Förvärv och ägande av byggnader samt . Uppförande
av nya byggnader för utlåning till bostäder och . Renovering av
befintliga byggnader för renoveringslån samt inom . Persontran-
sport på väg i städer och förorter avseende bilfinansiering. Dessa
kategorier framgår av en delegerad EU-förordning ((EU) /)
som innehåller granskningskriterier för taxonomins miljömål  och .
Gällande värderingen av taxonomiförenligheten av Ålandsban-
kens bolånestock har i ett första steg en utvärdering påbörjats av
energieffektiviteten för de fastigheter som ligger som säkerhet för
bolånen. För att en fastighet ska leva upp till kravet på att väsentligt
bidra till mål  Begränsa klimatförändringar, krävs ett energicertifikat
A. Utöver detta ska det även göras en bedömning av huruvida verk-
samheten inte orsakar någon betydande skada på övriga milmål,
närmare bestämt mål  Anpassning till klimatförändringar. I detta
fall utgörs dylika kriterier av en anpassning av fastigheten till att stå
emot de former av händelser som kan förknippas med klimatför-
ändringar inom det aktuella området. De fastigheter som ligger till
grund för säkerheten bakom bolånen i Ålandsbankens bolånestock
befinner sig alla inom Norden, där dylika händelser kan förväntas
inträffa i olika grad beroende på närområdet. Avseende bolåne-
stocken finns det fastigheter med energicertifikat A, men en utred-
ning avseende anpassningen till lokala klimatförändringar är ännu i
sin linda då det inbegriper omfattande informationsinsamling från
enskilda privatpersoner. Av den här anledningen gör Ålandsbanken
bedömningen att även om hela bolånestocken omfattas av EU-taxo-
nomin, och exponeringar motsvarande , miljoner euro omfattas
av energicertifikat i klass A, får noll sägas vara förenligt med EU-
taxonomins krav för gröna tillgångar.
Avseende utlåning till renovering samt billån bedöms även de
inte vara förenliga med EU-taxonomins krav för gröna tillgångar
trots att de omfattas av EU-taxonomin. Även på detta område finns
en utvecklingspotential inom informationsinsamlingen.
. Företagsutlåning
För Ålandsbanken vars fokus inom utlåningen utgörs av privatperso-
ner samt små och medelstora företag, är andelen företagsutlåning
som omfattas av EU-taxonomin begränsad. Företagsutlåningen som
omfattas av EU-taxonomin är de lån som är utställda till stora före-
tag av allmänt intresse, så kallade NFRD-bolag. Eftersom antalet
företagskunder är begränsade hos Ålandsbanken, är det en väldigt
liten mängd som tas upp och analyseras. Den stora mängden före-
tagskunder är mindre bolag som inte omfattas av EU-taxonomin
och vars eventuella utveckling på hållbarhetsområdet i dagsläget
inte fångas upp inom EU-taxonomins standardiserade format.
H. Taxonomirapportering
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Exponeringar mot andra företag – begränsning i
tillgång på information
För ett finansiellt företag, såsom Ålandsbanken, utgörs större delen
av taxonomirapporteringen av att utläsa information från andra
företags taxonomirapportering. Orsaken till detta är att en stor
andel av de finansiella tillgångarna avser exponeringar mot andra
företag. Detsamma gäller även våra kunders förvaltade kapital och
de finansiella garantierna som befinner sig utanför balansräkningen.
I hög utsträckning baseras således Ålandsbankens taxonomirappor-
tering på respektive företags publicerade taxonomirapportering,
vilket under implementationsfasen av den utökade taxonomi-
rapporteringen resulterar i en brist på tillgänglig information.
Den data som Ålandsbanken rapporterar för icke-finansiella
bolag avser  eftersom det är den senast tillgängliga taxonomi-
rapporteringen. Även för finansiella företag grundar sig tillgänglig
information på rapportering avseende . Finansiella företag tax-
onomirapporterar enligt de utökade kraven för första gången 
(avseende ) och det är därför inte möjligt att få tag i den efter-
frågade informationen i tid för att kunna rapportera den i årsredo-
visningen för . Av den här anledningen saknas i flertalet fall
information på den detaljerade nivå som de utvecklade taxonomi-
tabellerna kräver. I de fall där datapunkter saknats i respektive
företags taxonomirapportering, rapporteras noll.
I de fall emittenterna är finansiella företag som i sin rapport för
 har rapporterat enbart information om andelen av balansräk-
ningen som omfattas av EU-taxonomin, utan att specificera omfatt-
ningen avseende omsättningsbaserade eller kapitalutgiftsbaserade
uppgifter, har de i tabellerna tagits upp som noll i EU-taxonomi-
omfattning, i enlighet med EU-kommissionens rekommendationer.
Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och innehåller
således inga estimat eller härledningar. Då avsaknad av förstahands-
data inneburit att exponeringens omfattning av taxonomin inte
kunnat vare sig definieras eller kvantifieras, rapporteras noll.
. Utveckling över tid
Eftersom  är det första rapporteringsåret med dessa tabeller,
saknas historiska data för att kunna jämföra utvecklingen över tid.
Vi kommer under kommande år följa upp verksamhetens utveckling
avseende förenlighet med taxonomikraven.
Avseende taxonomiomfattningen av mål –, utläses resultatet
av respektive företags taxonomirapportering. Då detta rapporte-
ringskrav är nytt för , saknas tillgänglig information, varpå noll
redovisas i tabellen. Förväntningen är att vartefter företag uppdate-
rar sin taxonomirapportering, bör det finnas mer information till
kommande rapporteringsår.
. Produktutformning och kontakt med kunder
.
Ålandsbanken utvärderar möjligheterna att utveckla finansierings-
produkter som beaktar hållbarhetsaspekter för att utveckla insam-
landet av data som är nödvändig för att bedöma verksamheters
förenlighet med taxonomin.
. 
Ålandsbanken har en strategi att erbjuda ansvarsfulla investerings-
produkter och därmed att beakta hållbarhetsfaktorer, såsom exem-
pelvis taxonomiförenlighet, i investeringsbesluten i kapitalförvalt-
ningen. För år  har Ålandsbanken Fondbolag Ab fastställt ett
bindande åtagande att våra egna fonder ska innehålla en minimi-
andel taxonomiförenlighet om , procent eller högre. I Vindkrafts-
fonden är minimiandelen taxonomiförenlighet  procent. Ålands-
banken strävar efter att även fastställa en minimiandel taxonomi-
förenlighet för modellportföljerna under år . Ålandsbanken
kommer att utvärdera minimiandel taxonomiförenlighet för produk-
terna årligen, och vi förväntar oss att andelen taxonomiförenlighet
kommer att öka vartefter taxonomidata blir mer fullständigt.
. 
Ålandsbanken inhämtar kundernas hållbarhetspreferenser vid
investeringsrådgivning och portföljförvaltning och kunder har i
samband med detta möjlighet att uttrycka eventuella preferenser
om taxonomiförenlighet.
. Vikten av finansieringen av ekonomiska verk-
samheter som är förenliga med taxonomikraven
.
Ålandsbankens kunder är huvudsakligen inte NFRD-bolag, utan
befinner sig inom produktsortimentet mindre företag. Oavsett den
information som kan samlas in avseende dessa, är de inte verksam-
heter som inkluderas i täljaren vid uträkningen av GAR.
Den del av verksamheten som omfattas av taxonomin är hus-
hållslån, där det kan vara relevant med information om energi-
klassning av fastigheter som utgör säkerhet bakom bolån samt
exempelvis att ge finansiering av renovering i syfte att uppgradera
en fastighets energieffektivitet. Banken har som målsättning att
påbörja en insamling av energiklassificering hos nya åländska kun-
der och att utöka denna insamling till närliggande regioner över tid.
. 
Ålandsbanken utvärderar löpande behovet att öka andelen taxono-
miförenlighet i placeringsprodukterna för att möta de hållbarhets-
preferenser som kunderna lämnar i samband med investerings-
rådgivning och portföljförvaltning.
. 
Treasurys innehav omfattar i huvudsak tillgångskategorier som faller
utanför taxonomirapporteringen, däribland statsinnehav och över-
statliga emittenter, centralbanksexponeringar samt innehav i kate-
gorierna icke-NFRD och icke-EU. Resterande innehav utrs främst
av skuldinstrument emitterade av kreditinstitut, som i dagsläget
ännu inte rapporterat på taxonomiförenlighet.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning tabeller H
, 
. Sammansllning av de centrala resultatindikatorerna
(KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR) ................... 
. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
(GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter ................
. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
(GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ............. 
. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende
omsättningsbaserade uppgifter .............................................. 
. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende
kapitalutgiftsbaserade uppgifter .............................................
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i
stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter ............
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i
stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ...........
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i
flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter ................
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i
flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter .............
. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i stocken avseende omsättnings-
baserade uppgifter ...................................................................... 
. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i stocken avseende kapitalutgifts-
baserade uppgifter ...................................................................... 
. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i flödet avseende omsättnings-
baserade uppgifter .....................................................................
. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i flödet avseende kapitalutgifts-
baserade uppgifter .....................................................................
  -
  
. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter .............
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare)
avseende omsättningsbaserade uppgifter...........................
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare)
avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ..........................
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare)
avseende omsättningsbaserade uppgifter........................... 
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare)
avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter .......................... 
. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte
är förenliga med, taxonomin, avseende omsättnings-
baserade uppgifter ..................................................................... 
. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte
är förenliga med, taxonomin, avseende kapitalutgifts-
baserade uppgifter ..................................................................... 
. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av
taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter .... 
. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av
taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ... 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna (KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR)
Alla miljömässigt
hållbara tillgångar,
MEUR KPI, 
KPI, 
 omfattning
(i förhållande till
alla tillgångar)
 av tillgångar
som undantas
från täljaren vid
beräkning av
andelen gröna
tillgångar
 av de
tillgångar som
undantas från
nämnaren vid
beräkning av
andelen gröna
tillgångar
Huvudsaklig central
resultatindikator
Andelen gröna tillgångar
i stocken, GAR , , ,  
Alla miljömässigt
hållbara verksamheter KPI, 
KPI, 
 täckning
(över totala
tillgångar)
 av tillgångar
som undantas
från täljaren vid
beräkning av
andelen gröna
tillgångar

 av de
tillgångar som
undantas från
nämnaren vid
beräkning av
andelen gröna
tillgångar

Andra centrala
resultatindikatorer
Andelen gröna tillgångar,
GAR (flödet)
 ,
Handelslager

N/A N/A N/A
Finansiella garantier

Förvaltade tillgångar

 , ,
Avgifts- och provisions-
intäkter

N/A för  N/A N/A
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga
exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga
exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
 av de tillgångar som täcks av beräkningen av den centrala resultatindikatorn dividerat med alla tillgångar.
Urval baserat på artikel . och . och avsnitt .. i bilaga V.
Urval baserat på artikel . och avsnitt .. i bilaga V.
GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator.
GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator.
Antagande om att KPI GAR (flödet) beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom flödet för ,
för omsättning respektive kapitalutgifter, dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
Antagande om att  täckning för KPI GAR (flödet) beräknas som summan av totala relevanta täckta tillgångar avseende lån,
skuldinvesteringar, aktieinnehav samt derivat för flödet , dividerat med totala tillgångar.

Urval baserat på artikel . och . och avsnitt .. i bilaga V. Antagande att  av tillgångar som exkluderas från täljaren i
GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar av flödet  dividerat med totala tillgångar.

Urval baserat på artikel . och avsnitt .. i bilaga V. Antagande att  av tillgångar som exkluderas från nämnaren i
GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar i flödet dividerat med totala tillgångar.

KPI GAR Handelslager är ej tillämpbart för Ålandsbankens verksamhet.

Antagande att KPI GAR Finansiella garantier beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar, för omsättning
respektive kapitalutgifter, dividerat med totalsumman för finansiella garantier.

