Års- och

hållbarhetsredovisning

2022

Ålandsbanken Abp

Vi går vår egen väg

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Finansiell kalender

Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter under

verksamhetsåret :

• Delårsrapport januari–mars ..

• Delårsrapport januari–juni ..

• Delårsrapport januari–september ..

Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras på

bankens webbplats: www.alandsbanken.ﬁ

Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under

adress: info@alandsbanken.ﬁ eller Ålandsbanken Abp,

Sekretariatet, PB , AX- Mariehamn, Åland, Finland.

Omslagsbild: Anton Sucksdor



Om Ålandsbanken .................................... 

Koncernstruktur ...................................... 

Året  i korthet ....................................

Vd har ordet ......................................... 

  

Att våga gå sin egen väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Ett friskare hav med Östersjöprojektet ...................

Övergripande mål och utfall............................

 

Private Banking ..................................... 

Premium Banking ................................... 

Partnersamarbeten .................................. 

IT ................................................. 

Koncernstaber ...................................... 

  

Hållbarhet i Ålandsbanken och året i korthet..............

Ålandsbankens hållbarhetsstrategi ......................

Våra globala åtaganden................................

Vår hållbarhetsstyrning................................

Vår klimatstrategi.................................... 

Ålandsbankens väsentlighetsanalys .....................

Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar ................

Ansvarsfulla investeringar ............................ 

Ansvarsfull kreditgivning ..............................

Innehållsförteckning

Socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Miljöansvar ..........................................

Affärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet... 

Vad EU:s regelverk innebär för oss ......................

Styrning och hantering av klimatrelaterade risker ......... 

 

Styrelsens verksamhetsberättelse ..................... 



Aktiefakta .......................................... 



Koncernens finansiella rapporter ...................... 

Noter till koncernens finansiella rapporter .............. 

Moderbolagets finansiella rapporter................... 

Noter till moderbolagets finansiella rapporter .......... 

Noter till Ålandsbankens hållbarhet ................... 

Förslag till vinstdisposition .......................... 

Revisionsberättelse ................................. 

Femårsöversikt..................................... 



Bolagsstyrningsrapport ............................. 

Styrelsen ..........................................

Verkställande ledning ............................... 

Definitioner ....................................... 

Börsmeddelanden ............................. 

Adressförteckning .................................. 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

• Ålandsbanken grundades år  som Ålands Aktiebank och vi

är listade på Helsingforsbörsen sedan .

• Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på

Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors,

Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken

kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

• Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab

och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.

• På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en

position och en vilja att vara med och utveckla framtidens Åland.

• På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken

en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade

familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.

Vi erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking.

• Ålandsbanken har under åren etablerat sig som en innovativ

föregångare i finansbranschen. Vårt Premium Banking-koncept

lanserades  och det har utvecklats till en modell som våra

konkurrenter i Norden följer. Med Åland Index skapade vi 

en internationell standard för hur man mäter klimatavtrycket

av privatkonsumtion.

• Ålandsbanken samarbetar med flera fintechbolag och vi levere-

rar också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken

är dessutom delägare i en rad bolag som vi samarbetar med.

• Ålandsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter som

gynnar dem ekonomiskt, men som samtidigt bidrar till en hållbar

utveckling. Östersjökontot är ett gott exempel. Räknar man

med summan för  har Östersjökontot genom åren bidragit

med cirka , miljoner euro till projekt som förbättrar och

skyddar miljön.

Om Ålandsbanken

Koncernen     

miljoner euro

Resultat

Rörelseresultat , , , , ,

Årets resultat hänförligt till aktieägarna , , , , ,

Volymer

Utlåning till allmänheten          

Inlåning från allmänheten          

Aktivt förvaltat kapital



         

Förvaltade bolån



  

Eget kapital     

Riskexponeringsbelopp          

Nyckeltal

Avkastning på eget kapital (ROE), 



, , , , ,

K/I-tal



, , , , ,

Kreditförlustnivå, 



, , , , ,

Andel lån i stadie , brutto, 



, , , , ,

Likviditetstäckningsgrad (LCR), 



    

Utlåning/Inlåning, 



    

Kärnprimärkapitalrelation, 



, , , , ,

Primärkapitalrelation, 



, , , , ,

Total kapitalrelation, 



, , , , ,

Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     

Resultat per aktie, euro



, , , , ,

Eget kapital per aktie, euro



, , , , ,

Dividend per aktie, euro ,



, , , ,



Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-

och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.



Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster



Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga

andel av eget kapital.



Kostnader/Intäkter.



Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten/Utlåning

till allmänheten vid periodens utgång.



Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.



LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautﬂöde.

Introduktion



Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.



Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.



Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.



Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.



Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.



Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.



Styrelsens förslag till bolagsstämman

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Intresseföretag som konsolideras: Mäklarhuset Åland Ab  , Alandia Holding Ab  , Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy  , Uusimo GP Oy  ,

Riitamaa-Nurmesneva GP Oy  , Leilisuo GP Oy  .

Crosskey Banking Solutions Ab Ltd

 

Ålandsbanken Fondbolag Ab

 

Ålandsbanken Abp

Ålandsbanken Fonder Ab

 

Ålandsbanken Fonder II Ab

 

Ålandsbanken Fonder III Ab

 

Ålandsbanken Fonder IV Ab

 

Ålandsbanken Fonder V Ab

 

Ålandsbanken Fonder VI Ab

 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy

 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys

I Syöttörahasto GP Oy

 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys

I Syöttörahasto LP Oy

 

Ålandsbanken Havsvind I GP Ab

 

S-Crosskey Ab

 

Legal koncernstruktur

Introduktion

Organisationsschema

Intern revision

Monica Österlund

Styrelse

Styrelseordförande Nils Lampi

Koncernchef

Vd Peter Wiklöf

Crosskey Banking Solutions Ab Ltd

Vd Niclas Södergård

Affärsområdet

Åland

Direktör

Mikael Mörn

Private Banking

Premium Banking

– Citykontoret

– Lokalkontor

Företag

Juridisk rådgivning

Affärsområdet

Finland

Direktör

Anne-Maria Salonius

Private Banking

Premium Banking

Helsingfors

Tammerfors

Åbo

Pargas

Vasa

Uleåborg

Affärsområdet

Sverige

Direktör

Magnus Johansson

Private Banking

Premium Banking

Stockholm

Göteborg

Malmö

Koncernstab

CFO

Chief Financial Ocer,

stf. vd

Jan-Gunnar Eurell

Group Finance

Treasury

Koncernstab

CAO

Chief Administrative

Ocer

Tove Erikslund

Human Resources

Aärsutveckling

Kundservice &

Marknadssupport

Aärsstöd

Kapitalmarknad

Koncernstab

CRO

Chief Risk &

Compliance Ocer

Juhana Rauthovi

Risk Control

Compliance

Juridik

Operativa risker

& Säkerhet

Kreditberedning

Kreditprocesser

Ålandsbanken Fondbolag Ab

Vd Carola Nilsson

Affärsområdet

Partnersamarbeten

Chef

Soﬁe Holmström

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Året  i korthet

Ekonomiskt sammandrag 

• Rörelseresultatet minskade med  procent

till , miljoner euro (,).

• Resultatet per aktie minskade med

 procent till , euro (,).

• Avkastningen på eget kapital efter skatt

(ROE) minskade till , procent (,).

• Kärnintäkterna i form av räntenetto,

provisionsnetto och IT-intäkter ökade med

 procent till , miljoner euro (,).

• Kostnaderna ökade med  procent till

, miljoner euro (,).

• Nedskrivningar av finansiella tillgångar

(netto inklusive återvinningar) uppgick till

, miljoner euro (,), motsvarande en

kreditförlustnivå på , procent (,).

• Det aktivt förvaltade kapitalet minskade

med  procent till   miljoner euro

( ).

• Inlåningen ökade med  procent till

  miljoner euro ( ).

• Utlåningen minskade med  procent till

  miljoner euro ( ).

• De förvaltade bolånen ökade till  

miljoner euro.

• Kärnprimärkapitalrelationen minskade till

, procent (,).

• Styrelsen har föreslagit en dividend på

, euro per aktie (,), varav , euro

per aktie i ordinarie dividend (,) samt en

tilläggsdividend på , euro per aktie

(,).

Milstolpar under 

 1

• Den  januari  tecknade finländska

POP Banken ett samarbetsavtal med

Crosskey om förnyelse av bankens

kärnbankssystem. POP Banken förväntas

införa det under .

• Den  februari överlät Ålandsbanken

merparten av sina svenska bolån och

därtill hörande emitterade säkerställda

obligationer till hypoteksbolaget Borgo

AB, där Ålandsbankens ägande uppgår till

, procent. Det nominella beloppet på

bolåneportföljen som överläts var ,

miljarder kronor. Det nominella beloppet

på de emitterade säkerställda obligatio-

nerna, som nu har Borgo som emittent,

var , miljarder kronor. En mindre bolåne-

portfölj kommer att överlåtas senare.

Transaktionen gav en positiv engångs-

effekt i Ålandsbankens resultaträkning

på , miljoner euro. Samtidigt innebär

transaktionen en mindre utlåningsportfölj

i Ålandsbankens egen balansräkning och

därmed lägre löpande räntenetto. Ålands-

banken får i stället distributionsersättning

för förmedlade lån samt plattformsintäk-

ter för att upprätthålla olika tjänster för

Borgos räkning.

• På bolagsstämman den  mars 

beslöts att i dividend för verksamhetsåret

 utbetala , euro per aktie (,

euro i ordinarie dividend samt , euro

i tilläggsdividend).

• På bolagsstämman valdes Mirel Leino-

Haltia till ny styrelsemedlem. Styrelsemed-

lemmarna Nils Lampi, Christoffer Taxell,

Åsa Ceder, Anders Å. Karlsson, Ulrika

Valassi och Anders Wiklöf omvaldes. På

styrelsens konstituerande möte samma

dag valdes Nils Lampi till ordförande och

Christoffer Taxell till vice ordförande.

 2

• Ålandsbankens styrelse beslöt om ett

aktiespararprogram för koncernens alla

anställda. De anställda kan spara upp till

fem procent av sin månadslön för att varje

halvår teckna B-aktier i en riktad emission.

Sparperioden inleds i juli . Den första

emissionen planeras i januari  och

programmet är ettårigt. Tre år efter varje

emission delar Ålandsbanken ut en gratis

matchningsaktie för varje aktie som för-

värvats i de riktade emissionerna till dem

som deltagit i emissionerna och som fort-

sättningsvis är anställda inom koncernen

och äger de emitterade aktierna.

• Tillsammans med våra kunder fortsätter

engagemanget för ett renare Östersjön.

Östersjöprojektet bidrog  med

  euro till olika projekt som främjar

Östersjöns tillstånd.

 3

• Ratinginstitutet Standard & Poor’s höjde

kreditbetyget för långfristig upplåning

till BBB från BBB för Ålandsbanken.

Framtidsutsikterna är stabila. Samtidigt

bekräftades kreditbetyget A- för kort-

fristig upplåning. Bakgrunden till det

höjda kreditbetyget var Ålandsbankens

höga förmåga att generera vinst, samti-

digt som kapitalbehovet minskar genom

den initierade och pågående flytten av

den svenska bolåneaffären till Borgo.

 4

• För andra året i rad utsågs Ålandsbanken

till Finlands bästa Private Banking-aktör i

Kantar Prosperas undersökning Private

Banking  Finland.

20222021202020192018

Rörelseresultat

miljoner euro

Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)

procent

20222021202020192018

Kärnprimärkapitalrelation

procent

Introduktion

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Året  präglades av förändrade

omvärldsfaktorer. I februari såg vi

Ryssland invadera Ukraina och ett

fullskaligt krig på europeisk mark var

därmed ett faktum. Denna händelse

spädde på redan höga inflationssiffror,

som i vissa fall nådde tvåsiffriga tal.

Omvärlden

En konsekvens av de höga inflationssiffrorna

blev att centralbankerna svängde helt om.

Från att i ett decennium varit stimulerande

genom växande balansräkningar och låga

eller negativa styrräntor började centralban-

kerna nu att strama åt via höjda styrräntor

och balansräkningar som inte längre växte.

Under andra halvan av året fick vi se de

av våra kunder mest använda marknads-

räntorna gå från minus en halv procent till

närmare tre procent.

Världens aktiemarknader reagerade

kraftigt negativt på kriget i Ukraina, de

höga inflationssiffrorna och de åtstra-

mande åtgärderna från centralbankerna.

Vi fick se Helsingforsbörsen sjunka med

 procent och Stockholmsbörsen med

hela  procent.

Den svenska kronan försvagades under

året och var vid årsskiftet, jämfört med euron,

 procent lägre än föregående årsskifte.

Fortsatt underliggande tillväxt

Under år  såg vi fortsatt tillväxt i våra

affärsområden. Det samarbete vi tidigare

inlett i Sverige inom bolåneerbjudandet till-

sammans med ICA Banken, Ikano Bank och

Söderberg & Partners resulterade i februari

till att vi sålde och migrerade den största

delen av vår svenska bolånestock till vårt

gemensamma hypoteksbolag, Borgo.

Försäljningen följde vår ursprungliga avsikt

med samarbetet och en bolånestock på

, miljarder kronor överläts. Försäljningen

genererade en engångsintäkt på cirka

 miljoner euro. Den minskade utlåningen

i vår balansräkning innebar ett lägre ränte-

netto men började istället generera en distri-

butionsersättning och en plattformsintäkt

för vår skötsel av Borgos centralfunktioner

och IT.

Vår utlåning växte under året med

 miljoner euro om vi bortser från

Vd har ordet: Ett framgångsrikt år med

förändrade verksamhetsförutsättningar

Introduktion

Peter Wiklöf, verkställande direktör.

Foto: Viktor Fremling

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

försäljningsvolymen av vår bolånestock,

vilket sammantaget innebar en negativ

nettoförändring på vår lånestock om

 miljoner euro.

Under året började vi redovisa en ny

volym under begreppet förvaltade bolån.

Det är den utlåningsvolym, utanför Ålands-

bankens balansräkning, som vi sköter åt

Borgo. Vid slutet av året var volymen

  miljoner euro.

Trots negativa utvecklingar på världens

aktie- och räntemarknader, kunde vi glädjas

åt positiva nettoinflöden av placeringsvoly-

mer från våra befintliga och nya kunder

under samtliga årets kvartal. Då vi summe-

rar året kunde vi räkna in ett sammanlagt

positivt nettoinflöde på  miljoner euro.

De kraftigt negativa värdeutvecklingarna

på marknaderna innebar dock att vårt

samlade aktivt förvaltade kapital minskade

med  procent till   euro under året.

Inlåningen växte under året med  pro-

cent och slutade på   miljoner euro.

Ökade intäkter

Intäkterna ökade  procent under året till

, miljoner euro. Under framför allt andra

halvan av året gav tydligt stigande mark-

nadsräntor ett lyft till vårt räntenetto.

Räntenettot ökade med  procent till

, miljoner euro trots att vi hade en lägre

utlåningsvolym än året innan.

Den negativa värdeutvecklingen på

världens aktiemarknader innebar en lägre

aktivitet inom aktiehandeln och ett lägre

aktivt förvaltat kapital än året innan. Trots

det sjönk vårt provisionsnetto med endast

 procent till , miljoner euro.

Våra IT-intäkter slutade  procent lägre

än året innan, , miljoner euro, trots att

Crosskey lyckades vinna nya kunder. Orsaken

var lägre projektintäkter än året innan.

Övriga intäkter steg med  procent till

, miljoner euro tack vare försäljningen

av bolånestocken i Sverige och realisations-

vinster i vår treasuryportfölj.

Även ökade kostnader

Kostnaderna steg med  procent under året

till , miljoner euro. Vi fortsatte att inves-

tera i mer personal. Antalet anställda om-

räknad i arbetad tid som heltidsanställda

ökade med  tjänster eller  procent till

. Personalkostnaderna steg med  pro-

cent till , miljoner euro.

Övriga kostnader steg med  procent

till , miljoner euro. Den största delen av

denna ökning kan förklaras genom högre

lokalkostnader, , miljoner euro, där

flytten av vårt kontor i Helsingfors utgör

en stor del. Lägre aktiveringsgrad av IT-

projekt, , miljoner euro. Ökade rese-

kostnader då restriktionerna för covid-

försvann, , miljoner euro. Ökade

konsultkostnader, , miljoner euro.

Våra lagstadgade avgifter steg under

året med  procent till , miljoner medan

våra avskrivningar sjönk med  procent till

, miljoner euro.

Ett resultat i nivå med förra

årets rekordresultat

Vi slutar år  med ett rörelseresultat på

, miljoner euro, endast , miljoner euro

från  års rekordresultat på , miljoner

euro. Resultatet motsvarar det vi hade

planerat för året men det uppstod på ett

lite annat sätt än vad vi hade planerat för.

Då vi planerade inför år  såg vi inte

de börsfall och de tydliga ränteuppgångar

som kom under årets andra halva. Ett resul-

tat av händelserna var att våra provisions-

intäkter blev lägre än planerat medan vårt

räntenetto blev högre. Detta visar på vår

väldiversifierade affär där vi har flera

starka intäktskällor att stå på och därmed

var året i mitt tycke ett styrkebevis för

vår affärsmodell.

Ett år där vårt kunnande

har satts på prov

Vi brukar beskriva det vi gör med orden,

”vi levererar den stora bankens utbud med

den mindre bankens omtanke och förnuft”.

Under ett år med rätt stor dramatik på mark-

naderna, kraftig inflation och ett krig som

pågår inte långt från vårt verksamhetsom-

råde, sätts vårt kunnande på prov.

Det är kunderna som i slutändan betyg-

sätter vårt kunnande och våra tjänster.

Därmed var det extra glädjande då vi kunde

konstatera att vi för andra året i rad kom ut

som bästa Private Banking-aktör i Prosperas

finska kundundersökning. Kundundersök-

ningen är indelad i tretton kategorier och

Ålandsbanken kom ut som etta i nio av

dessa tretton kategorier. De tre kategorier

som kunderna enligt underökningen värde-

sätter högst, kunskap om placeringar,

villighet att ge service samt den personliga

kontakten, var alla kategorier som vi vann.

Det ger bekräftelse på att kunderna upp-

skattar den väg vi valt och som bygger på

långsiktighet och goda relationer.

Vi kunde även se i våra interna kund-

undersökningar inom Premium-segmentet

att vårt erbjudande uppskattas. I bägge

segmenten bekräftas detta också av att en

stor andel av våra nya kunder tar sin första

kontakt med oss på grund av att våra

befintliga kunder ger oss goda referenser.

År  var året då våra koncernstaber

för första gången på bred basis började

leverera sina tjänster till en utomstående

aktör i Borgo. Ålandsbanken levererar här

tillsammans med Crosskey en nyckelfärdig

lösning inkluderande allt från ekonomi-,

treasury- betal-, inlånings- och utlånings-

tjänster till myndighetsrapportering.

Crosskey har redan i  år levererat IT-

tjänster till andra kunder och har idag cirka

 externa kunder. Crosskey fortsatte

under året att få nya kunder och där kan

speciellt de lokala andelsbankerna (POP-

bankerna) lyftas fram. Samtidigt är trenden

tydlig, allt fler externa aktörer vill köpa

tjänst istället för enbart programmerings-

kod. Därmed är samarbetet mellan Ålands-

bankens koncernstaber och Crosskey

mycket intressant för framtiden.

Hållbarhetsfrågor, en naturlig del

av vårt dna

Ålandsbanken har sedan  jobbat tillsam-

mans med våra kunder i hållbarhetsfrågor.

Det visar att vi inte gör det enbart på grund

av att myndigheterna nu börjar kräva hand-

ling av alla banker utan vi gör det av egen

övertygelse. Det är en naturlig del i en bank

som tänker långsiktigt och vi vill bidra till

FN:s uppsatta hållbarhetsmål.

Under året kunde vi se vår vindkrafts-

fond, den första öppna placeringsfonden i

Norden med denna inriktning, få ett gott

mottagande genom bra inflöde av nytt

kapital. Fonden levererade även en avkast-

ning på över  procent till sina andels-

ägare. Tillsammans med OX offentlig-

gjorde vi planer på att etablera storskalig

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

havsbaserad vindkraft både söder och norr

om Åland. Om planerna kan förverkligas till

fullo kan dessa vindkraftsparker generera

energi motsvarande tre kärnkraftverk av

samma storlek som Finlands nya kärnkraft-

verk, Olkiluoto III.

Vårt arbete inom hållbarhet sträcker sig

dock betydligt längre än enskilda produkter

och under året slog vi fast vår klimatstrategi.

Detta innebär att vi nu tar aktiva val i hela

vår verksamhet för att nå våra klimatmål

och även att bidra till Finlands och Paris-

avtalets mål.

Vi håller på att fördjupa våra kunskaper

om hur vi själva och de tjänster vi erbjuder

påverkar vårt klimat. På varje område sätter

vi nu upp mål och mäter vår påverkan.

Våra målsättningar innebär att vi behöver

ha en kontinuerlig dialog med våra kunder

för att tillsammans öka medvetenheten och

att aktivt styra mot lägre miljöbelastning.

Vi tar oss an framtiden

med tillförsikt

Ålandsbanken fortsatte att flytta fram sina

positioner under  på ett framgångsrikt

sätt. Vi vet att omvärlden kan föra med sig

överraskningar men Ålandsbanken har

aldrig stått starkare än vad vi gör då vi nu

tar oss an nästa år. Vi gör det med förviss-

ningen om att vi kan fortsätta att växa på

ett kontrollerat och lönsamt sätt.

Jag vill rikta ett stort tack till hela vår

personal som på ett beundransvärt sätt

tagit sig an den större arbetsmängd som

vi haft med anledning av ett ökande antal

kunder och ytterligare myndighetskrav.

Ett stort tack även till våra befintliga och

nya kunder för det förtroende som ni

visar oss.

Peter Wiklöf

Verkställande direktör

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Strategi och värdeskapande

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Att våga gå sin egen väg

Strategi och värdeskapande

När de stora bankerna blir allt större och deras kunder känner sig allt mindre uppstår ett tydligt behov.

Det är behovet av en bank där varje kund känner sig sedd, hörd och uppskattad. Ålandsbanken har ett

sekel i ryggen som en självständig, innovativ och kundanpassad bank. Därför är det självklart att vi

fortsätter på den väg där kundernas behov är ledstjärnan för utvecklingen av Ålandsbanken.

• Vi erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapitalförvalt-

ningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privat-

personer och företag i utvalda geografiska områden i Finland

och i Sverige.

• Vi erbjuder Banking as a Service (BaaS). Vår målgrupp är företag

som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke.

• Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS). Vår målgrupp är finansiella

företag som behöver IT-tjänster för att kunna hantera

sina kunder.

Vår vision

Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och

för företag som värdesätter relationer.

Vår position

Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande.

Ålandsbanken skapar värde för människor och företag genom att

leverera storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens

omtanke och engagemang. På Ålandsbanken fokuserar vi på

problemen vi löser, vilka möjligheter vi skapar och hur vi levererar

olika typer av värde till våra kunder. Vi går alltid vår egen väg, och

det är så vi får allt fler vänner med på resan.

Vårt positionsval är ambitiöst, men det är en position där vi ser

ett tydligt kundbehov och en växande marknad. Ålandsbanken

växer inom de utvalda målgrupperna när vi lägger särskild vikt på

placeringsverksamheten, samtidigt som vi levererar finansierings-

lösningar och övriga banktjänster med utmärkt service.

Placeringsbanken som kan ﬁnansiering

Ålandsbankens kompetens som placeringsbank har under de

senaste åren befästs på samtliga marknader. Det ökade antalet

kunder och flera branschspecifika utmärkelser visar det. Vårt

finansieringskunnande har långa traditioner och kommer

fortsättningsvis att spela en central roll.

Kundrelationer och förtroende

All sund bankverksamhet bygger på förtroende. Det syns tydligt i

kundernas sätt att hantera sina placeringar. Vi vet att det krävs tid

och engagemang för att bygga upp förtroende hos nya kunder.

Ålandsbanken erbjuder en bank som den borde vara. En bank som

vill att personer, företag och samhälle ska ha grogrund att utvecklas.

Vi är övertygade om att starka och långsiktiga relationer byggs upp

genom goda prestationer av ambitiösa personer.

God service via alla kanaler

Ålandsbanken har alltid välkomnat ny teknologi som gör vardagen

lättare för våra kunder. Därför har vårt Internetkontor sedan

starten varit en föregångare i branschen. I utvecklingsarbetet

gör vi inte skillnad mellan det personliga och digitala mötet.

Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att de får god service.

Våra relationer ska vara lika starka i varje kanal. Men vi tar också

fasta på de särskilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning

passar personliga möten bäst, medan Internetkontoret på webben

och bankapplikationen i mobiltelefonen ger kunden en tydlig

överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi.

Allt ﬂer samarbeten

Via vårt dotterbolag Crosskey Banking Solutions har Ålandsbanken

länge samarbetat med andra aktörer inom IT-området. I den värld

som nu växer fram ser vi att vi har förmågan och möjligheterna att

erbjuda andra aktörer produkter och tjänster inom ett betydligt

bredare område än bara IT-tjänster. Inom fintech är Ålandsbanken

redan idag en mångsidig och kompetent partner med förmåga att

leverera lösningar till bolag inom de flesta finansiella områden.

Vi ska bli klimatneutrala

Med en nära koppling till det åländska samhället, beläget bland

tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbetet

har varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans med

våra kunder har vi skapat produkter och tjänster som både ökar

medvetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt. Hållbar-

hetsfrågorna är en integrerad del av vår verksamhetsstyrning,

där styrelse, ledning och varje medarbetare har sin roll.

I hållbarhetsarbetet tar vi avstamp i vår väsentlighetsanalys som

grundar sig på FN:s  hållbarhetsmål. Vi analyserar vår verksamhet

och identifierar de områden där vi har positiv och negativ inverkan.

Därefter sätter vi upp tydliga utvecklingsmål och följer regelbundet

upp vårt arbete.

Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern

och slutligen nå nettonoll.  anslöt vi oss till den globala alliansen

Net Zero Banking Alliance, vilket innebär att vi  ska redovisa

nettonoll växthusgasutsläpp, i linje med Parisavtalet. Med stöd av

Greenhouse Gas-protokollets (GHGP) scope – kommer vi att

beräkna och kvartalsvis redovisa växthusgasutsläppen från vår

operativa verksamhet, vår kredit- och treasuryportfölj och våra

kunders placeringsportföljer.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Strategi och värdeskapande

Ett friskare hav med Östersjöprojektet

Östersjöprojektet arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer och öka

medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills stöttat viktiga projekt

med cirka , miljoner euro.

Under  finansierade vi bland annat ett projekt som undersöker

möjligheterna att använda grön vätgas för sjöfart. Sammanlagt

beviljades stöd på   euro för elva olika projekt.

Den största enskilda finansieringen gick till föreningen Avoin för

vidareutveckling av en kartapplikation för hållbar markanvändning.

Syftet är att göra det enklare för markägare att skydda Östersjön

och hitta sätt att bekämpa klimatförändringen.

Den näst största finansieringen gick till PX Solutions, ett företag

som är specialiserat på produktion av grön vätgas. Energiproduktio-

nen är i ett brytningsskede. Utsläppsfri energi är en viktig faktor för att

mildra klimatförändringen. Om sjöfarten i Östersjön kunde använda

utsläppsfri energi skulle det innebära en lättnad för Östersjön.

Projekten som Ålandsbanken stöttat genom Östersjöprojektet

uppmärksammas och belönas också av andra aktörer. Företagen

PX Solutions och Solar Foods, som båda har fått finansiering

ur Östersjöprojektet, valdes i september  ut av Europeiska

kommissionen för att delta i den nya europeiska värdekedjan för

vätebaserad ekonomi som ska påskynda produktionen av rent

väte och utvecklandet av nya användningsområden för väte. PX

förbereder för närvarande en produktionsanläggning för grönt

väte och syntetiskt metan i Harjavalta, sydost om Björneborg.

Solar Foods producerar protein ur luften genom att använda

koldioxid och förnybar elektricitet. Företagets demonstrations-

anläggning Factory  är under uppbyggnad. Det blir den första

demonstrationsanläggningen i industriell skala att använda ny

teknologi för att producera väte, vilket används i processen.

Nordiska rådets miljöpris  gick till Mariehamns stad för

Nabbens våtmark, som även det förverkligades genom finansiering

från bland annat Östersjöprojektet. Projekten kring Nabbens våt-

mark har haft en central roll i att förbättra vattenkvaliteten kring

Mariehamn och även Östersjön i stort.

– Vi är stolta över att projekt som har finansierats av Östersjö-

projektet får prestigefyllda erkännanden. Det visar att vi tillsammans

kan påverka och förbättra saker, säger Anne-Maria Salonius som är

chef för Ålandsbanken Finland.

– Det är precis vad Östersjöprojektet handlar om: idéer som i

bästa fall kan växa, inspirera till nya projekt, knyta an till varandra

och i slutändan bidra till ett friskare Östersjön.

Foto: Mats Westerbom

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



Ålandsbanken har skapat ett eget index där första och sista plats i kundundersökningen motsvarar index  respektive index . För att kunna beräkna det totala

resultatet viktas utfallet för varje geograﬁskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten).



För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geograﬁskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning

och inlåning från allmänheten).



Maximalt utfall .



Vi kommer under  att sätta ett mål för ledarskapsindex.

20222021202020192018

Avkastning på eget kapital

efter skatt (ROE)

procent

 Avkastning på eget kapital

efter skatt (ROE)

 Mål

20222021202020192018

Kärnprimärkapitalrelation

procent

 Kärnprimärkapitalrelation

 Målintervall

 Mål  Utvecklingsmöjlighet

 Utfall över mål

, jämfört med målet 

Medarbetarengagemang

 Utfall  Utvecklingsmöjlighet

,



Ledarskapsindex

100

20222021202020192018

Utdelningsandel

procent

 Utdelningsandelen, ordinarie dividend

 Utdelningsandelen, tilläggsdividend

 Mål

Strategi och värdeskapande

Övergripande mål och utfall

Vi har ett balanserat perspektiv och

ett långsiktigt åtagande

Utgångspunkten för vår verksamhetsstyrning är

ett balanserat perspektiv där våra kunder, med-

arbetare, aktieägare och andra intressenter ges

möjlighet att skapa långsiktiga värden. Under

året fortsatte arbetet med att integrera hållbar-

hetsstyrningen som en naturlig del i vårt arbete.

Vår målstyrning börjar med att styrelsen

tillsammans med vd och koncernledningen

formulerar de strategiska målen och priorite-

ringarna. Dessa konkretiseras och kompletteras

med mätetal i vår treårsplan som uppdateras

varje höst.

Under  har vi arbetat mot följande mål:



Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens

bästa aktör, med de nöjdaste kunderna inom Pri-

vate Banking- och Premium Banking-segmenten.

Ålandsbanken genomför varje år kundnöjd-

hetsmätningar i segmenten Private Banking och

Premium Banking. Våra verktyg i det arbetet är

ett nöjd-kund-index (NKI) och Net Promoter

Score (NPS) som mäter kundlojaliteten. 

utsågs Ålandsbanken för andra året i rad till

Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt

var kundernas intresse för att rekommendera

Ålandsbanken fortsatt högt.

• Resultatet i nöjd-kund-indexet NKI



Vårt mål var , utfallet blev .

• Resultatet i Net Promoter Score NPS



Vårt mål var mer än , utfallet blev .

 

Ålandsbankens målsättning som arbetsgivare är

att ha motiverade, engagerade och friska med-

arbetare som ständigt utvecklas.

För Ålandsbanken som samhällsaktör och

arbetsgivare är det sociala ansvarstagandet

viktigt. Genom att löpande mäta och följa upp

medarbetarnas motivation och arbetsförhål-

landen kan vi säkerställa en sund och effektiv

organisation. Samtidigt arbetar vi konsekvent

för jämlikhet, medan vi bekämpar alla former

av ekonomisk brottslighet och korruption.

Under året fortsatte arbetet med vår ledar-

skapsutveckling. I pandemins efterdyningar

har vi skapat olika dynamiska arbetslösningar,

för att säkra att vi också i fortsättningen är en

attraktiv arbetsgivare.

• Resultatet i mätningen av medarbetar-

engagemanget: Vårt mål var mer än ,

utfallet blev ,.



• Resultatet i ledarskapsindex: Utfallet blev

,



. Vi kommer under  sätta ett mål.

(Noter och delmål redovisas i not H)

 

Ålandsbankens övergripande och långsiktiga

finansiella mål är:

• Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE),

ska över tid överstiga  procent. Utfallet

blev , procent.

• Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga

Finansinspektionens minimikrav med

,–, procentenheter. Utfallet blev

, procentenheter över Finansinspektio-

nens minimikrav.

• Utdelningsandelen ska vara  procent av

årets vinst, eller högre, givet att målet för

kapitalstyrkan inte underskrids. Styrelsens

förslag är att i ordinarie dividend dela ut

 procent av årets vinst.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

0,5

1,0

1,5

2,0

2,50

203020282026202420222020

Växthusgaser, mål och utfall

miljoner ton CO



 Totalsumma växthusgaser

 Mål : Minska med  

jämfört med 

 

Ålandsbankens långsiktiga mål avseende

utsläpp av växthusgaser är:

• Minska utsläppen med  procent senast

, jämfört med nivån  .

• Klimatneutralitet .

• Nettonollutsläpp .

Ålandsbankens hållbarhetsarbete bygger på

vår väsentlighetsanalys som identifierar våra

största och viktigaste påverkansområden.

Under  slog styrelsen fast en ny klimat-

strategi med en rad delmål under koncernens

resa mot målet att i linje med Parisavtalet ha

nått nettonollutsläpp .

Vi har under året arbetat med att utveckla

modeller för att kunna följa upp utvecklingen

i relation till uppsatta mål.

(Noter och delmål redovisas i not H)

Vår verksamhet

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Private Banking

Vi befäster vår position som Finlands

bästa Private Banking-aktör

Foto: Viktor Fremling

Magnus Johansson, direktör för aärsområdet Sverige, Mikael Mörn, direktör för aärsområdet Åland

och Anne-Maria Salonius, direktör för aärsområdet Finland.

Ålandsbanken Private Banking innefattar

Private Banking-verksamheten på Åland,

i Finland och i Sverige samt kapitalför-

valtning (Ålandsbanken Fondbolag Ab

med tillhörande dotterbolag).

För att kunna leverera tjänsten Private

Banking tillhandahåller vi ett team av

medarbetare specialiserade på förmögen-

hetsförvaltning, finansieringslösningar,

juridik, personlig service och banktjänster.

Vår ambition är att hjälpa våra kunder i livets

alla skeden.

Private Banking-erbjudandet utgör en

av hörnstenarna i Ålandsbankens affärs-

verksamhet. Det är inom Private Banking

som Ålandsbanken har sin största mark-

nadsandel på det finländska fastlandet

och i Sverige.

Under året fortsatte Private Banking

locka nya kunder på de tre geografiska

marknaderna. Det kundsegment som

växer snabbast är kunder med mycket

stora förmögenheter.

Rörelseresultatet för Private Banking

uppgick  till , miljoner euro, vilket

motsvarade  procent av Ålandsbankens

samlade rörelseresultat. Avkastningen på

allokerat eget kapital uppgick till , procent.

Till följd av sjunkande marknadsvärden

minskade det aktivt förvaltade kapitalet

med  procent till   miljoner euro.

Nettoinflödet av aktivt förvaltat kapital var

dock fortsatt högt, trots den turbulenta

omvärldssituationen.

För att kunna möta den starka efter-

frågan och ge kunderna bästa tänkbara

service utökades teamet under året med

nya medarbetare.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

20222021202020192018

Aktivt förvaltat kapital

miljoner euro

För andra året i rad utsågs Ålandsbanken

till Finlands bästa Private Banking-aktör i

Kantar Prosperas undersökning Private

Banking  Finland. Vår övergripande

prestation och viljan hos kunderna att

rekommendera Ålandsbanken är mycket

hög och vittnar om ett starkt förtroende

och en hög lojalitet bland våra kunder.

Ålandsbankens kundundersökningar visar

att kunderna fortsättningsvis uppskattar

oss i hög grad för våra Private Banking-

lösningar, vår personliga service och

vårt hållbarhetsarbete.

Genom medial synlighet för våra kapital-

förvaltningsexperter har kännedomen om

Ålandsbanken som förmögenhetsförvaltare

ökat avsevärt. Östersjöprojektet har dess-

utom genererat stor synlighet i media.

Tillsammans med personliga möten och

relationsbyggande är Östersjöprojektet en

värdefull differentieringsfaktor som tydlig-

gör vad varumärket Ålandsbanken står för.

Kapitalförvaltning

Ålandsbanken Fondbolag ansvarar för inves-

teringsverksamheten inom Ålandsbanken,

vilket innefattar de strategiska och taktiska

placeringsbesluten i placeringsfonder och

diskretionära portföljer. För att stöda Ålands-

bankens kapitalförvaltningstjänster leve-

rerar fondbolaget material som exempelvis

övergripande marknadssyn och rekom-

mendationer på enskilda värdepapper och

tillgångsallokering i modellportföljer.

 var ett turbulent år där stigande

inflation och penningpolitiska åtstramningar

innebar att både aktie- och räntemarknader

sjönk på bred front. Förutom den stigande

inflationen bidrog geopolitiska spänningar

och fortsatta pandemiutbrott till minskad

riskaptit, särskilt i början av året. Trots det

turbulenta året och en allmän trend av ut-

flöden från placeringsfonder i Finland och i

Sverige ökade intresset för Ålandsbankens

placeringsfonder. Våra kunder ägnade

särskild uppmärksamhet åt alternativa

investeringar som Vindkraftfonden.

Flertalet av Ålandsbankens placerings-

fonder och diskretionärt förvaltade modell-

portföljer överträffade sina respektive

jämförelseindex. Kapitalförvaltningens

generella inriktning mot kvalitetsbolag med

rimlig värdering gör att vår förvaltning ofta

klarar sig bättre i ett svagt marknadsklimat.

Fondernas betyg i externa rankingar fort-

satte att förbättras under året, både vad

gäller avkastning och hållbarhet.

Ålandsbanken Fondbolag och energi-

företaget OX har under året fördjupat och

förlängt sitt samarbetsavtal. Det komplette-

rande avtalet gäller utveckling av ytterligare

ett havsbaserat vindkraftsprojekt som blir

beläget norr om Åland och går under

namnet Noatun Nord.

Ålandsbanken Vindkraft Specialplace-

ringsfond har under året investerat i flera

vindkraftsparker. I februari köpte fonden

tillsammans med energibolaget Helen Ab

vindkraftsparken Kalistanneva i södra

Österbotten. Säljare var den franska energi-

operatören Valorem. Kalistanneva kommer

bestå av  vindkraftverk och den totala

kapaciteten blir  MW. När parken står

färdig kommer den generera en elmängd

som motsvarar elförbrukningen för

  hushåll per år.

I juli köpte Ålandsbanken Vindkraft

Specialplaceringsfond tillsammans med

Helen Ab vindkraftparkerna Juurakko och

Karahka av den internationella VSB-

koncernen. De båda vindkraftparkerna i

Österbotten får sammanlagt  turbiner.

Juurakko vindkraftpark får en effekt på

 MW och Karahka på cirka  MW.

I november färdigställdes Juurakko vind-

kraftpark.

I slutet på året tecknade Ålandsbanken

Vindkraft Specialplaceringsfond och OX

avtal om att bygga en vindkraftpark på

 megawatt i södra Savolax. Niinimäki

vindkraftpark i Pieksämäki kommer att

bestå av  vindkraftverk och när den står

klar kommer den vara den största vindkraft-

parken i östra Finland. Den årliga energipro-

duktionen kommer vara mer än  GWh.

Generellt uppvisar Ålandsbankens fonder

en god nivå inom hållbarhetsområdet, bland

annat håller koldioxidavtrycket av fondernas

verksamhet en låg nivå i jämförelse med

branschen i övrigt.

Osäkerheten inför  är ovanligt hög,

både vad det gäller konjunkturutvecklingen,

penning- och finanspolitiken och utveck-

lingen på kapitalmarknaderna. Vi kommer att

fortsätta att utveckla verksamheten ytterli-

gare under året, både genom lanseringar av

nya hållbara produkter och genom ökade

försäljnings- och marknadsföringsinsatser.

Bärande teman för vår strategi är god

avkastning, hållbarhet och grön energi.

Behovet av mörkgröna placeringsalternativ

växer och räntefonden Ålandsbanken Green

Bond ESG klassificerades under året som en

så kallad artikel -produkt, enligt SFDR-

förordningens upplysningskrav. Vi utforskar

löpande nya placeringsalternativ och startar

nya fonder i takt med kundefterfrågan.

Vår investeringsfilosofi bygger på aktivt

ägande av kvalitetsbolag med rimlig

värdering. Också under  förväntas

den filosofin ha goda förutsättningar att

skapa mervärde för våra kunder och

fondandelsägare.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Premium Banking

Allt större förvaltningsuppdrag

Inom affärssegmentet Premium Banking redovisar vi samtliga privat- och företagskunder

som inte är Private Banking-kunder.

Lite förenklat består affärssegmentet av

tre kundkategorier: Premium Banking-

konceptkunder, som ökar på alla geografiska

hemmamarknader, företagskunder på Åland

och slutligen övriga kunder, som ofta har en

relation till andra Premium Banking-kunder.

Samarbetet mellan Private Banking och

Premium Banking har fortsatt att utvecklas

på alla tre hemmamarknader. I takt med att

Private Banking har fått en allt större andel

mycket förmögna kunder har kunder som

tidigare betjänades av Private Banking flyttat

till Premium Banking för att erbjudas mer tid

och anpassad service. Placeringsaffären har

de senaste åren fått en allt större vikt inom

Premium Banking. Premium Banking-

erbjudandet kännetecknas av en hög

personlig servicenivå.

Rörelseresultatet för Premium Banking

uppgick  till , miljoner euro, vilket var

, miljoner euro bättre än föregående år.

Ökningen förklaras till betydande del av

intäkten från överlåtelsen av den svenska

bolåneportföljen till Borgo. De stigande

räntorna betydde också att den klassiska

inlåningsaffären började bidra positivt

till räntenettot.

Kundundersökningar bekräftar fortsätt-

ningsvis att våra kunder uppskattar den

personliga service som vi erbjuder. Kund-

nöjdheten under  låg på en rekordnivå.

Våra kunder är i hög utsträckning villiga att

rekommendera oss för sina vänner.

Vi satsar kontinuerligt på kompetens-

höjning. Personalen har deltagit i både

interna och externa utbildningar.

Ålandsbanken Företag och

Ålandsbanken Corporate Banking

Enheten Ålandsbanken Företag är mark-

nadsledaren på Åland och erbjuder ett stort

utbud av tjänster och produkter som är

anpassade för de åländska företagen.

Enheten Ålandsbanken Corporate

Banking hanterar större koncerner med

internationell inriktning med säte på Åland.

Dessutom erbjuder man kvalificerade

finansieringstjänster till befintliga och

potentiella kunder hos Private Banking i

Finland och Sverige.

För att överbrygga de negativa effekter

som pandemin och införda restriktioner

har haft på företagen har Ålandsbanken

Företag under  erbjudit de åländska

företagen likviditetslån med landskapsstöd.

Det åländska näringslivet erbjuds också

finansiering som är säkerställd med en

garanti från Europeiska Investerings-

fonden (EIF). Tack vare garantin minskar

Ålandsbankens kapital- och kreditrisk-

kostnader, vilket i sin tur kommer företagen

till godo. Följaktligen har Ålandsbanken

kunnat erbjuda förmånligare finansieringsvill-

kor för små och medelstora företag som vill

utveckla sin verksamhet eller göra satsningar

inom exempelvis miljö och hållbarhet.

Ålandsbanken Företag har som mål-

sättning att ligga i framkanten vad gäller

att förse det åländska näringslivet med

kapital för investeringar i omställningen till

ett hållbarare samhälle. Enheten har under

året fortsatt sitt engagemang i projekt

och arbetsgrupper som ordnas av Ålands

Näringsliv och landskapet Åland. På så sätt

kan Ålandsbanken bidra till en positiv syn på

entreprenörskap och ge företagare möjlig-

het att enklare komma i gång eller utveckla

sin verksamhet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Samarbeten ger volymökningar och bredare aärspalett

Foto: Therese Andersson

Partnersamarbeten

Soﬁe Holmström, aärsområdeschef för Partnersamarbeten.

Ålandsbankens partnersamarbeten står

i dag stabilt på tre ben. Vi samarbetar

med och levererar banktjänster till

svenska fintechbolag och det svenska

hypoteksbolaget Borgo. Vi är tjänste-

leverantör inom betalningsområdet i

både Sverige och Finland. Vi har också

ägarintressen i fyra partnerföretag,

Dreams, Doconomy, Borgo och sedan

slutet av  även Plusius.

Sedan vi  inledde samarbetet med

företaget Dreams har Ålandsbanken hunnit

få bred erfarenhet av fintechsamarbeten.

De senaste åren har fintechaktörernas verk-

samhet utvecklats mot allt mer specifika

produktområden, där företagen vill sam-

arbeta med en bank som inte bara har

branschkunskap utan också kan leverera

en digital plattform, IT-infrastruktur

och regelefterlevnad.

Ålandsbankens målsättning är att via våra

samarbeten bredda affärsmodellen och få

skalfördelar genom att hantera ökade voly-

mer inom sådana banktjänster som redan

produceras av oss. I våra samarbeten finns

också en tydlig hållbarhetsaspekt. När befint-

liga resurser används i högre utsträckning

minskar utsläppen per enhet både inom

Ålandsbankens egen verksamhet och för

våra samarbetspartners.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Under året har affärsområdet Partner-

samarbeten bidragit till en positiv resultat-

effekt i koncernens bokslut.

Under det gångna året har det utökade

bolånesamarbetet med Borgo legat i fokus.

Vi levererar nu banktjänster som täcker hela

Borgos verksamhet från kund- och konto-

hantering till utlånings- och inlåningstjänster

samt betalningar. Dessutom hanterar vi

Borgos redovisning, treasuryverksamhet

och myndighetsrapportering.

I februari  överlät Ålandsbanken sina

bolån och säkerställda obligationer till Borgo.

Samtidigt överläts också de bolån som tillhört

kunder hos ICA Banken och Söderberg &

Partners. De bolånen hade tillfälligt skötts av

Ålandsbanken i väntan på lanseringen av

Borgo. Överlåtelsen hade en positiv resultat-

effekt på , och nu har Ålandsbanken två

nya affärsvolymer: Förvaltade bolån är en

intäktspost inom affärsområdet Partner-

samarbeten och Förmedlade bolån är en

intäktspost inom Ålandsbankens svenska

affärsområde. Under  fortsatte också

projektarbetet kring att färdigställa Ålands-

bankens plattformstjänst. Året präglades av

omfattande leveranser inom kreditområdet.

För att möjliggöra fortsatt snabb expan-

sion av Åland Index valde Ålandsbanken

under  att sälja de immateriella rättighe-

terna för koldioxidberäkningen till Doconomy,

som redan hade etablerat Åland Index som

global bankstandard. Under  fortsatte

tillväxten. I dag når Åland Index mer än 

länder och  miljoner människor. Utöver

Ålandsbanken förlitar sig också internatio-

nella aktörer som BNP Paribas, Mastercard,

Standard Chartered och Klarna på Åland

Index för att bidra till att möta bolagens och

kundernas målsättningar inom hållbarhet.

Under  öppnade Doconomy kontor i

New York och Tokyo.

Doconomys framgång delas av Ålands-

banken via vår ägarandel på  procent och

också genom att vi kan erbjuda våra kunder

nya produkter. Utöver ett individuellt koldiox-

idavtryck kan Åland Index nu också visa hur

konsumtionen påverkar den individuella vat-

tenförbrukningen. Den här insiktsmöjligheten

kommer framöver att erbjudas våra kunder.

I slutet av  hade Ålandsbanken via

sina partnersamarbeten hanterat mer än

  fullt digitaliserade kund- och

kontoöppningar. Varje månad hanterar och

förmedlar vi genom digitala lösningar över

  betalningar, tusentals krediter

och fondsparanden. Tillväxten förväntas

fortsätta under  tack vare volym-

ökningar inom nuvarande samarbeten och

nya samarbetspartners.

I början av  äger en produktlansering

rum när Ålandsbanken tillsammans med

Dreams erbjuder sparande som hjälper

privatpersoner att snabbare bli skuldfria

och uppnå en balanserad vardagsekonomi.

Under senare delen av  kommer vi

också att göra en uppföljande överlåtelse av

svenska bolån till Borgo. När överlåtelsen är

genomförd kan vårt samarbete med Borgo

anses fullt ut etablerat.

Under de kommande åren förväntas

samarbetet med Borgo leda till ökade affärs-

volymer. Det handlar då främst om fler

förmedlade bolån och förvaltade bolån,

som utgör tjänsteleveranser till Borgo och

de andra aktörerna som erbjuder bolån inom

samarbetet: ICA Banken, Ikano Bank,

Söderberg & Partners, Sparbanken Syd och

Ålandsbankens svenska verksamhet.

Vi bedömer att man inom fintechsektorn

ser Ålandsbanken som en uppskattad och

värdefull samarbetspartner. Egenskaper som

präglar synen på Ålandsbanken är entrepre-

nörskap, fullsortimentutbud, hållbarhet

och erfarenhet.

Ålandsbanken får årligen cirka  samar-

betsförfrågningar, och vi utvärderar löpande

vilka projekt som kan skapa ett ömsesidigt

värde. I utvärderingsprocessen lägger vi stor

vikt vid att Ålandsbankens hållbarhetsmål ska

delas av den potentiella partnern. Mer speci-

fikt lägger vi fokus på social hållbarhet genom

att vi försäkrar oss om god regelefterlevnad,

som exempelvis motverkande av penning-

tvätt och dataskydd för kunder.

Inom betalningsområdet är Ålands-

bankens palett av lösningar och tjänster väl

rustad för ytterligare ökningar via befintliga

och nya samarbeten. Under slutet av året

inledde Ålandsbanken ett samarbete med

startupföretaget Plusius som utvecklar

betalningstjänster för internationell

e-handel. Samtidigt valde vi att göra en

investering i företaget. Under  för-

väntar vi oss en volymökning både via

Plusius och våra etablerade samarbeten

inom betalningsområdet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Crosskey fortsätter växa

20222021202020192018

Koncernexterna IT-intäkter,

Crosskey

miljoner euro

Niclas Södergård verkställande direktör för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.

Crosskey har under året fortsatt sin tillväxtresa med både nya affärer och fler medarbetare.

Under  ökade antal heltidstjänster till , vilket är en nettoökning med  jämfört

med utgången av .

I takt med att Ålandsbankens partneraffärer

växer blir Crosskey en allt viktigare del av

koncernen. Crosskey och moderbolaget

Ålandsbanken tillhandahåller allt fler pakete-

rade tjänstelösningar för finansiella företag.

Året inleddes positivt med att POP

Banken valde Crosskey som partner för att

förnya sitt kärnbanksystem. Bankgruppen

POP är en finländsk finanskoncern som

består av  kooperativa andelsbanker,

Skadeförsäkring AB, det centrala kredit-

institutet Bonum Bank Plc och central-

institutet Andelslaget POP Bankcentralen.

POP Banken räknar med att införa det

nya banksystemet under .

Under året har Crosskey fortsatt att

leverera viktiga komponenter till hypo-

teksbolaget Borgo. Den enskilt största

milstolpen var överföringen av den

svenska bolåneportföljen.

På kapitalmarknadsområdet tog

svenska Länsförsäkringar Bank i bruk

Crosskeys kapitalmarknadssystem.

Inom betalningsområdet sker det stora

förändringar i hela Europa, framför allt i

Sverige. Crosskey har under året levererat

sin lösning för SEPA-expressbetalningar

och fortsatt utveckla P, den nordiska

betalplattformen, inför Sveriges övergång

till den nya plattformen.

Intresset för Crosskeys lösningar är

stort och vi har under året knutit till oss

flera nya kunder. Som leverantör av

bank- och kreditkortssystem uppdaterade

Crosskey sin PCI-DSS-certifiering för

tionde året i rad.

Inom hållbarhetsområdet har Crosskey

i pandemins efterdyningar infört olika lös-

ningar för hybridarbete för alla medarbetare.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernstaber

Foto: Viktor Fremling

Tove Erikslund, Chief Administrative Ocer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Ocer

och Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance.

CFO-staben

Chief Financial Ocer Jan-Gunnar Eurell

leder avdelningarna Treasury och Group

Finance. CFO-staben har cirka  med-

arbetare i Mariehamn, Helsingfors

och Stockholm.

Treasury ansvarar direkt för cirka en femte-

del av Ålandsbankens balansräkning genom

likviditetsförvaltning och kapitalmarknads-

upplåning och indirekt för hela koncernens

balansräkning vad gäller ränterisk, valutarisk

och likviditetsrisk. Treasuryverksamheten

har stor betydelse för bankens lönsamhet.

Treasury har under de senaste åren gjort

flera nya typer av kapitalmarknadstransak-

tioner. Flytten av den svenska bolåneverk-

samheten till Borgo under första kvartalet

 var ytterligare en unik transaktion som

innebar att den egna svenska hypoteks-

banksrörelsen avslutades och Ålands-

bankens balansräkningsstruktur förändrades.

Ålandsbankens kapital-, likviditets- och fun-

dingsituation kommer på nytt att påverkas

av den sista överföringen av svenska bolån

till Borgo under .

Under fjärde kvartalet tecknade Ålands-

banken ett LTRO-lån på  miljoner euro

från Europeiska centralbanken mot säkerhet

i en egen säkerställd obligation. Lånet togs

för att hantera ett TLTRO-lån på  miljoner

euro som förföll några veckor senare och en

utestående säkerställd obligation på netto

 miljoner euro som förföll i januari .

Den nya lagstiftningen för säkerställda

obligationer trädde i kraft i juli .

Utgångspunkten är att obligationer som har

emitterats under den gamla lagen ska ligga i

en pool och obligationer som emitteras under

den nya lagen ska ligga i en annan pool.

Ålandsbanken har ännu inte emitterat några

obligationer under den nya lagstiftningen.

De snabbt stigande marknadsräntorna,

och det faktum att noll inte längre är en hög

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

ränta, ställer krav på nya lösningar vad

gäller likviditetsförvaltning och ränterisk-

hantering för att nå hög avkastning i trea-

suryportföljen och samtidigt hantera

marknadsrisker. Andelen kassa och

placeringar hos centralbanker minskade

därför väsentligt under året.

Group Finances uppdrag är att dels

leverera publik information till marknad och

myndigheter, dels att utveckla och förvalta

koncernens ekonomi- och verksamhetsstyr-

ning. Group Finance har också ett koncern-

övergripande ansvar för inköpsprocessen

och systemägarskapet för gemensamma

tekniska plattformar och system samt

arbetsplatser och datalager.

Koncernbokslut och interna styrrappor-

ter är idag klara bankdag fem. Uppskattade

kundanalys- och kundlönsamhetsrapporter

uppdateras från datalagret. Arbetsplatsut-

rustningen har successivt moderniserats

och effektiviserats. Ett systematiskt arbete

med inköp och leverantörsrelationer har lett

till allt lägre kostnader för köpta tjänster.

Hållbarhet har blivit en integrerad del av

både verksamhetsplaneringen och den

ekonomiska rapporteringen.

Nya steg under året var att legalt inklu-

dera dotterbolaget Crosskeys ekonomifunk-

tion i Group Finance-organisationen. Syftet

är att på så sätt i högre grad inkludera

Crosskey i koncernens processer kring bland

annat verksamhetsstyrning, internredovis-

ning, bokslut, rapportering och inköp.

Ett annat framtidsområde i samverkan

med Crosskey är Business Intelligence och

dataanvändning, där flera seniora nyckel-

personer har rekryterats de senaste åren för

att minska konsultberoendet och driva på

utvecklingen. Den växande hållbarhetsredo-

visningen ställer också stora krav på data.

Processerna inom CFO-stabens samtliga

funktioner håller idag en sådan kvalitet och

effektivitet att de står sig väl i en bransch-

jämförelse. Personalnöjdheten och motiva-

tionen är också hög. Ambitionen är likväl

att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre

och effektivare.

Två av Ålandsbankens plattforms-

tjänster till Borgo är treasurytjänsten

och redovisningstjänsten.

CRO-staben

Chief Risk & Compliance Ocer Juhana

Rauthovi leder avdelningarna Risk Control,

Compliance, Operativa risker & Säkerhet,

Juridiska, Kreditberedning och Kredit-

processer. CRO-staben består av cirka

 personer i Mariehamn, Helsingfors

och Stockholm.

Koncernstaben Risk Office har som huvud-

sakligt uppdrag att skydda Ålandsbankens

kapital, resultat och varumärke genom att

erbjuda ett ramverk för risk- och kredithan-

tering. Syftet är att upprätthålla en riskkultur

som är sund och som motsvarar bankens

riskaptit och förmåga att bära risker.

Risk Control ansvarar för oberoende

kontroll och rapportering av bankens

finansiella risker. Verksamhetsåret 

präglades av nya myndighetskrav och

implementationen av dessa. Det arbetet

fortsätter under . Under året färdig-

ställdes en ansökan till Finansinspektionen

om förnyade kreditriskmodeller enligt en

ny fallissemangsdefinition. Ett myndighets-

godkännande förväntas under , men

till dess är de nya modellerna inte i bruk.

Risk Control arbetade också med vidareut-

veckling av avdelningens tjänsteleveranser

till Borgo.

Compliance är en oberoende avdelning

som identifierar och kontrollerar bankens

regelefterlevnadsrisker och rapporterar om

dessa till ledning och styrelse. Avdelningen

ger råd och stöd till ledningen och affärs-

verksamheten i hur regelefterlevnadsris-

kerna ska hanteras, så att bankverksamhe-

ten bedrivs i enlighet med myndighetskrav

och med fokus på kundernas intressen.

Under  låg fokus på att kontrollera och

stödja bankens placeringsverksamhet samt

på preventiva åtgärder för att förhindra pen-

ningtvätt och finansiering av terrorism. Avdel-

ningen var också aktiv i bankens arbete att

stärka kontroll och uppföljning av outsour-

cingarrangemang samt i implementationen

av nya krav gällande visselblåsning.

Operativa risker & Säkerhet är en

oberoende avdelning som ger råd, stöd

och rekommendationer om hantering av

operativa risker. Avdelningens fokus ligger

på att öka medvetenheten om de operativa

riskerna, kontrollera regelefterlevnaden

inom ansvarsområdet och rapportera

operativa risker och incidenter till ledning

och myndigheter.

 präglades av projektarbete för att

vidareutveckla bankens register över

behandling av personuppgifter (GDPR),

transaktionsmonitorering (PSD), förbätt-

rad cybersäkerhet, kvalitetssäkring av

riskanalyser samt stöd för processutveck-

ling i anslutning till Borgo. Avdelningen

bistår även med sin expertis inom process-

utveckling gällande partnersamarbeten.

Arbetet med att integrera klimat- och

hållbarhetsrisker i bankens befintliga risk-

hanteringsprocesser kommer att fortsätta

under .

Juridiska avdelningen ansvarar för att

tillgodose Ålandsbankens behov av juridisk

kompetens då man agerar i egenskap av

kreditinstitut och emittent. Avdelningen

jobbar med att bevaka regelverksföränd-

ringar och stödja både affärsområdena

och staberna då de utvecklar och tillhanda-

håller produkter och tjänster till kunder och

samarbetspartners. Under året har avdel-

ningen fokuserat på implementeringen av

nya regelverk. Tyngdpunkten har legat på

hållbarhetsrelaterade regelverk, juridiska

frågor om outsourcinghantering, lansering

av nya fonder och produkter från bankens

fondbolag samt utveckling av befintliga

partnersamarbeten.

Kreditberedning utvecklar och upprätt-

håller kreditanalys och kreditkontroll för att

säkerställa en god kvalitet i bankens kredit-

givning. Under  ökade avdelningens

roll som tjänsteleverantör till Borgo,

allteftersom affären växte sig större.

Andelen oreglerade krediter i kredit-

portföljen ökade under året, vilket främst

berodde på ett fåtal större exponeringar

som inte har någon direkt koppling till det

allmänna konjunkturläget. Kreditbered-

ningen var aktiv i arbetet med leveranser

till både Borgosamarbetet och leveranser

kopplade till Europeiska Bankmyndig-

hetens (EBA) riktlinjer för kreditgivning

och övervakning.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Kreditprocessavdelningen ansvarar för

att förvalta och utveckla bankens kredit-

processer och säkerställa att de uppfyller

interna och externa regelverk. Avdelning-

ens fokus låg  på att implementera

nya myndighetskrav och utöka sin leverans

till Borgo.

Också framöver kommer avdelningens

arbete att domineras av regelverksimplemen-

tation, bland annat införandet av ett positivt

kreditregister i Finland, Basel  och process-

utveckling för våra partnersamarbeten.

CAO-staben

Chief Administrative Ocer Tove Erikslund

leder staben som består av avdelningarna

Aärsstöd, Aärsstöd Kapitalmarknad,

Kundservice & Marknadssupport, Aärsut-

veckling, Human Resources och funktionen

för hållbar utveckling. CAO-staben har cirka

 medarbetare i Mariehamn.

 var fortsättningsvis ett utvecklingsin-

tensivt år för CAO-staben. Avdelningarna

Affärsstöd och Affärsstöd Kapitalmarknad

hör till de största beställarna av prioriterade

utvecklingsprojekt. Främst har det handlat

om att anpassa verksamheten till marknads-

och regelverksförändringar. Förändringarna

gäller allt från ökade krav på kundkännedom

och riskhantering till stora infrastrukturella

förändringar på marknaderna för betal-

ningar, clearing och avveckling av värdepap-

per inom Europa. Vidare har staben arbetat

med att ytterligare effektivisera verksam-

heten och förbättra kundupplevelsen.

Utvecklingsprojekten inom effektivise-

ring har under året varit inriktade på att

minska drift- och licenskostnaderna för

IT-system, förbättra systemstöd och

processer både för kundansvariga och

backoffice. Som stöd i det arbetet har vi

fortsatt använda automationsteknik i form

av Robotic Process Automation (RPA)

och datalagret.

Vad gäller projekt för att förstärka kund-

upplevelsen har vi gjort det möjligt för våra

kunder att ta emot SEPA-expressbetalningar

och betala med Garmin Pay-tjänsten. Under

året fortsatte också vårt arbete med att

förbättra användarupplevelsen och utöka

tjänsteutbudet och självservicemöjlighe-

terna i Mobilbanken och Internetkontoret.

För att ytterligare öka standardiseringen och

skapa förutsättningar för ökad skalbarhet

har staben under  arbetat med att defi-

niera servicelöften och standarderbjudanden.

Utvecklingsarbetet inom staben kommer

under  att präglas av regelverksanpass-

ningar av verksamheten. Satsningarna för

att öka effektiviteten och stärka kundupple-

velsen drivs som prioriterade utvecklings-

projekt, och de fortsätter vid sidan av vårt

löpande förbättringsarbete. Inom kapital-

marknadsområdet planerar vi också att ta

nästa steg mot att ytterligare harmonisera

systemen och processerna, så att vi på sikt

har samma system i Sverige och Finland.

Inom förvaltningen har i synnerhet

avdelningen för affärsstöd fokuserat på att

skapa rutiner och processer för Ålands-

bankens nya roll som leverantör till hypo-

teksbolaget Borgo. Stabens förvaltnings-

arbete har också präglats av arbetet med att

stärka kontinuiteten i verksamheten, bland

annat genom insatser för att säkerställa

kompetensförsörjningen.

Året förde med sig ett förändrat

marknadsläge som har ställt nya krav som

förvaltnings- och utvecklingsorganisatio-

nerna har anpassat sig efter. Under året

ökade antalet kundbedrägerier. För våra

kunder innebär det ökad försiktighet och

medvetenhet när de använder våra digitala

tjänster. Vi jobbar kontinuerligt med att

höja IT-säkerheten i Ålandsbankens

digitala kanaler.

Hos Kundservice låg ärendevolymerna

 på ungefär samma nivå som tidigare,

cirka   ärenden i månaden. Kunderna

kan kontakta Ålandsbankens kundservice

via telefon, Internetkontoret och Mobil-

banken samt via mejl och chatt.

Den kundundersökning som vi gör visar

att Kundservice håller en hög kvalitet i sina

kundmöten. Vår senaste undersökning

ger oss ett jämförande underlag med ett

tjugotal andra banker i Finland och Sverige.

Ålandsbankens poäng i Net Promoter

Score-undersökningen ligger på , vilket

är högt över genomsnittet på  för banker.

Också kundernas allmänna nöjdhet med

Ålandsbanken ligger på en hög nivå.

För Human Resources-avdelningen har

året till stor del handlat om rekrytering och

anpassningar till myndighetskrav. Vi revide-

rade våra årliga kunskapsuppdateringar för

rådgivare, samtidigt som kompetensförsörj-

ningen och kompetensutvecklingen har fått

högsta prioritet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Hållbarhet i Ålandsbanken

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

• ESG i investeringsprocessen

• Aktiva val

• Trygga

återbetalningsförmågan

• Klimatstrategi

• Treasurys gröna ramverk

• Inkludering, mångfald

och jämställdhet

• Hälsa och välmående

• Samhällsengagemang

• Etiskt uppträdande

• Östersjöprojektet

• Åland Index

Ansvarsfulla

investeringar

Ansvarsfull

kreditgivning

Socialt ansvar Miljöansvar

Ålandsbankens hållbarhetsstrategi

Hållbarhet i Ålandsbanken

Hållbarhet i Ålandsbanken och året i korthet

En hörnsten i vårt hållbarhetsarbete handlar om att beakta miljö-

mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade (ESG) aspekter.

Det innebär att vi eftersträvar att inkludera frågor om klimat och

miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och antikorruption

i våra processer och aktiviteter. Det leder i sin tur till att hållbar-

hetsaspekterna på ett naturligt sätt överförs till våra produkter

och tjänster.

En tyngdpunkt under  var att fördjupa vår förståelse för

Ålandsbankens klimatpåverkan och hur den ska beräknas korrekt.

I det arbetet är den största utmaningen fortsättningsvis hur vi på

bästa sätt kan samla in tillförlitliga data.

Till en av årets viktiga milstolpar hör den klimatstrategi som vi

tog fram och som beskriver vår väg mot Ålandsbankens klimatmål,

som vi fattade beslut om . Med hjälp av strategin tydliggör vi

hur och i vilken takt vi ska minska koncernens växthusgasutsläpp för

att nå uppsatta klimatmål.

Ålandsbankens hållbarhetsstrategi är en viktig plattform och ett verktyg för att

förankra våra målsättningar så att hållbarhetsarbetet går i rätt riktning.

Strategin har fyra fokusområden:

. Ansvarsfulla investeringar

. Ansvarsfull kreditgivning

. Miljöansvar

. Socialt ansvar

De fyra fokusområdena utgör grunden för vårt långsiktiga arbete

att trygga en hållbar finansiell tillväxt. Där spelar aktiv riskhantering

en avgörande roll. Vidare är frågor om uppförande, affärsetik och

förebyggande av brott viktiga för våra intressenter och följaktligen

är de väsentliga för vår verksamhet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Hållbarhet i Ålandsbanken

Våra globala åtaganden

Vår hållbarhetsstyrning

Som ytterligare vägledning i arbetet att integrera de viktigaste hållbarhetsområdena och föra vår

verksamhet mot de globala målen har Ålandsbanken anslutit sig till fyra internationella initiativ:

FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)

UNPRI främjar hållbara investeringar genom att införliva miljö,

socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen

som vi och våra kunder investerar i.

FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet

(UNEP FI)

Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for

Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa

ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet:

. Anpassning

. Påverkan och målsättningar

. Kunder

. Intressenter

. Styrning och kultur

. Transparens och ansvar

Under  låg vårt fokus fortsättningsvis på den andra

principen då vi analyserade hur Ålandsbanken påverkar olika

hållbarhetsaspekter. Vidare fortsatte arbetet med att utveckla

våra målsättningar. Med hjälp av UNEP FI:s analysverktyg kunde

vi för första gången göra en omfattande påverkansanalys av hela

Ålandsbankens kreditportfölj. Läs mer om resultatet i stycket

”Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar”.

Net Zero Banking Alliance (NZBA)

Ålandsbanken är en av de första medlemmarna i sammanslut-

ningen NZBA, vars mål sedan  är att påskynda omställningen

av den globala ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem

förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser

senast , vilket är en av de bidragande anledningarna till att

Ålandsbanken har satt upp sitt klimatmål.

Climate Action 

Climate Action  är ett initiativ för att stötta och säkerställa att

företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen vidtar

nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen.

All utveckling, ledning och styrning av Ålandsbankens hållbarhetsarbete tar avstamp

i vår väsentlighetsanalys, våra intressenters prioriteringar, externa regelverk och

vår egen vilja att ingå i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets-

arbetet och är aktivt engagerad i hållbarhetsfrågor. Styrelsen

fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och klimatstrategi.

Ålandsbankens vd/koncernchef ansvarar tillsammans med

koncernledningen för att förverkliga de beslut som styrelsen har

fattat om den strategiska inriktningen.

Ålandsbankens hållbarhetsteam driver det övergripande hållbar-

hetsarbetet och fungerar som ett forum för diskussioner och beslut.

Utifrån den årliga väsentlighetsanalysen och hållbarhetsstrategin

skapas en hållbarhetsplan för varje hållbarhetsområde.

ESG-kommittén sköter omvärldsbevakningen, initierar och

driver utvecklingen inom hållbara investeringar samt säkerställer

att Ålandsbankens investeringsverksamhet följer vår strategi och

våra riktlinjer för hållbara investeringar.

Kreditchefen ansvarar för att bankens kreditgivning följer de

uppsatta hållbarhetsmålen och regelverken. Avdelningen Risk

Control ansvarar för Ålandsbankens klimatrisker.

Regelverksgruppen sammanställer all omvärldsbevakning

och upprätthåller också en förteckning över de regelverk som

ska implementeras.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



 års utsläppssiror omräknade enligt samma metod som  års siror. De tidigare rapporterade , tusen ton CO



e är nu utökat till  tusen ton CO



Vår klimatstrategi

Hållbarhet i Ålandsbanken

Syftet med Ålandsbankens klimatstrategi är att beskriva på vilket sätt vi successivt

och med tydliga mål ska minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO



e) som vår

verksamhet både direkt och indirekt ger upphov till.

Klimatstrategin definierar hur vi ska nå våra uppsatta klimatmål.

Vår ambition ligger i linje med Parisavtalet och de beslut som

Finland och Sverige har fattat om att nå klimatneutralitet 

respektive .

På Åland stöder våra klimatmål också det åländska initiativet

Bärkraft genom att bidra till mål nummer , Kraftigt minskad

klimatpåverkan.

Klimatstrategin omfattar Ålandsbankens tre klimatmål:

. Ålandsbanken ska minska sina CO



e-utsläpp med  procent

senast , jämfört med nivån .

. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation

senast .

. Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp .

Klimatstrategin vilar på ett tredelat fundament:

• Data och beräkningsmodeller. Här ligger fokus på att samla in

data samt att tillämpa dem i jämförbara beräkningsmodeller.

Tillförlitliga data är fortfarande en bristvara, i synnerhet data för

redovisningsstandarden GHG-protokollets scope . Det är ändå

viktigt att redan i ett tidigt skede tillämpa gällande standarder,

riktlinjer och principer.