Antagande att KPI GAR Förvaltade tillgångar beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom direkta innehav,
dividerat med Totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och modellportföljer, exklusive statspapper.

De centrala resultatindikatorerna för avgifts- och provisionsintäkter ska tillämpas först från och med . Ingen rapportering
görs således avseende .
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
Miljoner euro

Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar  , , , , , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag ,
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag ,
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP) ,
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
, , , , , , ,
 n och förskott , , ,

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , , , , , ,
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
, , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon , , ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter

Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) ,
 Finansiella och icke-finansiella företag ,

SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av skyl-
digheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering ,
 Lån och förskott ,

varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter ,
 varav lån för byggnadsrenovering ,
 Räntebärande värdepapper
,
 Egetkapitalinstrument ,

Motparter från länder utanför EU som
inte omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering ,
 Lån och förskott
 Räntebärande värdepapper
,
 Egetkapitalinstrument
 Derivat ,
 Interbanklån på anfordran
 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar ,

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.) ,
 Andel gröna tillgångar totalt  , , , , , , ,

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar ,
 Nationella regeringar och överstatliga emttenter
135,9
 Exponeringar mot centralbanker 336,7
 Handelslager 0
 Totala tillgångar , , , , , , ,
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som
omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
 Finansiella garantier , , ,
 Förvaltade tillgångar

 , , , , , , , , ,
 varav skuldförbindelser

, , , , , , ,
 varav egetkapitalinstrument

, , , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Jämförelsesiror rapporteras ej första rapporteringsåret.
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Där
efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för  skrivs . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar
där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rap-
portering, rapporteras  i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med
rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Där
efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för  skrivs . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav
där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomi-
förenlighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive
företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad
taxonomiomfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande , MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av
energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål  (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 
för taxonomiförenlighet i ruta c.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte
inom EU, har deras geografiska placering bestäms utifrån emittentens huvudkontor.
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.

Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och modellportföljer. Övriga individuella diskretionära portföljer,
fonder, ETF:er och derivat omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat  
eller mer avseende taxonomiomfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning i kolumnerna b och g är uträknade baserade på den procentuella
fördelningen av taxonomiförenlighet mellan mål  (CCM) och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på
CCM och CCA i tillgängliga taxonomirapporter. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

.Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
Miljoner euro

Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
,
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar  ,  , , ,  , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag ,
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag ,
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP) ,
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
, , , , , , ,
 n och förskott , , ,

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , , , , , ,
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
, , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon , , ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter

Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) ,
 Finansiella och icke-finansiella företag ,

SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av skyl-
digheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering ,
 Lån och förskott ,

varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter ,
 varav lån för byggnadsrenovering ,
 Räntebärande värdepapper
,
 Egetkapitalinstrument ,

Motparter från länder utanför EU som
inte omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering ,
 Lån och förskott
 Räntebärande värdepapper
,
 Egetkapitalinstrument
 Derivat ,
 Interbanklån på anfordran
 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar ,

Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.) ,
 Andel gröna tillgångar totalt  ,  , , ,  , , ,

Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar ,
 Nationella regeringar och överstatliga emttenter
135,9
 Exponeringar mot centralbanker 336,7
 Handelslager 0
 Totala tillgångar ,  , , ,  , , ,
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som
omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
 Finansiella garantier , , ,
 Förvaltade tillgångar

 , , , , , , , , ,
 varav skuldförbindelser

, , , , , , , , ,
 varav egetkapitalinstrument

, , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Jämförelsesiror rapporteras ej första rapporteringsåret.
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Där
efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för  skrivs . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar
där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rap-
portering, rapporteras  i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med
rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter.
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Där
efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för  skrivs . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där
emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomifören-
lighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags
rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter.
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomi-
omfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande , MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av ener-
gicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål  (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras  för
taxonomiförenlighet i ruta c.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte
inom EU, har deras geografiska placering bestäms utifrån emittentens huvudkontor.
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.

Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och modellportföljer. Övriga individuella diskretionära portföljer,
fonder, ETF:er och derivat omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat  
eller mer avseende taxonomiomfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning i kolumnerna b och g är uträknade baserade på den procentuella för-
delningen av taxonomiförenlighet mellan mål  (CCM) och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på CCM
och CCA i tillgängliga taxonomirapporter. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB
Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
miljömässigt
hållbara
(BIO)
Miljoner
euro
Varav miljö-
mässigt
hållbara
(CCM 
CCA  WTR
 CE  PPC
 BIO)
,
Miljoner
euro
Varav miljö-
mässigt
hållbara
(CCM 
CCA  WTR
 CE  PPC
 BIO)
C.. Tillverkning av andra pappers-
och pappvaror , ,
C.. Tillverkning av lyft- och
godshanteringsanordningar , , , ,
C.. Tillverkning av karosserier för
motorfordon; tillverkning av släpfordon
och påhängsvagnar
N.. Övriga företagstjänster
H.. Havs- och kustsjöfart, godstrafik , ,
L.. Uthyrning och förvaltning av egna
eller arrenderade fastigheter , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet.
Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rap-
port, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning
av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där
relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i tabell , och inkluderas ej i tabell .
Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rap-
port, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet
med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive
företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet i tabell , och inkluderas ej i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB
Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
,
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
miljömässigt
hållbara
(BIO)
Miljoner
euro
Varav miljö-
mässigt
hållbara
(CCM 
CCA  WTR
 CE  PPC
 BIO)
,
Miljoner
euro
Varav miljö-
mässigt
hållbara
(CCM 
CCA  WTR
 CE  PPC
 BIO)
C.. Tillverkning av andra pappers-
och pappvaror , , ,
C.. Tillverkning av lyft- och
godshanteringsanordningar , , , ,
C.. Tillverkning av karosserier för
motorfordon; tillverkning av släpfordon
och påhängsvagnar , , , ,
N.. Övriga företagstjänster , , , ,
H.. Havs- och kustsjöfart, godstrafik , , , ,
L.. Uthyrning och förvaltning av egna
eller arrenderade fastigheter , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet.
Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rap-
port, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning
av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där
relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i tabell , och inkluderas ej i tabell .
Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rap-
port, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet
med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive
företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet i tabell , och inkluderas ej i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
 (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar , , , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
, , , , ,
 Lån och förskott , , ,

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , , , ,
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
, , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter
 Andel gröna tillgångar totalt , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Jämförelsesiror rapporteras ej första rapporteringsåret.
Antagande om att  (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell  avseende omsättningsbaserade
uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a i tabell ).
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Avseende företagsexponeringar härrör
beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbase-
rade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de
exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive
företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i tabell , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Avseende företagsexponeringar härrör
beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav
där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomi-
förenlighet i tabell , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad
taxonomiomfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande , MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av
energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål  (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 
för taxonomiförenlighet.
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
 (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar , , , , , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag ,
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag ,
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP) ,
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
, , , , , , ,
 Lån och förskott , , ,

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , , , , , ,
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
, , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter
 Andel gröna tillgångar totalt , , , , , , 
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Jämförelsesiror rapporteras ej första rapporteringsåret.
Antagande om att  (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell  avseende kapitalutgiftsbaserade
uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a i tabell ).
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Avseende företagsexponeringar härrör
beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbase-
rade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de
exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive
företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i tabell , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Avseende företagsexponeringar härrör
beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav
där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomi-
förenlighet i tabell , , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomi-
omfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande , MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av ener-
gicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål  (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras  för
taxonomiförenlighet.
. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
 (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas
av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla nya
täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
gröna tillgångar , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
 n och förskott

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter , , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon , , ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter
 Andel gröna tillgångar totalt , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret . Antagande om att  (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxo-
nomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell  inom flödet för  för omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive
taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de
totala täckta tillgångarna.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende före-
tagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats
endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter
saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende före-
tagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras
endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering,
rapporteras  i taxonomiförenlighet i flödessammanställningen , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad
taxonomiomfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
 (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas
av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla nya
täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
gröna tillgångar , , ,
Finansiella företag , , ,
Kreditinstitut
, , ,
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) , , ,
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag
varav värdepappersföretag
Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav förvaltningsbolag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 varav försäkringsföretag
 Lån och förskott

Räntebärande värdepapper, inklu-
sive användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Icke-finansiella företag
 n och förskott

Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP)
 Egetkapitalinstrument
 Hushåll , , ,

varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter , , ,
 varav lån för byggnadsrenovering , , ,
 varav lån till motorfordon , , ,
 Finansiering av lokala myndigheter
 Bostadsfinansiering

Annan finansiering av lokala
myndigheter

Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter
 Andel gröna tillgångar totalt , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret . Antagande om att  (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxo-
nomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell  inom flödet för  för kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive
taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de
totala täckta tillgångarna.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende före-
tagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats
endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter
saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiomfattning i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende före-
tagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras
endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rap-
porteras  i taxonomiförenlighet i flödessammanställningen , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomi-
omfattning relaterar till miljömål  (CCM).
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål  (CCM).
. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
 (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) , ,
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
, , , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Antagande om att  (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 
avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier
respektive totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och modellportföljer, exklusive statspapper.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Beloppen beräknade som expo-
nering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad
på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporteras endast för de exponeringar där företaget rapporterat på
omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i
taxonomiomfattning i tabell , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Beloppen beräknade som expo-
nering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad
på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet i tabell , och får
följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och modellportföljer. Övriga individuella diskretionära portföljer,
fonder, ETF:er och derivat omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat  
eller mer avseende taxonomiomfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning är uträknade baserade på den procentuella fördelningen av taxonomi-
förenlighet mellan mål  (CCM) och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på CCM och CCA i tillgängliga
taxonomirapporter. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
 (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) , ,
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
, , , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Antagande om att  (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 
avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier
respektive totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och modellportföljer, exklusive statspapper.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Beloppen beräknade som expo-
nering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad
på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat
på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i
taxonomiomfattning i tabell , och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell . Beloppen beräknade som expo-
nering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad
på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet i tabell , och får
följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och modellportföljer. Övriga individuella diskretionära portföljer,
fonder, ETF:er och derivat omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat  
eller mer avseende taxonomiomfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning är uträknade baserade på den procentuella fördelningen av taxonomi-
förenlighet mellan mål  (CCM) och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på CCM och CCA i tillgängliga
taxonomirapporter. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
Ålandsbanken Abp
Årsredovisning 

. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
 (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier)
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
, , , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret . Antagande om att  (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som
omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell  inom flödet för  avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomi-
omfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och
modellportföljer, exklusive statspapper. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen
beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där
företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rappor-
tering, rapporteras  i taxonomiomfattning i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen
beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emit-
tenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet
i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder. Övriga individuella diskretionära portföljer, fonder, ETF:er och derivat
omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat   eller mer avseende taxonomi-
omfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning är uträknade baserade på den procentuella fördelningen av taxonomiförenlighet mellan mål  (CCM)
och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på CCM och CCA i tillgängliga taxonomirapporter. Ingen särskild
frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
 (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM  CCA  WTR  CE  PPC  BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
,
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier)
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
, , , , , , , ,
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret . Antagande om att  (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som
omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell  inom flödet för  avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomi-
omfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och
modellportföljer, exklusive statspapper. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen
beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där
företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rappor-
tering, rapporteras  i taxonomiomfattning i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen
beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för . Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emit-
tenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras  i taxonomiförenlighet
i flödessammanställningen, och får följaktligen även värdet  i tabell .
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål , ,  och  ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där .
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder. Övriga individuella diskretionära portföljer, fonder, ETF:er och derivat
omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat   eller mer avseende taxonomi-
omfattning. Beloppen avseende taxonomiomfattning är uträknade baserade på den procentuella fördelningen av taxonomiförenlighet mellan mål  (CCM)
och mål  (CCA). Orsaken är att det inte finns data avseende taxonomiomfattning fördelat på CCM och CCA i tillgängliga taxonomirapporter. Ingen särskild
frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa
elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för
produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrrme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion,
samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
JA
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar
el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi,
samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
JA
Fossilgasrelaterade verksamheter JA/NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar
el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
JA
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad
produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar
som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter enligt artikel  i (EU) /, bilaga XII.
Taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende omsättningsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra taxonomiför-
enliga ekonomiska verksamheter som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Totalt för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra taxonomiför-
enliga ekonomiska verksamheter som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Totalt för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende omsättningsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra taxonomi-
förenliga ekonomiska verksamheter som
inte avses i raderna –, i täljaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Totalt belopp och andel för taxonomi-
förenliga ekonomiska verksamheter,
i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den taxonomifören-
liga ekonomiska verksamhet som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i täljaren för den till-
lämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra taxonomi-
förenliga ekonomiska verksamheter som
inte avses i raderna –, i täljaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , ,
Totalt belopp och andel för taxonomi-
förenliga ekonomiska verksamheter,
i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med,
taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra ekonomiska
verksamheter som omfattas av, men inte
är förenliga med, taxonomin och som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Totalt belopp och andel för ekono-
miska verksamheter som omfattas av
men inte är förenliga med taxonomin,
i nämnaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med,
taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter
Andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR Belopp, MEUR Belopp, MEUR
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,  , 
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för den ekonomiska
verksamhet som omfattas av, men inte är
förenlig med, taxonomin och som avses i
avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad
förordning /, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra ekonomiska
verksamheter som omfattas av, men inte
är förenliga med, taxonomin och som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Totalt belopp och andel för ekono-
miska verksamheter som omfattas av
men inte är förenliga med taxonomin,
i nämnaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn ,  , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxonomin
i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den tillämp-
liga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn ,
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn , 
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för
den tillämpliga centrala resultatindikatorn , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxonomin
i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den tillämp-
liga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn , 
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad  i mall , som inte omfattas av taxono-
min i enlighet med avsnitt . i bilagorna I och II till delegerad förordning /, i nämnaren i den
tillämpliga centrala resultatindikatorn
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte
avses i raderna –, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn , 
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för
den tillämpliga centrala resultatindikatorn , 
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Klassificering och utvärdering  
tusen euro
Procentandel av
totalen,  tusen euro
Procentandel av
totalen, 
Hållbara investeringar, artikel
   
Investeringar, artikel
       
Investeringar, artikel 
    
Produktutbudet
Procentandel fonder utvärderade enligt PRI
(Principles for Responsible Investment)  
Andel av fondinnehavet som har skrivit under SBTi  
Andel av fondinnehavet som har påbörjat
processen för att skriva under SBTi  
Andel av fondinnehavet som ännu ej har påbörjat
processen för att skriva under SBTi  
Sirorna innefattar Fondbolagets förvaltade fondkapital, fördelat enligt SFDR-klassificeringen.
Hållbara investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Fondkapital, fördelat enligt SFDR-
klassificering, artikel ,  och .
Ålandsbanken har ett brett utbud av produkter och tjänster där de
miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna
(ESG) är integrerade i investeringsprocesserna. Nedan syns Ålands-
bankens fondbolags förvaltade kapital, fördelat enligt klassifice-
ringen i SFDR-förordningen, EU:s förordning för hållbarhetsrela-
terade upplysningar. SFDR klassificerar fonder i tre huvudsakliga
kategorier, artiklarna ,  och . Artikel  är så kallade mörkgröna
fonder (fonder som investerar i hållbara investeringar), artikel  är
så kallade ljusgröna fonder (främjar miljö- och sociala aspekter),
och artikel  är övriga fonder.
Fonderna utvärderas även enligt Principles for Responsible
Investment (PRI), för att det ska kunna vidtas åtgärder då oegentlig-
heter uppmärksammas. Det förs även en dialog med inblandade
företag om målsättning inom hållbarhet (SBTi).
H. Ansvarsfulla investeringar
Granskning, investeringar  
Procentandel av
totalen, 
Procentandel av
totalen, 
Mängd fondtillgångar som har screenats mot ESG  
Mängden bolag som bryter mot internationella
överenskommelser (normförbrytelser)
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Utlåning till allmänheten  
Procentandel utlåning till allmänheten,
region för region
Finland  
Sverige  
Utlåning till företag  
miljoner euro
Utlåning till företag fördelat per sektor
Jordbruk,skogsbrukochfiske  
Fastighetsverksamhet  
Transport och magasinering  
Hotell- och restaurangverksamhet  
Finans- och försäkringsverksamhet  
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Tillverkning  
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och
andra stödtjänster  
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik  
Byggverksamhet  
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering
Kultur, nöje och fritid  
Handel; reparation av motorfordon och
motorcyklar  
Annan serviceverksamhet  
Vård och omsorg; sociala tjänster  
Informations- och kommunikationsverksamhet
Utbildning
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring
Näringsverksamhet privatperson  
Utlåning till företag totalt
  
Bolån  
kg CO
e/m
CO
e-utsläpp från bolån per m
boyta vi lånat ut till
, ,
varav Finland , ,
varav Sverige , ,
Green Bonds  
Green Bonds totalt (MEUR)
, ,
varav förnybar energi,   
varav gröna fastigheter,  
Undvikande av utsläpp, ton CO
e
,  ,
Summan omfattar lånebelopp i balansräkningen (overdrafts, kreditkort ej medräknat). Även näringsverksamhet privatperson ingår här i företagsutlåningen. Bör endast ses som
bas för hållbarhetsrapportering och diererar från annan branschindelning.
Omfattar endast utsläpp för bostadsobjekt med information om verklig kvadratmeterstorlek. Sverige omfattar enbart lägenhetsobjekt eftersom kvadratmeterinformation om
fastigheter saknas. Siran för Finland omfattar fastighet och lägenhet. Per .. har de rapporterade utsläppen räknats om för bolånekrediter till följd av en större förbättring
av beräkningsmetoden. Tidigare år har utsläppen baserats på samtliga säkerheter kopplade till ett bostadslån men från och med  estimeras det primära bostadsobjektet kopp-
lat till lånet. I tillägg till detta har även en större revidering gjorts av utsläppsfaktorer för olika uppvärmningsmetoder som används i beräkningarna. Förändringen i beräknings-
metoden innebär att de rapporterade CO
e-utsläppen för bolån minskar jämfört med tidigare rapporterade siror. En förbättring av beräkningsmetoden har lett till omräknade
jämförelsevärden.  är omräknat från , kg CO
e/m
till , kg CO
e/m
, varav Finland från , kg CO
e/m
till , kg CO
e/m
, och varav Sverige från , kg CO
e/m
till , kg CO
e/m
.
De gröna tillgångarna har utvalts enligt kriterierna i Ålandsbankens gröna ramverk som granskats och betygsatts av det oberoende forskningsinstitutet Cicero Shades of Green.
Dessa återspeglas inte i rapporteringen av EU-taxonomin i not H då DNSH samt MSS avseende de tekniska granskningskriterierna ännu ej har kunnat verifieras.
Undvikande av utsläpp på grund av finansiering av energieektivare tillgångar och produktionslösningar än referensscenariot som återspeglar det aktuella läget.
H. Ansvarsfulla krediter
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Per kön
Kvinnor
Män
Per region
Åland
Finland
Sverige
Per åldersgrupp

–

Ordinarie nyanställningar
Kvinnor
Män
Personalomsättning
Per kön Per åldersgrupp

–

Koncernen ordinarieanställde  personer under . I förhållande till
antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) mot-
svarade detta en expansion på , procent  (, procent ).
Under året har  personer avslutat sin ordinarie anställning i koncernen.
Bland dessa avslut fanns  pensionsavgångar. I förhållande till antalet
tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) motsvarade
detta en personalomsättning på , procent  (, procent ).
Per region
Åland
Finland
Sverige
0
200
400
600
800
1 000
202320222021
0
10
20
30
40
50
202320222021
0
20
40
60
80
202320222021
0
200
400
600
800
1 000
202320222021
0
10
20
30
40
50
202320222021
0
15
30
45
60
75
90
202320222021
Åland Finland Sverige
Ordinarie
Kontraktstyp per region
Åland Finland Sverige
Visstid månad
Åland Finland Sverige
Visstid timme
Kvinnor Män
Ordinarie
Kontraktstyp per kön
Kvinnor Män
Visstid månad
Kvinnor Män
Visstid timme
H. Medarbetare och personal
Personalens rörlighet   
Ordinarie nyansllningar , , ,
Personalomsättning , , ,
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Deltid/heltid per kön och region  
Deltid Heltid Totalt Deltid Heltid Totalt
Åland
Kvinnor      
Män      
Totalt      
Finland
Kvinnor      
Män      
Totalt      
Sverige
Kvinnor    
Män    
Totalt      
Hela koncernen
Kvinnor      
Män      
Totalt      
Antalet arbetsförhållanden i koncernen uppgick vid årsskiftet till  
personer (:  personer). Bland dessa   hade  personer
( procent) tillsvidarekontrakt och  personer ( procent) visstidskontrakt.
Könsfördelningen kvinnor och män är i koncernen  procent respektive
 procent fördelat på hel- och deltidsanställningar. Ungefär halva person-
alstyrkan är placerad på Åland, medan resten är fördelade mellan Finland
och Sverige.
Sjukfrånvaro och olycksfall  
Dagar Dagar
Sjukfrånvaro, korttid     
Sjukfrånvaro, långtid     
Sjukfrånvaro, totalt    
Olycksfall, antal/år 
Korttidssjukfrånvaro avser totalt understigande  sjukfrånvarodagar under
rapporteringsperioden. Långtidssjukfrånvaro avser totalt överstigande
 sjukfrånvarodagar under rapporteringsperioden. I förhållande till all
sjukfrånvaro utgör korttidsfrånvaron  procent och långtidsfrånvaron
 procent.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Jämställdhet
Könsfördelning  
Antal Antal
Ledare med personalansvar (exklusive ledande befattningshavare)
Kvinnor    
Män    
Totalt  
Ledande befattningshavare
Kvinnor  
Män   
Totalt  
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande befattningshavare
Kvinnor    
Män    
Totalt  
Total personalstyrka exklusive styrelse
Kvinnor    
Män    
Totalt   
Styrelser
Kvinnor  
Män   
Totalt  
Koncernen eftersträvar en jämlik könsfördelning (minst /). Bland
Ledare med personalansvar är fördelningen /. Totala fördelningen i
koncernen låg vid årsskiftet på /. På styrelsenivå är fördelningen
 procent kvinnor och  procent män. Ledande befattningshavare avser
koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande
direktör i dotterbolag. Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i
respektive bolag i koncernen.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Åldersfördelning  
Antal Antal
Ledare med personalansvar (exklusive ledande befattningshavare)

–    
>    
Totalt  
Ledande befattningshavare

–  
>   
Totalt  
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande befattningshavare
    