• Tillämpning av en kriteriestruktur. Genom att arbeta med olika

slags krav och avgränsningar kan vi säkerställa att vi når våra

mål. Ett exempel är att Ålandsbanken kan ställa krav på att de

bolag som vi investerar i, eller finansierar, har ett förankrat

klimatmål. Förutsättningarna vad gäller kriterier ser olika ut för

olika delar av Ålandsbankens verksamhet.

• Målsättning och uppföljning. För att nå koncernens mål vad

gäller CO



e-utsläppen enligt GHG-protokollet ska målsättningen

brytas upp i olika steg och olika delmål, på årsbasis och längre

sikt. Uppföljningen sker kvartalsvis och målsättningar kan

justeras löpande.

Våra utsläpp

Ålandsbankens klimatstrategi täcker den del av vår verksamhet för

vilken vi räknar CO



e-utsläpp: bankens investerings- och kredit-

verksamhet, vår treasuryverksamhet och vår operativa verksamhet.

Beräkningen utgår från GHG-protokollet och baserar sig på tillgäng-

liga data inom scope ,  och delar av scope .

Koncernens utsläpp blev     ton CO



e fördelade

enligt följande:

Det här är en minskning med  procent jämfört med  års

utsläppssiffror



, vilket är ett steg i rätt riktning mot Ålandsbankens

klimatmål.

Klimatkompensation

Vi är medvetna om att vi på kort sikt inte kommer att kunna minska

alla utsläpp. Därför klimatkompenserar vi för den del av de mätbara

utsläppen som är kopplade till vår egen operativa verksamhet och

som omfattar scope  och  samt leverantörsrelaterade utsläpp från

inköp i scope  (uppströms).

Ålandsbankens CO



e-utsläpp

Ton CO



e-utsläpp Hänvisning till not

Verksamhet

Egen operativ verksamhet , H

Investeringar   , H

Kreditportföljen  , H

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Hållbarhet i Ålandsbanken

Ålandsbankens väsentlighetsanalys

Med hjälp av väsentlighetsanalysen kan vi identifiera områden för en hållbar utveckling.

Vi använder analysen för att utifrån FN:s globala målsättningar se på verksamheten ur

fyra ansvarsperspektiv: kreditgivning, investeringar, miljö och sociala frågor.

I väsentlighetsanalysen ingår omvärldsbevakning, identifiering

av våra intressenter och deras intressen samt identifiering av vår

påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen görs för att identi-

fiera det viktigaste vi ska fokusera på inom de områden där vår

verksamhet har en positiv eller negativ påverkan.

Klimat och miljö är ett väsentligt område där vi under  tog

ett stort steg framåt genom att fastställa vår klimatstrategi. I takt

med att kraven på transparens och extern kommunikation har ökat

vad gäller företagens hållbarhetsarbete har också Ålandsbankens

intressenter fått en mer framträdande roll i vårt hållbarhetsarbete.

Kravet på hållbara produkter ses i allt högre grad som en självklarhet

i hela produktsortimentet. Under  ska vi ytterligare fördjupa vår

intressentdialog för att få bättre inblick i vilka behov de har och vad

som driver dem i olika valsituationer.

Ålandsbankens främsta intressenter:

• Kunder

• Aktieägare

• Skuldinvesterare

• Medarbetare

• Myndigheter (regelverk)

• Ratinginstitut

• Återförsäljare

• Leverantörer

• Samarbetsorganisationer

• Intresseorganisationer

• Media

Olika myndighetskrav och regelverk dominerar i allt högre grad

vardagen i finansbranschen. Då allt större delar av verksamheten

berörs är det av högsta prioritet för Ålandsbanken att så effektivt som

möjligt implementera de olika kraven och reglerna. Därför fortsätter vi

att utveckla våra rapporteringsprocesser och öka transparensen.

I den senaste väsentlighetsanalysen ser vi att frågor om hälsa,

välmående och ett hållbart arbetsliv får allt större betydelse för våra

medarbetare. Det är givet att Ålandsbanken i sin arbetsgivarroll

också framöver ska erbjuda de bästa tänkbara förutsättningarna

för alla medarbetare och därmed bibehålla det starka medarbetar-

och samhällsengagemanget.

Ålandsbankens påverkan är även kopplad till de exponeringar

som uppstår genom vår finansierings- och investeringsverksamhet.

 gjordes en första PRB-påverkansanalys av bankens kreditport-

följ med hjälp av analysverktyget UNEP FI Impact Analysis Tool.

Verktyget beaktar flera olika dimensioner av sociala, ekonomiska

och miljömässiga aspekter. Vår investeringsverksamhet ingick inte i

den här första analysen, men  kommer den att ingå.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar

Hållbarhet i Ålandsbanken

Påverkansanalysen av Ålandsbankens kreditportfölj visade att vi genom våra produkter

och tjänster påverkar olika hållbarhetsområden både positivt och negativt.

Analysen omfattade olika utlåningsprodukter till privat- och före-

tagskunder i Sverige, Finland och på Åland. Resultatet av PRB-

påverkansanalysen av ansvarsfull kreditgivning visade att Ålands-

banken genom sin kreditgivning har en viktig samhällsutvecklande

roll. Analysen visar att vi har en positiv påverkan på FN:s globala

utvecklingsmål nummer , Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk

tillväxt, genom att vi erbjuder finansiella produkter och tjänster.

Vidare visar analysen att vi bidrar positivt till mål , Hållbara städer

och samhällen, genom att vi bland annat beviljar finansiering till

privatpersoner samt bygg- och fastighetsbolag, vilket skapar

möjligheter till boende.

Vår negativa påverkan är framför allt kopplad till klimat och miljö,

eftersom Ålandsbanken genom sina finansieringsaffärer påverkar

områden som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering.

Det här gäller främst vår finansiering av privatbostäder samt bygg-

och fastighetsbolag.

När vi under  kartlade vår påverkan på FN:s globala ut-

vecklingsmål kunde vi identifiera en väsentlig påverkan på  av

FN:s  utvecklingsmål:

• Mål : Rent vatten och sanitet för alla.

• Mål : Hållbar energi för alla.

• Mål : Hållbar konsumtion och produktion.

• Mål : Bekämpa klimatförändringarna.

• Mål : Hav och marina resurser.

• Mål : Ekosystem och biologisk mångfald.

Inom de här sex områdena har vi ett särskilt åtagande att begränsa

vår påverkan och genom vårt uppsatta klimatmål har vi tagit ett fast

grepp om den utmaningen.

Under  kommer det arbetet att stärkas. Vi ska formulera

vetenskapligt baserade utsläppsmål i enlighet med Science Based

Target initiative (SBTi), som erbjuder en metod för utveckling och

validering av vetenskapligt baserade klimatmål för företag. Vidare

ska vi utreda och fastställa fler målsättningar. Vår PRB påverkans-

analys kommer också att fördjupas genom att vi ska inkludera

ansvarsfulla investeringar.

Tillsammans med mål  Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk

tillväxt är ovanstående mål fortsättningsvis Ålandsbankens priorite-

rade utvecklingsmål (se not H).

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Ansvarsfulla investeringar

Hållbarhet i Ålandsbanken

Ålandsbanken arbetar aktivt med vad vi väljer in, respektive väljer bort, när vi investerar våra

egna och våra kunders pengar. Under  har även uträkningarna för investeringarnas

klimatavtryck utvecklats och visar nu upp utsläppssiffror för alla tre scope.

Vi har ett brett utbud av produkter och tjänster där de miljömässiga,

sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt inte-

grerade i våra investeringsprocesser. Vårt erbjudande omfattar:

• Ålandsbankens fonder

• Externa fonder, ETF-fonder och indexfonder

• Aktier

• Obligationer

• Diskretionär portföljförvaltning

• Konsultativa investeringslösningar

Vi granskar löpande vårt utbud. Redan  undertecknade

Ålandsbanken Fondbolag FN:s principer för ansvarsfulla Investe-

ringar (UNPRI). Alla fondbolag vars fonder vi valt att rekommendera

har undertecknat UNPRI. I slutet av  förvaltade Ålandsbanken

Fondbolag tillgångar till ett värde av  miljarder euro.

Flera metoder för att nå hållbara investeringar

I Ålandsbanken väljer vi investeringar som har goda förutsättningar

att klara sig, eller till och med vara vinnare, i den omgivning vi lever i.

Vi väljer bort kontroversiella verksamheter och sådana som har

höga hållbarhetsrisker. Vi för en aktiv dialog med befintliga och

tänkbara portföljbolag om deras hållbarhetsprofil. Vår klimatstrategi

ligger också som grund för vilka bolag Ålandsbanken antingen väljer

in eller väljer bort från sina investeringar.

Under  låg fokus på att identifiera och mäta utsläppen i våra

portföljbolag. Som en del av Ålandsbankens klimatstrategi kräver vi

att bolag ska ha eller ta fram vetenskapligt baserade klimatmål.

Under året mätte vi hur många bolag som hade skrivit under

eller formulerat sin ambition att skriva under Science Based Targets

initiative (SBTi). Vid årsskiftet hade  procent av portföljbolagen

inlett processen för att ändra sin verksamhet så att den ligger i linje

med SBTi och  procent hade redan skrivit under.

Vilka vi väljer in

Vi investerar i verksamheter som har goda framgångsmöjligheter

ur ett hållbarhetsperspektiv, exempelvis företag som i sina pro-

dukter har övergått från engångsprodukter av plast till mer hållbara

och återvinningsbara material som träfiber, papper och kartong.

Ett annat exempel är företag som stöttar samhällsutvecklingen mot

ökad elektrifiering och automatisering.

Vi för en dialog med företagen för att påverka dem till att bidra

positivt till de hållbarhetsutmaningar som ligger framför oss.

Ålandsbankens klimatstrategi har också påverkat våra investeringar,

då vi bland annat prioriterar förnybara energikällor framom fossila.

Bland obligationsinvesteringar prioriterar vi fastighetsbolag som

gett ut gröna obligationer för att förbättra sin energieffektivitet.

Vilka vi väljer bort

Vi granskar halvårsvis alla produkter som ingår i Ålandsbankens

utbud, både våra egna fonder och de externa fonderna. På det

sättet säkerställer vi att alla följer de internationella konventionerna

och riktlinjerna, till exempel FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer

för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt.

Om ett företag i våra investeringsportföljer skulle bryta mot

någon av ovanstående överenskommelser i mer än två år utesluts

företaget från alla våra portföljer. Under tvåårsperioden för vi en

dialog med bolaget i fråga, där vår ambition är att få till stånd en

positiv förändring.

Våra fonder utesluter också företag som får mer än fem procent

av sin omsättning från produktion av tobak (inklusive cannabis),

kontroversiella vapen, pornografi, penningspel eller utvinning

av förbränningskol.

Under  har riktlinjerna för exkludering av företag inom

utvinning av förbränningskol blivit strängare och företagen utesluts

alltså om över fem procent av omsättningen kommer från den

här verksamheten.

Hur vi påverkar

För att nå positiva förändringar i de företag som ingår i Ålands-

bankens fondutbud för vi en aktiv dialog med dem. Glädjande nog

kan vi efter flera års diskussioner både se ett tydligt intresse från

företagen att lyssna på sina investerare och en vilja att föra samtal

om utvecklingen i fråga om hållbarhet.

Vad gäller investeringsverksamheten har Ålandsbanken

undertecknat och stöder bland annat följande internationella

överenskommelser och initiativ:

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

• ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet

 Hållbara investeringar, artikel 

 Investeringar, artikel 

 Investeringar, artikel 

Fondkapital, fördelat enligt SFDR-

klassiﬁcering, artikel ,  och .

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag

• FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)

• FN:s Global Compact

Vi tar också del i påverkansarbetet mot myndigheter. Vi deltar

aktivt i förfrågningar och diskussioner som tillför ett värde och

förbättrar finansbranschens förhållningssätt till hållbarhetsfrågor.

I Finland sker det via branschorganisationen FA Finance Finland

och i Sverige via Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens

Förening. Ålandsbanken är också medlem i Finsif och Swesif,

Finlands och Sveriges forum för hållbara investeringar.

Vårt klimatavtryck

Sedan  har vi följt upp koldioxidintensiteten i alla av Ålands-

bankens fonder. Data på scope -nivå börjar nu bli tillgängliga för

de flesta företag som vi har investerat i. Kvaliteten på data är ännu

skiftande, men vår bedömning är att den kommer att höjas avsevärt

under de närmaste åren. Majoriteten av de företag som ingår i vårt

fondutbud har antingen redan anslutit sig till SBTi eller har tydligt

kommunicerat hur man tänker uppnå målen i Parisavtalet.

Vi analyserar löpande utvecklingen inom de enskilda företagen

och vi lägger fokus på de sektorer som i nuläget står för de största

utsläppen: tillverkningsindustrin, kraftproducenterna samt bas-

industrin. Mot bakgrund av företagens rapportering, och de initiativ

som man tagit för att minska sina utsläpp, är vår bedömning att de

här företagen kommer att visa en gradvis förbättring av sina

utsläppsdata under de kommande åren. Det är ändå troligt att

utsläppsnivåerna både för de enskilda företagen och branscherna

som helhet kommer att variera ganska mycket från år till år. Det här

beror på konjunkturläget och kapacitetsutnyttjandet i de mer

cykliska industrierna.

När vi ser på utvecklingen för aktiefonderna har koldioxid-

intensiteten inom placeringar minskat på samtliga tre scope mätt.

Totalt sett var minskningen av intensiteten  ton CO



e/investerad

miljon euro, varav den största minskningen kunde ses i scope

-utsläppen som en effekt av vårt arbete att allokera kapital mot

mer hållbara alternativ. En tydligt minskad sektor var utvinning

av mineraler.

De totala utsläppen inom investeringsverksamheten minskade

med  procent när man jämför  med omräknade jämförbara

siffror för . Se not H och H. Trots detta utgör investeringarna

den största andelen av Ålandsbankens totala utsläpp. En bidragande

orsak är att detta område har mer omfattande beräkningar.

 var täckningen större för de data som ligger till grund för

uträkningarna. Bland annat har fastighetsinvesteringarna nu

kommit med för första gången. Även flera portföljbolag har

rapporterat scope -utsläppssiffror som tidigare enbart var estimat.

Vi ser att det kommer att finnas en stor variation i utsläppssiffrorna

de kommande åren vartefter metoderna utvecklas.

 Annan serviceverksamhet

 Byggverksamhet

 Fastighetsverksamhet

 Finans- och försäkringsverksamhet

 Försörjning av el, gas, värme och kyla

 Handel; reparation av motorfordon

och motorcyklar

 Hotell- och Restaurangverksamhet

 Informations- och kommunikationsverksamhet

 Jordbruk, skogsbruk & ﬁske

 Kultur, nöje & fritid

 Tillverkning

 Transport och magasinering

 Utvinning av mineral

 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering

och sanering

 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap

och teknik

 Vård och omsorg; sociala tjänster

ton CO



Investeringar

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Ansvarsfull kreditgivning

Hållbarhet i Ålandsbanken

Ansvarsfull kreditgivning är ett av Ålandsbankens fyra fokusområden i hållbarhetsstrategin.

Kreditgivningen arbetar med hållbarhet genom att trygga återbetalningsförmågan och att

hålla god etik. Den är även en viktig del i den nya klimatstrategin.

Också inom kreditgivning är hållbarhet ett ledord för Ålandsbanken.

Inom vår kreditgivning ska vi trygga kundens återbetalningsförmåga.

På det sättet kan vi säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt upplägg.

Höga räntor eller goda säkerheter kompenserar inte för en

svag återbetalningsförmåga. Som en ansvarsfull kreditgivare ska

vi skydda våra kunder mot problem kopplade till för hög skuldsätt-

ning. Ansvarsfull kreditgivning gynnar både kunden, banken och

samhället i stort.

Ansvarsfull kreditgivning är en grundsten för att säkerställa att

vi driver Ålandsbankens hållbarhetsarbete i rätt riktning och bidrar

till de globala målsättningarna.

Hållbarhetskrav

Ålandsbankens kreditgivning ska motsvara de högt ställda kraven

på god etik. Hållbarhetskraven inom kreditgivningen är ett sätt

att arbeta för mänskliga rättigheter, bättre arbetsvillkor och ett

sundare klimat.

Vi har under de senaste åren skapat oss en tydlig analys av nu-

läget för det koldioxidavtryck som vår kreditgivning ger upphov till.

Med den analysen som utgångspunkt ska vi nu vidareutveckla

arbetet med att minska vår miljöpåverkan.

Vidare vill vi ha en hög transparens kring vårt hållbarhetsarbete.

Vi strävar efter en tätare dialog med våra kunder och andra intres-

senter. Utöver det lägger vi också stort fokus på implementeringen

av myndighetskrav och regelverk.

Klimatmål och kriterier för kreditgivning

Utgångspunkten är att vi ska arbeta med utlåning till verksam-

heter som följer internationella policyer och riktlinjer för hållbar

utveckling. Om kunderna inte är tillräckligt ambitiösa i sitt hållbar-

hetsarbete kan det leda till att vi inte beviljar en kredit.

Som ett led i Ålandsbankens klimatstrategi ska vår kreditgivning

utgå från, utöver kundens återbetalningsförmåga, fyra kriterier

kopplade till miljöpåverkan:

. Våra företagskunder förväntas skriva under ett ambitionsavtal

med samma klimatmål som Ålandsbanken, det vill säga att i ett

första steg minska sina koldioxidutsläpp med  procent fram

till .

. Ålandsbanken finansierar inte verksamheter som producerar

icke förnybar energi. När banken finansierar förnybar energi,

inklusive förnybart bränsle, ska de senaste internationella

riktlinjerna för hållbarhet på området beaktas.

. Vid utlåning till företag som importerar varor från utvecklings-

länder är ett krav antingen Fairtrade-märkning eller ekologisk/

biodynamisk märkning.

. Finansiering av företag inom utsläppsintensiva branscher

begränsas till högst  procent av kreditstocken. I övrigt gäller

det första kriteriet.

Utsläpp inom vår kreditgivning

Ålandsbankens utlåning till allmänheten, som ligger till grund för

beräkningarna, uppgick vid årets slut till   miljoner euro.

Vid utsläppsberäkningen har vi inkluderat hela kreditportföljen.

Den totala mängden utsläpp via kreditgivningen uppgick 

till   (  år ) ton CO



e, vilket är drygt   ton

mindre än det omräknade basåret , då beräkningarna inleddes.

Bankens reducerade utsläpp beror främst på en förändring i

branschdistributionen av företagsutlåningen och förändringar i

utsläppsintensiteter samt en minskning i volymen bolån till följd

av överflyttningen av de svenska bolånekrediterna till hypoteks-

bolaget Borgo.

Vi beräknar att vår finansiering av företag och placeringar har

den största enskilda påverkan på bankens finansierade utsläpp

(totalt  procent av uppskattade utsläpp) i förhållande till deras

andel av kreditstocken (totalt  procent av kreditstocken).

Finansieringen av traditionellt utsläppsintensiva verksamheter

som energi, jordbruk och transport antas bidra med hög enskild

påverkan, men de här verksamheterna utgör en marginell del av

vår kreditstock.

Bankens målsättning är att minska mängden koldioxidutsläpp

med  procent från  till . Under  har följaktligen

Ålandsbankens CO



e-utsläpp utvecklats i rätt riktning i förhållande

till ett av våra klimatmål. Än är det dock lång väg kvar, men vi ser

med tillförsikt fram emot den här viktiga utmaningen. Se not H

och H för detaljerade siffror.

Treasury



Under året har treasury tagit sina första steg mot Ålandsbankens

uppsatta klimatmål. Treasury arbetar med att kontinuerligt utöka

beräkningarna och andelen verkliga utsläppsdata i stället för att

förlita sig på uppskattningar. Det sker i takt med att standardise-

rade beräkningsmodeller utvecklas och emittenter utvidgar

sin hållbarhetsrapportering.

För att skapa en tydligare anknytning till helheten strävar vi

också till att förenhetliga utsläppsrapporterna och de existerande

finansiella rapporterna. Med de här åtgärderna hoppas vi kunna

presentera en klar helhetsbild av treasurys klimatpåverkan, där vi

har identifierat de mest belastande sektorerna.

I klimatstrategin ingår också utvärdering av nya placeringar och

existerande innehav ur ett klimatperspektiv. Utvärderingen görs

med hjälp av kriterier som indikerar om emittenten har vidtagit,

eller planerar vidta, åtgärder för att minska sina utsläpp. Kriterierna

bygger på vetenskapliga målsättningar, till exempel SBTi, eller på

olika initiativ som till exempel nettonoll utsläppsmål.

Vidare använder vi uppgifter om emittentens CO



e-intensitet

som stöd i vår beslutsprocess. För nya placeringar har kriterierna

tagits i bruk under , medan existerande innehav har en över-

gångsperiod på tre år innan något av kriterierna ska vara uppfyllda.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

 

Ålandsbankens treasuryavdelning bidrar ytterligare till att främja

en långsiktig hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna

obligationer i enlighet med Ålandsbankens gröna ramverk.

Det gröna ramverket omfattar finansiering av förnybar energi,

mer specifikt vind- och solkraft, samt gröna byggnader med en

bättre energiprestanda än vad som krävs enligt nationella bygg-

regler. Det oberoende forskningsinstitutet Cicero Shades of Green

har granskat ramverket ur ett klimat- och miljöriskperspektiv och

gjort en bedömning av ramverkets ambitioner för övergången till

ett mer koldioxidsnålt samhälle.Det gröna ramverket har erhållit

betyget medelgrönt.

Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående grönt T-instrument

(supplementärkapital) på  miljoner kronor, för vilket treasury

upprätthåller ett grönt tillgångsregister. Från och med  kommer

treasury att publicera en årlig miljökonsekvensrapport som redogör

för vilka gröna projekt det gröna instrumentet har finansierat samt

mängden inbesparade CO



e-utsläpp som finansieringen har gett

upphov till. De inbesparade utsläppen beräknas mot ett basscenario

med konventionell energiförsörjning för förnybara energiprojekt

och en energiprestanda som krävs av nationella byggregler för

gröna byggnader. Rapporten finns tillgänglig på Ålandsbanken

webbplats från februari .

 

Treasury utvärderar sin påverkan på miljö och klimat genom att

beräkna koldioxidutsläpp för treasuryportföljen.

Treasuryportföljen uppgick till   miljoner euro per den 

december . De totala CO



e-utsläppen uppgick till   ton.

Utsläppsberäkningarna baserar sig på GHG-protokollets standard

och omfattar scope , scope  och scope . Utsläppsdata har samlats

in från offentliga datakällor. Utsläppsdata saknas för  procent av

portföljen, och för den delen görs uppskattningarna med hjälp av

sektordata eller jämförbara emittenter.

 procent av treasuryportföljen står för  procent av de totala

utsläppen. Till de mest belastande innehaven hör tillverknings- och

energisektorns företagsobligationer och säkerställda obligationer.

Under  har Treasury minskat utsläppen med  procent

jämfört med basåret . Minskning av utsläppen har åstadkom-

mits främst genom avyttrande av utsläppsintensiva företagsobliga-

tioner och obligationer av finansiella institut där det förefallit

ekonomiskt lämpligt. Sedan november  tillämpar Treasury

olika utsläppsrelaterade kriterier på nya placeringar för att säker-

ställa att treasuryportföljens utsläpp minskar i den takt som

krävs för att uppnå Ålandsbankens klimatmål.

 Bostad

 Placeringskrediter

 Övrigt

 Annan serviceverksamhet

 Byggverksamhet

 Fastighetsverksamhet

 Finans- och försäkringsverksamhet

 Försörjning av el, gas, värme och kyla

 Handel; reparation av motorfordon

och motorcyklar

 Hotell- och Restaurangverksamhet

 Informations- och kommunikationsverksamhet

 Jordbruk, skogsbruk & ﬁske

 Kultur, nöje & fritid

 Näringsverksamhet privatperson

 Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk

socialförsäkring

 Tillverkning

 Transport och magasinering

 Utbildning

 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering

och sanering

 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap

och teknik

 Vård och omsorg; sociala tjänster

ton CO



Kreditportföljen

 Byggverksamhet

 Fastighetsverksamhet

 Finans- och försäkringsverksamhet

 Försörjning av el, gas, värme och kyla

 Oentlig förvaltning och försvar;

obligatorisk socialförsäkring

 Tillverkning

 Transport och magasinering

 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

 Verksamhet vid internationella organisa-

tioner, utländska ambassader o.d.

ton CO



Treasury

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Socialt ansvar är ett viktigt område inom hållbarhet och även ett av de fyra fokusområdena

inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi. Det sociala ansvaret är brett och sträcker sig från

våra medarbetare till vårt lokala samhällsengagemang.

Inkludering, mångfald och jämställdhet

Genom vårt arbete för jämställdhet och mångfald i Ålandsbanken

vill vi skapa en kultur där olikheter är vår styrka, vilket också bidrar

till att vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Alla anställda ska ha

samma möjligheter till en framgångsrik karriär inom koncernen,

oberoende av till exempel kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning,

religion eller funktionsnedsättningar.

I vår handlingsplan för jämställdhet och mångfald lägger vi

särskild vikt vid att:

• Alla medarbetare ska ha lika rättigheter och möjligheter i fråga

om arbete och utvecklingsmöjligheter.

• Både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper ska till-

varatas och finnas representerade inom alla områden, roller

och positioner i vår verksamhet.

• Ingen ska känna sig trakasserad, kränkt eller mobbad på

arbetsplatsen. Trakasserier eller mobbing är oacceptabelt

och bekämpas aktivt.

• Löneskillnader på grund av kön ska inte förekomma. Inte heller

andra anställningsvillkor ska vara olika på grund av kön. Lön och

ersättningar ska bestämmas på sakliga grunder.

• Arbetsförhållanden, löner, förmåner och andra anställnings-

villkor ska utformas så att alla anställda har samma möjlighet

att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap.

Det är viktigt att våra rekryteringsprocesser och val av kandi-

dater sker så objektivt som möjligt. Därför jobbar vi aktivt med

kompetensbaserad rekrytering genom hela processen.

För att säkerställa att vårt arbete fungerar i praktiken mäter

vi jämställdhet och mångfald med ett eget index i våra med-

arbetarundersökningar.

Kompetensutveckling

För att förbli konkurrenskraftiga på marknaden är rätt kompetens

och kompetensutveckling en strategisk fråga och en långsiktig

investering för koncernen. Vi har en stark tro på att våra medarbetares

ständiga utveckling är avgörande för vår framgång och konkurrens-

kraft. Därför satsar vi kontinuerligt på kompetenshöjande insatser

enligt modellen --, där  procent av medarbetarens ut-

veckling sker i det dagliga arbetet,  procent sker i samarbete

med kollegor, till exempel genom coachning och mentorskap,

och  procent utgörs av mer formella utbildningar.

Vi mäter antalet timmar som medarbetarna har deltagit i interna

och externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningsinsatserna

grundar sig på en utbildningsplan uppbyggd i olika kategorier, vilka

också är grunden för vår rapportering och våra nyckeltal kopplade

till kompetens. (Se not H Medarbetare och personal. )

Andra viktiga kompetenshöjande insatser är introduktionen av

alla nyanställda som inleds redan innan första arbetsdagen. Intro-

duktionen följs upp med inskolning på den egna avdelningen och de

gemensamma introduktionstillfällena under de första månaderna.

I regelbundna prestations- och utvecklingssamtal mellan ledare

och medarbetare definieras sedan de individuella behoven

av kompetensutveckling.

Vi har ett stort fokus på att utöka hållbarhetskompetensen bland

våra medarbetare och därför ordnar vi en obligatorisk utbildning i

hållbarhet för alla.

Hälsa, välmående och engagemang

Ålandsbanken värnar om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö och

ett högt engagemang bland alla medarbetare. Under året har vi

utfört kontinuerliga mätningar av medarbetarnas välmående och

engagemang med hjälp av modellerna Temperatur och eNPS.

Resultatet av mätningarna följs upp och analyseras så att vi kan se

trender över tid. Vår långsiktiga målsättning är att nå en engage-

mangsnivå som ligger över branschindex. (Se not H Medarbetare

och personal.)

Ålandsbankens systematiska arbetsmiljöarbete innebär att vi

undersöker, mäter, åtgärdar och följer upp resultaten inom den

psykiska och fysiska arbetsmiljön. Inom ramen för arbetet görs en

riskbedömning två gånger per år. Vi följer trendutvecklingen och

skapar handlingsplaner för åtgärder. Under  har vi utarbetat en

gemensam arbetsmiljöagenda för den finska och svenska verksam-

heten och hållit gemensamma diskussioner kring identifierade

arbetsmiljörisker.

I pandemins efterdyningar har vi lagt extra fokus på aktiviteter

som upprätthåller och utvecklar fysiskt och psykiskt välmående.

Bland annat har medarbetarna erbjudits olika insatser, som till

exempel företagshälsovård och föreläsningar inom stress och

stresshantering. De här insatserna har också utmynnat i material

som olika arbetsgrupper kan fördjupa sig i under workshoppar.

Som tack för alla fina insatser under  belönades med-

arbetarna under  med ett förhöjt friskvårdsbidrag. En annan

uppskattad personalförmån är cykelförmånen för anställda på Åland

och i Finland. Cykelförmånen är ett miljövänligt alternativ till bil och

kollektivtrafik. På huvudkontoret i Mariehamn finns ett personal-

gym, där träningsintresserade medarbetare under året har erbjudit

sina kollegor kostnadsfria Personal Trainer-pass.

Under  lanserades ett aktiesparprogram för alla anställda

inom koncernen. Det ettåriga aktiesparprogrammet inleddes i juli

och  procent av medarbetarna valde att delta. Målsättningen

med programmet är att ytterligare stärka personalens motivation,

delaktighet och långsiktiga koppling till Ålandsbanken.

Ledarskap

Inom hela koncernen ser vi ledarskap som ett strategiskt viktigt

område för att nå målsättningen kring medarbetarengagemang och

välmående. Därför följer vi löpande med resultaten från vårt ledar-

skapsindex. (Se not H Medarbetare och personal.)

Socialt ansvar

Hållbarhet i Ålandsbanken

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

För att stärka ledarskapet ges våra chefer löpande information,

utbildning och stöd. Under året har alla chefer genomgått ett ledar-

skapsprogram i sex delar. Målet är att uppmuntra till ett ledarskap

som fokuserar på delaktighet, meningsfullhet och utveckling.

På våra årliga ledarforum har vi bland annat fokuserat på frågor

om kultur och värderingar och det är teman som vi vill arbeta

vidare med under de kommande åren.

Samhällsengagemang

Ålandsbanken är en aktiv aktör i näringslivet och vi har ett brett

samhällsengagemang, framför allt i det åländska samhället.

I december ordnade Ålandsbankens personal i samarbete med

Ukrainahjälpen och Röda Korset på Åland en julklappsinsamling för

ukrainska flyktingbarn och planen är att vi årligen ska genomföra

minst tre liknande insatser.

På Åland är vi en stor arbetsgivare. Därför har vi ett samhälls-

ansvar att tillhandahålla intressanta och utvecklande arbetsmöjlig-

heter som gör att det åländska samhället upprätthåller en hög

attraktionskraft. Vi vill erbjuda arbete till både nyutexaminerade

och personer med längre yrkeserfarenhet. Vi har byggt upp flera

olika slags samarbeten med skolor på Åland, både på högskolenivå

och med andra aktörer, till exempel språkutbildningar.

Etiskt uppträdande

Ett etiskt förhållningsätt och uppförande är avgörande för koncer-

nens verksamheter. Vi jobbar löpande med att säkerställa att

medarbetarna håller en hög etisk nivå i sitt arbete och att vi alla

följer lagar, regler och god sed på den finansiella marknaden.

Vår uppförandekod och våra värderingar är ett uttryck för ett

gemensamt förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten och

utgöra en stabil grund i det dagliga arbetet. Vi säkerställer detta

genom olika former av kompetensutveckling och uppföljningar.

Våra medarbetare genomgår obligatoriska utbildningar varje år.

Vi följer de licenskrav för finansbranschen som finns i Sverige

och Finland.

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

På grund av Ålands geografiska placering i Östersjön har det alltid fallit

sig naturligt för Ålandsbanken att ägna sig åt miljöfrågor.

Satsningar som Östersjöprojektet, Östersjökortet och Åland Index

Solutions har hjälpt oss sprida miljömedvetenhet till våra kunder.

Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag vi ger till Östersjön

har konkret klimatpåverkan. Under  jobbade vi med att öka vår

förståelse för vilken påverkan vår egen operativa verksamhet har på

till exempel vatten, biodiversitet och ekosystem.

För att utveckla vårt miljöarbete och nå Ålandsbankens miljömål

vet vi att det är avgörande att våra medarbetare löpande tar del av

kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor.

Utsläpp som vi själva ger upphov till

Under  fokuserade Ålandsbanken på det fortsatta arbetet

med utsläppsberäkningarna enligt GHG-protokollet. Metoden vi

använder för att beräkna våra CO



e-utsläpp bygger på att Åland

Index appliceras på kostnaderna för den egna verksamheten.

I linje med GHG-protokollet redovisar vi utsläppen i tre scope:

Ålandsbankens operativa verksamhet ingår i scope  och dit räknas

de egna och leasade tjänstebilarna och deras drivmedel. I scope 

ingår vår energiförbrukning och i scope  (uppströms) ingår leve-

rantörsrelaterade utsläpp från våra inköp.

Ålandsbankens utsläpp för den egna operativa verksamheten

 blev , ton CO



e. Det är en ökning på , ton jämfört

med  (, ton CO



e omräknat under året från tidigare beräk-

nade , ton CO



e), och beror till största delen på ökade utsläpp

från affärsresor.

Antalet tjänstebilar som Ålandsbanken brukar är mycket litet och

den el vi köper in är sedan hösten  till  procent miljöcertifie-

rad el. Följaktligen utgör scope  och  en liten del av våra totala

utsläpp. Scope  uppströms, där våra egna inköp ingår, är den del av

vår verksamhet där vi ser den största mängden utsläpp. I den här

kategorin utgör våra affärsresor en betydande post. Efter pandemi-

årens restriktioner har resorna igen ökat. Värdet av att träffas

personligen har betytt ett uppsving i fråga om antalet resor, vilket

å andra sidan har haft en negativ påverkan på vår ambition att

minska koldioxidutsläppen från resorna.

Inom vår energiförbrukning ser vi en tydlig förbättring. Under

 ökade andelen miljöcertifierad el från ett genomsnitt på

 procent under  till  procent för . I slutet av året var

andelen miljöcertifierad el  procent.

Klimatkompensation

 klimatkompenserade vi för de CO



e-utsläpp som ingår i scope

 och  och de mätbara leverantörsrelaterade utsläppen i scope 

(uppströms). Ålandsbankens kompensationsportfölj består till

 procent av projekt som minskar och lagrar växthusgaser.

Återstående  procent utgörs av innovationsprojekt, till exempel

teknik för att fånga in och lagra koldioxid.

Hållbarhet i Ålandsbanken

Miljöansvar

 Utsläpp från ägda eller

kontrollerade resurser

 Energirelaterade utsläpp

 Inköp av varor och tjänster

 Kapitalvaror

 Transport och distribution

 Avfall som genereras av

egna verksamheten

 Aärsresor

 Leasadetillgångar

ton CO



Utsläpp från den egna verksamheten

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Aärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet

Hållbarhet i Ålandsbanken

Ålandsbankens verksamhet håller en hög affärsetisk nivå. Utöver lagar och förordningar

följer vi också våra egna policyer och riktlinjer. I våra riktlinjer formuleras ett gemensamt

förhållningssätt till etiskt uppförande, som är grunden för hela vår verksamhet.

Vi förebygger och vidtar åtgärder för att aktivt motverka att Ålands-

banken utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terrorism, bedrä-

geri eller korruption. Det här arbetet är viktigt för att vi ska kunna

ta vårt sociala ansvar och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Att skydda information om våra kunder och banken är viktiga

åtgärder för att motverka alla former av finansiell kriminalitet.

Penningtvätt och ﬁnansiering av terrorism

Tack vare att vi har ett internt regelverk kan vi motverka, förhindra

och minska risken för att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt

och finansiering av terrorism. Ålandsbanken följer internationella

och nationella sanktionsbeslut. Vi förhindrar att finansiella medel

förmedlas till eller görs tillgängliga för personer eller organisationer

som står på en sanktionslista.

Mutor och korruption

Vårt arbete med att identifiera, bekämpa och motverka mutor

och korruption inom Ålandsbanken stöds av ett internt regelverk.

Vi följer branschgemensamma rekommendationer. Vi följer vårt

eget regelverk vad gäller representation, sponsring och gåvor.

Mutor och korruption är givetvis kriminella handlingar, men vårt

förebyggande arbete mot mutor och korruption är i flera fall också

en förtroendefråga. Som en aktör i bank- och finansbranschen

förvaltar vi ett särskilt förtroende från allmänheten.

Informationssäkerhet

Vi arbetar kontinuerligt för att bekämpa cyberhot och öka med-

vetenheten hos medarbetarna. Ålandsbankens informationssäker-

hetschef erbjuder medarbetare och systemägare stöd och råd i

säkerhetsfrågor. Utöver våra egna regelverk följer vi Finansinspek-

tionens regler. Revisionsföretaget KPMG utför varje år en IT-revision

av Ålandsbankens system.

Exempel på bankens arbete inom informationssäkerhet är de

regelbundna penetrationstester som görs på alla digitala tjänster

som vi erbjuder våra kunder. I all nyutveckling ingår också penetra-

tionstester när det handlar om utveckling av säkerhetskomponenter.

Ålandsbanken följer också ett internt regelverk för hur vi

behandlar personuppgifter med god säkerhetsnivå. Dessutom har

vi processer på plats för att förhindra tillträde och obehörig använd-

ning av både personuppgifter och den utrustning som används

för behandlingen.

Visselblåsning

Vi arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga överträdelser

av interna och externa regelverk eller missförhållanden i verksam-

heten. På det sättet kan vi följa goda bolagsstyrningsprinciper och

upprätthålla en hög affärsetisk standard. Som en del av det arbetet

använder vi ett internt rapporteringssystem för att uppmärksamma

oegentligheter. För att alla våra medarbetare ska känna sig trygga

med vårt visselblåsarsystem skyddas användarens identitet, vilket

minimerar risken för eventuella påföljder.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Hållbarhet i Ålandsbanken

Det finns ett flertal regelverk som påverkar Ålandsbankens verksamhet samt rapportering inom

hållbarhetsområdet. Dessa regelverk utgör en bas för oss att stå på i rapporteringen. Här nedan

beskrivs de tre främsta, taxonomiförordningen, SFDR-förordningen samt CSRD-direktivet.

Taxonomiförordningen

EU:s taxonomiförordning är ett verktyg för att klassificera vilka

ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och på så

sätt hjälpa investerare att identifiera, jämföra och styra kapital mot

hållbara investeringar.

Taxonomiförordningen består av sex miljömål:

. Begränsning av klimatförändringar

. Anpassning till klimatförändringar

. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

. Omställning till cirkulär ekonomi

. Förebyggande och begränsning av föroreningar

. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Rapporteringsskyldigheten för de två första miljömålen trädde

i kraft . Rapporteringen för de fyra övriga målen kommer

successivt att implementeras.

Under  fortsatte vi utveckla den underliggande datakvalite-

ten för att kunna möta framtida rapporteringskrav inom taxonomi-

förordningen och andra hållbarhetsrelaterade regelverk. Se not H

för rapportering .

SFDR-förordningen

SFDR-förordningen är EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade

upplysningar. Syftet är att skapa en standard för hur finansbran-

schen presenterar hållbarhetsinformation om sina produkter.

Under  publicerade vi hållbarhetsinformation om våra fonder

och modellportföljer samt en så kallad PAI-redogörelse (Principle

Adverse Impact), som visar hur vi i investeringsbeslut beaktar

huvudsakligen negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.

I linje med ändringar i MiFID -direktivet har vi också inlett

arbetet med att be om kundernas hållbarhetspreferenser i sam-

band med investeringsrådgivning. Genom att våra kunder framöver

utgår från sina hållbarhetspreferenser i investeringsbeslut uppnås

delvis EU-målsättningen att kapital i högre grad ska riktas mot

hållbara investeringar.

CSRD-direktivet

Ålandsbanken inledde  ett prioriterat projekt för det nya direk-

tivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som efter

nationell implementering ska tillämpas från och med .

Det centrala i både CSRD och den nya standarden för hållbar-

hetsredovisning ESRS är den dubbla väsentlighetsanalysen, i vilken

både en påverkansanalys och en finansiell riskanalys ingår.

Vad EU:s regelverk innebär för oss

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Hållbarhet i Ålandsbanken

Styrning och hantering av klimatrelaterade risker

Klimatförändringarna ger upphov till både fysiska risker och omställningsrisker. Exempel på

fysiska risker är extremväder som kan förhindra våra medarbetare från att ta sig till arbets-

platsen eller drabba Ålandsbankens leverantörer.

Hur Ålandsbanken hanterar klimatrisker

Omställningsriskerna är förknippade med den omfattande struktur-

förändringen i det ekonomiska systemet då samhällen ställer om till

en koldioxidneutral ekonomi. Den här förändringen påverkar inte

bara oss, utan hela den finansiella sektorn. De ESG-krav som ställs

på banker genom olika regelverk utvecklas också i snabb takt och

ökar i omfattning.

Sammantaget kräver de här faktorerna att vi analyserar vilken

inverkan klimatförändringen kan ha på Ålandsbankens verksamhet,

både på kort och lång sikt. Vi måste ha klarhet i vilka slags processer

som behövs för att hantera de risker vi identifierar.

Vi ser att klimatriskerna påverkar oss inom alla de områden för

vilka vi redan har riskhanteringsprocesser. Vår strategi är därför att

på sikt integrera klimatriskerna som en naturlig del inom de riskom-

råden som vi redan idag arbetar med. Inledningsvis vill vi ändå hålla

klimatriskerna som ett separat område. Då säkerställer vi att vi ger

klimatriskerna den prioritet och synlighet som krävs för att påskynda

arbetet som behöver göras, för att sedan kunna integrera klimat-

riskerna i våra existerande processer.

Vår exponering mot klimatrisker

Genom vår egen operativa verksamhet är vi direkt exponerade mot

klimatrisker. Indirekt är vi det genom de kunder vi finansierar. I vår

utlåningsverksamhet är riskerna förknippade med de geografiska

områden och sektorer som våra krediter är spridda över. Genom

utlåningen till hushåll ser vi framför allt exponering mot omställ-

ningsrisker som är relaterade till bostäders energieffektivitet och

fysiska risker, som till exempel översvämningar.

I vår företagskreditportfölj ligger exponeringen mot klimatrisker

främst i de sektorer som vi lånar ut till, där vi över lag har en relativt

låg exponering mot klassiskt koldioxidintensiva sektorer som energi,

transport och jordbruk. Vi ser däremot en exponering mot omställ-

ningsrisker i vår utlåning inom fastighetssektorn och den finansiella

sektorn, där riskerna utgörs av kraven på ökad energieffektivitet och

risken för strandade tillgångar.

Vidare måste vi ta i beaktande de klimatrelaterade risker som vår

egen operativa verksamhet står inför. Som tidigare nämnts är akuta

fysiska risker till exempel extrema eller oförutsedda väderhändelser.

De kan leda till skada på Ålandsbankens fastigheter eller annan

egendom, påverka leverantörer eller deras underleverantörer och

de anställdas möjlighet att utföra sitt arbete. De här riskerna kan

störa eller orsaka avbrott i vår verksamhet. Man måste också beakta

ryktesrisken utifrån allmänhetens förväntningar på Ålandsbanken

gällande hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker.

Utvecklingsfas

Ålandsbankens arbete med hantering av klimatrelaterade risker

befinner sig i en utvecklingsfas. Faktorer som driver på oss är till

exempel utvecklingen av den finansiella sektorns konsekvenshante-

ring av klimatförändringarna och de regelverk som introduceras.

I takt med att Ålandsbanken minskar sin exponering mot koldioxid-

intensiva branscher, minskar också vår exponering från omställ-

ningsrisker när dessa branscher ställer om mot minskade utsläpp.

Under  tar vi avstamp i det inledande arbetet som gjorts

med att identifiera klimatrelaterade risker och därifrån inleds

utvecklingen av metoder för att mäta och rapportera de riskerna.

Som de flesta aktörer inom den finansiella sektorn har också

Ålandsbanken behov av att utveckla och få tillgång till mera om-

fattande data. Det är ett område där vi räknar med att ta stora steg

framåt under de kommande åren och parallellt kunna införa mer

precisa mätningsmetoder.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Foto: Anton Sucksdor

Styrelsens verksamhetsberättelse

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Makroläge

Året  kommer sannolikt att gå till historien

som ett av de mer dramatiska åren i modern tid.

Efter att pandemin efter två år börjat släppa sitt

grepp om Finland och Sverige inledde Ryssland

den  februari ett fullskaligt invasionskrig mot

sitt grannland Ukraina. Den förändrade säker-

hetssituationen i Europa har åtföljts av kraftigt

stigande energipriser samt en inflationschock.

Både Europeiska centralbanken och Sveriges

riksbank höjde under året styrräntan med

sammanlagt , procentenheter och båda

har aviserat ytterligare räntehöjningar för att

bekämpa inflationen. Ålandsbanken har en

betydande positiv räntenettokänslighet vid

stigande korta marknadsräntor.



, 

 

Euribor  mån. , –,

Euribor  mån. , –,

Stibor  mån. , –,

Under året sjönk aktiekurserna på Helsingfors-

börsen (OMXHPI) med  procent, medan

aktiekurserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI)

sjönk med  procent.

Värdet på den svenska kronan i förhållande

till euron var under året i genomsnitt  procent

lägre än föregående år och vid årsskiftet  pro-

cent lägre än föregående år. Vid omräkning av

resultatet från bankens svenska verksamhet till

euro har genomsnittskursen för perioden

använts, medan balansräkningen har omräknats

till kursen på balansdagen.

Viktiga händelser

POP Banken valde Ålandsbankens dotterbolag

Crosskey som sin centrala banksystempartner.

Den  januari  tecknade POP Banken ett

samarbetsavtal med Crosskey om förnyelse

av dess kärnbankssystem. POP Banken räknar

med att införa det nya kärnbankssystemet

under .

Den  februari  överlät Ålandsbanken

merparten av sina svenska bolån och därtill

hörande emitterade säkerställda obligationer till

hypoteksbolaget Borgo AB, där Ålandsbankens

ägande uppgår till  procent. Nominellt belopp

för den bolåneportfölj som överläts var ,

miljarder kronor. Nominellt belopp på emitte-

rade säkerställda obligationer, som nu har

Borgo som emittent, var , miljarder kronor.

Transaktionen gav en positiv engångseffekt i

Ålandsbankens resultaträkning om , miljoner

euro. Samtidigt innebar den en mindre utlå-

ningsportfölj i Ålandsbankens egen balansräk-

ning och därmed lägre löpande räntenetto.

Ålandsbanken erhåller i stället distributions-

ersättning för förmedlade lån samt plattforms-

intäkter för att upprätthålla olika tjänster till

Borgo. ICA Banken och Söderberg & Partners

fortsatte dock att använda Ålandsbankens

balansräkning för vissa typer av nya bolån, som

kommer att överlåtas till Borgo under .

På bolagsstämman den  mars 

beslöts att i dividend för verksamhetsåret 

utbetala 2,0 0 euro per aktie (, euro i ordinarie

dividend samt , euro i tilläggsdividend).

Bolagsstämman beslöt vidare att bemyndiga

styrelsen att fatta beslut om förvärv av högst

   Ålandsbanken B-aktier, vilket mot-

svarar ungefär  procent av samtliga aktier i

bolaget och ungefär  procent av samtliga

B-aktier i bolaget.

På bolagsstämman valdes Mirel Leino-Haltia

till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna

Nils Lampi, Christoffer Taxell, Åsa Ceder, Anders

Å. Karlsson, Ulrika Valassi och Anders Wiklöf

omvaldes. Vid styrelsens konstituerande möte

samma dag valdes Nils Lampi till ordförande

och Christoffer Taxell till vice ordförande.

Ålandsbanken återköpte och makulerade

  B-aktier för , miljoner euro under året.

Dessutom nyemitterades   B-aktier till följd

av bankens åtagande inom ramen för persona-

lens incitamentsprogram.

Ett nytt aktiesparprogram lanserades

för samtliga anställda inom koncernen. De

anställda kan spara maximalt fem procent av

sin månadslön för att vid de halvårsvisa riktade

emissionerna teckna B-aktier. Sparperioden

inleddes i juli  och programmet är ettårigt.

Tre år efter respektive emission utdelar

Ålandsbanken en gratis matchningsaktie för

varje aktie som förvärvats i de riktade emissio-

nerna till de som deltagit i emissionerna och

Styrelsens verksamhetsberättelse

20222021202020192018

SEK/EUR genomsnittskurs

–1,0

–0,5

0,0

0,5

1,0

20222021202020192018

Euribor/Stibor  mån genomsnitt

Procent

 Euribor  Stibor

–30

–15

20222021202020192018

Helsingfors- och Stockholmsbörsen

Procent

 OMXHPI  OMXSPI

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

som fortsättningsvis är anställda inom koncer-

nen samt har de emitterade aktierna i sin ägo.

De anställda erbjuds att teckna B-aktien till

en kurs som understiger medelkursen för

kalendermånaden innan respektive emission

med  procent.

Vid anmälningstidens slut hade  procent

av medarbetarna i koncernen anmält sig till

aktiesparprogrammet. Sparbeloppet för de som

anmält sig till programmet är cirka , miljoner

euro, vilket skulle motsvara cirka  

B-aktier utgående från medelkursen för dec-

ember  inklusive en rabatt om  procent.

Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka

  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier

som kan tillkomma personalen inom ramen

för aktiesparprogrammet är cirka  .

I november  tecknade Ålandsbanken

Fondbolag en avsiktsförklaring med energi-

företaget OX om att utveckla havsbaserad

vindkraft söder om Åland. Samarbetet utökades

i maj  till att omfatta ytterligare ett projekt

norr om Åland. I september tecknades ett

bindande avtal mellan parterna. I och med att

arbetet med analys och miljökonsekvensbe-

dömning har påbörjats inkluderas projektet i

OX:s utvecklingsportfölj. Projekten, som

benämns Noatun Syd och Noatun Nord, drivs

via två samägda bolag där OX är utvecklare

och Ålandsbanken Fondbolag är en långsiktig

delägare via sina fonder. Noatunprojekten

omfattar förutom havsbaserade vindkrafts-

parker inom den åländska havszonen även

en nätlösning för distribution av el till Åland,

Sverige, Finland och Estland.

Resultat

Rörelseresultatet minskade med , miljoner

euro eller  procent till , miljoner (,).

Cirka , miljoner euro av periodens rörelse-

resultat var hänförligt till poster av icke-åter-

kommande natur jämfört med cirka , miljoner

euro föregående år.

Periodens resultat hänförligt till aktieägarna

minskade med , miljoner euro eller  procent

till , miljoner euro (,).

Avkastningen på eget kapital minskade till

, procent (,).

Intäkterna ökade med , miljoner euro eller

 procent till , miljoner euro (,). Kärn-

intäkterna i form av räntenetto, provisionsnetto

och IT-intäkter ökade med , miljoner euro

eller  procent till , miljoner euro (,).

Räntenettot ökade med , miljoner euro

eller  procent till , miljoner euro (,).

Högre räntemarginal, när marknadsräntor gått

från att vara negativa till att vara positiva, kom-

penserade för lägre utlåningsvolym. Den lägre

utlåningsvolymen berodde på att Ålands-

banken den  februari överlät merparten av

sina svenska bolån till Borgo.

Provisionsnettot minskade med , miljoner

euro eller  procent till , miljoner euro (,).

Intäkterna från kapitalförvaltningsaffären var

lägre medan intäkterna från distribuerade bolån

samt plattformsintäkterna för förvaltade bolån

bidrog till högre provisionsintäkter.

IT-intäkterna minskade med , miljoner

euro eller  procent till , miljoner euro (,).

Minskningen kom huvudsakligen från lägre

projektintäkter.

Övriga intäkter, inklusive nettoresultat

finansiella poster, ökade med , miljoner euro

eller  procent till , miljoner euro (,),

huvudsakligen tack vare en realisationsvinst om

, miljoner euro från överlåtelsen av merparten

av de svenska bolånen. Realisationsvinster från

likviditetsportföljen bidrog också till de ökade

övriga intäkterna.  ingick bland annat posi-

tiva engångsintäkter kopplade till intresseföretag

och försäljning av immateriella rättigheter.

Kostnaderna ökade med , miljoner euro

eller  procent och uppgick till , miljoner

euro (,). Högre personal-, lokal-, konsult-

och resekostnader var tillsammans med en

väsentligt högre stabilitetsavgift till Resolutions-

fonden i Finland huvudorsakerna. Dessutom

minskade tillverkning för eget bruk. Bland lokal-

och fastighetskostnader fanns kostnader om

, miljoner euro för nytt kontor i Helsingfors.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar,

netto, uppgick till , miljoner euro (,), mot-

svarande en kreditförlustnivå om , procent

(,). Nedskrivningarna berodde huvudsakligen

på ett fåtal enskilda krediter. På grund av lägre

risk för kommande kreditförluster kopplat till

coronapandemin har hela den tidigare corona-

reserven lösts upp under året.

Skattekostnaden uppgick till , miljoner

euro (,), motsvarande en effektiv skattesats

på , procent (,).

Rörelsesegment

Koncernens minskning av rörelseresultatet för

helåret med , miljoner euro till , miljoner

euro fördelas enligt följande:

20222021202020192018

Provisionsnetto

miljoner euro

120

150

20222021202020192018

Kostnader

miljoner euro

Räntenetto

miljoner euro

20222021202020192018

Resultat hänförligt till aktieägarna

miljoner euro

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

• Private Banking –3,4

(högre nedskrivningsreserveringar)

• Premium Banking ,

(såld bolåneportfölj, högre räntenetto)

• IT –1,3

(lägre projektintäkter)

• Koncernfunktioner och elimineringar –,

(engångseffekter)

Aärsvolymer

Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning

minskade med   miljoner euro eller 

procent från årsskiftet, trots fortsatt starka

nettoinflöden från kunder, och uppgick till

  miljoner euro ( ). Minskningen

berodde på en negativ marknadseffekt.

Inlåning från allmänheten ökade med 

miljoner euro eller  procent från årsskiftet

och uppgick till   miljoner euro ( ).

Utlåning till allmänheten minskade med

 miljoner euro eller  procent från årsskiftet

och uppgick till   miljoner euro ( ).

Den överlåtna svenska bolåneportföljen var för-

klaringen till denna stora förändring. Underlig-

gande växte utlåningen med  miljoner euro.

Från och med  redovisar Ålandsbanken

en ny affärsvolym i form av förvaltade bolån.

Per den  december  uppgick förvaltade

bolån till   miljoner euro. Affärsvolymen

genererar löpande provisions- och IT-intäkter.

Balansomslutning och åtaganden

utanför balansräkningen

Balansomslutningen minskade under året med

 miljoner euro eller  procent till   miljo-

ner euro ( ). Minskningen förklaras i huvud-

sak av den svenska bolåneportfölj och därtill

hörande säkerställda obligationer som överläts

till Borgo AB. Åtaganden utanför balansräk-

ningen ökade med  miljoner euro eller

 procent till   miljoner euro ( ).

Ökningen avsåg huvudsakligen kreditlöften.

Kreditkvalitet

Utlåning till privatpersoner utgjorde  procent

av kreditportföljen, varav bostadslån svarade

för  procent. Värdepapperskrediter med

säkerhet i marknadsnoterade värdepapper

utgjorde det näst största kreditslaget till privat-

personer. Historiskt har Ålandsbanken inte haft

några väsentliga kreditförluster i detta kredit-

segment. Företagsportföljen har stort släktskap

med privatportföljen eftersom många av före-

tagen ägs av kunder som även privat är Private

Banking-kunder.

Ålandsbanken hade , miljoner euro i

nedskrivningsreserveringar per den  decem-

ber  (, den  december ), fördelat

på , miljoner euro i stadie  (,), , miljoner

euro i stadie  (,) och , miljoner euro i

stadie  (,). Stadie -krediter som andel av

utlåning till allmänheten brutto uppgick till ,

procent (,). Reserveringsgraden för stadie

-krediter uppgick till  procent (). Merpar-

ten av dessa krediter har goda säkerheter.

Av Ålandsbankens nedskrivningsreserve-

ringar i stadie  avser , miljoner euro ett fall

i Sverige som orsakats av kreditbedrägeri och

där kunderna är dömda till fängelsestraff för

detta brott. Ålandsbanken har vederbörlig

brottsförsäkring och har anmält skadan till

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

20222021202020192018

Balansomslutning

miljoner euro

Resultat hänförligt till aktieägarna per segment

miljoner euro

–5

Koncernfunktioner

och elimineringar

ITPremium BankingPrivate Banking

         

 Nedskrivningar, miljoner euro

 Kreditförlustnivå, 

20222021202020192018

0,00

0,04

0,08

0,11

0,15

Nedskrivningar och kreditförlustnivå

miljoner euro



Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

20222021202020192018

Utlåning

miljoner euro

250

500

750

1 000

1 250

1 500

20222021202020182018

Säkerställda obligationer

miljoner euro

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

20222021202020192018

Inlåning

miljoner euro

100

150

200

250

300

350

20222021202020192018

Eget kapital

hänförligt till aktieägarna

miljoner euro

försäkringsbolaget. Försäkringsbolagets skade-

utredning är inte avslutad.

Ålandsbanken har ingen direkt exponering

mot Ukraina, Belarus eller Ryssland. Krigets

direkta påverkan på bankens kreditrisk är där-

med begränsad. Stigande energi- och oljepriser,

inflationstryck, stigande räntor och fallande

börskurser kan påverka kunders återbetalnings-

förmåga och värdet på pantsatta säkerheter.

Likviditet och upplåning

Ålandsbankens likviditetsreserv i form av kassa

och placeringar hos centralbank, kontohållning

och placeringar hos andra banker, likvida ränte-

bärande värdepapper samt innehav av egna

emitterade icke pantsatta säkerställda obliga-

tioner uppgick den  december  till  

miljoner euro (  den  december ),

motsvarande  procent av totala tillgångar ()

och  procent av utlåning till allmänheten ().

Ålandsbankens balansräkningsstruktur har

förändrats till följd av att den svenska hypoteks-

banksrörelsen har överlåtits till Borgo AB.

Affären innebär att finansieringsstrukturen har

förändrats så att inlåning från allmänheten nu

utgör en större andel av Ålandsbankens finan-

siering. Inga svenska säkerställda obligationer

finns längre kvar.

Den genomsnittliga återstående löptiden på

Ålandsbankens utestående obligationer var per

den  december cirka , år (,).

Utlåning/inlåning uppgick till  procent

().

Av Ålandsbankens externa finansierings-

källor vid sidan av eget kapital utgjorde inlåning

från allmänheten  procent () och emitte-

rade säkerställda obligationer  procent ().

Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till

 procent ().

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) uppgick

till  procent ().

Rating

Den  juli höjde Standard & Poor’s Global

Ratings sitt långfristiga kreditbetyg för Ålands-

banken från BBB med positiv utsikt till BBB

med stabil utsikt. Ålandsbankens säkerställda

obligationer har kreditbetyget AAA med

stabil utsikt.

Kapital och kapitaltäckning

Under perioden förändrades eget kapital med

periodens resultat om , miljoner euro, övrigt

totalresultat om –, miljoner euro, emission av

nya aktier inom ramen för incitamentsprogram

om , miljoner euro, aktiesparprogram om

, miljoner euro, återköp av egna aktier om

, miljoner euro, utbetald dividend om , mil-

joner euro samt utbetald utdelning på primär-

kapitalinstrument om , miljoner euro och

uppgick per den  december  till ,

miljoner euro (, den  december ).

Övrigt totalresultat påverkades av stigande

marknadsräntor, svagare svensk krona samt

marknadsvärdeökning av vissa strategiska

aktieinnehav och uppgick totalt efter skatt till

–, miljoner euro fördelat på följande poster i

balansräkningen. Den del av treasuryportföljen

som värderas till verkligt värde via övrigt total-

resultat hade ett övrigt totalresultat efter skatt

om –, miljoner euro.

Den strukturella valutapositionen i svenska

kronor, som säkerställer en kärnprimärkapital-

relation med både en täljare och nämnare i

svenska kronor, hade ett övrigt totalresultat efter

skatt om –, miljoner euro. En kassaflödes-

säkring hade ett övrigt totalresultat efter skatt

om –, miljoner euro. AT-instrumentet i

svenska kronor bidrog till övrigt totalresultat

med –, miljoner euro. Strategiska aktieinnehav

i svenska kronor bidrog netto med ett övrigt

totalresultat efter skatt om , miljoner euro.

Förmånsbestämda pensionsplaner enligt

IAS gynnades av lägre pensionsskuld till följd

av stigande marknadsräntor och bidrog netto

med ett övrigt totalresultat efter skatt om

, miljoner euro.

Kärnprimärkapitalet minskade med , miljo-

ner euro från årsskiftet till , miljoner euro

(,). Förra årsskiftet fanns ett outnyttjat till-

stånd från Finansinspektionen för återköp av

egna aktier till , miljoner euro. Det beloppet

var till fullo en avdragspost i kapitalbasen även

då dessa återköp inte hade skett. Per den 

december  fanns inget liknande outnyttjat

tillstånd, då återköp enligt tillstånd genomförts.

Riskexponeringsbeloppet minskade med

 procent från årsskiftet och uppgick till  

miljoner euro ( ). Riskexponeringsbeloppet

för kreditrisk minskade med  miljoner euro

eller  procent. Huvudförklaringen var den

minskade svenska bolåneportföljen i egen

balansräkning. Schablonuppräkning med ,

procent av riskexponeringsbeloppet, som beräk-

nas enligt nuvarande IRB-modell i avvaktan på

en uppdaterad och godkänd IRB-modell, höjdes

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

från och med första kvartalet till , procent

för hushållsportföljen. Riskexponeringsbeloppet

för operativ risk ökade med  miljoner euro.

Ett nytt riskexponeringsbelopp om  miljoner

euro tillkom till följd av en ökad strukturell

valutaposition i svenska kronor efter över-

låtelsen av merparten av den svenska bolåne-

portföljen till Borgo AB (publ).

Kärnprimärkapitalrelationen minskade till

, procent (,). Primärkapitalrelationen var

oförändrad , procent (,). Total kapital-

relation minskade till , procent (,).

Utöver det grundläggande kapitalkravet

gäller olika buffertkrav, som huvudsakligen fast-

ställs av nationella tillsynsmyndigheter. På grund

av coronakrisen har flera av dessa buffertkrav

sänkts. Kravet på en kapitalkonserverings-

buffert om , procent kärnprimärkapital gäller

i samtliga EU-länder. Kravet på en kontracyklisk

kapitalbuffert kan variera –, procent.

För finländska exponeringar gäller fortsättnings-

vis , procent. För svenska exponeringar har

det kontracykliska buffertvärdet höjts till ,

procent från och med september . En ytter-

ligare höjning till , procent har aviserats i

Sverige från och med juni .

Finansinspektionen har dessutom fast-

ställt att kapitaltäckningsregelverkets pelare

-krav är , procent av Ålandsbankens

riskexponeringsbelopp.

De aktuella miniminivåerna för Ålands-

bankens kapitalstyrka är därmed för närvarande:

• Kärnprimärkapitalrelation , procent

• Primärkapitalrelation , procent

• Total kapitalrelation , procent

I förhållande till ovanstående buffertkrav har

Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott:

• Kärnprimärkapitalrelation ,

procentenheter

• Primärkapitalrelation , procentenheter

• Total kapitalrelation , procentenheter

Från och med den  januari  har Verket

för finansiell stabilitet gett Ålandsbanken ett

formellt minimikrav för nedskrivningsbara

skulder (MREL). Kravet innebär dock i praktiken

inget extra krav på kapital utöver de minimikrav

som redan finns avseende bankens totala kapi-

talrelation och bruttosoliditetsgrad.

Hållbarhetsinformation

Ålandsbanken tillämpar Greenhouse Gas-

protokollet (GHGP) för att beräkna och

rapportera utsläpp av växthusgaser. Protokollet

är en global standard för mätning, hantering

och rapportering av växthusgasutsläpp och

omfattar utöver koldioxid de sex växthus-

gaserna som identifierats enligt Kyotoproto-

kollet. De totala utsläppen mäts och rapporteras

i ton koldioxidekvivalenter, CO



e. Utsläppen

redovisas i tre scope där Ålandsbankens klimat-

beräkning för den egna operativa verksamheten

omfattar scope  och  samt leverantörsrela-

terade utsläpp från inköp i scope  (uppströms).

De totala utsläppen för den egna operativa

verksamheten för  summerar till  ton

koldioxidekvivalenter, vilket är en ökning med

 ton eller  procent jämfört med .

Ökningen förklaras till övervägande del av

flera affärsresor.

Under  ökade andelen köpt miljöcerti-

fierad el från  procent till  procent jämfört

med samma period föregående år. Under det

fjärde kvartalet  var andelen köpt miljö-

certifierad el  procent.

Ålandsbanken har klimatkompenserat för de

beräknade utsläppen för den egna operativa

verksamheten. Utsläppen från den egna opera-

tiva verksamheten kompletteras även med

information om utsläpp i scope  (nedströms),

vilket omfattar påverkan från kreditportföljen,

treasuryverksamheten och investeringar via

Fondbolaget. Nytt för  är att beräkningarna

för dessa områden har utvecklats, vilket innebär

att en större andel av deras utsläpp redovisas

 i jämförelse med tidigare år.

Medarbetare

Personalen är Ålandsbankens viktigaste tillgång

och konkurrensfördel. Ålandsbankens tillväxt-

strategi innebär att personalstyrkan växer.

Antalet heltidstjänster var  omräknat från

arbetade timmar , vilket var  heltidstjäns-

ter eller  procent fler än föregående år och 

heltidstjänster eller  procent fler än .

Genom att löpande mäta och följa upp med-

arbetarnas motivation och arbetsförhållanden

kan Ålandsbanken säkerställa en sund och

effektiv organisation. Resultatet av medarbetar-

engagemanget blev , (mål ). Under  har

bland annat arbetet fokuserat på att få olika

dynamiska arbetslösningar på plats, för att

säkerställa att Ålandsbanken också i fortsätt-

ningen är en attraktiv arbetsgivare.

I Ålandsbankens handlingsplan för jämställd-

het och mångfald läggs särskild vikt vid att

alla medarbetare ska ha lika rättigheter och

möjligheter. Inom Ålandsbankens verksamhet

 Kärnprimärkapitalrelation

 Primärkapitaltillskottrelation

 Supplementärkapitalrelation

20222021202020192018

Kapitalrelationer

Procent

Utlåning per bransch

miljoner euro

     

   

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

Bostadslån,

privat

Övrigt, privat

Fastighetsverksamhet, företag

Finans- och försäkrings-

verksamhet, företag

Bostadsverksamhet, företag

Sjöfart, företag

Övrigt, företag

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

är det en självklarhet att skapa en kultur där

olikheter ses som en tillgång. För att förbli

konkurrenskraftiga på marknaden är rätt

kompetens och kompetensutveckling en

strategisk fråga och en långsiktig investe-

ring, och Ålandsbanken satsar kontinuerligt

på kompetenshöjande insatser.

Kunder

Ålandsbanken fortsätter att locka nya kun-

der på alla sina olika geografiska marknader

samt genom partnersamarbeten. Antalet

förvaltningskunder ökade under året med

 procent.

Kundundersökningar bekräftar fortsätt-

ningsvis att våra kunder uppskattar den per-

sonliga service vi erbjuder. Kundnöjdheten

var på rekordnivå och kunderna var i hög

utsträckning villiga att rekommendera oss.

För andra året i rad blev Ålandsbanken

utsedd till Finlands bästa Private Banking-

aktör i Kantar Prosperas undersökning.

Samhällsansvar

Tillsammans med våra kunder fortsätter

engagemanget för ett renare Östersjön.

Östersjöprojektet bidrog i år med  

euro till olika projekt som främjar Östersjöns

tillstånd. Ålandsbanken har sedan 

delat ut , miljoner euro till olika miljö-

relaterade projekt.

Förutom att betala inkomstskatt och

moms till staten är Ålandsbanken också en

betydande arbetsgivare, framför allt på

hemmamarknaden Åland. Ålandsbanken

har ett stort engagemang i det åländska

samhället och bidrar framför allt genom

att stödja kultur, idrott och studier.

Dividend

Styrelsen föreslår inför bolagsstämman att

som ordinarie dividend för verksamhetsåret

 utbetala , euro per aktie, vilket

totalt motsvarar ett belopp om , miljoner

euro. Dividenden motsvarar en utdelnings-

andel om  procent.

Dessutom föreslår styrelsen för bolags-

stämman att som tilläggsdividend utbetala

, euro per aktie. Tilläggsdividenden är

kopplad till den avslutande verksamhets-

överlåtelsen av den svenska hypoteksbanks-

rörelsen under  till Borgo. Total divi-

dend föreslås uppgå till 31,3 miljoner euro

eller 2,05 euro per aktie.

Väsentliga händelser efter

periodens slut

Inom ramen för aktiesparprogrammet

emitterades i januari    B-aktier.

Risker och osäkerhetsfaktorer

De enskilt största riskerna och osäkerhets-

faktorerna är Rysslands anfallskrig i Ukraina

och därtill hörande geopolitiska risker till-

sammans med den rekordhöga inflationen.

Konsekvenserna av kriget och inflationen

är svårbedömda.

Ålandsbankens resultat påverkas av

omvärldsförändringar som bolaget själv

inte råder över. Bland annat påverkas

koncernens resultatutveckling av makro-

ekonomiska förändringar, förändringar i det

allmänna ränteläget och börs- och valuta-

kurser, liksom av ökade kostnader på grund

av myndighetsbeslut och direktiv samt av

konkurrenssituationen.

Koncernen eftersträvar en verksamhet

med rimliga och avvägda risker. Koncernen

är exponerad mot kreditrisk, likviditetsrisk,

marknadsrisk, operativ risk och verksam-

hetsrisk. Banken bedriver inte handel för

egen räkning.

Ålandsbanken har sedan  haft ett

pågående ärende med svenska Skatteverket

gällande moms för räkenskapsåret .

Skatteverket har meddelat beslut i ärendet,

där de anser att Ålandsbanken ska betala

cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken

delar inte Skatteverkets bedömning och har

överklagat förvaltningsrättens negativa

domslut från december . Hälften av

beloppet har sedan tidigare reserverats som

en skattekostnad.

Framtidsutsikter

Ålandsbanken förväntar att rörelseresultatet

för  kommer att vara väsentligt bättre

än .

Ålandsbanken är beroende av framför

allt ränte- och aktiemarknadens utveckling.

Det finns en oro gällande den ekonomiska

utvecklingen på flera betydande marknader.

Av denna anledning finns det en osäkerhet i

nuvarande framtidsprognos.

120

150

180

20222021202020192018

Utlåning/Inlåning

Procent

120

150

180

20222021202020192018

Likviditetstäckningsgrad

Procent

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Aktiefakta

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Börsvärde

miljoner euro

100

200

300

400

500

600

20222021202020192018

Resultat per aktie

euro

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

20222021202020192018

Dividend per aktie

euro

0,0

0,4

0,8

1,2

1,6

2,0

20222021202020192018



Styrelsens förslag inför bolagsstämman.