–    
>    
Totalt  
Total personalstyrka exklusive styrelse
    
–    
>    
Totalt   
Styrelse

– 
>    
Totalt  
Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande
direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag. Styrelsen avser
samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Avser
sammansättning ledande befattningshavare och styrelse per årets
sista dag för respektive år.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Kompetensutveckling
Genomförda utbildningar medarbetare
och ledare  
Utbildnings-
timmar totalt
Antal
anställda
I snitt per
person
Utbildnings-
timmar totalt
Antal
anställda
I snitt per
person
Ledare
varav kvinnor     
varav män      
Totalt      
Medarbetare exklusive ledare med personalansvar
och ledande befattningshavare
varav kvinnor      
varav män      
Totalt      
Inklusive introduktionsutbildning för nyanställda.
Genomförda utbildningar
per kategori, samtliga
medarbetare  
Timmar
Introduktionsutbildning    
Marknad, trender och
omvärldsbevakning  
Teknikskifte  
Myndighetskrav och säkerhetsfokus   
Produktutveckling  
Yrkeskompetenshöjande utbildning    
Ändrade arbetssätt   
Övrigt  
Totalt    
I snitt per anställd  
Engagemangs- och
ledarskapsindex  
Engagemangsindex (–) , ,
eNPS (– – ) 
Ledarskapsindex (–) , ,
I genomsnitt hade en anställd på Ålandsbanken  utbildningstimmar
under .  procent av samtliga utbildningstimmar har utförts inom
området myndighetskrav och säkerhetsfokus.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
0
50
100
150
200
250
300
20232022
Ekonomiskt mervärde
miljoner euro
Medarbetare
Staten
Övriga värden till samhället
Aktieägare
Återinvesterat ekonomiskt värde
Ekonomiskt värdeskapande  
miljoner euro
Intäkter minus nedskrivningar , ,
Förädlingsvärde skapat genom att
betjäna kunder , ,
Till medarbetarna
Löner , ,
Sociala avgifter och andra personalkostnader , ,
Summa värde till medarbetarna , ,
Till samhället
Årets aktuella skatt , ,
Ej avdragsgill moms , ,
Garantiavgifter ,
Avgift till statlig stabilitetsfond , ,
Summa värde till staten , ,
ntor betalda till allmänheten (inlåning) , ,
Leverantörer
, ,
Sponsring , ,
Summa övriga värden till samhället , ,
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning , ,
Primärkapitalinstrument, utdelning , ,
Förvärv av egna aktier ,
Nyemission –, ,
Summa transaktioner med aktieägarna , ,
Kvar i banken
Återinvesterat ekonomiskt värde , ,
Avser övriga administrativa kostnader samt avskrivningar.
Skattebetalning  
miljoner euro Finland Sverige Total Finland Sverige Total
Skatter och avgifter av skattenatur
Aktuell skatt , , , , , ,
Sociala avgifter , , , , , ,
Ej avdragsgill moms , , , , , ,
Garantiavgifter och avgift till
statlig stabilitetsfond , , , ,
Total , , , , , ,
Förutom betalning av inkomstskatt och moms till staten är
Ålandsbanken en betydande arbetsgivare framför allt på hemma-
marknaden Åland.
Ålandsbanken bidrar till sysselsättningen genom att stå för
över  arbetsplatser på Åland, vilket gör oss till den näst största
privata arbetsgivaren på Åland. Genom att betala sociala av-
gifter bidrar Ålandsbanken till att stärka den sociala tryggheten.
Därutöver betalar Ålandsbanken bankavgifter i form av avgifter till
statlig stabiliseringsfond som bidrar till den finansiella stabiliteten
i samhället. Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska
samhället och bidrar bland annat genom att stöda kultur, idrott
och studier. Genom det är vi med och skapar en meningsfull fritid
för framför allt barn och ungdomar. Vi ordnar även regelbundet
informationstillfällen med aktuella ämnen som är öppna för all-
mänheten. Vårt samhällsengagemang har breddats under året
genom att vi aktivt är med och utreder möjligheterna för nya
energilösningar både till havs och på land på Åland.
Ålandsbanken ser det som viktigt att Åland är ett levande
samhälle som folk vill stanna kvar i, vill flytta till och återvända till.
Genom bankens personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland
viktiga samhällsfunktioner.
Ålandsbankens inställning till skattebetalning
En grundläggande del av Ålandsbankens hållbarhetsarbete är att
betala skatt och bidra till de samhällen där banken bedriver sin verk-
samhet. Ålandsbanken gör stora ansträngningar för att säkerställa
att gällande skattelagar och förordningar efterlevs, och strävar efter
att agera transparent och i enlighet med lagstiftningens syfte.
Vid behov för Ålandsbanken dialog med skattemyndigheterna.
H. Samhällsengagemang
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Inköp och leverantörer  
tusen euro
Leverantörer
Antal aktiva leverantörer
 
Antal leverantörsdialoger
 
Inköp, värde fördelat per kategori
Informations- och kommunikationsverksamhet    
Finans- och försäkringsverksamhet    
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik   
Fastighetsverksamhet   
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och
andra stödtjänster    
Transport och magasinering    
Handel  
Annan serviceverksamhet  
Hotell- och restaurangverksamhet  
Försörjning av el, gas, värme och kyla  
Vård och omsorg; sociala tjänster  
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring   
Utbildning  
Tillverkning  
Kultur, nöje och fritid  
Byggverksamhet 
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering
och sanering 
Jordbruk, skogsbruk och fiske 
Inköp totalt
   