Aktiekapitalet

Bankens aktiekapital är   , euro.

Aktierna fördelas på    A- och   

B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags-

stämman tjugo () röster och varje B-aktie en

() röst. I bolagsordningen finns ett stadgande

som medför att ingen representant vid bolags-

stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel

av det vid stämman företrädda röstetalet.

Bolagsstämman beslöt i april  att

bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis-

sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda

rättigheter som berättigar till aktier som avses i

aktiebolagslagens  kap  . Bemyndigandet

avser aktier i serie B och det sammanlagda

antalet aktier som med stöd av bemyndigandet

kan emitteras ska inte överstiga   

B-aktier. Bemyndigandet avser en eller flera

emissioner mot vederlag eller vederlagsfria

emissioner och kan även avse avyttring av egna

aktier. Bemyndigandet ersätter bolagstämmans

alla tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden

av aktier och optionsrätter och andra särskilda

rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndi-

gandet är i kraft till och med den  april .

Hittills har   aktier (per den  december

) emitterats med stöd av bemyndigandet

och följaktligen kan ännu    B-aktier

emitteras eller avyttras på basen av det.

Aktier som en del av program

för rörlig ersättning

Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier

utbetalas som en del av Ålandsbankens incita-

mentsprogram. Våren  utbetalades  

nyemitterade B-aktier. I mars  kommer cirka

  B-aktier att utbetalas. Ytterligare cirka

  B-aktier kommer att utbetalas som upp-

skjuten del av incitamentsprogram under åren

–, förutsatt att kriterierna för utbetal-

ning uppfylls. Antalet aktier är beroende av

aktiekursen vid utdelningstillfället.

Förvärv av egna aktier

Bolagsstämman den  mars  bemyndi-

gade styrelsen att fatta beslut om förvärv av

Ålandsbanken B-aktier. Bemyndigandet omfat-

tar högst    B-aktier och är i kraft tills

dess att nästa ordinarie bolagsstämma avslutas,

dock längst till  september .

På basen av detta bemyndigande har

Ålandsbanken återköpt och makulerat  

B-aktier för , miljoner euro under året.

Aktierna förvärvas i syfte att utveckla

Ålandsbankens kapitalstruktur, för att användas

som vederlag i företagsförvärv eller industriella

omorganiseringar, som en del av Ålandsban-

kens incentivsystem och annars för att överlåtas

vidare eller behållas i Ålandsbanken. Därmed

finns det vägande ekonomiska skäl för att

genomföra ett riktat förvärv.

Aktiesparprogram

Ett nytt aktiesparprogram lanserades för samt-

liga anställda inom koncernen. De anställda kan

spara maximalt fem procent av sin månadslön

för att vid de halvårsvisa riktade emissionerna

teckna B-aktier. Sparperioden inleddes i juli

. Programmet är ettårigt. Tre år efter

respektive emission utdelar Ålandsbanken en

gratis matchningsaktie för varje aktie som för-

värvats i de riktade emissionerna till de som

deltagit i emissionerna och som fortsättningsvis

är anställda inom koncernen samt har de emit-

terade aktierna i sin ägo. De anställda erbjuds

att teckna B-aktien till en kurs som understiger

medelkursen för kalendermånaden innan

respektive emission med  procent. Vid anmäl-

ningstidens slut hade  procent av antalet

medarbetare i koncernen anmält sig till aktie-

sparprogrammet. Sparbeloppet för de som

anmält sig till programmet är cirka , miljoner

euro, vilket skulle motsvara cirka  

B-aktier utgående från medelkursen för decem-

ber  inklusive en rabatt om  procent.

Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka

  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier

som kan tillkomma personalen inom ramen

för aktiesparprogrammet är cirka  .

Inom ramen för aktiesparprogrammet

emitterades i januari    B-aktier.

Aktiefakta



Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Aktiekapitalets utveckling

År Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier

   ,      

   ,      

   ,      

   ,      

   ,      

Handeln med bankens aktier

Under  omsattes bankens A-aktier på Helsingfors Börs för ,

miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen

var , euro, den lägsta , euro. B-aktierna omsattes för ,

miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen

var , euro och den lägsta , euro.

Antalet registrerade aktieägare i ägarförteckningen den 

december  var   som ägde    aktier. Dessutom

fanns totalt    förvaltarregistrerade aktier. Antalet direktre-

gistrerade aktieägare har under året ökat med  procent.

De tio största aktieägarna

Aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel,  Röstandel, 

 Wiklöf Anders med bolag          , ,



Nordea Bank Abp (förvaltarregistrerat)       , ,

 Alandia Försäkring Abp       , ,

 Fennogens Investments S.A.       , ,

 Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas       , ,

 Chilla Capital      , ,

 Lundqvist Ben      , ,

 Oy Etra Invest Ab      , ,

 Svenska Litteratursällskapet i Finland rf      , ,

 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy      , ,

Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag.

Aktieägare enligt innehavets storlek

Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt Antal aktier i medeltal Antal röster, 

–      ,

–        ,

 –         ,

 –       ,

varav förvaltarregistrerade    ,

Aktiestockens fördelning

Ägarkategori Antal aktier Ägarandel, 

Privatpersoner    ,

Företag    ,

Finansiella institut och försäkringsbolag    ,

Icke vinstsyftande samfund   ,

Oentliga samfund   ,

Utlandet    ,

Förvaltarregistrerade aktier    ,

Summa    ,

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Uppgifter om Ålandsbankenaktien     

Antal aktier, tusen st.



         

Antal aktier efter utspädning, tusen st.          

Antal aktier i genomsnitt, tusen st.          

Resultat per aktie, euro



, , , , ,

Resultat per aktie efter utspädning, euro , , , , ,

Ordinarie dividend per aktie, euro ,



, , , ,

Tilläggsdividend per aktie, euro ,



, ,

Ordinarie dividend i  av resultatet



, , , , ,

Tilläggsdividend i  av resultatet



, , ,

Eget kapital per aktie, euro



, , , , ,

Eget kapital per aktie efter utspädning, euro , , , , ,

Aktiernas börskurs på bokslutsdagen

A-aktien ,  , , , ,

B-aktien , , , , ,

P/E-tal



A-aktien , , , , ,

B-aktien , , , , ,

Eektiv dividendavkastning, 



A-aktien , , , , ,

B-aktien , , , , ,

Börsvärde, miljoner euro , , , , ,

 Antal registrerade aktier

med avdrag för egna aktier

på bokslutsdagen



Dividend för räkenskapsperioden

 

 Aktiernas börskurs på

bokslutsdagen

Aktieägarnas andel av

räkenskapsperiodens resultat

Resultat/aktie



Aktieägarnas andel av periodens resultat 

Aktieägarnas andel

av eget kapital 

Dividend

 

Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen



Styrelsens förslag till bolagsstämman

Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs

År Antal tusen aktier Omsättning i  av aktierna Betald kurs: högst/lägst, euro Medelkurs, euro

 A  , ,–, ,

 B   , ,–, ,

 A  , ,–, ,

 B   , ,–, ,

 A  , ,–, ,

 B   , ,–, ,

 A  , , –, ,

 B  , ,–, ,

 A  , ,–, ,

 B  , ,–, ,

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Bokslut

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernens resultaträkning

(tusen euro)

Koncernen		.–..	.–..
	Not nr
Ränteintäkter		84 526	69 390
Räntekostnader		–16 309	–7 16 1
Räntenetto	K	68 217	62 229
Provisionsintäkter		111 438	110 436
Provisionskostnader		–33 006	–31 391
Provisionsnetto	K	78 432	79 044
IT-intäkter		23 492	24 407
Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde	K	12 815	–4 4 2
Andel av intresseföretags resultat		544	531
Övriga intäkter	K	622	10 254
Intäkter sammanlagt		184 122	176 024
Personalkostnader	K	–7 5 463	–7 1 115
Övriga kostnader	K	–39 706	–33 786
Lagstadgade avgifter	K	–3 440	–2 757
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar	K, K	–13 214	–14 262
Kostnader sammanlagt		–131 823	–121 920
Resultat före nedskrivningar		52 299	54 104
Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto	K	–6 205	–4 906
Rörelseresultat		46 093	49 198
Inkomstskatt	K	–9 314	– 9 348
Räkenskapsperiodens resultat		36 779	39 850
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inﬂytande		1	2
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp		36 778	39 849
Resultat per aktie, euro	K	2,37	2,55
Resultat per aktie efter utspädning, euro	K	2,37	2,55

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernens totalresultat

(tusen euro)

Koncernen		.–..	.–..
	Not nr
Räkenskapsperiodens resultat		36 779	39 850
Kassaﬂödessäkringar
Förändringar i värdering till verkligt värde		–1 952	-
Tillgångar värderade via övrigt totalresultat
Förändringar i värdering till verkligt värde		–10 235	–608
Realiserade värdeförändringar		2	90
Överfört till resultaträkningen		–1 587	–55 1
Omräkningsdierenser
Vinster/förluster uppkomna under perioden		–7 84 0	–2 240
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassiﬁceras till resultaträkningen	K	2 754	23 2
Poster som har eller kan komma att
omklassiﬁceras till resultaträkningen		–18 858	–3 077
Värdeförändringar i egetkapitalinstrument		8 219	–265
Omräkningsdierenser		–2 554	–4 3
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K	7 078	6 351
Skatt på poster som inte kan komma att
omklassiﬁceras till resultaträkningen	K	–2 291	–1 038
Poster som inte kan komma att
omklassiﬁceras till resultaträkningen		10 451	5 005
Övrigt totalresultat		–8 407	1 928
Räkenskapsperiodens totalresultat		28 372	41 778
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inﬂytande		1	2
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp		28 371	41 776

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernens balansräkning

(tusen euro)

Koncernen		..	..
	Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		341 983	893 7 19
Skuldebrev	K	999 977	717 864
Utlåning till kreditinstitut	K	42 583	64 353
Utlåning till allmänheten	K	4 302 937	4 787 845
Aktier och andelar	K	48 810	15 049
Aktier och andelar i intresseföretag	K	6 790	14 603
Derivatinstrument	K	26 637	13 027
Immateriella tillgångar	K	20 621	23 086
Materiella tillgångar	K	35 544	34 272
Förvaltningsfastigheter	K	300	3 07
Aktuella skattefordringar		1 234	141
Uppskjutna skattefordringar	K	6 479	4 777
Övriga tillgångar	K	28 653	34 311
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	K	35 172	31 285
Tillgångar totalt		5 897 719	6 634 639
Skulder
Skulder till kreditinstitut	K	434 156	867 491
Inlåning från allmänheten	K	4 182 068	4 070 112
Emitterade skuldebrev	K	792 634	1 196 535
Derivatinstrument	K	23 636	6 824
Aktuella skatteskulder		2 712	4 271
Uppskjutna skatteskulder	K	34 697	34 571
Övriga skulder	K	46 566	49 844
Avsättningar	K	1 206	363
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K	32 164	36 365
Efterställda skulder	K	31 434	36 343
Skulder totalt		5 581 273	6 302 720
Eget kapital och innehav utan bestämmande
inﬂytande	K
Aktiekapital		42 029	42 029
Överkursfond		32 736	32 736
Reservfond		25 129	25 129
Säkringsreserv		–1 561	-
Fond för verkligt värde		107	2 990
Omräkningsdierenser		–10 025	–141
Fond för fritt eget kapital		28 455	27 994
Balanserade vinstmedel		170 137	17 1 74 4
Aktieägarnas andel av eget kapital		287 007	302 481
Andel av eget kapital för innehav
utan bestämmande inﬂytande		14	13
Innehavare av övrigt primärkapital		29 424	29 424
Eget kapital totalt		316 446	331 918
Skulder och Eget kapital totalt		5 897 719	6 634 639

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernens rapport över förändring i eget kapital

(tusen euro)

Koncernen

Andel

av eget

kapital

för

innehav

Aktie-

utan

Inne-

Fond för

Balan-

ägarnas

bestäm-

havare

Fond för

Om-

inbetalt

serade

andel

mande

av övrigt

Aktie-

Över-

Reserv-

Säkrings-

verkligt

räknings-

Egna

fritt eget

vinst-

av eget

inﬂy-

primär-

kapital

kursfond

fond

reserv

värde

dierens

aktier

kapital

medel

kapital

tande

kapital

Total

Eget kapital ..

42 029

32 736

25 129

4 129

2 133

27 611

158 589

292 357

292 368

Periodens resultat

39 849

39 850

Övrigt totalresultat

–1 139

–2 2 74

5 341

1 928

Transaktioner med

koncernens ägare

Emission av övrigt

primärkapital

29 424

Primärkapitalinstru-

ment, utdelning

–8 47

Dividendutdelning

–31 188

Incitamentsprogram

383

Eget kapital ..

42 029

32 736

25 129

2 990

–1 41

27 994

17 1 74 4

302 481

29 424

331 918

Periodens resultat

36 778

36 779

Övrigt totalresultat

–1 561

–2 883

–9 884

5 921

–8 407

Transaktioner med

koncernens ägare

Inköp av egna aktier

–12 072

Makulering av

egna aktier

12 072

–12 072

Primärkapitalinstru-

ment, utdelning

–1 242

Dividendutdelning

–31 130

Incitamentsprogram

460

Aktiesparprogram

139

13 9

139

Eget kapital ..

42 029

32 736

25 129

–1 561

107

–10 025

28 455

170 137

287 007

29 424

316 446

För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Koncernens kassaﬂödesanalys

(tusen euro)

Koncernen	.–..	.–..
Kassaﬂöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat	46 093	49 198
Justering för ej kassaﬂödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar	13 214	14 262
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto	6 470	5 347
Orealiserade värdeförändringar	–1 716	1 406
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade skuldebrev	7 097	6 653
Förmånsbestämda pensionsplaner	422	460
Resultat från investeringsverksamhet	–1	–1 936
Betalda inkomstskatter	–11 7 73	–8 227
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Skuldebrev	–300 634	50 762
Utlåning till kreditinstitut	1 345	–12 164
Utlåning till allmänheten	312 235	–451 315
Övriga tillgångar	–17 153	–2 043
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut och centralbanker	–354 879	369 381
Inlåning från allmänheten	202 224	486 511
Emitterade skuldebrev	–379 457	–232 783
Övriga skulder	–2 211	–17 456
Kassaﬂöde från löpande verksamhet	–478 725	258 054
Kassaﬂöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar	–9 5 74	–2 432
Försäljning av aktier och andelar	27	135
Investering i aktier i intresse- och dotterföretag	-	–11 543
Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag	-	764
Investering i materiella tillgångar	–3 552	–2 872
Försäljning av materiella tillgångar	66	138
Investering i immateriella tillgångar	–4 146	–5 919
Kassaﬂöde från investeringsverksamhet	–17 179	–21 730
Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet
Aktieemission	460	383
Inköp egna aktier	–12 072	-
Emission av övrigt primärkapital	-	29 424
Amortering av leasingskuld	–3 363	–4 038
Ökning av riskdebenturer	-	14 606
Minskning av riskdebenturer	–2 266	–14 776
Betald dividend	–31 130	–31 188
Utbetald ränta på primärkapitalinstrument	–1 242	–8 47
Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet totalt	–49 613	–6 435
Kursdierens i likvida medel	–25 818	–1 796
Förändring i likvida medel	–571 335	228 093
Likvida medel vid årets början	900 348	672 255
Kassaﬂöde från löpande verksamhet	–478 725	258 054
Kassaﬂöde från investeringsverksamhet	–17 179	–21 730
Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet	–49 613	–6 435
Kursdierens i likvida medel	–25 818	–1 796
Likvida medel vid årets slut	329 012	900 348
Likvida medel i kassaﬂödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	309 819	862 154
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut	19 193	38 194
Summa likvida medel	329 012	900 348

Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig

återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella

och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital

som ﬁnansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.

Ytterligare information avseende koncernens kassaﬂödesanalys, se not K.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Innehållsförteckning noter koncernen

    

K. Företagsinformation..................................................................... 

K. Redovisningsprinciper ................................................................. 

K. Koncernens riskhantering ........................................................... 

K. Segmentrapport ............................................................................ 

K. Produktområden ........................................................................... 

K. Geograﬁsk fördelning ................................................................... 

K. Ränten et to ...................................................................................... 

K. Provisionsnetto .............................................................................. 

K. Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde ................. 

K. Övriga intäkter ...............................................................................

K. Personalkostnader ........................................................................

K. Övriga kostnader ........................................................................... 

K. Lagstadgade avgifter .................................................................... 

K. Förväntade kreditförluster .......................................................... 

K. Inkomstskatt ...................................................................................

K. Resultat per aktie ........................................................................... 

   

K. Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder ................ 

K. Värdering av ﬁnansiella tillgångar och skulder till

verkligt värde ................................................................................. 

K. Tillgångar och skulder per valuta .............................................. 

K. Innehav av skuldebrev ................................................................. 

K. Utlåning till kreditinstitut ..........................................................

K. Utlåning till allmänheten ...........................................................

K. Aktier och andelar.......................................................................

K. Aktier i intresseföretag .............................................................. 

K. Derivatinstrument ......................................................................

K. Immateriella tillgångar ............................................................... 

K. Materiella tillgångar ....................................................................

K. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ............................

K. Övriga tillgångar ..........................................................................

K. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...................

K. Skulder till kreditinstitut ............................................................

K. Inlåning från allmänheten ........................................................ 

K. Emitterade skuldebrev ...............................................................

K. Övriga skulder .............................................................................. 

K. Avsättningar .................................................................................

K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ................... 

K. Efterställda skulder .....................................................................

K. Speciﬁkation över förändringar i eget kapital ...................... 

 

K. Kassaﬂödesanalys, speciﬁkationer .........................................

K. Konc ernst rukt ur ..........................................................................

K. Aktivt förvaltat kapital ...............................................................

K. Ställda säkerheter .......................................................................

K. Åtaganden utanför balansräkningen......................................

K. P ensions ansv ar ............................................................................ 

K. Leasingansvar .............................................................................. 

K. Upplysningar om närstående ................................................... 

K. Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder ...................... 

K. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut ....... 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K1. Redovisningsprinciper

1. Grunder för redovisningen

Koncernbokslutet har uppgjorts i enlighet med de internationella

redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Stan-

dards, IFRS), sådana de antagits av EU. Vidare har vid upprättande

av noterna till koncernredovisningen även ﬁnsk samfunds- och

bokföringslagstiftning tillämpats. Koncernredovisningen presenteras

i tusen euro, där annat inte anges. Koncernredovisningen har upp-

rättats enligt ursprungligt anskaningsaffningsvärde, förutom där annat

är angivet i redovisningsprinciperna .

Tabeller visar avrundade siror pundade siffror på alla enskilda rader. Detta inne-

bär att summeringar inte alltid går att göra av de avrundade värdena.

. Förändrade redovi2. Förändrade redovisningsprinciper

De väsentliga redovisningsprinciper som har använts vid upprättande

av årsbokslutet är de samma som de som användes vid upprättande

av årsbokslutet per den er den 3 decemb1 december er 202. 1.

Förändringar i redovisningsregler som antagits under  haer 2022 har

inte haft någon väsentlig eeksentlig effekt på koncernens ﬁnansiella ställning,

resultat, kassaﬂöde eller upplysningar.

 kommande rege0verksförändringar

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår

som börjar efter den  januari ter den 1 januari 2. D023. Dessa kommande regelverks-

förändringar bedöms inte ha någon väsentlig eekentlig effekt på koncernens

ﬁnansiella ställning, resultat eller upplysningar.

3. Utformning av ﬁnansiella rapporter

Finansiella rapporter utgörs av balansräkning, resultaträkning,

rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital,

rapport över kassaﬂöden samt noter. Syftet är att ge information

om företagets ställning, ﬁnansiella resultat och kassaﬂöden som är

användbar vid ekonomiska beslut. Av de ﬁnansiella rapporterna

framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de

resurser som anförtrotts dem.

Koncernen publicerar delårsrapport för varje kvartal samt en

fullständig årsredovisning.

.4. Konsolideringsprinciper

Koncernbokslutet upprättas i enlighet med IFRS  KoS 10 Koncernredo-

visning och omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp (inklusive

Ålandsbanken Abp (Finland), svensk ﬁlial) och alla dotterbolag över

vilka moderbolaget har ett bestämmande inﬂytande. Koncernen

kontrollerar företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig

avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka

avkastningen genom sitt inﬂytande i företaget. Vid bedömningen om

ett bestämmande inﬂytande föreligger, beaktas potentiella röstberät-

tigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Konsolidering av

dotterbolag sker från tidpunkten när bestämmande inﬂytande erhålls

till datum för avyttring.

Vid eliminering har förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden

innebär att den överförda ersättningen, det förvärvade företagets

identiﬁerbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav

utan bestämmande inﬂytande värderas till verkligt värde vid förvärvs-

tidpunkten. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid

förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassiﬁce-

rad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering

görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas

dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets

resultat. Immateriella tillgångar, vilka inte ﬁnns i det förvärvade före-

tagets balansräkning, exempelvis patent, varumärkesnamn eller

kundrelationer, identiﬁeras och värderas i samband med förvärvet.

Vid förvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm-

mande inﬂytande och verkligt värde på eventuell tidigare ägd andel

överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna

skulder, redovisas skillnaden antingen som goodwill eller som negativ

goodwill. Om goodwill uppstår görs en prövning av denna åtminstone

vid varje bokslut. Om negativ goodwill uppstår intäktsförs denna i sin

helhet vid förvärvstidpunkten. För goodwillvärden i bolag där koncer-

nen har ett bestämmande inﬂytande eller dotterbolag där väsentliga

innehav utan bestämmanderätt föreligger, se not K.26.

Transaktionsutgifter, med undantag av sådana som är hänförliga till

emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas

direkt i resultaträkningen. Andel i eget kapital och räkenskapsperiodens

resultat i dotterbolagen hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂy-

tande avskiljs och visas som separata poster i koncernens resultat och

Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter

(tusen euro)

K.K1. Företagsinformation

Ålandsbanken Abp är ett ﬁnländskt publikt aktiebolag, organiserat

enligt ﬁnsk lagstiftning och med huvudkontor i Mariehamn. Ålands-

banken Abp är en aäraffärsbank med sammanlagt  kontor i t kontor i Finland

och Sverige. Koncernen är genom dotterbolaget Crosskey Banking

Solutions Ab Ltd även leverantör av moderna bankdatasystem för

mindre och medelstora banker.

Moderbolagets huvudkontor har följande registrerade adress:

Ålandsbanken Abp

Nygatan Nygatan 2

AX-a21 Mar00 Mariehamn

Åland, Finland

Kopia av koncernbokslutet kan fås från huvudkontoret eller från

Internetsidan www.alandsbanken.ﬁ

Ålandsbanken Abp:s aktier är föremål för handel på Nasdaq OMX

Helsinki Oy.

Koncernredovisningen för räkenskapsåret som slutar den ar den 3 de1 decem-

ber ber 2 har godk022 har godkänts av styrelsen den yrelsen den 2 februari 2 februari 2 o023 och kommer

att föreläggas bolagsstämman  för fasttämman 2023 för fastställande. Bolagsstämman

har möjlighet att fastställa eller att låta bli att fastställa bokslutet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

balansräkning. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande

inﬂytande fördelas även i de fall innehav utan bestämmande inﬂytande

kommer att vara negativt.

Förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där bestämmande

inﬂytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital.

Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande

inﬂytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redo-

visas under balanserade vinstmedel. Förändringar där bestämmande

inﬂytande upphör, innebär att vinster eller förluster samt poster i

övrigt totalresultat, med undantag av eventuella omvärderingar av

förmånsbestämda pensionsplaner, redovisas i resultaträkningen.

Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och värdeföränd-

ringen redovisas i resultaträkning.

Koncernbokslutet omfattar intresseföretag där koncernen äger

20––5 procent av röster0 procent av rösterna, eller annars har betydande inﬂytande.

Vid konsolidering av intresseföretag och joint ventures har kapital-

andelsmetoden använts. Kapitalandelsmetoden innebär att det i

koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras

av koncernens andel av intresseföretagets eget kapital samt koncern-

mässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncern-

mässiga över- och undervärden justerad för eventuella nedskrivningar.

Aktier i intresseföretag som beﬁnner sig i en uppstartsfas/investerings-

fas upptas i koncernbalansräkningen till sitt anskaningsväffningsvärde.

Koncernens andel av intresseföretagens resultat och eventuell andel

i övrigt totalresultat redovisas på separata rader i koncernens resultat-

räkning respektive koncernens övrigt totalresultat. När koncernens

andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess

innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säker-

het, redo-visar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen

har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar

för intresseföretagets räkning.

Gemensamma verksamheter och joint ventures är samarbets-

arrangemang där Ålandsbanken och en eller ﬂera samarbetspartner

har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens

tillgångar samt åtaganden för verksamhetens skulder. Ömsesidiga

fastighets- och bostadsaktiebolag har klassiﬁcerats som gemensamma

verksamheter. Koncernen redovisar tillgångar, skulder, intäkter och

kostnader utifrån sin andel av dessa. Alla koncerninterna fordringar,

skulder, intäkter och kostnader, inklusive dividender och orealiserade

interna vinster har eliminerats i koncernbokslutet. Orealiserade vinster

som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i

den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget,

men endast i den utsträckning det inte ﬁnns något nedskrivningsbehov.

5. Poster i utländsk valuta

Koncernredovisningen upprättas i euro (EUR), vilket är moderbolaget

Ålandsbanken Abp:s rapporteringsvaluta och funktionella valuta.

En verksamhets funktionella valuta bestäms utgående från den eko-

nomiska miljö där verksamheten bedrivs. Den funktionella valutan

för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens

rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Utländsk valuta deﬁnie-

ras som en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Intäkter

och kostnader i utländsk valuta omräknas till koncernbolagens och

ﬁlialernas funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurser.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den

valutakurs som föreligger på bokslutsdagen. Omräkningsdimräkningsdifferenser

från egetkapitalinstrument och skuldinstrument som värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat samt omräkningsdimt omräkningsdifferenser från

säkring av netto investering i utlandsverksamhet och verkligtvärde-

förändring på relaterade valutaderivatinstrument efter avdrag för

skatter i den mån säkringen är eekäkringen är effektiv, redovisas i övrigt totalresultat.

Icke-monetära poster som redovisas till verkligt värde omräknas

enligt kurs då verkligt värde fastställdes. Övriga icke-monetära poster

har omräknats enligt transaktionsdagens kurs.

I koncernbokslutet omräknas de utländska verksamheternas resultat-

räkningar, poster i övrigt totalresultat och kassaﬂödesanalyser till euro

enligt rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningen av balans-

räkningens poster till euro görs enligt bokslutsdagens kurs. De omräk-

ningsdierenser sningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter

redovisas separat i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat

komponent i eget kapital, benämnd omräkningsdierens. Nädifferens. När bestäm-

mande inﬂytande upphör, realiseras de till verksamheten hänförliga

ackumulerade omräkningsdierensernaningsdifferenserna, varvid de omklassiﬁceras

från omräkningsdierensen i ekningsdifferensen i eget kapital till resultaträkningen.

6. Redovisning av tillgångar

och skulder i balansräkningen

Köp och försäljning av aktier, penning- och kapitalmarknadsinstru-

ment samt derivat på avistamarknaden redovisas på aärffärsdagen.

Övriga ﬁnansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på

likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när

de avtalsenliga rättigheterna till de kassaﬂöden som härrör från

tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade

med tillgången överförs till någon annan. En ﬁnansiell skuld tas bort

från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras.

Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens

räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den

tidpunkt då bestämmande inﬂytande över den förvärvade enheten

inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då trans-

aktionen är lagligt fastställd. Tillgångarna och skulderna tas bort från

balansräkningen när det bestämmande inﬂytandet upphör.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett netto-

belopp i balansräkningen om banken har avtalsmässig eller legal rätt

och avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt

realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om

kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder lämnas i not Ks i not K47.

Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans-

räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av

återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing. Se respektive

separat avsnitt nedan.

7. Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder

finansi ella tillgångar

I värderings- och redovisningssyfte delas alla ﬁnansiella tillgångar i

enlighet med bestämmelserna i IFRS  in i följande kateS 9 in i följande kategorier:

. 1. upplupet anskaffningsvärde

• investeringar som hålls till förfall

• lån och andra kundfordringar

• övriga finansiella tillgångar och skulder

.2. verkligt värde via resultatet

• innehav för handel

. 3. verkligt värde via övrigt totalresultat

• investeringar som innehas för att samla in kassaflöden och kan säljas

• egetkapitalinstrument som inte innehas för handel

Indelningen i de olika kategorierna görs utifrån Ålandsbankens

aäraffärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de

kassaﬂöden som tillgångarna ger upphov till. Valet av Ålandsbankens

aärsmodell avspeglar huaffärsmodell avspeglar hur grupper av ﬁnansiella tillgångar tillsam-

mans hanteras för att uppnå ett visst syfte, exempelvis erhålla

kassaﬂöden och sälja tillgångar. Olika grupper av tillgångar kan ha

olika aäolika affärsmodeller. Klassiﬁceringen i balansräkningen är oberoende

av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas

för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balans-

räkningen. En uppdelning av de klasser av ﬁnansiella tillgångar och

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värde-

ringskategori görs i not K17.

Merparten av posterna i koncernens balansräkning är ﬁnansiella

instrument. Ett ﬁnansiellt instrument är varje form av avtal som ger

upphov till en ﬁnansiell tillgång i ett företag och en ﬁnansiell skuld

eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument

rubriceras i balansräkningen på olika rader beroende på vem som

är motpart, till exempel allmänhet eller kreditinstitut. Har det ﬁnan-

siella instrumentet ingen speciﬁk motpart eller då det är noterat på

en marknad rubriceras dessa ﬁnansiella instrument i balansräkningen

som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordrings-

ägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen

som Efterställda skulder.

Ett derivat är ett ﬁnansiellt instrument som kännetecknas av att

dess värde ändras till följd av förändringar i exempelvis valutakurser,

räntor eller aktiekurser i en underliggande tillgång samtidigt som

ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras

vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balans-

räkningen tillsammans med avtalsenliga upplupna räntor, antingen

som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller

negativt verkligt värde.

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på as i balansräkningen på affärsdagen

då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin låne-

fordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av ﬁnansiella

tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaﬂöden förfallit eller i

allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder bokas bort

från balansräkningen då skulden upphör genom att avtalet fullgjorts

eller annullerats.

Vid första redovisningstillfället redovisas alla ﬁnansiella tillgångar

och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas

till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader

i resultaträkningen genast vid anskat vid anskaffningstillfället. För övriga ﬁnan-

siella instrument räknas transaktionskostnader enligt eekgt effektivränte-

metoden in i anskaningsen in i anskaffningsvärdet.

finansiell a tillgånga  r som redovisa s til l upplupet

anskaffningsvärde

Som ﬁnansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaningsffnings-

värde redovisas räntebärande ﬁnansiella tillgångar som koncernen

innehar inom ramen för en ainnehar inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha

ﬁnansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaﬂöden, och

de avtalade villkoren för den ﬁnansiella tillgången ger vid bestämda

tidpunkter upphov till kassaﬂöden som endast är betalningar av

kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Beslutet

om att hålla en placering till förfall tas vid anskanskaffningstidpunkten.

Nedskrivningsprövning av investeringar som redovisas till upplupet

anskaanskaffningsvärde görs enligt modellen för förväntade kreditförluster.

Låne- och kundfordringar redovisas till upplupet anskaningsvärde, pet anskaffningsvärde,

det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hän-

förliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens

eekeffektivränta vid anskanitivränta vid anskaffningstillfället. När ränteintäkter beräknas,

används den eanvänds den effektiva räntesatsen på det redovisade bruttovärdet för

en ﬁnansiell tillgång, förutom för de ﬁnansiella tillgångar som senare

har blivit kreditförsämrade. För dessa ﬁnansiella tillgångar används

eekeffektivräntan på den ﬁnansiella tillgångens upplupna anskaningsn på den ﬁnansiella tillgångens upplupna anskaffnings-

värde under efterföljande rapporteringsperioder (efter avdrag för

kreditreserv). Nedskrivningsprövning av låne- och kundfordringar görs

enligt modellen för förväntade kreditförluster. Låne- och kundford-

ringar som är deﬁnierade att ingå i Stadie  genomgår net ingå i Stadie 3 genomgår nedskrivnings-

prövning löpande och individuellt för varje fordran. Nedskrivningar

redovisas över resultaträkningen. Låne- och kundfordringar redovisas i

balansräkningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade och

konstaterade kreditförluster.

finansiell a tillgånga  r som redovisa s til l verkligt

  värde via öv rigt totalresultat

Ett skuldinstrument värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

om den uppfyller både följande villkor och inte identiﬁerats som

värderat till verkligt värde via resultatet, det innehas enligt en as enligt en affärs-

modell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassa-

ﬂöden och sälja ﬁnansiella tillgångar, och dess avtalade villkor ger vid

bestämda tidpunkter upphov till kassaﬂöden som endast är betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbeloppet.

I denna värderingskategori redovisas skuldebrev som initialt redo-

visas till anskas till anskaffningsvärde i balansräkningen och värderas därefter

till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat

med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller nedskrivning

överförs den andelen av det ackumulerade resultat som tidigare

redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivnings-

prövning av ﬁnansiella tillgångar i denna värderings kategori görs

enligt modellen baserad på förväntade kreditförluster. Vid avyttring

omklassiﬁceras det ackumulerade resultatet som tidigare redovisats

i övrigt totalresultat till resultaträkningen under Nettoresultat

ﬁnansiella poster

till verkligt värde. Räntor hänförliga till denna värderings kategori

redovisas i resultaträkningen under Räntenetto.

Ålandsbanken har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa innehav

av aktier i värderingskategorin ﬁnansiella tillgångar som redovisas till

verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta val görs investering för

investering. Aktierna redovisas initialt till sitt anskaningsaffningsvärde och

värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i

övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring

eller bortbokning från balansräkningen överförs den andel av det

ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat,

fond för verkligt värde, till balanserade vinstmedel. Utdelningar redo-

visas i resultaträkningen.

finansi ella till gångar som  re dovisas till

verkli   gt värde via resultate4

Alla ﬁnansiella tillgångar som inte klassiﬁceras som värderade till

upplupet anskaningsvaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat

värderas till verkligt värde via resultatet.

finansi ella skulder

I värderings- och redovisningssyfte delas alla finansiella skulder i

enlighet med bestämmelserna i IFRS  in i fölS 9 in i följande kategorier:

. 1. upplupet anskaffningsvärde

. 2. verkligt värde via resultatet

• derivatinstrument som inte är föremål för säkringsredovisning

Finansiella skulder klassiﬁceras som värderade till upplupet anskaff-

ningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. Som ﬁnan-

siella skulder som redovisas till upplupet anskaningsaffningsvärde redovisas

leasingskulder. En ﬁnansiell skuld klassiﬁceras till verkligt värde via

resultatet om den klassiﬁceras som innehav för handelsändamål, som

ett derivat eller den har blivit identiﬁerad som sådan vid första redo-

visningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultatet värderas till verkligt värde och nettovinster och förluster,

inklusive räntekostnader, redovisas i resultatet. Påföljande värdering

av övriga ﬁnansiella skulder sker till upplupet anskaningsaffningsvärde med

eekeffektivräntemetoden. Räntekostnader och valutakursvinster och

-förluster redovisas i resultatet. Vinster eller förluster vid borttagning

från redovisningen redovisas också i resultatet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

omklassificering  av  finansiell a instrument

Finansiella tillgångar omklassiﬁceras i regel inte efter det första redo-

visningstillfället. Bestämmelserna i IFRS  tS 9 tillåter endast omklassiﬁce-

ring för vissa ﬁnansiella tillgångar och endast om Ålandsbanken i

sällsynta fall skulle byta aära affärsmodell för förvaltningen av en portfölj

av ﬁnansiella tillgångar. Ingen omklassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar

har skett under räkenskapsåret. Omklassiﬁcering av ﬁnansiella

skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället.

 inbäddade deriva4

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt ﬁnansiellt instru-

ment som också omfattar ett värdavtal som inte är ett derivat, vilket

innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaﬂöden

varierar på ett sätt som liknar kassaﬂödena för ett fristående derivat.

Ett inbäddat derivat skiljs från värdavtal och redovisas separat som

derivatinstrument i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper

inte är nära förknippade med värdavtalet, under förutsättning att det

sammansatta ﬁnansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen. Ålandsbanken har inte några inbäddade deri-

vat vid utgången av räkenskapsåret.

8. Principer för värdering av ﬁnansiella

tillgångar och skulder till verkligt värde

Verkligt värde deﬁnieras som priset till vilken en tillgång skulle

kunna säljas eller en skuld överföras i en normal transaktion

mellan oberoende marknadsaktörer.

För ﬁnansiella instrument som handlas på en aktiv marknad

likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv

betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och

regelbundenhet ﬁnns tillgängliga på en reglerad marknad, handels-

plats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna

prisuppgifter lätt kan veriﬁeras genom regelbundet förekommande

transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av

aktuell köpkurs för ﬁnansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs

för ﬁnansiella skulder. För grupper av ﬁnansiella instrument som

förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk

likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle

erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen.

För ﬁnansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om

marknads pris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings-

modeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i

allt väsentligt kan veriﬁeras med marknadsobservationer, exempelvis

marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för

andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande

vid prissättningen. Finansiella instrument som värderats med hjälp av

modell som bygger på indata om inte går att veriﬁera med externa

marknadsuppgifter består i allt väsentligt av onoterade aktier avse-

ende strategiska aktieinnehav. För att estimera det icke observerbara

priset använder Ålandsbanken olika metoder beroende på typ av till-

gängliga data. Den primära metoden är baserad på bankens andel av

substansvärdet i aktuellt bolag, alternativt baserad på genomförda

transaktioner i form av exempelvis nyemission, eller priser för lik-

nande onoterade aktier. Om likvida noteringar saknas för aktier

fastställs värderingen med betydande inslag av bankens egna

interna antaganden.

De värderingstekniker som används är analys av diskonterade

kassa ﬂöden, värdering med referens till ﬁnansiella instrument som i

allt väsentligt är likadana, värdering med referens till nyligen genom-

förda transaktioner i samma ﬁnansiella instrument. Vid användning

av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt

marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskatt-

ningar för att erhålla verkligt värde. Se vidare not K.18.

Dag -vinsDag 1-vinster/-förluster, det vill säga skillnader som uppkommer

vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet

enligt en värderingsmodell, redovisas i resultaträkningen endast i

de fall värderingsmodellen enbart baseras på observerbara mark-

nadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det ﬁnansiella

instrumentets löptid. Några dag -vinster/gra dag 1-vinster/-förluster återfanns inte

under räkenskapsåret.

skuldebrev

Skuldebrev utgivna av stater såväl som säkerställda obligationer och

företagsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser.

I undantagsfall kan företagsobligationer värderas med värderings-

tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid

med justering för kredit- och likviditetsrisk.

egetkapitalinstrument

Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris.

Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderings-

modell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet.

Innehav i onoterade aktier består i huvudsak av aktier med anknytning

till bankens aärer, såsom still bankens affärer, såsom strategiska partnersam arbeten samt innehav

i åländska bolag. Sådana innehav värderas i regel till Ålandsbankens

andel av substansvärdet i bolaget som anses utgöra en rimlig uppskatt-

ning av det verkliga värdet. I bolag som nyligen genomfört nyemission

utan företrädesrätt på basen av tidigare innehav, värderas aktien till

denna emissionskurs, med avdrag för illikviditet i aktien.

der9vat

Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris.

Merparten av koncernens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och

olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller

som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värdering

av ickelinjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger på en

rimlig skattning av marknadsbaserad indata, exempelvis volatilitet.

. Ne9. Nedskrivningar av låne- och kundfordringar

Nedskrivning av låne- och kundfordringar görs enligt en modell

som baseras på förväntade kreditförluster (expected credit loss).

Modellen tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de

ﬁnansiella tillgångarna och utgörs av en trestadiemodell. Stadie  adie 1

utgör exponeringar som presterar utan att en väsentligt ökad

kredit risk anses ha inträatäffat. I stadie  placeraadie 2 placeras de exponeringar som

underpresterar och anses ha en väsentlig förändring i kreditrisken.

Därtill placeras exponeringar som beviljats anståndsåtgärder minst i

stadie . Eadie 2. Exponeringar i stadie  uppfyadie 3 uppfyller koncernens fallissemangs-

deﬁnition där en exponering anses fallerad då en betalning som avser

ett väsentligt belopp är försenad mer än  dad mer än 90 dagar. Övriga situationer

där koncernen anser en kreditexponering som fallerad är när banken

infriar en bankgaranti, motparten begärs i konkurs, eller ansöker om

skuldsanering. Därtill bedömer koncernen huruvida en motpart av

andra skäl ska anses vara betalningsoförmögen, vilket alltid innefattar

fall där banken utökar sina anståndsåtgärder gentemot kunden.

Kreditförlustreserveringen för stadie  och stadie 2 och stadie  btadie 3 baseras

deﬁnitionsmässigt på livstids kreditförluster men skiljer sig åt då

exponeringar i stadie  alltid omfatadie 3 alltid omfattar objektiva belägg för att for-

dran har identiﬁerats som osäker. För ﬂyttningar tillbaka till bättre

stadier tillämpar koncernen karenstider. För exponeringar i stadie , adie 2,

på grund av på grund av 3 förs0 förseningsdagar, tillämpas sex månader och för kre-

diter i stadie  tillämpas ingen karenstdie 3 tillämpas ingen karenstid eftersom det ﬁnns redan

en karenstid i fallissemangsdeﬁnitionen. För exponeringar med

anstånd tillämpas en karenstid om  månader innan exptid om 24 månader innan exponeringen

kan återgå till stadie , givet atå till stadie 1, givet att anståndsåtgärderna inte längre före-

ligger. Nedskrivningsmodellen kräver bokföring av ett års förväntad

förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig

ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

kredit förluster som förväntas uppkomma under den återstående

löptiden. En väsentlig ökning av kreditrisken deﬁnieras som en

väsentlig ökning av sannolikhet för en betalningsinställelse sedan

första redovisningstillfället. Koncernen bedömer en väsentligt

ökad kreditrisk utifrån beräkning om relativ förändring av sannolik-

heten för fallissemang (probability of default, PD) för den åter-

stående löptiden gånger tre och absolut förändring om minst

 procentenhe10 procentenheter.

Koncernen tillämpar för samtliga exponeringar en kreditrating-

modell för beräkning av förväntade kreditförluster. Dessa beräkningar

baseras på internt utvecklade modeller (PD, förlust vid fallissemang

(loss given default, LGD) och kreditexponering vid fallissemang

(expected exposure at default, EAD)), vilka tar både historiska data

och sannolikhetsviktande framåtblickande scenarier i beaktan i makro-

modellen för PD-justering. Ålandsbanken använder en makromodell

med tre prognosscenarion – ett basscenario som har en  prom har en 50 procent

viktning, ett negativt scenario som har cenario som har 2 procent vik5 procent viktning och ett

positivt scenario som har  procent vr 25 procent viktning. Prognosperioden i

scenariot är tre år. Dessa prognoser revideras minst årligen. Referens-

ränta och arbetslöshet är variabler som ingår i makromodellen för

privatpersoner, medan bara förändring i BNP beaktas i makro-

modellen för företag. Sannolikheten för fallissemang (PD) för  llissemang (PD) för 12

månader anger sannolikheten för att ett givet engagemang fallerar

inom  månaderinom 12 månader, medan livstids-PD (för återstående löptid) mot-

svarar sannolikheten att ett givet engagemang fallerar under ﬁnan-

siella tillgångens hela återstående löptid. PD-modellen baseras på

historiska data, de förhållanden som existerar på rapporteringsdagen

samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk.

Förlust vid fallissemang (LGD) anges per engagemang och är en

uppskattning av den förväntade förlusten som koncernen gör givet

att engagemanget fallerar. Koncernens LGD-modell baseras på histo-

riska data. Exponeringar vid fallissemang (EAD) avser en beräknad

kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn

tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balans-

dagen. Koncernens modell för EAD beaktar bl.a. nuvarande avtals-

villkor, antagande om infriande av garantier, förväntat utnyttjande

av limiter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Nivån på reserveringar bygger på en bred uppsättning relevanta

uppgifter för indata, antaganden och bedömningar från företags-

ledningen. I synnerhet dessa punkter kan ha stor påverkan på reser-

veringsnivån: fastställande av betydande ökning i kreditrisk, prognoser

för framtida makroekonomiska scenarier och beräkningsmetodologi av

både den förväntade kreditförlusten inom de kommande  månadernade 12 månaderna

och förväntade kreditförluster under hela löptiden. Förväntade kredit-

förluster för fordringar i stadie  respekadie 2 respektive stadie  fasdie 3 fastställs av lednings-

gruppens kreditkommitté baserat på underlagen från koncernens modell

på förväntade kreditförluster. I anslutning till fastställandet så kan

ledningsgruppens kreditkommitté besluta om en avvikande hantering

ifall det bedöms ﬁnnas särskilda förhållanden som modellen inte beaktar.

Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka

banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes

uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika

problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera

återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta

justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad ränte-

marginal eller förlängd återbetalningstid, eller reﬁnansiering, vilket kan

innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag

har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny

kredit. I samband med beviljande av eftergift av avtalade kreditvillkor

ska ansvarig beslutsfattare bedöma kundens ﬁnansiella situation. Ifall

eftergiften beviljas kunden med anledning av dennes försämrade

ﬁnansiella situation, ska fordran alltid överföras till stadie  (så länge adie 2 (så länge

inte grund för avvikande behandling till följd av regler om lagstadgad

betalningsmoratorium föreligger). Ifall det i samband med beviljad

eftergift bedöms att fullständig återbetalning av fordran är osannolik

utan att koncernen behöver tillgripa åtgärder som att realisera säker-

heter eller garantier, anses fordran fallerad och överförs till stadie .s till stadie 3.

Så länge det endast handlar om anståndsåtgärder, d.v.s. kunden

bedöms inte vara föremål för osannolikhet för betalning, så är åtgärden

individuell för envar kredit. Redovisat värde avser bruttoexponering

och omfattar inte enbart omstrukturerade krediter utan även andra

krediter i en kundhelhet.

Koncernen analyserar eerar effekterna av anståndsåtgärder inom ramen

för redovisning av modiﬁeringsresultat. Kreditens ursprungliga nuvärde

av framtida diskonterade kassaﬂöden jämförs med det justerade nuvär-

det efter eventuella förändringar i kassaﬂöden. När ett lån modiﬁeras

men inte tas bort från balansräkningen görs fortfarande bedömning av

väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den urspunkliga kredit-

risken i nedskrivningssyfte. Modiﬁeringsresultat bokförs i resultaträk-

ningen och avser skillnaden i nuvärdet på de ursprungliga och de nya

avtalsenliga kassaﬂödena diskonterat med den ursprungliga eeken ursprungliga effektiv-

räntan, och periodiseras linjärt under kreditens återstående löptid.

Nedskrivningsmodellen enligt IFRS  kräver atS 9 kräver att företagsledningen

gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som

påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna. Under räken-

skapsåret har den största rådande osäkerhetsfaktorn varit den

förändrade säkerhetssituationen i Europa som en följd av Rysslands

invasionskrig av Ukraina. Ålandsbanken ser inte en betydande förhöj-

ning i kreditrisken i utlåningsverksamheten på kort till medellång sikt

på grund av utvecklingen i Ukraina. Ålandsbanken har inte några

direkta exponeringar mot företag i varken Ryssland, Belarus eller

Ukraina. Banken ﬁnansierar inte heller kunder som har import eller

export mot dessa länder i någon betydande omfattning, Ålands-

banken är dock, likt övriga banker, exponerad för händelser på det

makroekonomiska planet och deras påverkan på realekonomin.

Stigande energi- och oljepriser, inﬂationstryck, stigande räntor och

fallande börskurser kan påverka kunders återbetalningsförmåga och

värdet på pantsatta säkerheter.

För ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde pet anskaffningsvärde

görs reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en

minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För givna garantier

och outnyttjade kreditlimiter redovisas de reserveringarna som en

skuld inom avsättningar. Nedskrivningar på låne- och kundfordringar

samt konstaterade kreditförluster redovisas i resultaträkningen under

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto. Finansiella tillgångar tas

bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaﬂöden från till-

gången har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i

stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet

till en annan part. En konstaterad förlust innebär således att en

låne- eller kundfordring slutligt skrivs av då konkurs bekräftats eller

medellöshet har hållits för sannolikt. Återbetalningar av tidigare kon-

staterade kreditförluster och återföringar av sannolika kreditförluster

intäkts redovisas under Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto.

1. S0. Säkringsredovisning

säk   ring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde kan tillämpas för enskilda tillgångar och

skulder samt för portföljer av ﬁnansiella instrument i syfte att skydda

koncernen mot icke önskvärda resultaterda resultateffekter till följd av föränd-

ringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vid säkring av verkligt värde värderas både säkringsinstrumentet

– derivatet – och den säkrade risken i det säkrade instrumentet till

verkligt värde via resultaträkningen under Nettoresultat ﬁnansiella

poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning

ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identiﬁerats och doku-

menterats. Säkringens eekäkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt

sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit

mycket eekmycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

kassaflödessäkring

Kassaﬂödessäkring kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder

i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateekffekter till

följd av variationer i kassaﬂöden hänförliga till ränte- och valuta-

förändringar. Derivat som utgör säkringsinstrument i kassaﬂödes-

säkring redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I den mån

säkringsinstrumentets värdeförändring är eekändring är effektiv redovisas den i

säkringsreserven via övrigt totalresultat. Eventuell ineek. Eventuell ineffektiv del

redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat ﬁnansiella poster

till verkligt värde. Beloppet redovisat i övrigt totalresultat överförs till

resultaträkningen i samband med att det emitterade skuldebrev som

säkrats med kassaﬂödessäkring förfaller. En förutsättning för att

säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt

identiﬁerats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna

mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redo-

visade perioder ha varit mycket eekrit mycket effektiv i att uppnå motverkande

värdeförändringar.

säk  ring av net4oinvest  ering i ut0andsverksamhet

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att

skydda koncernen från de omräkningsdierenser sodifferenser som uppkommer

då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan

omräknas. Derivat som utgör säkringsinstrument vid säkring av netto-

investering i utlandsverksamhet redovisas till verkligt värde i balans-

räkningen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet

som är eekffektiv redovisas i övrigt totalresultat.

Eventuell ineekEventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat

ﬁnansiella poster till verkligt värde. Vid eventuell avyttring av en utlands-

verksamhet överförs uppkomna vinster och förluster på säkringsinstru-

mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för

att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt

identiﬁerats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna mätas

på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder

ha varit mycket eha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

11. Immateriella tillgångar och goodwill

Immateriella tillgångar består av IT-system som tillverkas för eget

bruk, externt upphandlade system, immateriella tillgångar från

bolagsförvärv samt förvärvade avtal.

akti    vering av tillverkning för ege t bruk

Om det tillverkade datasystemet genererar trolig framtida intäkt eller

kostnadsreduktion som överstiger investeringskostnaderna aktiveras

utvecklingskostnaderna för datasystemet. Egenutvecklade data-

system aktiveras till självkostnadspris. Utvecklingskostnader som inte

förväntas ha betydande ekonomisk nytta redovisas som kostnad i

resultaträkningen. Förundersöknings- och forskningskostnader

redovisas som kostnad i resultaträkningen.

avskr9vni3gar

De aktiverade utvecklingskostnaderna avskrivs i normalfall linjärt

under – årunder 5–7 år. Avskrivningarna inleds då datasystemet är färdigt

för användning.

Egen utveckling av datasystem ............................................................ 5– å–7 år

Externa datasystem .............................................................................5––10 år

Förvärvade avtal ........................................................................................ år10 år

Övriga immateriella tillgångar .............................................................3– år–5 år

ex ternt upp handlade it--system

Externa datasystem upptas i balansräkningen till anskakaffningsvärde

minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

förvärva de avtal

Förvärvade avtal avser utgifter för rättigheter till framtida kassa-

ﬂöden och upptas i balansräkningen till anskaningsalansräkningen till anskaffningsvärde minskat

med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

övriga  immateriell a tillgångar

Övriga immateriella tillgångar utgörs bland annat av förvärvade

kundkontrakt.

nedskrivning

Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastställa om det

ﬁnns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indika-

tion uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av

försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. Ännu ej färdig-

ställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett

förekomst av indikationer på värdeminskning. En nedskrivning

redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider

återvinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs

endast om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna

för nedskrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt

uppgå till bokföringsvärdet före nedskrivning .

goodwill

Goodwill motsvarar den andel av anskaningsutffningsutgiften som över-

stiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna

skulder. Goodwill avskrivs inte utan prövas årligen, eller oftare

om behov föreligger, för nedskrivning (impairment) genom att

diskontera framtida förväntade kassaﬂöden i kassagenererande

enheter. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Se not Ka 6

för koncernmässigt goodwillvärde .

12. Materiella tillgångar

förval4ningsfa3tigheter

Förvaltningsfastigheter innehas i syfte att erhålla hyresintäkter,

värde stegring eller i båda syften. Förvaltningsfastigheterna utgörs

av direkta innehav samt indirekta innehav via fastighetsbolag och

bostadsbolag. Förvaltningsfastigheterna redovisas enligt anskat anskaff-

ningsvärdemetoden separat i balansräkningen under materiella

tillgångar till anskaningsvärde minkaffningsvärde minskat med ackumulerade

avskrivningar och nedskrivningar. I resultaträkningen visas

Nettointäkt från förvaltningsfastigheter som en delmängd av

posten Övriga intäkter. Värdering av fastigheterna har gjorts av

auktoriserad fastighets förmedlare.

rörelsefastighe, ter, fastighet   er i eget bruk

Rörelsefastigheter utgörs av direkta innehav och indirekta innehav

via fastighets- och bostadsbolag. Rörelsefastigheter upptas i

balansräkningen till anskabalansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade

avskrivningar och nedskrivningar.

övriga  materiell a tillgångar

Övriga materiella tillgångar utgörs av maskiner och inventarier, bilar,

ombyggnader i hyrda lokaler och konstsamling. Övriga materiella

tillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat

med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Eventuella

försäljningsvinster, -förluster och utrangeringar resultatförs.

tillgån gar me d nyttjanderätt

Tillgångar med nyttjanderätt avser hyres- och leasingavtal där

koncernen är leasetagare och som enligt IFRS  redovisS 16 redovisats som

materiella tillgångar. Dessa tillgångar med nyttjanderätter avser när

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

det gäller rörelsefastigheter främst bank- och kontorsutrymmen,

och när det gäller övriga materiella tillgångar främst IT-utrustning

och bilar. Avskrivningsperioden är oftast fasta perioder mellan

– år me1–9 år med en genomsnittlig leasingperiod om  år. För ytd en genomsnittlig leasingperiod om 5 år. För ytterligare

information om hantering av leasingavtal se punkt e punkt 14 .

avskr9vni3gar

Avskrivningar är uppgjorda på basis av tillgångarnas förväntade

ekonomiska livslängd. Samtliga avskrivningar är linjära.

Byggnader ........................................................................................................ g år0 år

Byggnaders tekniska utrustning .................................................................. år12 år

Ombyggnad i hyrda lokaler kundutrymmen ............................................ år5 år

Ombyggnad i hyrda lokaler övriga utrymmen ....................................... år10 år

Maskiner och inventarier ........................................................................g––10 år

Övriga materiella tillgångar ....................................................................... –3– år5 år

Tillgångar med nyttjanderätt …………………………………………………… ........–1– år9 år

Jordområden avskrivs inte .

nedskrivningar

Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastställa om det

ﬁnns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indi-

kation uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av

försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. En nedskrivning

redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider åter-

vinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs endast

om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna för ned-

skrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt uppgå

till bokföringsvärdet före nedskrivning.

13. Avsättningar

En avsättning redovisas när koncernen har en beﬁntlig förpliktelse som

en följd av en inträad händelsen följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utﬂöde av

resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att

reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras. Avsättningen värderas till nuvärdet av uppskattat utﬂöde.

Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov,

så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukture-

ring avses genomgripande organisationsförändring, till exempel

genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller

nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att

en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det

har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att

företaget kommer att genomföra omstruktureringen.

Avsättningar till omstruktureringsreserv rörande övriga kostnader

redovisas i balansräkningen när koncernen har fastställt en utförlig

och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen

har påbörjats eller blivit oentligt tffentligt tillkännagiven.

Avsättningar rörande rättegångskostnader redovisas när kon-

cernen har identiﬁerat den beﬁntliga förpliktelsen och fastställt det

troliga utﬂödet av resurser som kommer att krävas vid en reglering.

Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska för-

delarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga

ut gifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser.

En eventualförpliktelse återﬁnns när det ﬁnns ett möjligt åtagande

som härrör från inträrån inträffade händelser och vars förekomst bekräftas

endast av en eller ﬂera osäkra framtida händelser utom koncernens

kontroll eller när det ﬁnns ett åtagande som inte redovisas som en

skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utﬂöde av

resurser kommer att krävas eller inte kan beräknas med tillräcklig

tillförlitlighet. En eventualförpliktelse redovisas inte som en avsätt-

ning i rapporten över ﬁnansiell ställning utan för eventualförpliktelser

lämnas upplysningar i noterna till koncernens ﬁnansiella rapporter.

1. Lea4. Leasingavtal

IFRS  tS 16 tar bort leasetagarens krav på att skilja mellan ﬁnansiella och

operationella leasingavtal och kräver att leastagaren redovisar nyttjan-

derätter och leasingskulder för de allra ﬂesta leasingavtalen i balans-

räkningen. Ålandsbanken tillämpar de undantag som standarden tillåter

avseende leasingavtal på  månader eller koal på 12 månader eller kortare (korttidsleasingavtal)

och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde.

Dessa leasingavtal redovisas som kostnader i resultaträkningen.

leasingav4  al där ålandsbanken   är leasetagare

När ett avtal ingås bedömer Ålandsbanken om avtalet är, eller

innehåller, ett leasingavtal, vilket deﬁnieras som att avtalet överlåter

rätten att under en viss period bestämma över användningen av en

identiﬁerad tillgång, i utbyte mot ersättning. Tillgångar och skulder

som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet av

framtida leasingbetalningar diskonterade med den marginella låne-

räntan. Ålandsbanken omprövar om ett avtal är, eller innehåller, ett

leasingavtal endast om villkoren i avtalet ändras. Ålandsbanken är

exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetal-

ningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasing-

skulden förrän de träder i kraft. När justering av leasingbetalningar

baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasing-

skulden och justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster

hänförlig till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.

Tillgångar med nyttjanderätt tas vid avtalets ingång upp bland

materiella tillgångar och motsvarande ﬁnansiell leasingskuld bland

övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av leasingavtal till det

belopp som motsvarar den leasade tillgångens verkliga värde eller det

lägre nuvärdet för minimileasingavgifterna. Leasingperioden fastställs

utifrån den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med

en bedömning av både perioder som omfattas av en möjlighet att

förlänga leasingavtalet (och rimligheten att så också görs), samt en

bedömning av perioder som omfattas med möjlighet att säga upp

leasingavtalet om säkerhet föreligger att inte utnyttja det alternativet.

Avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den

kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden redovisas som

räntekostnad enligt eekffektivräntemetod.

Nedskrivning redovisas efter individuell bedömning av behovet.

leasingav4  al där ålandsbanken   är leasegivare

När Ålandsbanken är leasegivare fastställs det vid varje leasingavtals

inledningsdatum huruvida leasingavtalet ska klassiﬁceras som ett

ﬁnansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Ett ﬁnansiellt leasing-

avtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med

ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till

leasetagaren. Ålandsbankens leasingverksamhet, som leasegivare,

utgörs av ﬁnansiell leasing och redovisas som lånefordringar.

Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar.

Skillnaden mellan framtida leasingbetalningar och nuvärdet av

framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför

att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som

ränteintäkter, dels i balansräkningen såsom amortering.

Då leasegivare bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassiﬁ-

ceras leasingavtalet som operationellt. Ålandsbanken redovisar

leasingavgifter för operationella leasingavtal som intäkt linjärt över

leasingperioden bland Övriga intäkter, se not K. Ålandsbanken ter, se not K10. Ålandsbanken

klassiﬁcerar avtalen om vidareuthyrning baserat på nyttjanderätten

som uppkommer från huvudleasingavtalet, inte baserat på den

underliggande tillgången.

1. Intäk5. Intäkter

IFRS  IntäkS 15 Intäkter från avtal med kunder innebär att koncernen ska

redovisa intäkter till ett belopp som återspeglar den ersättning som

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte att koncernen

överför varor eller tjänster till kund.

räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader för ﬁnansiella instrument beräknas

enligt eenligt effektivräntemetod. Metoden redovisar instrumentens intäkter

och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perio-

den fram till förfallodagen. Beräkningen innefattar avgifter som

erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av eekffektiv-

räntan, transaktionskostnader och alla över- och underkurser.

provisionsnetto

Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultat-

räkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader.

Provisionsintäkter redovisas när tjänsten utförs vilket sker vid den

tidpunkt när kontrollen över tjänsten är överförd till kunden och

koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande. Som provisionsintäkter

redovisas courtage, olika former av förvaltningsavgifter, betalnings-

provisioner och kortavgifter. Valutaprovisioner kopplade till kunders

betalningar och värdepappershandel redovisas som betalningsprovi-

sioner och värdepappersprovisioner. Enskilda uppläggningsavgifter

för lån och löftesprovisioner uppgående till väsentliga belopp periodi-

seras över kreditens löptid och ingår i räntenetto. Ingen information

lämnas om återstående prestationsåtaganden som har en ursprunglig

förväntad löptid på högst ett år eller om Ålandsbanken har rätt till

ersättning från en kund till ett belopp som direkt motsvarar värdet för

kunden av Ålandsbankens prestation som uppnåtts till dato som är

tillåtet enligt IFRS . ProvisionskostS 15. Provisionskostnader är transaktionsberoende

och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter.

Intäkterna debiteras löpande. För provisioner som gäller ﬂera år

redovisas enbart den andel som avser tjänster som kunden erhållit

under ifrågavarande räkenskapsperiod.

Provisionsintäkter och -kostnader redovisas när tjänsten utförs.

För provisioner som gäller ﬂera år redovisas enbart den andel som

gäller räkenskapsperioden.

nettoresult at finansiell  a poster til0

 verkligt värde

Under Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde redovisas

realiserade och orealiserade vinster och förluster från ﬁnansiella

instrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen,

samt den ineekffektiva delen vid säkringsredovisning.

Under nettoresultat från valutaverksamhet redovisas resultatet av

kursdikursdifferenser som uppkommer vid omräkning till euro av tillgångar

och skulder.

Realiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderats i

övrigt totalresultat redovisas som Nettoresultat från ﬁnansiella poster

till verkligt värde. I orealiserade värdeförändringar från skuldebrev

som värderas i övrigt totalresultat ingår förväntade kreditförluster

och modiﬁeringsresultat.

94--intäkter

Dotterbolaget Crosskey erbjuder IT-tjänster som omfattar design,

implementering och supporttjänster. Intäkterna värderas utifrån den

ersättning som speciﬁceras i avtalet med kunden. Systemförsäljning

med betydande anpassningar hanteras som långfristiga projekt.

Avtal kan inkludera ﬂera olika prestationsåtaganden, exempelvis

systemutveckling och licenser. Om avtal innehåller ﬂera prestations-

åtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestations-

åtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I de fall för-

säljningspriset inte är direkt observerbart, uppskattas priset baserat

på en förväntad kostnad plus en vinstmarginal. Intäkter för system-

licens från långfristiga projekt redovisas som intäkt utgående från

färdigställandegraden, då denna på ett tillförlitligt sätt kan fastställas.

Färdigställandegraden fastställs skilt för varje projekt som andelen

utfört arbete vid bokslutstidpunkten jämfört med projektets beräk-

nade totala antal arbetstimmar. Uppskattningar gällande intäkter,

kostnader, eller färdigställandegraden av projekt revideras om

omständigheterna förändras. Ökningar och minskningar i bedömda

intäkter eller kostnader på en ändrad uppskattning redovisas i resultat-

räkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till

revisionen blev kända. Om det är sannolikt att de totala utgifterna

kommer att överskrida de totala intäkterna för projektet redovisas

den förväntade förlusten genast som kostnad. Om avtalet är på

löpande räkning baserad på pris per timme, redovisas intäkten i

den utsträckning Crosskey har rätt att fakturera kunden.

övriga  intäkter

Som övriga rörelseintäkter redovisas bland annat utdelningar från

aktier och andelar samt utdelningar från tillgångar som värderas till

verkligt värde via resultaträkningen. Här redovisas även realisations-

vinster vid avyttring av anläggningstillgångar och hyresintäkter från

förvaltningsfastigheter. Hyresintäkter redovisas linjärt i resultat-

räkningen baserat på villkoren i leasingavtalet.

1. E6. Ersättningar till anställda

pensionsansvar

Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av

dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgifts-

bestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka

koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk

enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala

ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att

fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för

avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som

personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställ-

ning redovisas som förmånsbestämda planer.

Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats genom ArPL-

försäkring (avgiftsbestämd plan) Det ﬁnns även en äldre lösning via

pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s., en så

kallad A-stiftelse; förmånsbestämd plan) som är stängd sedan dan 199. 1.

Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade

BTP-planen som är avgif1-planen som är avgiftsbestämd. Ett fåtal tidigare tecknade

förmånsbestämda pensionsplaner inom BTP ﬁnn2 ﬁnns fortfarande kvar.

Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad

på lön och anställningstid, vilket innebär att arbetsgivaren bär alla

väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majo-

riteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen

avskilt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa.

Som nettotillgång i balansräkningen avseende de förmånsbaserade

pensions planerna redovisas förvaltningstillgångarna minskade med

pensionsförpliktelserna. Aktuariella vinster och förluster på pensions-

förpliktelsen samt avkastning som överstiger den beräknade avkast-

ningen på förvaltningstillgångarna redovisas i övrigt totaltresultat.

Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbestämda

planer utgörs av nettot av följande poster, som samtliga ingår

i personal kostnader:

• Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av den

beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräkningen av

intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål

för aktuariella antaganden.

• Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensionsskulden

har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning

av årets räntekostnad används aktuell swapränta (räntan vid årets

början) för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning

av pensionsskulden.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

• Beräknad avkastning (ränta) på förvaltningstillgångarna. Räntan

på förvaltningstillgångar redovisas i resultatet med tillämpning av

samma ränta som vid fastställande av årets räntekostnad.

• Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av

koncernens förmånsbestämda planer är förenad med ett ﬂertal

bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan

på redovisade belopp.

Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas

vid den tidigaste av följande tidpunkter; när ändringen i planen

eller reduceringen inträar eeller reduceringen inträffar eller när företaget redovisar relaterade

omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning.

Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.

17. Eget kapital

innehav   are av övrigt primärkapital

Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT). Des1). Dessa instru-

ment klassiﬁceras som eget kapital eftersom dessa instrument inte

innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapitalbelopp eller

ränta till innehavarna. Om instrumentet innefattar ett krav på ränte-

betalning, beroende på om en framtida osäker händelse bortom både

emittentens och innehavarens kontroll inträar eller inte inträroll inträffar eller inte inträffar,

ska instrumentet klassiﬁceras som en ﬁnansiell skuld. Ålandsbanken

behandlar betalningar på ﬁnansiella instrument klassiﬁcerade som

eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning,

och därför redovisas sådana betalningar som utdelningar. Betalning

erläggs kvartalsvis och ränta är  månader Stiba är 3 månader Stibor plus , procentor plus 3,75 procent.

1. A8. Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har i sin ersättningspolicy möjliggjort att delar av ersätt-

ningen till de anställda kan regleras genom egna aktier, vilket redovisas

som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet beräknas vid

tilldelningstidpunkten och fördelas över intjäningsperioden, samtidigt

som motsvarande ökning av eget kapital redovisas. Kostnaden utgår

från det verkliga värdet på aktierna vid tilldelningstidpunkten. Aktiernas

verkliga värde beräknas vid tilldelningstidpunkten utgående från aktier-

nas noterade marknadspris. En bedömning av hur många aktier de

anställda kommer att intjäna görs vid beräkning av redovisad kostnad

för aktierelaterade ersättningar i enlighet med villkor i koncernens

ersättningspolicy (exempelvis fortsatt anställning). Vid varje rapport-

periods slut omprövar företags ledningen sina bedömningar om hur

många aktier som kommer att bli intjänade.

1. Inkoms9. Inkomstskatt

Inkomstskatt i resultaträkningen innefattar aktuella skatter för koncer-

nen baserat på skattepliktigt resultat för året, tillsammans med skatte-

justeringar för föregående år samt förändringar i uppskjutna skatter.

Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen som kostnad, förutom i

fråga om poster som redovisas i övrigt totalresultat, varvid också skatte-

eekeffekten redovisas som en del av övrigt totalresultat. Uppskjuten

skattefordran eller skuld har fastställts för temporära skillnader mellan

skattemässigt värde för tillgångar och skulder och deras redovisade

belopp, genom användande av skattesatser som gäller för framtida

perioder. De uppskjutna skatteskulderna och skattefordringarna

beräknas enligt skattesatser som förväntas gälla i respektive land när

skatten materialiseras (lag är godkänd men har ännu inte trätt i kraft).

En uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sanno-

likt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot

vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas.

2. Anläggningstil0. Anläggningstillgångar som innehas för

försäljning samt avvecklade verksamheter

En anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp, klassiﬁceras som att

den innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att

återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Tillgången eller avyttringsgruppen måste vara tillgänglig för omedelbar

försäljning i beﬁntligt skick och utifrån villkor som är normala.

Det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

En fullbordad försäljning förväntas bli redovisad inom ett år. En av-

vecklad verksamhet representerar en självständig rörelsegren eller

en väsentlig verksamhet inom ett geograﬁskt område eller ett

dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas.

Anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som innehas för

försäljning redovisas på egen rad i balansräkningen och värderas

till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet

efter avdrag för förväntade försäljningskostnader. Skulder som är

relaterade till anläggningstillgångarna redovisas också på egen rad

i balansräkningen. Inga anläggningstillgångar som innehas för

försäljning ﬁnns vid utgången av gången av 202 eller 1 eller 2022.

21. Rörelsesegment

Koncernen rapporterar rörelsesegment i enlighet med IFRS , vilket S 8, vilket

innebär att segmentrapporten speglar den information som företags-

ledningen i koncernen erhåller. Koncernens VD har identiﬁerats som

högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen rapporterar de olika

aärsaffärsverksamheterna som rörelsesegment. En aärsesegment. En affärsverksamhet är

en grupp avdelningar och bolag som tillhandahåller produkter eller

tjänster som har risk och avkastning som avviker från övriga aviker från övriga affärs-

verksamheter. Koncerninterna transaktioner sker till marknads-

mässiga priser.

2. Li2. Likvida medel

Med likvida medel avses kassa och tillgodohavanden vid central-

bankerna i Finland och Sverige som fritt kan disponeras. Med

tillgodohavanden avses medel som är tillgängliga när som helst.

Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.

Likvida medel i kassaﬂödesanalysen deﬁnieras i enlighet med IAS S 7,

och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som

likvida medel.