Aktiv leverantör: en leverantör som under året fakturerat mer än   euro.
Dialoger: antal dialoger som genomförts med leverantörerna för att utvärdera leveransen och samarbetet.
Inköp: Sammanlagda inköp av aktiva leverantörer, som fakturerat mer än   euro.
Ålandsbankens inköpsarbete syftar till att säkerställa att vi köper
rätt saker till rätt pris, samt att leverantörerna uppfyller de krav ban-
ken ställer. Upphandlingarna skall stöda bankens strategi samt följa
gällande regelverk.
Ålandsbanken hade år   aktiva leverantörer, av vilka
Ålandsbanken gjort inköp av produkter och tjänster till ett värde av
   euro. Med befintliga och nya leverantörer har genom-
förts  leverantörsdialoger i syfte att utvärdera och säkerställa att
överenskomna villkor uppfyllts.
H. Inköp och leverantörer
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Rent vatten och sanitet för alla
Delmål ., ., ., ., .B
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.
Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag
och föreningar som aktivt jobbar för att minska föroreningar i vattendrag.
Ålandsbanken var med och instiftade det globala vattenpriset Stockholm
Water Prize som delas ut av Stockholm International Water Institute (SIWI).
Vi bidrar alltjämt till den årliga utdelningen av priset.
Vi har kranmärkt våra kontor, vilket betyder att vi bara serverar
obuteljerat vatten.
. Hållbar energi för alla
Delmål ., .
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Vi satsar på gröna placeringsprodukter och erbjuder våra kunder placerings-
produkter med investeringar som har en positiv påverkan för miljön.
Eftersom vår Vindkraftsfond investerar i vindparksprojekt bidrar vi till att
öka andelen förnybar energi i Norden.
Ålandsbanken Fondbolag Ab lanserade under år  fonden
Ålandsbanken Havsvind I, den första fonden i Finland som investerar i havs-
baserad vindkraft. Fonden är en stängd fond som investerar i utvecklings-
fasen av havsvindkraftsprojektet Noatun Nord, som ligger norr om Åland.
Projektet utvecklas och samägs med den svenska vindkraftsutvecklaren
OX. Projektet Noatun Nord är fortfarande i en tidig utvecklingsfas, men i
ett skede när vindkraftparken står färdigställd förväntas den bestå av cirka
 vindkraftverk som tillsammans producerar cirka  TWh per år, vilket
motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka  miljoner hushåll.
Nedan ger vi en överblick över hur vår verksamhet påverkar de av
FN:s globala mål för hållbar utveckling som anses vara högst prior-
iterade för Ålandsbanken, utifrån vår väsentlighetsanalys.
Ålandsbankens klimatmål, fastställda genom
vår klimatstrategi:
Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp med  procent
fram till år  jämfört med år .
– Uppföljning:  procent minskning från basåret  till .
Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast
år .
Ålandsbanken ska nå netto noll utsläpp år .
H. FN:s globala målsättningar och överblick av Ålandsbankens relaterade aktiviteter
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Delmål ., ., ., ., ., ., .
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens långsiktiga finansiella mål:
Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE)
ska över tid överstiga  . Utfall: ,
Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga
Finansinspektionens minimikrav med ,–,
procentenheter. Utfall: , procentenheter över.
Utdelningsandelen ska vara   eller högre av
årets vinst, givet att målet för kapitalstyrkan
inte underskrids. Utfall: Styrelsens förslag är  .
Ålandsbankens klimatmål, se ovan.
Balanserad könsfördelning kvinnor och män
där fördelningen är minst / . Utfall på
koncernnivå : / .
Ansvarsfull kreditgivning: Vi vill säkerslla kundens återbetalningsförmåga
och förkra oss om att krediten motsvarar kundens behov. Vi jobbar för
att kunna integrera hållbarhetsrisken i riskbedömningen när nya krediter
beviljas. Vi erbjuder banktjänster och kreditgivning till privatpersoner och
företag av olika storlek.
Ansvarsfulla investeringar: I våra placeringar exkluderas bolag som bryter
mot Global Compact, vilket bidrar till att trygga anständiga arbetsvillkor.
Socialt ansvar: Vi jobbar aktivt med integration och mångfald. Genom att
exempelvis välkomna arbets- och språkpraktikanter kan vi bidra till syssel-
sättning, integration och mångfald.
Vi arbetar medvetet för att alla medarbetare ska ha lika rättigheter och möj-
ligheter vad gäller villkor och personlig utveckling i sitt arbete. Vår lönemo-
dell, som har arbetsvärdering som grund, och den årliga lönekartläggningen
ska säkerställa lika lön för likvärdigt arbete.
Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper oss och våra
leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt och ställer krav på att företag
skyddar arbetstagares rättigheter och främjar en trygg och säker arbetsmiljö
för alla. Det krävs också anständiga arbetsvillkor med lika lön för likvärdigt
arbete, samt att de strävar efter att både kvinnor och mäns erfarenhet och
kunskap tillvaratas och finns representerade på alla områden, roller och
positioner i hela verksamheten och skapar en företagskultur där olikheter
ses som en tillgång.
Vi driver ett successivt arbetsmiljöarbete och följer tillämpliga lagkrav. Vi
lägger stor vikt på att samarbetet mellan oss som arbets-givare och personal
samt fackliga representanter hela tiden utvecklas.
. Hållbara städer och samhällen
Delmål ., ., ., ., .A
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ålandsbankens fond Bostadsfonden hjälper till att blanda hyres- och ägar-
bostäder. Vi skapar sysselsättning och arbetstillfällen och bidrar till minskad
segregation.
I de lokaler som vi verkar i utökar vi återvinningen av avfall och bidrar på
så sätt till att minska miljöpåverkan. Våra medarbetare uppmuntras att
använda fossilfria fortskaningsmedel, alternativt använda kollektivtrafik.
. Hållbar konsumtion och produktion
Delmål ., ., ., ., ., ., .
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper oss och våra
leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt. Vi följer såväl regelverk som
policyer om etiskt uppträdande och identifiering och hantering av intres-
sekonflikter. Genom utbildningsinsatser och teknisk utveckling bidrar vi
till att bekämpa korruption, penningtvätt och annan brottslig verksamhet.
Ålandsbanken har även en framtagen uppförandekod specifikt gällande
leverantörer.
Under året fortsatte kampanjen kring hållbara färdsätt till arbetet, som
initierades  och koordinerades av Ålands hållbarhetsagenda Bärkraft.
Kampanjens syfte var att belysa fördelar och möjligheter att pendla hållbart
till och från arbetsplatsen.
Genom Östersjökontot och Östersjökortet med Åland Index har våra kunder
möjlighet att göra egna miljövänliga val.
Tillsammans med Emmaus Åland har vi gjort det enkelt för personalen att
återbruka kläder och skor genom insamlingskärl på vårt huvudkontor.
Vid inköp där produktens natur gör det möjligt, utreder vi alltid möjlighet
till begagnade alternativ.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
. Bekämpa klimatförändringarna
Delmål ., ., .
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan.
Mål: Minska koldioxidutsläpp från resor med
  till år  jämfört med baret .
Utfall: År  uppgick koldioxidutsläppen för
aärsresor till , ton CO
e, vilket innebär en
ökning med   från år .
CO
e-utsläppen från tjänsteresor år  är omräknade
från tidigare rapporterade  ton CO
e.
Vi beräknar CO
e-utsläppen för kärnverksamheten och den egna operativa
verksamheten i enlighet med GHG-protokollet.
Vi arbetar aktivt utifrån den klimatstrategi som togs fram år , som
beskriver hur vi med tydliga mål på årsbasis och längre sikt, ska minska
utsläppet av de CO
e-utsläpp som vår verksamhet direkt och indirekt
orsakar, och därmed nå vårt klimatmål. Klimatstrategin innefattar årlig
uppföljning.
För  klimatnansierar vi CO
e-utsläpp från vår egen verksamhet genom
en kompensationsportfölj.
I vårt arbete med att bekämpa klimatförändringarna för vi ett nära samar-
bete och en dialog med UNEP FI och NZBA i utvecklingsarbetet, och arbetar
enligt de principer vi antagit som medlemmar i initiativen. Vi arbetar fram
vetenskapligt baserade utsläppsmål i enlighet med Science Based Target
initiative (SBTi).
Fondbolaget initierar och följer upp antal anslutningar till Science Based
Targets initiative.
Treasuryavdelningen bidrar ytterligare till att främja en långsiktig håll-
barhetsutveckling genom att emittera gröna obligationer i enlighet med
Ålandsbankens gröna ramverk.
Hur vi reser har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Vår resepolicy är
därmed en del av vår klimatstrategi för att nå Ålandsbankens klimatmål.
. Hav och marina resurser
Delmål ., ., ., ., .A
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Östersjökontot och Östersjöprojektet bidrar vi och våra kunder till
att minska föroreningarna i Östersjön. Olika intressenter erbjuds möjlighet
att få medel för att förverkliga sina idéer för ett friskare hav. Vårt miljöarbete
startade redan  och har sitt ursprung i vårt läge – mitt i en skärgård.
Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.
Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag och
föreningar som aktivt jobbar mot att minska föroreningar i vattendrag.
. Ekosystem och biologisk mångfald
Delmål ., ., .A
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Åland Index ökar vi våra medarbetares och kunders medvetenhet
om det personliga koldioxidavtrycket. Samtidigt jobbar vi för att minska vårt
koldioxidutsläpp. Klimatförändringarna utgör en ytterligare belastning på
ekosystem och biologisk mångfald.
Ålandsbanken har under år  definierat ett andra målområde: cirkulär
ekonomi. Det syftar till att bidra till en ökad resurseektivitet som i sin tur
bidrar till en minskad belastning på ekosystem och biologisk mångfald.
Våra medarbetare utbildas och engageras i hållbarhets- och miljöarbetet,
bland annat genom lokala håll-naturen-ren-projekt.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
rslag till vinstdisposition
Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade utvecklingskostnader, inklusive
fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet   , euro, varav räkenskapsperiodens
resultat är   ,. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets ekonomiska ställning
efter räkenskapsperiodens utgång.
Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om   , euro disponeras
enligt följande:
För utelöpande A- och B-aktier utdelas , euro per aktie i ordinarie dividend och , euro per aktie i
tilläggsdividend från balanserade vinstmedel,
sammanlagt   ,
Som utdelningsbara medel kvarlämnas   ,
Mariehamn den  februari 
Nils Lampi Christoer Taxell Mirel Leino-Haltia
Ordförande Vice ordförande
Anders Å Karlsson Ulrika Valassi Anders Wiklöf
Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Revisionspåteckning
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den  februari 
KPMG Oy Ab
Henry Maarala
CGR
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för Ålandsbanken Abp
(FO-nummer -) för räkenskapsperioden .–...
Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning,
rapport över totalresultat, rapport över rapport över förändringarna
i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet inklu-
sive väsentlig information om redovisningsprinciper samt moder-
bolagets balansräkning, resultaträkning, rapport över förändring i
eget kapital, kassaflödesanalys och noter till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekono-
miska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassa-
flöden för året i enlighet med internationella IFRS-redovisnings-
standarder, så som de antagits av EU,
ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska
ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med
i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av
bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet i
den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets
revisionskommitté.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland.
Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncern-
företagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss
utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbo-
laget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse
i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har
inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordning-
ens / artikel .. De andra tjänster än revisionstjänster som vi
tillhandahållit framgår ur not K till koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen.
Materialiteten har bestämts på basen professionellt omdöme och
styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av
revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhållandet
till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss besmda materialite-
ten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som
ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska
beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betrak-
tande felaktigheter och/eller potentiella felaktigheter vilka på grund av
kvalitativa faktorer enligt vår uppfattning är materiella för användarna
av bokslutet.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom
ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet
som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa om-
råden. De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter
som avses i EU förordningens / artikel . c är inklu-
derade i beskrivningarna av för revisionen särskilt betydelsefulla
områden nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontroller.
Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på
ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en risk
för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Utlåning till allmänheten uppgår till , miljarder euro.
Detta motsvarar ungefär  procent av Ålandsbankens
balansomslutning.
IFRS  Finansiella instrumentstandarden tillämpas vid beräk-
ning av förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade
kreditförluster inbegriper antaganden, uppskattningar samt
företagsledningens bedömningar, som hänför sig till bland annat
sannolikheten och beloppet för förväntade kreditförluster samt
till definitionen av betydande ökning i kreditrisk
På grund av det materiella balansvärdet, beräkningsmodellernas
komplexitet och de inkluderade uppskattningarna gjorda av
företagsledningen beträande nedskrivningar, är värdering av
utlåning till allmänheten ett område av särskild betydelse
för revisionen.
Vi har utrderat principer och kontroller hänförliga till godkän-
nande, redovisning och övervakning av krediter samt gjort en
bedömning av principer som legat till grund för riskbedömning
och fastställande av nedskrivningar och kreditförlustreserve-
ringar. Vi har i vår granskning av kreditstocken även utnyttjat
dataanalyser.
Vi har utrderat modellerna och de centrala antagandena för
kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller
hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster.
Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest
sentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsperioden.
IFRS- och finansieringsspecialister från KPMG har deltagit
i revisionen.
Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Ålandsbankens
bokslutsnoter gällande lån och övriga fordringar och förväntade
kreditförluster.
Särskilt betydelsefulla områden
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Hur ifrågavarande områden
beaktats i revisionen
Värdering av utlåning till allmänheten (redovisningsprinciper och
noter K, K, K, M och M).
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Provisionsnetto och IT-intäkter (redovisningsprinciper
och noter K, M)
De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna berättigar till
provisionsbaserade intäkter baserat på avtal med kunder och
samarbetspartners. IT-intäkterna baserar sig på kundavtal.
Provisions- och IT- intäkterna utformar en betydande post inom
koncernens resultaträkning.
Beräkningen av fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter
inbegriper manuella arbetsskeden som kan innefatta bedöm-
ningar av företagsledningen hänförligt till arvodets belopp samt
vid fastställande av intäktsföringsgrad.
På basen av intäkternas storlek och de relaterade bedömningarna
är provisionsnetto samt IT-intäkter ett område av särskild bety-
delse för revisionen.
Vi har utrderat de metoder som Ålandsbanken använder sig av
för att beräkna fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter.
Vår granskning av redovisning av fond- och förvaltningsprovisioner
samt IT-intäkter har fokuserat på kontrollerna inom fakturerings-
och kalkyleringsprocesserna. Vi har även utvärderat utformningen
av kontrollerna och deras eektivitet.
Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit bl.a. testning av
arvodesberäkningar samt genomgång av avtal och fondstadgar
där arvodesbasen definierats. Vi har även utfört data-analyser på
de debiterade arvodena.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av
bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits
av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut
samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer
är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några
sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande
direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens för-
måga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om
förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten
och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt
drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller
koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något annat
realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en
revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är
en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt
eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
beslut som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi profes-
sionellt omdöme har en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i
bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag,
utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa
risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända-
målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för
att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter
är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag,
eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller
åsidosättande av intern kontroll.
Skaar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller
koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för
att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om eektiviteten i
den interna kontrollen.
Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som
används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis-
ningen och tillhörande upplysningar.
Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-
lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund
i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon
sentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller för-
hållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets
eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar
slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i
revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna
i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana
upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet.
Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram
till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel-
ser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern
inte längre kan fortsätta verksamheten.
Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och
innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett
sätt som ger en rättvisande bild.
Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avse-
ende den finansiella informationen för enheterna eller aärs-
aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende
koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och
utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för
vårt uttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning
avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inrikt-
ning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under
revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna
kontrollen som vi identifierat under revisionen.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan  A
 Helsingfors
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med
en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende
oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållan-
den som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall
tillhörande motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för
bolagets styrning fastställer vi vilka fgor som varit de mest betydel-
sefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för
revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områ-
den i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar
förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi
bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen
på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen
skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med våren
 oavbrutet i  år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga
informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhets-
berättelsen och informationen i årsberättelsen. Vi har fått tillgång
till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen före datumet för
denna revisionsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte
övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informa-
tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter
mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning
vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar inne-
hålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det
ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen
har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande
av verksamhetsberättelse.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen
och bokslutet enhetliga och verksamhets-berättelsen har upp-
rättats i enlighet med gällande besmmelser om upprättande
av verksamhetsberättelse.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som
vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar
slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella
övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att
rapportera gällande detta.
Helsingfors den  februari 
KPMG Oy Ab
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp

Koncernen     
miljoner euro
Räntenetto , , , , ,
Provisionsnetto , , , , ,
IT-intäkter , , , , ,
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
–, , , , ,
Övriga intäkter , , , , ,
Summa intäkter , , , , ,
Personalkostnader , –, –, , ,
Övriga kostnader , –, –, –, –,
Lagstadgade avgifter –, –, –, , ,
Avskrivningar och nedskrivningar
av materiella och immateriella tillgångar –, –, –, , –,
Summa kostnader –, –, –, –, ,
Resultat före nedskrivningar , , , , ,
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
–, –, –, –, –,
Rörelseresultat , , , , ,
Inkomstskatt –, , –, –, –,
Rapportperiodens resultat , , , , ,
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande , , , , ,
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten       
Inlåning från allmänheten
        
Aktivt förvaltat kapital
      
Förvaltade bolån
  
Eget kapital     
Balansomslutning         
Riskexponering       
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), 
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå, 
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto, 
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR), 
    
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR), 
    
Utlåning/Inlåning, 
    
Kärnprimärkapitalrelation, 

, , , , ,
Primärkapitalrelation, 

, , , , ,
Total kapitalrelation, 

, , , , ,
Bruttosoliditetsgrad, 

, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     
Resultat per aktie, euro

, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro

, , , , ,
Dividend per aktie, euro

, , , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt
diskretionär- och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder
med avtalsenlig intjäning.
Tillgänglig stabil finansiering/Behov av stabil finansiering.
Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom
olika tjänster
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas
genomsnittliga andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till
allmänheten/Utlåning till allmänheten vid periodens ingång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautflöde.
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.

Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Totalt exponeringsmått.

Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.

Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.