2. Bet3. Betydande bedömningar

och osäkerhet i uppskattningar

Upprättande av bokslut i enlighet med IFRS kräver att företagsled-

ningen i vissa fall gör bedömningar och uppskattningar om framtiden

som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redo-

visade beloppen för tillgångar och skulder, intäkter och kostnader,

samt upplysningar om förbindelser. Även om gjorda bedömningar

och uppskattningar bygger på företagsledningens bästa vetande om

aktuella händelser och åtgärder vid tidpunkten för bedömningen,

kan det verkliga utfallet avvika från dessa bedömningar och uppskatt-

ningar. De betydande redovisningsmässiga bedömningar som gjorts

vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avser främst

nedskrivning av låne- och kundfordringar. De källor till osäkerhet

i uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det

på följande årets ﬁnansiella rapporter beskrivs nedan.

  värdering av lå-  ne- och kundfordringar

Låne- och kundfordringar som är deﬁnierade att ingå i Stadie  t ingå i Stadie 3

genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje

fordran. Exponeringar som är föremål för individuell prövning identi-

ﬁeras på basen av underlag som omfattar kunder med fallerade

engagemang eller engagemang som sannolikt kommer att fallera

under en kvartalsperiod. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt

återvinningsvärde. Det uppskattade återvinningsvärdet bygger på en

bedömning av motpartens ﬁnansiella återbetalningsförmåga och

antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter.

För de koncentrationer som inte enligt individuell bedömning har

nedskrivningsbehov, görs nedskrivningar enligt en modell som base-

ras på förväntade kreditförluster (”expected credit loss”). Modellen,

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

som utgörs av en tre-stadiemodell, tar sin utgångspunkt i föränd-

ringar i kreditrisken hos de ﬁnansiella tillgångarna. En bedömning av

företagsledningen kan krävas i synnerhet avseende information som

påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster såsom tidigare

händelser, nuvarande omständigheter och rimliga veriﬁerbara prog-

noser av framtida ekonomiska förhållanden som kan påverka fram-

tida förväntade kassaﬂöden. För ytterligare information, se not K.14.

aktuariell a beräkningar  a v pensionså4aganden

Framtida pensionsskuld beräknas genom försäkringsmatematiska

kalkyler. Som bas för beräkningen ﬁnns antaganden om diskon-

terings ränta (swapränta med maturitet som motsvarar pensions-

skuldens förväntade tidslängd), löneökning (förväntad framtida

ökning för pensioner), inﬂation, personalomsättning samt förväntad

avkastning på tillgångar. För ytterligare information, se not Kterligare information, se not K4.4.

finansi ella instrume nt värderade

 till v erkligt värde

För att fastställa verkligt värde för ﬁnansiella instrument görs

bedömningar som kan ha betydande inverkan på redovisade belopp.

Bedömningar som avses omfattar val av värderingstekniker,

bedömning av om marknader är aktiva samt om vilka marknads-

parametrar som kan observeras. Vid användning av värderingstekniker

används i så stor utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men

ifall detta inte är möjligt krävs uppskattningar av företagsledningen

för att erhålla verkligt värde.

Om verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar inte kan erhållas från

noteringar på en aktiv marknad beräknas de med hjälp av olika

värderingstekniker, inklusive matematiska modeller. Företagsledningen

bedömer vilka marknadsnoteringar som är mest lämpade och vilka

matematiska modeller som skall tillämpas i koncernen. För ytterligare

information, se not K.18.

  värdering av goodwill

Goodwill testas årligen för behov av nedskrivningar genom en

beräkning av om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet.

Nedskrivning görs genom att diskontera framtida förväntade

kassaﬂöden i kassagenererande enheter. Framtida förväntade

kassaﬂöden bygger på av företagsledningen uppskattade kassaﬂöden.

En förändring i uppskattningen av framtida kassaﬂöden, som en följd

av konjunkturnedgång, nya konkurrenter eller prispress, kan leda till

nedskrivning av goodwill.

värde ring a v förvaltningsfastigheter

oc h rörel3efa3tighe4er

Företagsledningen gör årligen en genomgång av förvaltnings fastig-

heter och rörelsefastigheter för att fastställa om det föreligger något

nedskrivningsbehov. Vid indikation om nedskrivningsbehov fast-

ställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och

nyttjandevärdet på tillgången, varefter nedskrivning redovisas i

resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider återvinningsvärdet.

Uppskattningen av värden på tillgångarna görs av externa oberoende

värderare. För ytterligare information, se not Ka7.

leasingav4al

Vid bedömning av nuvärdet av tillgångar med nyttjanderätt och till-

hörande leasingskuld görs uppskattningar gällande fastställande av

leasingperiod och val av diskonteringsränta. När leasingavtalets längd

fastställs, beaktar företagsledningen all tillgänglig information som

ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption eller

att inte utnyttja en option för att säga upp avtalet.

 värdering a v uppsk juten skat4

En uppskjuten skattefordran redovisas för fastställda beskattnings-

bara förluster i den utsträckning det är sannolikt att framtida

beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma. Företagsledningen

bedömer löpande när uppskjuten skatt bör redovisas i koncernen

utgående från förväntad framtida resultatutveckling. Vid varje balans-

dag bedöms om redovisad uppskjuten skatt är befogad utgående

från storleken på förväntade framtida skattemässiga intäkter.

För ytterligare information, se not K.28.

aktierelater ad er3ät4ning

Vid beräkning av redovisad kostnad för aktierelaterade ersättningar i

enlighet med koncernens ersättningspolicy uppskattar företagsled-

ningen hur många aktier de anställda kommer att tilldelas. Kostnaden

utgår från det verkliga värdet på aktierna vid utdelningsögonblicket.

För ytterligare information, se not K.11.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. Koncernens ri3. Koncernens riskhantering

1. Risker i bankens verksamhet

1.1 R  1.1 Riskprofil och risk20tit

Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet.

Ålandsbanken har en låg riskprofil med ett konservativt förhåll-

ningssätt till risk. Målsättningen är att all risk ska härstamma från

den normala affärsverksamheten. Med det följer att riskerna i

huvudsak utgörs av affärsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk, marknads-

risk samt operativ risk. Riskerna ska vara anpassade efter bankens

riskkapacitet, det vill säga att förluster relaterade till dessa risker ska

kunna täckas med bankens kapitalbas och resultat. Bankens låga

riskprofil återspeglas i de låga förluster relaterade till finansiella och

operativa risker som uppstått genom åren.

Tabell l 1..1..1

Riskproﬁl per riskkategori

Risktyp Riskproﬁl Riskhantering

AAffärsrisk Bankens aäs affärsrisk är generellt sett låg. Kostnader till följd

av ändrade regelverk och teknikskiften kan påverka Ålands-

bankens lönsamhet relativt sett mer än andra då banken är

en liten aktör.

Styrelsen och koncernledningen och därtill hörande kom-

mittéer arbetar kontinuerligt med att identiﬁera samt hitta

lämpliga åtgärder för att hantera aärra affärsrisken. Bland annat

har banken ingått ﬂera partnersamarbeten för att diversi-

ﬁera intäktskällorna samt uppnå kostnadsfördelning.

Kreditrisk Ålandsbankens prioriterade kundgrupp är privatpersoner

på Åland, ﬁnska fastlandet och Sverige med god ekonomi

och, undantaget Åland, geograﬁskt begränsat till storstads-

områden. På Åland ﬁnns också en företagsaaffär.

Styrelsen fastställer ramverket för kreditgivning och

kreditriskhanteringen. Kreditens storlek och risknivå avgör

kreditbeslutsnivån, där styrelsen utgör den högsta nivån.

Kreditrisken i den dagliga verksamheten hanteras utgående

från god kännedom om kunden samt analys av kundens

återbetalningsförmåga och de säkerheter som kunden

ställer. För exponeringar i företagsportföljen görs en årlig

föredragning för analys av kunden. Kreditrisken i banken

hanteras även genom av styrelsen fastställda limiter – till

exempel begränsas maximal exponering mot vissa bran-

scher och motparter. Motpartskreditrisk (primärt ﬁnansiella

institut) hanteras genom en utvärderingsprocess som

primärt fokuserar på institutets rating samt andra relevanta

nyckeltal, samt risklimiter.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är en dynamisk risk som kan skifta snabbt.

Som liten aktör kan dessa snabba skiften få stor påverkan

på Ålandsbankens tillgång till likviditet.

Styrelsen fastställer ramverket för likviditetshantering och

likviditetsriskhantering. Den dagliga likviditetshanteringen

sker inom treasuryfunktionen. Likviditetsrisken hanteras

främst genom en väldiversiﬁerad ﬁnansieringsstruktur

och en likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar.

Likviditetsrisken regleras även genom av styrelsen fast-

ställda limiter.

Marknadsrisk Ränterisk i bankboken är strukturell till sin karaktär

och betraktas som en betydande men hanterbar risk.

Valutarisken är främst av strukturell karaktär och

förekommer framförallt i svenska kronor genom bankens

svenska ﬁlial.

Styrelsen fastställer ramverket för hantering av marknads-

risk. Den dagliga hanteringen av marknadsrisker sker inom

treasuryfunktionen. Ränterisker hanteras med limiter för

räntenettorisken samt värdeförändringsrisken och genom

användning av derivat. Valutarisker hanteras främst genom

matchning samt genom limiter.

Operativ risk Bankens operativa risker ska relatera till aärffärsverksamheten

och riskerna ska förebyggas och begränsas till vad som är

ekonomiskt motiverat. Bankens riskaptit för aaptit för affärskritiska

produkter, tjänster och IT-lösningar är låg. Ingen operativ

risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga verksamhe-

ten eller hota konsumentskyddet för Ålandsbankens kunder.der.

Styrelsen fastställer ramverket för hantering av operativa

risker. Den dagliga hanteringen av operativa risker sker

primärt inom aärffärsverksamheten. Operativa risker hanteras

genom årliga självutvärderingar, uppdaterade kontinuitets-

planer, kontinuitetsövningar, incidentrapportering samt upp-

rätthållande av internt regelverk och interna utbildningar.

1.1. Kredit1 Kreditrisk

Kreditrisk avser risken för förluster till följd av att en kund inte kan

fullgöra sina åtaganden gentemot banken och att ställd säkerhet

inte täcker bankens fordran gentemot kunden. Kreditrisk i

utlåningsverksamheten är en risk som uppkommer naturligt i

bankverksamheten. Kreditrisk uppstår också inom ramarna för

finansieringsverksamheten i Bankens likviditetsförvaltning.

Kreditrelaterade koncentrationsrisker inom utlåningsverksamheten

kan uppstå genom grupper av exponeringar vars fallissemangsrisk

uppvisar en betydande grad av samvariation. De koncentrations-

risker som bedöms vara relevanta för Banken är koncentration mot

enskilda motparter (namnkoncentration), koncentration mot

enskilda branscher (branschkoncentration) samt koncentration

inom enskilda länder (geografisk koncentration).

Bankens övergripande kreditstrategi samt aptit för kreditrisk

fastställs av bankens styrelse.

1.1. Lik.2 Likviditetsrisk

Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra betalningsförplik-

telser vid förfallotidpunkt på grund av brist på likvida medel eller att

förpliktelserna kan fullgöras endast genom att erhålla betalnings-

medel till avsevärt högre kostnad eller genom att realisera positio-

ner till avsevärt lägre marknadspris än förväntat. Likviditetsrisk är en

risk som uppkommer naturligt på grund av bankens verksamhet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Banken eftersträvar att begränsa likviditetsrisken framför allt

genom att inte vara beroende av andra finansieringskällor för utlå-

ningen än kunddepositioner och säkerställda obligationer. För att

säkerställa tillgång till likviditet även under perioder utan externa

upplåningsmöjligheter ska banken ha en likviditetsreserv samt en

väl diversifierad instrument- och förfallostruktur på sin upplåning.

.1..1.3 Kapitalrisk

Kapitalrisk avser risken att banken inte har en tillfredställande

nivå eller sammansättning av kapital för att täcka externa krav och

samtidigt stödja affärsverksamheten under normala eller stressade

förhållanden.

Banken strävar efter att upprätthålla en stark kapitalposition i

förhållande till bankens aggregerade riskexponering. Kapitalbeho-

vet utvärderas minst årligen inom ramen för den interna kapital-

och likviditetsutvärderingen.

1.1. Marknadsrisk .4 Marknadsrisk

Marknadsrisk avser risken för att resultat, eget kapital eller värde

minskar till följd av förändringar i priser och riskfaktorer på finansiella

marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutarisk och aktierisk.

Inom ramarna för bankrörelsen uppkommer oundvikligen struktu-

rella risker avseende ränterisk (räntenettorisk respektive värdeföränd-

ringsrisk) och valutarisk. Banken strävar efter att i huvudsak begränsa

dessa risker.

Koncernen har en strukturell valutarisk i svenska kronor till följd av

verksamheten i Sverige. Risken hanteras genom aktiva beslut.

Aktierisk avser risken för värdeminskning på grund av förändringar

i kurser på aktiemarknaden. Banken bedriver ingen handel för egen

räkning.

.1..1.5 Affärsrisk

Affärsrisk avser risken för lägre intjäning på grund av försämrade

affärsförhållanden. Affärsrisk uppstår naturligt i all affärsverksamhet

och går inte att undvika. Banken riktar sin verksamhet i huvudsak till

marknader och produkter som man verkar inom sedan tidigare och

har god kännedom om.

1.1. Operativ risk .6 Operativ risk

Operativ risk avser risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga

eller bristfälliga interna processer, mänskliga fel, systemfel eller

externa händelser. Legala risker inkluderas i operativa risker.

Operativa risker förekommer i all verksamhet, och det är således

varken möjligt eller optimalt att helt eliminera dem. Det är dock

viktigt att risktagandet är medvetet och att lämpliga åtgärder vidtas

då risker som identifieras är för stora. Vilken risknivå som anses vara

optimal fastställs av styrelsen och utgör bankens riskaptit.

1.2 R1.2 Riskorganisation

Styrelse

Verkställande direktör





Äger och hanterar

risker

• Aärsverksamhet

• Supportfunktioner

 

Oberoende mätning,

kontroll och rapportering

• Risk Control

• Operativa risker

och Säkerhet

• Compliance





Översyn och

utvärdering

• Internrevision

1...2. Sty1 Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för hantering och kontroll

av risker. Styrelsen definierar verksamhetens riskaptit och fastställer

årligen de policydokument som anger övergripande principer för

hantering av risker samt begränsningar i form av limiter som verk-

samheten har att hålla sig inom. Efterlevnad av riskhanteringsprinci-

perna och riskpositionerna övervakas regelbundet. Limitpositioner

och riskindikatorer rapporteras till styrelsen minst kvartalsvis.

Styrelsen godkänner också väsentliga metoder och modeller som

används för att mäta bankens risker.

Revisionskommittén bistår styrelsen inom övervakning av risk-

hantering, metoder och modeller för riskmätning, riskrapportering

samt intern kontroll.

1.. Verkst.2.2 Verkställande direktören och ledningsgrupp

Verkställande direktören utnämns av styrelsen. Verkställande direk-

tören ska säkerställa att hanteringen av risker sker i enlighet med de

principer och risktoleranser som styrelsen beslutat om. Detta sker

genom verkställande direktörens fastställande av riktlinjer, som har

sin utgångspunkt i de av styrelsen fastställda policydokumenten.

Verkställande direktören ska också säkerställa att bankens kompe-

tens och resurser är anpassade efter affärsverksamheten samt att

det finns tillräckliga resurser och system för kontroll och uppföljning.

Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande

ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens

affärsområden och stabsfunktioner och fungerar som rådgivare

åt verkställande direktören. Verkställande direktör och lednings-

gruppen erhåller regelbundet rapportering av bankens limit-

positioner och riskindikatorer.

Ärenden relaterade till vissa typer av finansiella risker hanteras

av kommittéer bestående av ledningsgruppsmedlemmar och andra

personer utnämnda av verkställande direktören. Bankens Asset and

Liability Committee (ALCO) är ett beslutsorgan, underställt verkstäl-

lande direktören, som hanterar frågor rörande finansiella risker,

likviditet, finansiering och kapitalallokering. Ledningsgruppens

Kreditkommitté fattar kreditbeslut i större kreditärenden för banken

enligt beslutade kreditlimiter.

1.. De tre förs.2.3 De tre försvarslinjerna

För att skapa en stark riskkultur som utmärker hela organisationen

baseras bankens riskorganisation på tre försvarslinjer, vilka har en

tydlig ansvarsfördelning mellan risktagare och kontrollfunktioner.

Första försvarslinjen

Första försvarslinjen omfattar affärsområden, dotterbolag och

Treasury samt tillhörande stödfunktioner. De ansvarar alla för den

risk som uppstår i den egna dagliga verksamheten, vilket innebär att

risktagande ska ske inom givna ramar samt att det finns processer

för mätning och kontroll.

Andra försvarslinjen

Den andra försvarslinjen omfattar de oberoende funktionerna

Risk Control, Operativa risker och Säkerhet samt Compliance, vilka

samtliga är underställda bankens Chief Risk Officer (CRO).

Risk Control ansvarar för löpande identifiering, mätning, analys,

kontroll samt rapportering av bankens finansiella risker. Det inne-

bär bland annat regelbunden kontroll av att bankens verksamhet

håller sig inom fastställda risktoleranser samt regelbunden

rapportering av bankens finansiella risker till styrelse, ledning

och tillsynsmyndighet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Risk Control ansvarar för att koordinera bankens interna kapital-

och likviditetsutvärderingar och för att utföra och analysera utfall

från stresstester och bedöma dess påverkan på kapitaltäckning och

likviditetspositioner. Risk Control ansvarar också för att koordinera

och uppdatera bankens återhämtningsplan och för uppföljning och

rapportering av återhämtningsplanens indikatorer.

Operativa risker och säkerhet är den enhet inom banken som

ansvarar för analys och rapportering av koncernens operativa risker

inklusive informationsförvaltning, dataskydd och fysisk säkerhet

samt upprätthållande av internt regelverk som berör enhetens

ansvarsområde.

Compliance ansvarar för att övervaka, kontrollera och verka för

att koncernen har en god regelefterlevnad. Compliance identifierar

risker relaterade till bristande regelefterlevnad bland annat genom

årliga riskanalyser inom områdena kundskydd, uppförande på mark-

naden, motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism

samt tillstånds- och tillsynsfrågor.

Tredje försvarslinjen

Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen Internrevision som är

direkt underställd styrelsen. Internrevisionen har till uppgift att

utvärdera koncernens riskhantering genom oberoende gransk-

ningar av processer, modeller och system. Internrevisionen

rapporterar sina iakttagelser till styrelsen.

1.3   1.3 modell för riskhantering

Bankens modell för riskhantering syftar till att identifiera, mäta,

kontrollera och rapportera riskerna i koncernen. Modellen är ut-

formad för att tillmötesgå såväl externa regelverkskrav som interna

krav och behov samt för att leva upp till god marknadspraxis.

Modellen består av:

• interna regelverk, fastställda av styrelse och verkställande direk-

tör. Regelverken fastställer ansvarsfördelning samt principer och

riktlinjer för hantering, mätning, kontroll och rapportering av

koncernens risker

• tydliga och dokumenterade processbeskrivningar

• system för mätning, uppföljning och kontroll av risker, anpassade

efter verksamhetens komplexitet och storlek

• efter verksamheten anpassade resurser och kompetenser

• regelbunden rapportering till styrelse och ledning

• incidentrapportering.

Bankens Asset and Liability Management-process (ALM-process)

syftar till att balansera den risk och den avkastning som uppstår i

bankens verksamhet på de finansiella marknaderna. En hög risk kan

äventyra framtida intäkter, skapa likviditetsbrist och hota bankens

överlevnad. Det är därför viktigt att bankens riskexponering över-

ensstämmer med dess riskaptit samt ger möjlighet att hantera

oväntade förluster till följd av ränteförändringar eller andra för

banken ofördelaktiga händelser i dess omvärld.

ALM-processen innehåller bland annat analys av strukturen på

räntebindningstid och förfall avseende tillgångar och skulder, strate-

gier för att säkra risker, kapitalplanering, finansieringsbehov och

stresstester. Processen består av såväl statiska som dynamiska scena-

rier, samt fördefinierade såväl som specifika för separata affärsbeslut.

2. Kreditrisk

Kreditrisk i utlåningsverksamheten är den största risken inom ban-

kens verksamhet. Kreditrisk avser risken för förluster till följd av att

en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot Banken och

att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker Bankens fordran.

Risken härrör till största delen från fordringar på privatpersoner och

icke-finansiella företag, i huvudsak på basen av beviljade krediter,

kreditlimiter och garantier.

Kreditrisk i treasuryverksamheten utgörs huvudsakligen av

risken för fallissemang hos emittenter av innehavda masskuldebrev

inom bankens balansförvaltning. Till denna kategori hänförs också

motpartskreditrisker som specifikt avser handel med derivat inom

balansförvaltningen.

Kreditrisk uppkommer också genom säkerhetskrav som banken

ställer på kunder som lånar värdepapper av banken samt ställer ut

derivat hos Nasdaq.

Kreditrisk omfattar även kreditkoncentrationsrisker såsom

namn-, bransch- samt geografisk risk.

2.1 2.1 riskhan4ering

Kreditriskhanteringen bygger huvudsakligen på formella kredit- eller

limitbeslut. Kreditbeslut ska baseras på kännedom om kunden.

I praktiken innebär detta att banken i första hand gör affärer med

kunder som är verksamma i de regioner där banken har kontor.

För företagskrediter gäller allmänt att kunden ska ha en kontakt-

person i banken som känner till kundens verksamhet och bransch

samt kreditengagemangets risker och säkerheter. För större företags-

kunder som ingår i företagsexponeringsklassen genomför banken

en kvalitativ bedömning av kunden, vilken ska revideras minst

årligen och föredras inför bankens kreditkommitté. Den kvalitativa

bedömningen utgör ett viktigt komplement till den statistiska

poängsättningen av företagskunden.

Beslut i kreditärenden som inte omfattas av kundansvarigas eller

enhetschefers mandat fattas av ledningsgruppens kreditkommitté. I

kreditkommitté ingår bland andra verkställande direktören, koncer-

nens Chief Risk Officer samt kreditchefer. Kreditkommittén behand-

lar i regel beslut för kreditärenden i storleksklassen  till  misen 2 till 10 miljoner

euro. Bankens styrelse fattar beslut i kreditärenden större än  törre än 10

miljoner.

Bankens kreditberedningsavdelning säkerställer att ärenden som

föredras i en kreditkommitté ger en heltäckande och korrekt bild av

kundens ekonomiska situation, framtida återbetalningsförmåga och

säkerheternas värde.

Kreditriskerna följs upp och analyseras centralt av Risk Control

som rapporterar direkt till den verkställande direktören och

ledningsgruppen månatligen samt till styrelsen kvartalsvis i

samband med koncernens riskrapport. Risk Control ska som en

del av andra försvarslinjen vara oberoende i förhållande till den

verksamhet som kontrolleras och inte delta i hanteringen av de

risker som kontrolleras.

Finansinspektionen informeras regelbundet om bankens

riskposition.

.2.1. S1 Säkerhetshantering och riskreducering

Banken begränsar sin kreditrisk i första hand genom att kräva till-

räckliga säkerheter av hög kvalitet. Säkerheter eliminerar eller redu-

cerar bankens förlust om kredittagaren inte kan fullfölja sina betal-

ningsförpliktelser. Krediter till privatpersoner och företag är som

huvudregel säkerställda. Detta gäller till exempel bostadsfinansie-

ring till privatpersoner, krediter till fastighetsbolag, värdepappers-

krediter till privatpersoner och företag samt diverse andra typer av

finansieringar. Krediter utan säkerhet kan beviljas då det rör sig om

mindre krediter till privatpersoner och endast i undantagsfall till

företag. I det senare fallet upprättas som regel särskilda lånevillkor,

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

som ger banken större rättigheter till omförhandling eller uppsäg-

ning av krediten.

Inom företagsutlåningen är det möjligt att använda kovenanter.

Kovenanterna kan vara av finansiell karaktär eller icke-finansiell

karaktär. De finansiella kovenanterna baserar sig i allmänhet på

olika finansiella nyckeltal medan de icke-finansiella kan begränsa

kundens handlingsfrihet.

Kreditriskreduceringstekniker (CRM) vid kapitalkravsberäkning

avser beaktandet av vissa godtagbara säkerheter som sänker kapi-

talkravet för kreditrisk. Såsom godtagbara säkerheter i kapitalkravs-

beräkningen beaktar banken bostäder, garantier ställda av stater,

kommuner och institut, depositioner i egen och annan bank samt

finansiella säkerheter.

Majoriteten av alla krediter beviljade till privatpersoner och före-

tag har en bostad eller annan fastighet som säkerhet. Bostadssäker-

heter som används för kreditriskreducering ska uppfylla särskilda

krav som kapitaltäckningsföreskrifterna ställer för att kunna godtas.

Bland annat ställs krav på regelbunden oberoende värdering och att

säkerheten överstiger fordran med ett väsentligt belopp, vilket

säkerställs genom belåningsgrader. Enligt kapitaltäckningsregel-

verket anses en exponering eller en del av en exponering som inte

överstiger  procent av faöverstiger 80 procent av fastighetens marknadsvärde vara fullt ut

säkrad. Uppföljning av bostadssäkerheternas marknadsvärden görs

kvartalsvis. Vid behov anlitas en extern värderare.

Utlåning sker även mot pantsättning av finansiella säkerheter

som till största del marknadsvärderas dagligen. Pantsatta finansiella

säkerheter består främst av aktier noterade på Helsingfors- och

Stockholmsbörsen, samt räntebärande värdepapper emitterade

eller förmedlade av i huvudsak nordiska kreditinstitut.

Genom att tillämpa belåningsgrader för säkerheter tar banken

höjd för en eventuell negativ prisutveckling för olika former av

säkerheter, exempelvis förändrade bostadspriser och kursutveckling

på finansiella säkerheter. Som huvudregel belånas bostadssäker-

heter som högst till –st till 70– procent av marknadsvärdet85 procent av marknadsvärdet. För finansiella

säkerheter bestäms belåningsgraden huvudsakligen efter likviditeten

och kreditkvaliteten på det finansiella instrumentet. Det beräknade

LGD-värdet för en exponering går hand i hand med LTV-värdet då

båda baseras på det tillgängliga marknadsvärdet i form av ställda

säkerheter i förhållande till exponeringen.

Banken tillämpar den fullständiga metoden för finansiella

säkerheter. Godkända finansiella säkerheter enligt kapitaltäcknings-

regelverket volatilitetsjusteras med av myndighet givna volatilitets-

justeringar och påverkar LGD-parametern för de exponeringar där

IRB tillämpas. För exponeringar där kapitalkravet beräknas enligt

schablonmetoden reduceras i stället exponeringsbeloppet för

exponeringarna innan dessa riskvägs.

Genom att använda sig av garantier ställda av bland annat stater

kan banken överföra hela eller delar av en exponering till en mot-

part med bättre kreditkvalitet vid beräkning av kapitalkrav. De främ-

sta tillhandahållarna av dessa former av kreditriskskydd är finska

staten och landskapet Åland. Inom bankens svenska verksamhet

säkerställer Boverkets garantier vissa finansieringslösningar i form

av byggnadskreditiv. Banken har även beviljats tillstånd att för en

begränsad portfölj också använda sig av garantier ställda av europe-

iska investeringsfonden.

.2.1. Hantering av kre.2 Hantering av kreditrisk i treasuryverksamheten

I treasuryverksamheten uppstår kreditrisk genom innehav av finan-

siella instrument inom löpande balansförvaltning och riskhantering.

Instrumenten utgörs i huvudsak av de masskuldebrev i bankens

likviditetsportfölj vilka till stor del är säkerställda obligationer och

statsobligationer samt värdepapper emitterade av multilaterala

utvecklingsbanker. Bankens limitramverk omfattar placeringsrikt-

linjer som bland annat anger hur placeringarna bör vara fördelade

mellan olika sektorer, exempelvis centralbanker, offentlig förvalt-

ning och institut.

Banken håller även en High Yield-portfölj som består av värde-

papper emitterade av motparter med lägre kreditbetyg eller som

saknar kreditbetyg. Motparterna i High Yield-portföljen har genom-

gått en utvärderingsprocess med höga kvalitetskrav och för samtliga

motparter görs en uppskattning av kreditvärdigheten utifrån en

analys av motparten och dess nyckeltal. Instrumenten utgörs i

huvudsak av skuldebrev emitterade av företag på den europeiska

marknaden. High Yield-portföljen omfattas av placeringsriktlinjer

fastställda av styrelsen.

I samband med att banken ingår derivatkontrakt med olika mot-

parter uppstår motpartskreditrisk. Motpartskreditrisken hanteras

genom nettningsavtal uppgjorda enligt ISDA-standard, vilka tillåter

att fordringar och skulder som löper under samma avtal med en och

samma motpart kan kvittas. Därtill tillämpas CSA-avtal vilka reglerar

utväxling av säkerheter. I syfte att minska kreditriskexponeringen

används central clearing för derivatinstrument.

.2.1. Kreditko.3 Kreditkoncentrationsrisk

Banken hanterar namn- och branschkoncentrationsrisk i kreditport-

följen genom att limitera enskilda motparter och vissa branscher.

För banker gäller lagstadgade gränser för koncentrationer mot

enskilda kunder eller kundhelheter.

Kvartalsvis rapporteras alla större kreditengagemang inom

respektive affärsområde till ledningsgruppen och även till

Finansinspektionen.

2.2 2 m  ätning av kreditrisk

Kreditriskuppföljning och analys av exponeringar mot privatperso-

ner och företag görs huvudsakligen med hjälp av bankens interna

riskklassificeringssystem. Banken har två interna riskklassificerings-

system för kreditrisk i utlåningsverksamheten, ett system för beräk-

ning av oförväntade förluster (kapitalkrav) och förväntade förluster

(EL) i enlighet med IRB, och ett system för beräkning av reservering

för framtida kreditförluster (ECL) i enlighet med IFRS . Båda riskS 9. Båda risk-

klassificeringssystem är utvecklade utgående från bankens egen

kreditstatistik för att uppskatta risken för fallissemang (PD) samt

förlustandelen vid fallissemang (LGD) hos bankens kreditkunder.

Estimeringen av riskparametrarna i de båda systemen är därför

långtgående samstämmiga.

Internt rapporteras bankens riskprofil fördelad på klasser,

migration mellan klasser samt jämförelser av faktisk andel fallisse-

mang och, i den utsträckning egna estimat används, av faktiska

LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar i den

kvartalsvisa riskrapporten.

Inom Risk Control finns från varandra avgränsade enheter för

modellutveckling och validering. Funktionerna har tydliga ansvars-

områden och rapporterar separat till avdelningschefen. Modellut-

vecklingsenheten ansvarar för utveckling, dokumentation och

implementation av interna modeller. Därtill görs löpande kvartals-

visa och årliga översyner, en fullständig översyn var tredje år samt

eventuellt efterföljande kalibrering av de riskmått och modeller

som tillämpas för riskklassificering. Löpande kontroller görs för att

säkerställa att risken mäts på ett tillförlitligt och konsekvent sätt.

Valideringsenheten ansvarar för att regelbundet utföra oberoende

utvärderingar av riskklassificeringssystemet. Resultatet av utvärde-

ringen rapporteras till styrelsen.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Internrevision utför oberoende kontroll av riskklassificerings-

systemet och dess användning i verksamheten. Banken får inte göra

väsentliga ändringar i sina interna modeller utan Finansinspektio-

nens godkännande.

..2.2. Användning a1 Användning av internmetoden för kreditrisk

Det interna riskklassificeringssystemet för IRB är en viktig hörnsten i

kreditbeviljningsprocessen och används bland annat för prissättning

av kreditrisk vid beviljandet av nya krediter. Dessutom används det

interna systemet vid månatlig kreditriskuppföljning och intern rap-

portering, intern kapitalallokering samt vid beräkning av riskjusterad

avkastning.

Interna riskklassificeringsmodeller för IRB tillämpas för expone-

ringar mot privatpersoner, mindre företag som kan klassificeras

som hushållsexponeringar samt större företag. Riskklassificerings-

systemet skattar dels sannolikheten för att en kund kommer att

fallera inom  månaderfallera inom 12 månader, dels hur mycket banken förlorar om

kunden fallerar.

För företag i hushållsportföljen bestäms den officiella PD-

klassificeringen, omfattande klassnummer och klassvärde, på basen

av den statistiska regressionsmodellen. För företag i företagsport-

följen bestäms den officiella PD-klassificeringen vid en årsföredrag-

ning, som bland annat baseras på den av modellerna föreslagna

PD-klassificeringen. För exponeringar i hushållsexponeringsklassen

estimerar banken själv LGD (A-IRB), medan för företagsexpone-

ringsklassen används av myndighet givna LGD-värden (F-IRB).

Bankens modeller för att skatta LGD för exponeringarna grundar sig

på statistiska analysdata som banken har lagrat om kundernas

återbetalningshistorik.

Vid beräkning av regulatoriska kapitalkrav kategoriseras expone-

ringar enligt bankens sjugradiga PD-skala för icke-fallerade expone-

ringar, där ett fastslaget klassvärde för PD används vid beräkningen

av kapitalkrav. Därtill finns en klass för krediter som har fallerat.

Vid kreditriskmodellering för företagskunder används dessutom

externa poängsättningsdata som bland annat grundar sig på

företagens finansiella nyckeltal.

Bankens modell för att framställa kapitalkrav och EL har både

element av så kallade point-in-time- (LGD) och through-the-cycle-

angreppssätt (PD) och baseras sammanfattningsvis på en hel kon-

junkturcykel inbegripet en lågkonjunktur. Eftersom EL antas vara

känd ska den även avdras bankens kapitalbas i den mån denna inte

täcks av bokförda kreditförlustreserveringar. Bokförda kreditförlust-

reserveringar är grundade på redovisningsprinciperna enligt IFRS . S 9.

ECL och regulatoriska kapitalkrav ingår i bankens rapportering till

ledning och styrelse och har en stark koppling till riskstyrning inom

bankens kreditriskhantering.

.. Användni2.2.2 Användning av schablonmetoden för kreditrisk

Banken tillämpar schablonmetoden för kreditrisk bland annat för

exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, expone-

ringar mot institut och aktieexponeringar. Exponeringar i den

svenska filialen hanteras i sin helhet enligt schablonmetoden.

Exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden delas in i

exponeringsklasser på basen av motpart, säkerhet eller typ av

fordran. Därefter tillämpas i regelverket fastslagna riskvikter för

respektive exponeringsklass. Riskvikter för institut, säkerställda

obligationer och företag i treasuryportföljen bestäms på basen

av extern rating. För exponeringar som inte har en extern rating

härleds riskvikten på basen av hemstatens rating.

..2.2. Kreditrisk enligt IFR3 Kreditrisk enligt IFRS  S 9

IFRS  föreskriver atS 9 föreskriver att kreditriskexponeringar ska delas in i tre

stadier. Stadie  ut. Stadie 1 utgörs av presterande exponeringar för vilka ingen

väsentligt ökad kreditrisk anses föreligga. Stadie  utgör. Stadie 2 utgörs av expo-

neringar som underpresterar och som anses ha en väsentligt

förändrad kreditrisk. En väsentlig ökning av kreditrisken anses ha

inträffat om exponeringens livstids-PD har ökat minst  gåat minst 3 gånger

jämfört med initial livstids-PD och den absoluta förändringen är

minst  procentenheterminst 10 procentenheter. Banken tillämpar kriteriet om  da. Banken tillämpar kriteriet om 30 dagars

försening som en back-stop. Exponeringar med belopp försenade

mer än  damer än 90 dagar eller som i andra avseenden uppfyller bankens

fallissemangsdefinition flyttas till stadie . s till stadie 3.