Styrelsens förslag till bolagsstämman.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Bolagsstyrning
Foto: Anton Sucksdor
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret 
Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en
särskild berättelse i samband med verksam-
hetsberättelsen för  och har behandlats
av styrelsens revisionskommitté.
Lagstiftning och rekommendationer
om bolagsstyrning
Finsk kod för bolagsstyrning  (”koden”),
som är tillgänglig på webbplatsen
www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bolag
noterade på Nasdaq Helsinki Oy (”Helsingfors-
börsen”). Koden tillämpas enligt ”följ eller
förklara”-principen, vilket innebär att av-
vikelser ska uppges och motiveras. Ett bolag
anses följa koden även om avvikelser sker
från enskilda rekommendationer under
förutsättning att avvikelsen har uppgivits
och motiverats.
Ålandsbanken Abp (”banken”), som är
noterad på Helsingforsbörsen, är ett publikt
aktiebolag med hemort i Mariehamn,
Finland. Bolagsstyrningen av banken följer
bland annat den finska aktiebolagslagen,
kreditinstitutslagen, värdepappersmarknads-
lagen, bankens bolagsordning och koden.
Bolagsstyrningsrapporten har upprättats
enligt kodens anvisningar för rapportering
och i enlighet med värdepappersmarknads-
lagen  kap  . Vid tillämpningen av koden
avviker banken från rekommendation 
Val av kommittéledamöter” genom att det
i bankens ersättningskommitté ingår en
adjungerad medlem som inte är medlem i
bankens styrelse. Den adjungerade med-
lemmen är även kommitténs ordförande.
Avvikelsen görs i syfte att bredda ersätt-
ningskommitténs erfarenhets- och kompe-
tensbas i ersättningsfrågor. Behovet av
extern kompetens bedöms separat inför
varje tillsättningstillfälle. Ålandsbankens
bolagsstämma beslutade den  april 
att avvikande från rekommendation 
"Nomineringskommittén” och rekommenda-
tion  ”Aktieägarnas nomineringsråd” ska
Nomineringskommittén bestå av styrelsens
ordförande samt representanter för de tre
till röstetalet största aktieägarna i banken
per den första november respektive år.
Om aktieägare avstår från att delta övergår
rätten till följande största aktieägaren.
Denna bolagsstyrningsrapport, bolag-
sordningen och övriga uppgifter som krävs
enligt koden finns tillgängliga på bolagets
webbplats www.alandsbanken.fi.
Styrelsen
 
Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandat-
tid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska
enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar.
Styrelsen har under  bestått av sju ordinarie styrelsemedlemmar till och med bolags-
stämman den  mars , då Åsa Ceder avgick. Under den resterande delen av år  har
styrelsen utgjorts av totalt sex ordinarie medlemmar. Verkställande direktören får inte vara
medlem i styrelsen.
  
    
Styrelsens sammansättning 
Namn, huvudsyssla och utbildning
Födelseår
Medlem i styrelsen sedan år
Hemort
Styrelsemedlemmarnas
aktieinnehav i banken per
 december  (direkt
ägande eller via bolag i vilka
styrelsemedlemmen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens övriga
koncernbolag föreligger inte.
Nils Lampi, ordförande
Koncernchef, Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier: 
B-aktier:  
Christoer Taxell, vice ordförande
Juris kandidat
Född 
Medlem sedan 
Åbo, Finland
A-aktier: 
B-aktier:  
Åsa Ceder
Ekonomie magister
Aktuarie
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier: 
B-aktier: 
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Född 
Medlem sedan 
Lemland, Åland
A-aktier: 
B-aktier: 
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doktor, CFA
Född 
Medlem sedan 
Helsingfors, Finland
A-aktier: 
B-aktier: 
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Född 
Medlem sedan 
Stockholm, Sverige
A-aktier: 
B-aktier: 
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c.
Kommerseråd
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier:   
B-aktier:   
Avgått från styrelsen i samband med bolagsstämman den  mars .
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
  
  
  

Styrelsens bedömning är att styrelsens
ordförande och samtliga övriga styrelse-
medlemmar är oberoende av banken.
Christoffer Taxell, Mirel Leino-Haltia och
Ulrika Valassi är även oberoende av bety-
dande aktieägare. Styrelsens ordförande
Nils Lampi bedöms vara beroende av bety-
dande aktieägare då han är koncernchef för
Wiklöf Holding Ab, som har ett betydande
aktieinnehav i banken. Anders Wiklöf anses
som beroende av betydande aktieägare på
grund av sitt direkta och indirekta ägande i
banken. Anders Å Karlsson bedöms vara
beroende av betydande aktieägare i
banken då han är styrelsemedlem i Alandia
Försäkring Abp som har ett betydande
aktieinnehav i banken.
 
Styrelsen handhar förvaltningen av bankens
angelägenheter och ansvarar för att verk-
samheten är ändamålsenligt organiserad.
Styrelsen ansvarar även för övergripande
policy- och strategifrågor, samt för att risk-
kontrollen är tillräcklig och tillser att led-
ningssystemen fungerar. Till styrelsens
uppgifter hör även att utse och vid behov
entlediga verkställande direktören, dennes
ställföreträdare och medlemmar av led-
ningsgruppen, samt att besluta om deras
löneförmåner och övriga anställningsvillkor.
För att styrelsen ska vara beslutför erfordras
att mer än hälften av medlemmarna
är närvarande.
För sitt arbete har styrelsen fastställt en
intern arbetsordning som är koncernöver-
gripande. Arbetsordningen, som utvärderas
årligen och revideras vid behov, reglerar i
huvudsak arbetsfördelningen mellan styrel-
sen, verkställande direktören och lednings-
gruppen. I arbetsordningen regleras även
mötesrutiner, mötesprotokoll och rapporte-
ringsrutiner. Styrelsen, som sammanträder
efter kallelse av styrelsens ordförande,
diskuterar regelbundet det ekonomiska
läget på de finansiella marknaderna.
Med stöd av verkställande direktörens
återkommande rapportering om den ope-
rativa verksamheten följer styrelsen upp
strategi, ekonomiskt utfall och övergripande
långsiktiga mål för verksamheten. Därutöver
handlägger styrelsen övriga
ärenden som aktualiseras enligt aktiebolags-
lagen, bolagsordningen och övriga regelverk
som berör bankens verksamhet och förvalt-
ning, samt även ärenden som anhängiggörs
av enskilda styrelsemedlemmar och
av ledningsgruppen.
   
Styrelsen genomför årligen en intern utvär-
dering av sin verksamhet och sitt arbete.
Utvärderingen innefattar bland annat ett
frågeformulär i vilket respektive styrelse-
medlem bedömer styrelsearbetet under
året. Styrelsens ordförande har även
enskilda samtal med respektive styrelse-
medlem. Under ledning av styrelsens ord-
förande behandlas utvärderingen på ett
uppföljande styrelsemöte samt beslut fattas
om åtgärder som vidtas med anledning
av utvärderingen.

Under  hölls  () styrelsesamman-
träden. Styrelsemedlemmarnas genom-
snittliga deltagande var  () procent.
Respektive styrelsemedlem har under
 deltagit i styrelsesammanträden
enligt följande:
Deltagande i styrelse ns
sammanträden 
Styrelsemedlem
Styrelsesammanträden
Totalt antal: 
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Åsa Ceder
/
Anders Å Karlsson /
Mirel Leino-Haltia /
Ulrika Valassi /
Anders Wiklöf /
Avgått från styrelsen i samband med bolagsstämman
den  mars .

Enligt kreditinstitutslagen och koden ska
styrelsen fastställa principer för att främja
mångfald i styrelsens sammansättning och
ha som mål för kreditinstitutet att könen är
jämnt representerade i styrelsen. Banken
eftersträvar att främja mångfald i styrelsens
sammansättning, med målsättningen att
styrelsen som helhet besitter den kompe-
tens och erfarenhet som övervakningen och
utvecklingen av bolaget kräver. För att
uppnå målet krävs att styrelsen som grupp
besitter en bredd i fråga om utbildning, per-
sonliga egenskaper, erfarenheter, kön och
ålder. Fördelningen mellan könen ska vara
jämn och därför ska båda könen vara repre-
senterade i det förslag som läggs fram vid
varje nomineringstillfälle till ny styrelsemed-
lem. För verksamhetsåret har styrelsens
ledamöter kollektivt uppnått den variation i
utbildning, erfarenhet och förmågor som
krävs för uppdraget, och båda kön represen-
teras i styrelsen så att fördelningen mellan
könen är  procent kvinnor och  procent
män. Till och med bolagsstämman den
 mars  var fördelningen  procent
kvinnor och  procent män.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Styrelsens kommiter

Nomineringskommitténs huvudsakliga
uppgift är att inför ordinarie bolagsstämma
förbereda förslag gällande val av styrelse-
medlemmar samt förslag rörande styrelse-
arvode till ordföranden, vice ordföranden
och övriga styrelsemedlemmar.
Reglerna för hur nomineringskommittén
utses har fastställts av bolagsstämman .
Nomineringskommittén består av fyra med-
lemmar; styrelsens ordförande och repre-
sentanter för de till röstetalet tre största
aktieägarna i banken per den  november
respektive år. Om styrelsens ordförande
representerar någon av ovannämnda aktie-
ägare, eller ifall aktieägare avstår från att
delta i nomineringskommittén, övergår
rätten till medlemskap till den följande
största aktieägaren. Den till röstetalet
största aktieägarens representant är
nomineringskommitténs ordförande.
Nomineringskommittén består av Nils
Lampi, styrelsens ordförande, styrelse-
medlemmen Anders Wiklöf med stöd av
direkt och indirekt personligt aktieinnehav,
Stefan Björkman representerande Alandia
Försäkring Abp och Georg Ehrnrooth
representerande Fennogens Investments
S.A. Anders Wiklöf är ordförande för
nomineringskommittén.
Under  har nomineringskommittén
sammanträtt  () gånger. Kommittémed-
lemmarnas genomsnittliga deltagande var
 () procent.
Deltagande i nominerings-
kommitténs sammanträden 
Medlem
Nomineringskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Anders Wiklöf,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi
/
Stefan Björkman
/
Georg Ehrnrooth
/

Styrelsen, som utser medlemmarna i revi-
sionskommittén, har fastställt dess uppgifter
i en arbetsordning. Revisionskommittén
bistår styrelsen bland annat avseende sköt-
seln av dess övervakningsuppgifter gällande
interna kontrollsystem och riskhantering,
rapportering, revisionsprocessen, samt
iakttagandet av lagar och bestämmelser.
Härutöver förbereder revisionskommittén
inför bolagsstämman förslag till valet av
revisorer och deras arvoden. Revisions-
kommitténs ordförande rapporterar regel-
bundet till styrelsen om kommitténs arbete
och iakttagelser.
Revisionskommittén består av styrelsens
ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem-
marna Anders Å Karlsson, Mirel Leino-Haltia
och Ulrika Valassi, revisionskommitténs
ordförande. Under  har revisions-
kommittén sammanträtt  () gånger.
Kommittémedlemmarnas genomsnitt-
liga deltagande var  () procent.
Deltagande i revisionskommitténs
sammanträden 
Medlem
Revisionskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Ulrika Valassi,
kommitténs ordförande
/
Anders Å Karlsson /
Mirel Leino-Haltia /
Nils Lampi /

Ersättningskommittén har som uppgift att
bereda väsentliga ersättningsbeslut, ut-
värdera bankens ersättningspolicy och
principerna för rörlig ersättning. Ersättnings-
kommittén beslutar om åtgärder för upp-
följning av tillämpningen av principerna för
ersättningssystemet och bedömer dess
lämplighet och påverkan på koncernens
risker och riskhantering.
Ersättningskommittén består av styrel-
sens ordförande Nils Lampi, styrelsemedlem
Christoffer Taxell och som adjungerad
medlem och tillika kommitténs ord-
förande Agneta Karlsson.
Ersättningskommittén har under 
sammanträtt vid  () tillfällen. Kommitté-
medlemmarnas genomsnittliga deltagande
var  () procent.
Deltagande i ersättnings-
kommitténs sammanträden 
Medlem
Ersättningskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Agneta Karlsson,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Verkställande direktören
Verkställande direktör för banken är
Peter Wiklöf, juris kandidat (född ).
Verkställande direktörens aktieinnehav i
banken framgår av tabellen till höger.
Verkställande direktören ansvarar bland
annat för bankens löpande förvaltning och
för att denna handhas i enlighet med lag,
bolagsordning, övriga regelverk samt styrel-
sens anvisningar och föreskrifter. Härutöver
ansvarar verkställande direktören för att
styrelsens beslut verkställs.
Verkställande direktören rapporterar
regelbundet till styrelsen. Verkställande
direktören tillsätts och entledigas av styrel-
sen. Villkoren för befattningsförhållandet
fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns
av styrelsen.
Koncernens ledningsgrupp
– övrig operativ ledning
Styrelsen utnämner medlemmarna i den
koncernövergripande ledningsgruppen.
Ledningsgruppen är rådgivare åt verk-
ställande direktören och behandlar alla
sentliga bankomfattande frågor.
Ledningsgruppen består av cheferna för
bankens affärsområden och stabsfunktioner.
Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav
i banken framgår av tabellen till höger.
Under  sammanträdde lednings-
gruppen vid  () tillfällen.
      
–    –    
   
Koncernens ledningsgrupp 
Ledningsgruppens sammansättning
och medlemmarnas ansvarsområden
Utbildning
Födelseår
Medlem i ledningsgruppen
sedan år
Aktieinnehav i banken
per  december 
(direkt ägande eller via
bolag vari personen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens
övriga koncernbolag
föreligger inte.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör,
koncernchef
Ordförande i ledningsgruppen
Juris kandidat
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Ocer
Ställföreträdande verkställande
direktör
Civilekonom
Master of Business
Administration
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Tove Erikslund
Chief Administrative Ocer
Ekonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Sofie Holmström
Chef, aärsområdet
Partnersamarbeten
Civilingenjör
Fil.kand. ekonomi
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Magnus Johansson
Direktör, aärsområdet Sverige
Civilekonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Mikael Mörn
Direktör, aärsområdet Åland
Studentmerkonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Ocer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.),
M.Sc. (Tech.)
Master in International
Management
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Anne-Maria Salonius
Direktör, aärsområdet Finland
(utom Åland)
Juris kandidat
Vicehäradshövding
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
   
   
Styrelsen utvärderar, under ledning av styrelsens ordförande, årligen verkställande direktö-
rens och ledningsgruppens arbete. Vid utrderingen deltar inte verkställande direktören
eller annan ur ledningsgruppen.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Internkontroll och riskhanterings-
system i samband med den
finansiella rapporteringsprocessen

Internkontrollen och riskhanteringen inom
den ekonomiska rapporteringsprocessen är
en integrerad del av system och dagliga
rutiner i verksamheten. För att uppnå detta
tillämpas klara och lättillgängliga interna
instruktioner. Vid utveckling av nya system,
produkter, tjänster och/eller rutiner beaktas
internkontrollen. Organisationen har ett tyd-
ligt definierat ansvar och befogenheter samt
klara och tydliga rapporteringsvägar.
 
Grundläggande principer för internkontroll
inom den ekonomiska rapporteringsproces-
sen är en klar rollfördelning samt instruktio-
ner och förståelse för den ekonomiska
resultatbildningen.
Koncernens rapportering sammanställs
centralt av Group Finance. Avdelningen
ansvarar för koncernens redovisning och
bokslut, redovisningsprinciper, policy-
dokument och instruktioner, ekonomiska
verksamhetsstyrning, skatteanalys, myndig-
hetsrapportering samt publicering av ekono-
misk information. Respektive dotterbolag
ansvarar för att redovisningen uppfyller
koncernens krav och rapporterar månadsvis
till bolagens ledning och Group Finance.
Internrevisionen bistår de externa reviso-
rerna med granskning av den ekonomiska
informationen i enlighet med på förhand
uppgjord revisionsplan. Internrevision är
en oberoende funktion och arbetar på upp-
drag av styrelsen.
Externa revisorer granskar koncernens
delårsrapporter, halvårsrapport, årsredovis-
ning och bolagsstyrningsrapport och lämnar
revisionsrapport till revisionskommittén
samt till koncernens styrelse.
Koncernens ledningsgrupp behandlar
månatligen koncernens interna finansiella
rapportering och kvartalsvis delårsrappor-
ter, halvårsrapport eller årsredovisning.
Revisionskommittén bistår styrelsen i
det fortlöpande kontrollarbetet genom att
granska de finansiella delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen,
samt behandlar de externa och interna
revisorernas iakttagelser.
Styrelsen behandlar delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen och
får månatligen koncernens interna finan-
siella rapportering. Styrelsen granskar även
de externa revisorernas revisionsrapporter,
revisionsplaner och slutsatser rörande del-
årsrapporter, halvårsrapport och årsredovis-
ning. Styrelsens revisionskommitté träffar de
externa revisorerna minst kvartalsvis.

Koncernen eftersträvar en verksamhet med
rimliga och avgda risker. Lönsamheten är
direkt beroende av organisationens förmåga
att identifiera, hantera och prissätta risker.
Riskhanteringens syfte är att minska sanno-
likheten för oförutsedda förluster och/eller
hot mot anseende, samt att bidra till höjd
lönsamhet och ökat aktieägarvärde.
Koncernen är exponerad mot kreditrisk,
motpartsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk,
operativ risk och affärsrisk. Den sist nämnda
är en följd av koncernens strategi, konkur-
renskraft, förmåga att anpassa sig till kun-
dernas förväntningar, ogynnsamma affärs-
beslut och av den miljö samt marknad
koncernen verkar i. Affärsrisken hanteras i
samband med den strategiska planeringen.
Kreditrisken som är koncernens mest bety-
dande risk omfattar fordringar på privatper-
soner, företag, institut och offentlig sektor.
Fordringarna består huvudsakligen av kredi-
ter, kreditlimiter och garantier som beviljats
av banken.
Styrelsen har det övergripande ansvaret
för styrning och kontroll, det vill säga att
riskhanteringen är tillräcklig, samt för
systematik och regelverk för att övervaka
och begränsa bankens riskexponering.
Revisionskommittén bistår styrelsen i sköt-
seln av dess övervakningsuppgifter inom
interna kontrollsystem, riskhantering och
rapportering. Verkställande direktören över-
vakar och leder affärsverksamheten i enlig-
het med styrelsens anvisningar, ansvarar för
den löpande förvaltningen och för att styrel-
sens medlemmar regelbundet ges tillräcklig
information om koncernens riskpositioner
och de regelverk som berör verksamheten.
Banken arbetar enligt en ansvarsfördel-
ning mellan tre olika försvarslinjer där varje
del av affärsverksamheten inom första för-
svarslinjen bär ansvaret för sina affärer och
att riskerna hanteras. Staben Risk Office
inom andra försvarslinjen ansvarar för den
oberoende riskkontrollen (finansiella risker)
och operativa risker (inkluderat regelefter-
levnadsrisker). Staben Risk Office ansvarar
också för kreditbeviljningsprocessen.
Detta innebär bland annat att identifiera,
mäta, analysera och rapportera samt följa
upp koncernens alla väsentliga risker samt
granska de kreditärenden som föredras för
ledningsgruppens kreditkommitté. Staben
Risk Office ansvarar också för dataskydd,
informations- och företagssäkerheten samt
juridiken i koncernen. Staben Risk Office
övervakar att riskerna och riskhanteringen
lever upp till bankens riskaptit och risk-
tolerans och att bankens ledning löpande
får rapporter och analyser om den aktuella
ställningen. Risk Office granskas av avdel-
ningen Internrevision inom tredje försvars-
linjen, som utvärderar både riskhantering-
ens tillräcklighet och efterlevnad.
Utöver Finansinspektionens föreskrifter
och anvisningar samt nationell lagstiftning
är grunden för riskhanteringen ett stort
antal direktiv och förordningar på EU-nivå.
För mer utförlig information om koncernens
riskhantering, kapitalhantering, utvärdering
av kapitalbehov och kapitaltäcknings-
information hänvisas till Kapital- och risk-
hanteringsrapporten för . Rapporten
finns publicerad på bankens webbplats
www.alandsbanken.fi.

I banken bär enheterna Private Banking och
Premium Banking på Åland, finländska fast-
landet och i Sverige kreditansvaret via man-
dat. De medarbetare som arbetar med
kreditgivning har personliga limiter för kredit-
beviljande för de kunder som de ansvarar
för. På Åland finns även en enhet för krediter
till företag. Kreditansvaret bärs av respektive
enhets ledning tillsammans med den
kundansvariga enligt förenämnda struktur.
Vid behov av beslut avseende större krediter
finns en kreditkommitté för verksamheten i
Finland och en för verksamheten i Sverige.
Därtill finns ledningsgruppens kreditkom-
mitté för kreditärenden som på grund av sin
storlek inte kan beslutas i de landspecifika
enheterna. De största engagemangen
beslutas av bankens styrelse.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Banken har under  till hypoteksbola-
get Borgo AB överlåtit majoriteten av den
bolånestock som byggts upp via partner-
samarbeten. Även en del av bankens egna
bolånekrediter har överlåtits till Borgo AB.
 ()
Oberoende kontroll och bedömning av
regelefterlevnaden inom banken hanteras
av koncernens Compliance-avdelning med
fokus på kundskydd vid tillhandahållande av
tjänster, uppförande på marknaden, motver-
kande av penningtvätt och finansiering av
terrorism samt tillstånds- och tillsynsären-
den. Compliance-avdelningen rapporterar
regelbundet sina iakttagelser till bankens
ledning och styrelse.
Intern revision
Internrevision är en oberoende funktion
som är direkt underställd styrelsen.
Syftet med internrevisionen är att förse
styrelse och operativ ledning med objek-
tiva och oberoende bedömningar av
den operativa verksamheten, operativa
verksamhets- och ledningsprocesser,
koncernens riskhantering, styrning och
kontroll. Internrevisionen rapporterar
regelbundet till styrelsen, revisionskommit-
tén och ledningsgruppen. Styrelsen fast-
ställer årligen en plan för internrevisionen.
Särskilt beslutsförfarande gällande
närståendetransaktioner
Beslut om krediter till närstående fattas av
bankens styrelse.
Regelverk för närstående
transaktioner
Banken har fastställt internt regelverk för
identifiering av och beslutsfattande gällande
närståendetransaktioner. I det interna regel-
verket regleras bland annat identifiering,
rapportering och övervakning av närståen-
detransaktioner samt även beslutsordning
och hantering av intressekonflikter.
Insiderförvaltning
I egenskap av värdepappersföretag respek-
tive fondbolag upprätthåller Ålandsbanken
och Ålandsbanken Fondbolag insiderregister
i enlighet med lagen om investeringstjänster
eller lagen om placeringsfonder.
I egenskap av börsbolag upprätthåller
banken enbart projektspecifika insiderför-
teckningar. Dessa projektspecifika insider-
förteckningar upprättas omedelbart när
information, som banken i enlighet med
gällande regelverk bedömer att är insider-
information, uppstår. Handelsförbud i
bankens finansiella instrument råder
för personer införda i projektspecifika
insiderförteckningar så länge som de är
införda i förteckningen.
Banken upprätthåller inte någon
permanent insiderförteckning och inte
heller någon lista över personer som del-
tar vid framtagande av delårsrapporter
och bokslut. Personer i ledande ställning
i banken samt deras närstående har en
skyldighet att omedelbart anmäla sina
transaktioner i bankens finansiella instru-
ment. Banken publicerar börsmeddelan-
den om dessa transaktioner.
Ålandsbankenkoncernen har i enlighet
med EU:s marknadsmissbruksförordning
och Nasdaq Helsinki Oy:s insideranvisning
infört en handelsbegränsning som innebär
att personer i ledande ställning samt
samtliga anställda i koncernen inte får
handla med bankens finansiella instru-
ment under  dagar fram till och med
dagen för publicering av bankens finan-
siella rapporter. Handelsbegränsningen
omfattar även omyndiga, för vilka perso-
ner i ledande ställning eller anställda i
koncernen är intressebevakare, samt
organisationer i vilka personer i ledande
ställning eller anställda i koncernen direkt
eller indirekt har bestämmande inflytande.
Ålandsbanken tillämpar en tyst period
om två veckor före en delårsrapport,
halvårsrapport eller bokslutskommuniké
publiceras.
För anställda som deltar i tillhandahållan-
det av investeringstjänster tillämpar banken
dessutom koncerngemensamma handels-
begränsningar som baserar sig på tillämplig
lag samt handelsregler uppsatta av bransch-
organisationer såsom Finans Finland (FA),
Svenska Fondhandlareföreningen samt
Fondbolagens Förening (Sverige).
Bankens juridiska avdelning kontrolle-
rar regelbundet uppgifter som anmälts till
insiderregister och insiderförteckningar
samt uppgifter om personer i ledande
ställning och deras närstående. Bankens
Compliancefunktion kontrollerar regel-
bundet att anställda följer gällande
handelsbegränsningar.
Revisorer
Banken ska enligt den vid bolagsstämman
den  mars  ändrade bolagsordningen
ha minst en revisor samt nödvändigt antal
suppleanter för dem. Revisor utses årligen
vid ordinarie bolagsstämma för tiden intill
utgången av nästa ordinarie bolagsstämma.
Till revisor valdes vid ordinarie bolags-
stämma  KPMG Oy Ab med ansvarig
revisor Henry Maarala.
I revisionsarvode för koncernbolagen har
under  utbetalats sammanlagt  
( ) euro inklusive moms. Därtill har
  ( ) euro inklusive moms
utbetalats avseende konsultuppdrag utrda
av KPMG Oy Ab.
Ersättningar till styrelsen,
verkställande direktören och
andra medlemmar i den övriga
operativa ledningen
Bankens ersättningsförklaring inkluderande
ersättningsrapport för  finns publicerad
på bankens webbplats www.alandsbanken.fi.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Styrelse
Nils Lampi

Koncernchef Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
dd 
Styrelseordförande sedan 
Styrelsemedlem sedan 
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Christoffer Taxell
 
Juris kandidat
dd 
Vice styrelseordförande sedan 
Styrelsemedlem sedan 
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doktor, CFA
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.f i
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c., kommerseråd
Född 
Styrelsemedlem sedan 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Verkställande ledning
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Officer, ställföreträdande verkställande direktör
Master of Business Administration, civilekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Magnus Johansson
Direktör, affärsområdet Sverige
Civilekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Peter Wiklöf
Verkställande direktör, koncernchef
Juris kandidat
Född 
Ordförande och medlem i ledningsgruppen sedan 
Tove Erikslund
Chief Administrative Officer
Ekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Officer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.),
Master in International Management.
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Mikael Mörn
Direktör, affärsområdet Åland
Studentmerkonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Anne-Maria Salonius
Direktör, affärsområdet Finland
Juris kandidat, vicehäradshövding
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Sofie Holmström
Chef, affärsområdet Partnersamarbeten
Civilingenjör, fil.kand ekonomi
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Definitioner
  
Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande
värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.

Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller framtida
resultatutveckling, finansiell ställning eller kassafde som inte
definierats i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller kapital-
täckningsregelverk (CRD/CRR).
Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är relevant
för att följa upp och beskriva bankens finansiella situation, för att
underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge ytterligare
användbar information till användarna av de finansiella rapporterna.
Dessa mått behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal
som presenteras av andra företag.
      , 
Utlåning till allmänheten i stadie , brutto dividerat med utlåning till
allmänheten före reserverade nedskrivningar.
    ()
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat med
aktieägarnas andel av genomsnittligt
eget kapital.

Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa
poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings-
faktorer definierade i standardmetoden.

Kemisk beteckning för koldioxid.

e
Koldioxidekvivalenter, samlingsbegrepp för de vanligaste
xthusgasernas miljöpåverkan omräknat till koldioxid.
   
Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier med
avdrag av egna aktier per bokslutsdagen.
   , e
De anställdas benägenhet att rekommendera Ålandsbanken.
Beräknas på skalan – där andelen negativa svar (–) dras från
andelen positiva svar (–).
 
(  , )
Nuvärdet av förväntade framtida kreditförluster på finansiella
tillgångar. ECL är en produkt av PD, LGD och exponering vid
fallissemang.
/
GreenHouse Gas protocol, globalt protokoll och standard för
beräkning av växthusgasutsläpp.

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.
/-
Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till
allmänheten, netto dividerat med utlåning till allmänheten vid
periodens ingång.

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s
förordning nr / (CRR).

Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.
  , ()
Förlustandelen av exponeringen i händelse av fallissemang.
 ()
Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat
nettolikviditetsutflöde under en period av  dagar.
  , 
Benägenheten att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på en
skala från – där andelen negativa svar (–) dras från andelen
positiva svar (–).
  , ()
Sannolikheten att en motpart eller ett kontrakt ska fallera inom
månader.

Räntenetto i relation till genomsnittlig
balansomslutning.

Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande
riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott.
    
  
Reserverade nedskrivningar i stadie  dividerat med utlåning till
allmänheten i stadie , brutto.
 
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat dividerat med
antal aktier i genomsnitt.

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt
kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa
risker beräknas och uttrycks som riskexponering.

Eget kapital dividerat med balansomslutning.
   ()
Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig stabil
finansiering.

Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få
medräknas som primärkapitaltillskott.

Dividend per aktie dividerat med resultat per aktie.
/
Utlåning till allmänheten dividerat med Inlåning från allmänheten.
Medeltal av  månaders ultimovärden.
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp

.. Emission av B-aktier inom ramen för Ålandsbankens
aktiesparprogram för anställda
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Mörn)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)

.. Bokslutskommuniké för perioden januari – december 
.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Karlsson)
.. Ålandsbanken Abp:s års- och hållbarhetsredovisning för 
har publicerats
.. Bolagsstämmokallelse
.. Finansinspektionen ålägger Ålandsbanken Abp att betala
en ordningsavgift för försummelser vid rapporteringen av
derivatkontrakt

.. Information om ansökan om upptagande av värdepapper
till handel på en reglerad marknad
.. Ålandsbanken Abp:s riktad emission inom ramen för ersätt-
ningssystem för rörliga ersättningar till ledningsgruppen och
nyckelpersoner
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning (Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan
.. Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma 

.. Förtida återbetalning av Ålandsbanken Subordinated Notes
med förfall 
.. Delårsrapport för perioden januari mars 
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)

.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan

.. Ålandsbanken Abp lanserar aktiesparprogram för anställda
.. S&P Global Ratings ändrar framtidsutsikten för
Ålandsbanken Abp

.. Emission av B-aktier inom ramen för Ålandsbankens
aktiesparprogram för anställda
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Mörn)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
.. Halvårsrapport för perioden januari juni 
.. Ålandsbanken Abp ogiltigförklarar egna aktier som innehas
av bolaget

.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan

.. Överlåtelse av svenska bolån från Ålandsbanken Abp till
Borgo AB genomförd

.. Finansiell kalender och ordinarie bolagsstämma 
.. Delårsrapport för perioden januari september 
Börsmeddelanden
Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden 
Årsredovisning  
Ålandsbanken Abp
Adressförteckning
Ålandsbanken Abp
Mariehamn

Nygatan 
AX- Mariehamn
Tfn   
city@alandsbanken.ax
Finström
Von Knorringsvägen 
AX- Finström
Tfn   
godby@alandsbanken.ax
Kumlinge
– samarbete med Åland Post
Kumlingeby
AX- Kumlingeby
Tfn   
aland@alandsbanken.ax
Kökar
– samarbete med Åland Post
Karlby
AX- Karlby
Tfn   
aland@alandsbanken.ax
info@alandsbanken.ax
www.alandsbanken.ax
Helsingfors
Bulevarden
FI- Helsingfors
Tfn   
bulevarden@alandsbanken.fi
 
Bulevarden  A, våning 
FI- Helsingfors
Tfn   
private.banking@alandsbanken.fi
Tammerfors
Hämeenkatu , våning 
FI- Tammerfors
Tfn   
tammerfors@alandsbanken.fi
Vasa
Hovrättsesplanaden 
FI- Vasa
Tfn   
vasa@alandsbanken.fi
Åbo
Hansakvarteret
Eriksgatan C, våning 
FI- Åbo
Tfn   
abo@alandsbanken.fi
Pargas
Köpmansgatan 
FI- Pargas
Tfn   
pargas@alandsbanken.fi
Uleåborg
Kyrkogatan  bst 
FI- Uleåborg
Tfn   
oulu@alandsbanken.fi
info@alandsbanken.fi
www.alandsbanken.fi
ÅLANDSBANKEN
FONDBOLAG AB
Mariehamn
PB 
AX- Mariehamn
Tfn   
fond@alandsbanken.fi
CROSSKEY BANKING
SOLUTIONS AB LTD
Mariehamn

Elverksgatan 
AX- Mariehamn
Tfn   
Helsingfors
Unionsgatan 
FI- Helsingfors
Tfn   
Åbo
Lemminkäinengatan 
FI- Åbo
Tfn   
information@crosskey.fi
www.crosskey.fi
Stockholm
Rådmansgatan 
SE-  Stockholm
Tfn     
information@crosskey.se
www.crosskey.se
Stockholm
Stureplan 
SE-  Stockholm
Tfn     
bankkontoret@alandsbanken.se
Göteborg
Kungsportsavenyen 
SE-  Göteborg
Tfn     
goteborg@alandsbanken.se
Malmö
Carlsgatan 
SE-  Malmö
Tfn     
malmo@alandsbanken.se
info@alandsbanken.se
www.alandsbanken.se
Till styrelsen för Ålandsbanken Abp
Vi har utfört ett uppdrag som ger rimlig säkerhet huruvida koncern-
bokslutet som ingår i Ålandsbanken Abp:s (FO-nummer -)
elektroniska bokslut WYMIJMN----sv.zip för
räkenskapsperioden ..-.. har märkts upp med iXBRL-märk-
ningar i enlighet med kraven i artikel  i EU kommissionen delege-
rade förordning / (ESEF RTS).
    
Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att verksam-
hetsberättelsen och bokslutet (ESEF- bokslutet) har upprättats i enlig-
het med kraven i ESEF RTS. Detta ansvar inkluderar:
att upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel
 i ESEF RTS
att märka upp det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbokslu-
tets primära räkningar, noter och företagsidentifieringsdata med
iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt
att säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören är också ansvariga för sådan
intern kontroll som de anser nödvändig för att upprätta ESEF-bok-
slutet i enlighet med kraven i ESEF RTS.
   
Vi är oberoende av bolaget i enlighet med de etiska krav som till-
lämpas i Finland för det uppdrag vi har utfört och vi har uppfyllt våra
övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyr-
ning ISQM , enligt vilken revisionsföretaget ska utforma, implemen-
tera och använda ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer
eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
 
I enlighet med uppdragsavtalet uttalar vi oss om huruvida koncern-
bokslutet som ingår i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts
upp i enlighet med kraven i artikel  i ESEF RTS. Vi har utfört vårt
uppdrag gällande rimlig säkerhet i enlighet med den internationella
standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE .
Granskningen omfattar åtgärder för att inhämta bevis om huruvida;
koncernbokslutets primära räkningar inkluderade i ESEF-bokslutet
till väsentliga delar har märkts upp med iXBRL-märkningar i enlig-
het med kraven i artikel  i ESEF RTS;
noterna till koncernbokslutet och företagsidentifieringsdata inklu-
derade i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts upp med
iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt
ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet överensstämmer.
Typen, tidpunkten och omfattningen av de valda revisionsåt-
gärderna baserar sig på revisorns bedömning. Detta inkluderar en
bedömning av risken för en väsentlig avvikelse från kraven i ESEF RTS
på grund av fel eller oegentligheter.
Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis
som grund för vårt uttalande.

Enligt vår uppfattning har de i koncernbokslutets primära
räkningar, noter och företagsidentifieringsdata för räkenskapspe-
rioden .-.. som ingår i Ålandsbanken Abp:s ESEF-bokslut
WYMIJMN----sv.zip till väsentliga delar
markerats i enlighet med kraven i ESEF RTS.
Vårt uttalande gällande revisionen av Ålandsbanken Abp:s
koncernbokslut för räkenskapsperioden ..-.. återfinns
i revisionsberättelsen daterad ... I denna rapport avger
vi inget revisionsuttalande eller andra bestyrkanden gällande
koncernbokslutet.
Oberoende revisors rapport gällande
Ålandsbanken Abp:s ESEF-bokslut
Helsingfors den  februari 
KPMG OY AB
Henry Maarala
CGR