Nödlidande exponeringar utgörs av fordringar som uppfyller den

regulatoriska definitionen för fallissemang enligt kapitaltäcknings-

regelverkets artikel  eller som bettikel 178 eller som betraktas som nedskrivna enligt

redovisningsmässiga principer. Enligt bankens interna definition

inträffar fallissemang när en väsentlig förfallen kreditförpliktelse är

mer än  damer än 90 dagar sen eller när banken anser det osannolikt att gälde-

nären kan fullgöra sina förpliktelser gentemot banken, utan att

banken behöver tillgripa åtgärder som att realisera säkerheter eller

garantier. Vid bedömning av osannolikhet för betalning omfattas de

indikatorer som återfinns i kapitaltäckningsförordningens (CRR)

artikel .. Därutövertikel 178.3. Därutöver tillämpas andra indikatorer som bedöms

som ändamålsenliga utifrån bankens kreditriskhanteringsprocess.

Den redovisningsmässiga definitionen av nedskrivna fordringar

utgörs av de fordringar som redovisas i stadie , vilket i allt västadie 3, vilket i allt väsentligt

är samstämmigt med den regulatoriska definitionen av fallissemang.

I allmänhet använder banken enbart av specifika nedskrivningar och

inte gruppvisa reserveringar. Under . Under 2 g022 gjordes inga gruppvisa

reserveringar.

Anståndsåtgärder tillämpas för kreditengagemang där kunder

har uppenbara ekonomiska problem och där en justering av lånevill-

koren måste vidtas för att upprätthålla kundens återbetalningsför-

måga. Anståndsåtgärden utgör formellt en eftergift som banken

inte skulle ha gjort om kunden inte hade haft eller varit nära att få

ekonomiska problem. Tydliga tecken på ekonomiska problem kan

vara att kunden inte följer sin återbetalningsplan utan gör sig skyldig

till upprepade dröjsmål med betalningarna. Det kan även före-

komma fall där kunden meddelar kundansvarig om omständigheter

som innebär att villkoren behöver justeras för att korrigera en lång-

siktigt försvagad återbetalningsförmåga. Dylika justeringar innebär

exempelvis att banken kan överväga sänkt marginal, amorterings-

uppskov och/eller väsentligt förlängd återbetalningstid för krediten.

För att en exponering ska bedömas som att inte längre vara föremål

för anståndsåtgärder krävs att krediten sköts i enlighet med de krav

som externt regelverk ställer. Därtill krävs att den kundansvarige

gjort en ekonomisk analys som styrker att finansiella svårigheter

inte längre föreligger. En exponering som omfattas av anståndsåt-

gärder flyttas till stadie  i och med atadie 2 i och med att kreditrisken då bedöms ha

ökat väsentligt. Utökade anståndsåtgärder innebär att expone-

ringen blir oreglerad och därmed redovisas i stadie . adie 3.

Vid förflyttningar tillbaka till lägre stadier tillämpar banken

karenstider. För exponeringar i stadie  med minst  föradie 2 med minst 30 försenings-

dagar tillämpas en karenstid på sex månader och för krediter i stadie

 tillämpas en karenstid p3 tillämpas en karenstid på två månader. För exponeringar med

anstånd tillämpas en karenstid på  månader inå 24 månader innan exponeringen

kan återgå till stadie  givet att anstadie 1 givet att anståndsåtgärder inte längre

föreligger.

Modellen för beräkning av ECL baseras på krediternas årliga

framtida PD-, LGD- och EAD-värden, och beror ytterligare av kredi-

ternas diskonteringsränta. Vid framtagandet av ECL beräknas för

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

varje exponering dels en tolv månaders-ECL, dels en livstids-ECL

som tillämpas när en exponering bedöms ha en väsentlig ökning av

kreditrisken. Kreditförlustreserveringen för stadie  och stadie  adie 2 och stadie 3

baseras definitionsmässigt på livstids-ECL men skiljer sig åt då vissa

exponeringar i stadie  kaoneringar i stadie 3 kan omfattas av en individuell

nedskrivningsprövning.

Enligt bankens riktlinjer skrivs en fordran slutligen ned om kon-

kurs har bekräftats eller om medellöshet har hållits för sannolikt.

Exponeringen anses i detta skede utgöra en konstaterad kreditför-

lust för banken. Misskötta och försvagade kreditengagemang samt

trender för särskilda kreditriskindikatorer för utlåningen rapporteras

månatligen till verkställande ledning och kvartalsvis till styrelsen i

samband med koncernens interna riskrapport.

2.3  kreditriskexponering

Tabell .. redovisar utlåning tilell 2.3.1 redovisar utlåning till allmänheten fördelat enligt mot-

partens bransch- och geografiska tillhörighet. Banken har särskilt

identifierat utlåning till sjöfart och övrig fastighetsverksamhet som

segment inom kreditportföljen som har en förhöjd kreditrisk, därför

har specifika limiter satts av styrelsen för utlåning till dessa segment.

Koncernens derivatexponeringar vid utgången av året redovisas

i not K.25.

Tabell ..ell 2.3.1

Kreditriskexponering i utlåning till allmänheten

2021 2021

tusen euro

varav

motparter i

Finland

varav

motparter i

Sverige

varav

motparter i

Finland

varav

motparter i

Sverige

Privatpersoner

Bostäder  2 38 3 870   1 462 984 780  890   2 834 518  1 522  435  1 2 26 742

Värdepapper och övriga placeringar 433  199 316  109 68  482  439 834 314  471 80  295

Näringsverksamhet 85  243 76  006 815 85  267 80  092 921

Övrig privathushållning  372 489 139  290 185  758 366  585 144  460 190  227

Summa privatpersoner  3 27 4 802   1 994 388   1 035 94r  3 72 6 203  2 0 61 4rn   1 498 1ni

Företag

Sjöfart 30  659 12  307 17  933 53  642  30 867 19  328

Handel 38  640  34 906 997  40 986  38 568  2 342

Bostadsverksamhet 232  840  42 966 188  324 291  561 51  989 239  219

Övrig fastighetsverksamhet 190  827 101  418 65  175 157  366 125  164 31  858

Finans- och försäkringsverksamhet 223  935 166  385 43  433 216  906 176  163  38 946

Hotell- och restaurangverksamhet 3 1 966  27 606  1 947 33  407 31  261 2  146

Jordbruk, skogsbruk och ﬁske  10 279  9 369 0  9 826 9  826 0

Byggnadsverksamhet  53 984 23  475  27 691 49  306 26  160 22  470

Övrig industriverksamhet 35  417 3 0 942 2  111 37  962 33  980  3 982

Övrig serviceverksamhet 131  072 76  145  49 209 118  092 79  055  38 899

Summa företag  979 620 r5r  517 399  819   1 009 053 903  032 188  196

OOffentlig sektor och ideella organisationer 6 8 547 57  374  2 730 67  139 6 4 622 2  517

Utlåning till allmänheten  4 32 2 970   2 577 280  1 43 5 494   4 802 3er   2 729 141   1 899 894

Åtaganden utanför balansräkningen

Outnyttjade kreditmöjligheter 1  113  776 959  679

Övriga förbindelser  50 956 85  614

Summa åtaganden utanför balansräkningen  1 19 4 735   1 045 291

Tabellerna ..ellerna 2.3. och 2 och 2..3. red.3 redovisar kreditkvaliteten för de finansiella

instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kredit-

förluster enligt IFRS . Redovisade värden före reserS 9. Redovisade värden före reserveringar eller

nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och

per steg. Instrument för vilka ingen sannolikhet för fallissemang har

fastslagits redovisas som ograderade.

Fordringar vilka redovisas i stadie  enligt IFRtadie 3 enligt IFRS  vaS 9 var vid utgången av

året på en högre nivå än vid ingången av året. Redovisat bruttovärde

för fordringar som redovisas i stadie  uppgick till tadie 3 uppgick till 59, miljoner eu,0 miljoner euro.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Volymen krediter med anstånd har minskat under året, främst på

grund av att krediter som har omfattats av anståndsåtgärder har

uppfyllt alla kriterier för bedömningen att anståndsåtgärder inte

längre föreligger.

Tabell ..ell 2.3.4

Fordringar med anståndsåtgärder 2021 2021

tusen euro

Fordringar på allmänheten och oentlig seffentlig sektor

Fordringar utan förfallna belopp och fordringar med förfallna belopp  pp <= 3 daga0 dagar  7 006  14 635

Fordringar med förfallna belopp  pp > 3 dagar0 dagar 0 0

Fallerade fordringar 18  320 17  214

Balansvärde, brutto  25 329  31 849

Tabell ..ell 2.3.2

Kreditkvalitet 2021 2021

tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa

Utlåning till allmänheten

Låg risk  3 73 6 779 8  714 35  3 7 45 528  4 4 67 746

Medelrisk  281 579 133  904 0 415  483 231  805

Hög risk  6 653 77  134 111  83 899  42 088

Ograderade  2 299 10 146  2 456 517

Fallerade 3 6  182  69 488 75  673 60  332

Balansvärde, brutto  4 02 7 342  225 922 ie  781 2   323 039   4 802 487

Reservering för förväntad förlust –475 ––1  240 ––18  321 ––20  037 ––14  656

Balansvärde, netto   4 026 839 5 24 702 51  458   4 303 002  4 7 87 834

Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier

Låg risk  505 407 2 0  505 408 523  494

Medelrisk  7 685  4 306 0 11  991 1  292

Hög risk 54 21 0 75 14

Ograderade 6 45 778 0 0 6 45 778 516  123

Fallerade 508 561  1 799  2 868 4  370

Nominellt värde, brutto  1 1 59 435  4 890  1 798   1 166 120   1 045 291

Avsättning för förväntad förlust ––308 ––4 ––7 ––318 ––322

Balansvärde, netto (avsättning) ––363 ––4 ––7 ––318 ––322

Skuldebrev redovisade till upplupet anskaningaffnings-

värde

Låg risk 318  585 318  585  322 362

Balansvärde, brutto 318  53r 318  53r  322 395

Reservering för förväntad förlust ––114 ––114 ––114

Balansvärde, netto 318  474 318  471 322  247

Skuldebrev värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat

Låg risk 665  055 665  055 368  240

Balansvärde, brutto 965  055 965  055 368  246

Reservering för förväntad förlust ––99 ––99 ––30

Balansvärde, netto 992  956 992  956 193  2to

Tabell ..ell 2.3.3

Förfallna fordringar 2021 2021

tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa

Utlåning till allmänheten

Fordringar utan förfallna belopp   4 008 739 208  255 49  187   4 266 181  4 72 6 912

Fordringar med förfallna belopp  pp <= 3 da0 dagar 18  575 14  949  1 683 35  208  60 209

Fordringar med förfallna belopp  pp > 3 dagar0 dagar 0 2  740 18  910  21 650 1 5 367

Balansvärde, brutto  4 02 7 342  225 922 ie  781 2   323 039   4 802 487

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Tabell ..ell 2.3.5

Utlåning till allmänheten per säkerhetstyp 2021 2021

tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie adie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa

Fastigheter   4 987 128 243  707 47  711  5 27 8 547 5  749  748

Stats- och kommunborgen 144  992  6 982 795 152  769 144  422

Garantier  9 671 862 425 10  958 19  423

Finansiella säkerheter  888 237 10  683 302 899  222  914 075

Summa   6 030 057 262  234  49 232  6 34 1 495  6 81 6 188

Tabell l 3...1.1..1

Likviditetsreserv 2021 2021

tusen euro

Kassa och placeringar hos centralbank 341  980 893  711

Skuldebrev emitterade av stater och or och offentliga samfund 518  407 123  873

Säkerställda obligationer (rating lägst AA–) 295  428 268  708

Konton hos andra banker 17  413  33 881

Skuldebrev emitterade av ﬁnansiella företag  52 577 0

Summa  1 22 5 806   1 320 171

varav LCR-kvaliﬁcerade  1 13 2 382   1 264 727

. Lik3. Likviditetsrisk

3.1 R.1 Riskhantering

För att hantera likviditetsrisker har banken utformat ett ramverk

bestående av ett antal komponenter:

• Limiter som säkerställer att bankens riskaptit och risktolerans

följs.

• Kontinuerlig uppföljning och analys av bankens framtida

likviditetsbehov på såväl kort som lång sikt.

• En väldiversifierad finansieringsstruktur, ur såväl instrument-

som löptidsperspektiv.

• En portfölj av bostadskrediter vars kvalitet är sådan att

den upprätthåller bankens upplåning med säkerställda

obligationer även i ett stressat scenario.

• En väluppbyggd investerarbas.

• En likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar som

säkerställer tillgång till likviditet under en längre period med

begränsad tillgång till kapitalmarknadsupplåning.

Med hänsyn till bankens risktolerans har styrelsen fastställt limiter

bland annat för bankens likviditetstäckningsgrad, stabil netto-

finansieringsgrad, överlevnadshorisont samt för hur stor andelen

emitterade säkerställda obligationer får vara i förhållande till till-

gängliga säkerheter. Likviditetsrisken hanteras av Treasury som

ansvarar för att riskerna respekterar de limiter som fastslagits av

styrelsen. Likviditetsriskerna följs upp och analyseras centralt av

Risk Control som rapporterar direkt till verkställande direktören

månadsvis och till styrelsen kvartalsvis i samband med koncernens

riskrapport.

3..1..1 Lik viditetsreser v

I syftet att minska bankens likviditetsrisk håller banken en likviditets-

reserv med högkvalitativa tillgångar som ska fungera som alternativ

källa till likviditet i tider med begränsad eller utebliven möjlighet att

låna upp pengar på den externa kapitalmarknaden. Reserven kan

utgöras av kassa, konton i centralbank eller annan välrenommerad

bank med god rating, depositioner med kort löptid, innehav i egna

emitterade skuldebrev och värdepapper med sådan kreditkvalitet

att de är belåningsbara hos centralbank. Placeringarna regleras av

styrelsen. Storleken på likviditetsreserven ska vara sådan att likvidi-

tetstäckningsgraden och överlevnadshorisonten kan bibehållas på

eftersträvade nivåer.

.3.1. F.2 Finansiering

Banken eftersträvar en väldiversifierad finansieringsstruktur, ur

såväl instrument- som löptidsperspektiv. Banken avser att inte vara

beroende av enskilda deponenter, investerare, finansieringsinstru-

ment eller marknadssegment.

Bankens finansieringskällor utgörs, utöver eget kapital, huvud-

sakligen av depositioner från allmänheten, säkerställda obligationer,

bankcertifikat samt kort- och långfristig upplåning från kreditinsti-

tut. En långsiktig målsättning är att depositioner från allmänheten

står för mer än  proår för mer än 50 procent av finansieringen exklusive eget kapital.

Vid utgången av året utgjorde depositioner och säkerställda obliga-

tioner drygt t 80 procent av finansieringsstrukturen.

3.2   2 mätning av likvidi19tsrisk

Bankens balansräkning och dess förfallostruktur är en viktig para-

meter vid beräkning och analys av bankens likviditetsrisk. Utifrån

balansräkningen prognostiseras framtida kassaflöden som är ett

viktigt verktyg för att hantera och planera bankens likviditetsrisk

och upplåningsbehov.

Tabell .abell 2.. visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts 3.5 visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts

för bankens kreditriskexponeringar inom ramen för kreditgivning till

allmänheten fördelade enligt exponeringarnas stadie samt typ av

säkerhet. Tabellen omfattar endast sådana säkerheter som beaktas i

kapitaltäckningssammanhang.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Tabell ..ell 3.2.1

Återstående löptid 2021

tusen euro

Betalbar på

anfordran  m<3 mån –3– må6 mån 2––12 mån 1– år–5 år – år5–10 år >10 år Ej löptidsfrdelad Total

Tillgångar

Kassa och fordringar hos centralbanker 341  983 341  983

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 67  952 123  166  223 503 541  121 31  755 987  497

Övriga skuldebrev 9  916  2 564 12  480

Fordringar på kreditinstitut 42  583  42 583

Fordringar på allmänheten och oentlig seffentlig sektor 45  210 32 9 687 104  453 151  282 1   428 815 69 6 729   1 545 810 950   4 302 937

Aktier och andelar  55 599  55 599

Derivatinstrument  6 403  2 444 0  8 881 8  617 292 26  637

Immateriella tillgångar 20  621 20  621

Materiella tillgångar 35  544 35  544

Förvaltningsfastigheter 300 300

Övriga tillgångar 71  538 71  538

Summa 608  776  404 045  230 092 156  73r   1 988 735 739  66r   1 546 105 184  552  5 8 97 748

Skulder

Skulder till kreditinstitut 33  793 20 0 363 0 0 2 00 000 0 0 434  156

Skulder till allmänheten  3 3 34 867 743  812  39 408 42  234 21  748 0 0  4 1 82 068

Emitterade skuldebrev 212  661 47  947 244  154  287 872 0 0  792 634

Derivatinstrument  3 003 2  607  5 722 12  036 0 269  23 636

Övriga skulder 117  345 117  345

Efterställda skulder 31  434 31  434

Eget kapital 316  446 316  446

Summa   3 368 660  1 1 59 833  89 994 585  111 521  655 6 31  705  433 791   5 897 748

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

..3.2. Lik1 Likviditetstäckningsgrad och stabil nettoﬁnansieringskvot

Tillsynsmyndigheterna har fastställt regler för likviditetsrisk som

omfattar såväl kortfristig som strukturell likviditet under stressade

förhållanden. Likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio,

LCR) syftar till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med likvida

tillgångar för att möta likviditetsstress på kort sikt. Det innebär att

bankerna ska ha likvida tillgångar av mycket hög kvalitet och som

motsvarar minst nettokassautflödet för  dadet för 30 dagar under stressade

förhållanden, det vill säga minst  proförhållanden, det vill säga minst 100 procent.

Tabell l 3.1..1..1

Likviditetstäckningsgrad (LCR) 2021 2021

tusen euro

Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 1   1 050 214  1 1 62 414

Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 2 82  168 102  313

Likvida tillgångar totalt  1 1 32 382   1 264 727

Inlåning från allmänheten 179  232 180  416

Kapitalmarknadsﬁnansiering 663  323 77 4 503

Övriga kassaﬂöden 74  886 68  010

Kassautﬂöden 817  441  1 02 2 929

Inﬂöden från fullt presterande exponeringar 4 6 454 53  310

Övriga kassainﬂöden 52  534 58  257

Kassainﬂöden  98 988 111  597

Nettokassautﬂöde 818  453 911  362

Likviditetstäckningsgrad, täckningsgrad, % 138 139

Det strukturella likviditetsmåttet, stabil nettofinansieringskvot

(Net Stable Funding Ratio, NSFR) ställer krav på att bankerna ska ha

tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina

finansieringsbehov både under normala och stressade förhållanden.

Minimikravet för NSFR är  procentmikravet för NSFR är 100 procent. NSFR är oreviderad.

Tabell ...ell 3.2.1.2

Stabil nettoﬁnansieringsgrad (NSFR) 2021 2021

tusen euro

Stabilt ﬁnansieringsbehov (RSF)

Likvida tillgångar (HQLA) 104  210 60  015

Övriga likvida tillgångar 4  774 52  020

Övriga värdepapper 38  265 121  824

Presterande lån och andra fordringar  3 1 85 437   3 862 211

Derivat  52 282 7  547

Övriga tillgångar 242  059 201  858

Poster utanför balansräkningen  22 714 24  232

Summa stabilt ﬁnansieringsbehov   3 649 740   4 329 708

Tillgänglig stabil ﬁnansiering (ASF)

Kapitalbasposter 316  626 337  087

Inlåning från allmänheten  2 39 7 920   2 437 182

varav stabil inlåning  1 41 1 821  1 3 90 476

varav mindre stabil inlåning  986 099  1 0 46 706

Inlåning från övriga motparter 609  775  480 505

Kapitalmarknadsﬁnansiering 62 5 000  1 4 44 825

Övriga skulder 0 0

Summa tillgänglig stabil ﬁnansiering   3 949 320   4 699 599

Stabil nettoﬁnansieringsgrad, d, % 108 109

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

3.3  intecknade  tillgångar

Intecknade tillgångar utgörs till övervägande del av bostadskrediter

som används som säkerheter för bankens utestående emitterade

säkerställda obligationer. Storleken av de intecknade tillgångarna för

säkerställda obligationer utgår från den nivå av översäkerheter som

ratinginstitutet Standard & Poor´s ställer på banken för att obligatio-

nerna ska tilldelas rating AAA.

Utöver bostadskrediter har banken för egna skulder, betalnings-

system, värdepappershandel och clearing ställt säkerheter i form av

statspapper och obligationer i huvudsak till centralbanker och

kreditinstitut.

. M4. Marknadsrisk

4.1 .1 riskhantering

Bankens styrelse beslutar om bankens riskaptit och fastställer limi-

ter för ränterisk, valutarisk och aktierisk. Bankens marknadsrisker är

primärt av strukturell natur och hanteras av Treasury. Positioner

säkras i samband med att de kommer in i balansen samt löpande i

enlighet med de principer som bankens styrelse beslutat om samt i

enlighet med de processer som Treasury etablerat. Beslut som rör

aktierisk hanteras av Bankens styrelse eller av verkställande

direktören.

Marknadsrisker följs upp och analyseras centralt av Risk Control,

som rapporterar direkt till verkställande direktören månadsvis och

kvartalsvis till styrelsen i samband med koncernens riskrapport.

4.2 2 ränterisk

Med ränterisk avses såväl risken för minskat räntenetto (Net Interest

Income, NII) som risken för ofördelaktiga värdeförändringar i ban-

kens räntebärande tillgångar och skulder (Economic Value of Equity,

EVE) till följd av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk uppstår

primärt på grund av att räntebärande tillgångar och skulder har olika

räntebindningstider och således återprissätts vid olika tidpunkter.

Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av ränte-

nettot respektive värdet på räntebärande tillgångar och skulder i

scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt.

Tabell .abell 4.2. visar räntebärande till1 visar räntebärande tillgångar och skulder som förfal-

ler till ny räntesättning i respektive tidsintervall med antagandet om

att avistainlåning förfaller dag ett.

Tabell ..ell 3.3.1

Intecknade tillgångar

tusen euro

Intecknade

tillgångar

Icke intecknade

tillgångar

Tillgångar

totalt

Räntebärande värdepapper 111  362  888 616  999 977

Fordringar på allmänheten   1 250 830  3 05 2 107   4 302 937

Övriga tillgångar 5  312 461  490 4 66 803

Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning 128  002 128  002

Summa   1 367 504  4 5 30 24r  5 89 7 718

Andel av tillgångar totalt, alt, % 23 77 100

Tabell ..ell 4.2.1

Återstående löptid

tusen euro Upp till  månl 3 mån 3– mån6 mån 2––1 m2 mån – år1–5 år Över  åÖver 5 år Total

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 341  980 0 0 0 0 341  980

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 129  158 80  229 286  562 48 4 449 33  919  1 01 4 316

Utlåning till kreditinstitut 25  951 0 0 0 0 25  951

Utlåning till allmänheten och oech offentlig sektor   2 329 204 671  783  888 587 381  356  49 408  4 32 0 339

Summa räntebärande tillgångar   2 826 281 755  012  1 1 75 149 3 65 805 83  327  5 7 02 586

Skulder

Skulder till kreditinstitut 234  103 0 0 2 00 000 0 434  103

Skulder till allmänheten och oentlig sekffentlig sektor  4 095  703  39 408  42 234 21  748 0  4 19 9 092

Emitterade skuldebrev 213  334  48 000 2 50 000 300  000 0 811  334

Efterställda skulder 31  470 0 0 0 0 31  470

Summa räntebärande skulder  4 57 4 609  87 403 592  232  521 723 6  5 47 5 9en

Poster utanför balansräkningen –834  935 463  375 2 50 000 168  729 – 45 600  1 569

Skillnad mellan tillgångar och skulder –  2 583 254  1 1 27 979  1 1 32 919 512  737 37  727 553  157

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

..4.2. Räntene1 Räntenettorisk

Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av ränte-

nettot respektive värdet på räntebärande tillgångar och skulder i

scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt. Räntenettorisken

mäts som känsligheten i räntenettot över de kommande tolv

månaderna under antagandet om en konstant balansräkning.

Positionerna i balansräkningen räntejusteras vid deras kontrakts-

mässiga eller antagna räntejusteringstidpunkt. Avistainlåningens

räntebindningstid är satt till en dag i modellen.

.. Värdefö4.2.2 Värdeförändringsrisk

Värdeförändringsrisken mäts som känsligheten i det beräknade

nuvärdet av samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräkning

av värdeförändringsrisk använder sig banken av två metoder för

modellering av avistainlåningens räntebindningstider. Den första

metoden placerar avistainlåningen som är kopplad till bankens egna

referensräntor i tidsfickan ickan 0– månad, och resten av in–1 månad, och resten av inlåningen i

tidsfickan an 10– månader11 månader. Den andra metoden modellerar ränte-

bindningstiderna för avistainlåningen baserat på Europeiska

Bankmyndighetens och Basel-kommitténs regelverk.

Räntebindningstiderna som modelleras enligt EBA och Basel

regelverken tillämpas i EBA:s extremvärdestest där utfallen av de

sex stresscenarierna kontrolleras mot regelverkslimiten som är

kopplad till bankens kärnprimärkapital. Värdeförändringsrisken

mäts per väsentlig valuta i enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva

utfall viktas med  ped 50 procent. Banken har även en intern limit för

värdeförändringsrisk mot totalresultat för skiftet tet +1 rä00 räntepunkter.

Tabell .ell 4.2. visar k.2 visar känsligheten i räntenettot respektive känslighe-

ten i nuvärdet på räntebärande tillgångar och skulder vid parallell-

förskjutning av räntekurvan uppåt och nedåt med dåt med 20 räntepunkter0 räntepunkter

per väsentlig valuta. Måtten anges enligt de ovan beskrivna model-

lerna, där värdeförändringsrisken avser nuvärdesförändringen av

samtliga räntebärande tillgångar och skulder enligt EBA och Basel-

regelverkens modell.

4.3. 3. valutarisk

Med valutarisk avses risken för negativt resultat till följd av föränd-

ringar i kurser för valutor som banken är exponerad mot. Bankens

verksamhet sker huvudsakligen i de två basvalutorna euro och

svenska kronor. En begränsad del av ut- och inlåningen sker även i

andra valutor. Valutarisken hanteras främst genom matchning, och

den potentiella valutarisk som återstår i slutet av dagen

valutabalansjusteras.

Vid årsskiftet var bankens valutaexponering ,onering 0, mil8 miljoner euro

((0, miljoner euro ). Banken använder sig också av et,7 miljoner euro 2021). Banken använder sig också av ett statistiskt

mått på risken i koncernens valutabalans. Med en VaR-analys om  -analys om 95

procent konfidensintervall och en månads prognoshorisont erhålls

per årsskiftet en känslighet på cirka  tusen euro, att jämföras mtet en känslighet på cirka 16 tusen euro, att jämföras med

, m0,8 miljoner total valutariskexponering.

Koncernen har en strukturell valutaposition som uppstår främst

från den svenska verksamheten i filialform vars balansräkning är

denominerad i svenska kronor. Filialen är kapitaliserad med filial-

kapital och upparbetat resultat som redovisas i svenska kronor.

Syftet med positionen är att säkerställa att relationen mellan kärn-

primärkapital i svenska kronor och riskexponeringsbelopp i svenska

kronor är i balans med koncernens kärnprimärkapitalrelation. Den

strukturella valutapositionen i svenska kronor påverkar bankens

övriga totalresultat. Banken har tillstånd från Finansinspektionen

att undanta den strukturella valutapositionen från kapitalkravs-

beräkningen upp till en maximal öppen nettoposition.

4.4  ak498r93 k

Aktierisk är risken för värdeminskning på grund av kursförändringar

på aktiemarknaden. Eftersom banken inte bedriver någon handel

med aktier för egen räkning är aktierisken mycket begränsad.

Banken är exponerad mot aktierisk genom strategiska och övriga

innehav. Bankens strategiska och övriga aktieinnehav hanteras, mot

bakgrund av dess syfte och karaktär, genom separata beslut av sty-

relsen för strategiska innehav och av verkställande direktören för

övriga aktieinnehav.

. A5. Affärsrisk

Affärsrisk omfattar konkurrensrisk, strategisk risk och ryktesrisk.

Konkurrensrisk innebär en risk för lägre intäkter till följd av ökad

konkurrens, som kan leda till lägre volymer och/eller lägre

marginaler.

Strategisk risk avser den av styrelsen och verkställande direktö-

ren valda strategin i förhållande till förändrade marknadsförutsätt-

ningar för verksamheten, men också i form av till exempel ändrade

regelverk eller teknikskiften i branschen, som kan påverka bankens

möjligheter att som liten aktör bedriva en lönsam bankrörelse.

Finansbranschen förändras snabbt och ny teknik möjliggör för nya

aktörer att distribuera finansiella tjänster på nya, kostnadseffektiva

sätt och därmed erodera lönsamheten för de traditionella bankerna.

Ryktesrisk avser försämrat anseende och förtroende hos såväl

kunder, anställda och myndigheter till följd av till exempel bristande

affärsetik och bristfällig regelefterlevnad.

Mycket av arbetet i styrelsen och koncernledningen och därtill

hörande kommittéer syftar till att identifiera affärsrisker och att

finna lämpliga åtgärder för att hantera de möjligheter och hot som

uppkommer i en föränderlig omvärld.

Tabell ..ell 4.2.2

Parallellförskjutning av räntekurvan 2021

tusen euro Räntepunkter ter +200 Räntepunkter –ter –200

NII  21 031 ––23  280

EUR 14  777 –18  712

SEK 10  054 – –8 588

EVE 10  436 ––14  472

EUR 16  626 ––17  637

SEK ––5  554 2  754

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

6. Operativ risk

6.1 6.1 riskhantering

Hanteringen av operativa risker syftar till att säkerställa att alla

väsentliga operativa risker i verksamheten identifieras och hanteras

på en tillräcklig nivå i förhållande till verksamhetens art och förmåga

att bära risk. Banken strävar efter att minska sannolikheten för oför-

utsedda betydande förluster eller försämrat anseende. Ledningen

och styrelsen ska regelbundet informeras om operativa risker i verk-

samheten. Adekvat hantering av operativa risker är viktig för att

säkra tilliten till bankens verksamhet.

Avdelningarna Operativa risker & Säkerhet samt Compliance

utgör delar av bankens andra försvarslinje. Operativa risker &

Säkerhet ansvarar för analys och rapportering av koncernens opera-

tiva risker. Compliance ansvarar för analys och rapportering av risker

ur ett regelefterlevnadsperspektiv. Den andra försvarslinjen stödjer

verksamheten bland annat genom interna utbildningar och genom

interna regelverk som hänför sig till hantering av operativa risker och

regelefterlevnad.

Koncernen har kontinuitetsplaner för samtliga huvudprocesser

samt centrala affärsenheter som måste fungera för att koncernen

och dess kunder inta ska drabbas av allvarliga konsekvenser.

Planerna syftar till att upprätthålla verksamheten och begränsa

avbrott, förluster eller skador i händelse av störningar.

Adekvata rutiner för dataskydd och informationssäkerhet ska

finnas på plats och vidareutvecklas utifrån aktuell hotbild.

Vid projektarbete tillämpas bankens process för produktgodkän-

nande (NPAP). Riskkartläggning är en viktig del av denna process.

Med en samlad riskanalys där olika risker lyfts upp är syftet att

undvika omedvetet risktagande. Nya och väsentligt förändrade pro-

dukter och tjänster ska vara säkra och fungerande då de tas i bruk.

På koncernnivå har försäkringar tecknats för att minska konse-

kvenserna av eventuella realiserade risker. Det finns försäkringar för

styrelse- och ledningsansvar (Directors & Officers), verksamhets-

ansvar (Professional Liability) och försäkringar mot brottsliga

handlingar (Crime). Koncernbolagen har utöver dessa tecknat

bolagsspecifika försäkringar.

6.2 2 kartl   äggning av operativa risker

För att få en fullständig bild av koncernens alla risker ska risk-

kartläggningar och analyser från samtliga tre försvarslinjer tas

i beaktande.

Den första försvarslinjen kartlägger årligen den egna verksam-

hetens operativa risker bland annat genom en process för självut-

värdering. Vid självutvärderingen bedöms sannolikheten för och

konsekvenserna av att en eller flera operativa risker realiseras.

Risker som av andra försvarslinjen bedöms vara höga eller oaccep-

tabla föredras för koncernens ledningsgrupp i syfte att säkerställa

att tillräckliga åtgärder vidtas i syfte att inte överskrida bankens

riskaptit. Åtgärdsplanerna följs upp kontinuerligt. Utfallet av själv-

utvärderingsprocessen och eventuella åtgärdsplaner rapporteras

även till styrelsen. Minst årligen görs även riskanalyser inom

bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

(Anti Money Laundering – Combating the Financing of Terrorism,

AML–CFT). Resultaten rapporteras till ledning och styrelse.

Den andra försvarslinjen gör regelbundet egna riskkartlägg-

ningar, bland annat bedömningar av informationssäkerhetsrisker

och regelefterlevnadsrisker samt kartläggningar av bankens

operativa risker.

6.3 6.3 väsen4liga  operati va risker

Operativa riskområden som identifierats och bedömts vara väsent-

liga är framför allt risker kopplande till manuell hantering och otill-

räckligt systemstöd, risker för bedrägerier och misstänkta transak-

tioner, risker kopplade till tredje part samt regelefterlevnadsrisker.

.6.3. Risker kopplade till manuell hantering och 1 Risker kopplade till manuell hantering och

otillräckligt systemstöd

De krav som ställs på banker via externa regelverk medför ett ökat

behov av IT-system som stödjer alltmer komplexa processer. Från

operativ risksynvinkel betyder mer komplexa processer med många

inslag av manuella arbetsskeden en högre risk särskilt i kombination

med en växande verksamheten. För att minska riskerna behöver IT-

leveranserna och utvecklingstakten vara i balans.

.6.3. R.2 Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner

Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner härrör från den

externa hotbild från finansiell brottslighet som finansbranschen är

exponerad för. Att brott sker via internet blir allt vanligare och det

drabbar ofta bankens kunder i första led. Dock har bankerna har en

bred ersättningsskyldighet vid bedrägerier vilket kan innebära stora

kostnader trots att bedrägeriet inte är riktat mot banken. Bedräge-

rier kan utföras genom exempelvis phishing, falska fakturor, investe-

rings- eller romanssvindleri.

Dagligen flödar ett stort antal transaktioner genom bankernas

betalningssystem och det innebär risk för att även brottsliga trans-

aktioner initieras. För att identifiera misstänkta transaktioner görs

kontinuerligt systembaserade kontroller. Bankens medarbetare

utbildas regelbundet för att öka medvetenheten om misstänkta

transaktioner samt hur dessa ska hanteras och utredas. Det finns

dedikerade medarbetare inom första och andra försvarslinjen som

arbetar med att stödja verksamheten vid hantering av misstänkta

transaktioner samt av motverkande av penningtvätt och finansie-

ring av terrorism.

.6.3. Risker kopplade till tredje par.3 Risker kopplade till tredje part

Finansbranschen präglas kontinuerligt av stora förändringar genom

teknisk utveckling. Förändringarna tenderar att leda till att processer

och aktiviteter utkontrakteras. Utkontraktering avser situationer då

banken ingått avtal med en leverantör om att denne ska utföra en

process, tjänst eller annan aktivitet. Ofta handlar det om informa-

tionstekniska lösningar.

Tredjepartsrisker är risker som ett företag kan exponeras för som

ett resultat av ett avtal med en annan part. Ansvaret för tjänster och

risker som är kopplade till den egna verksamheten aldrig kan läggas

ut på en annan part. För att begränsa tredjepartsriskerna är det vik-

tigt att en noggrann godkännandeprocess tillämpas i samband med

att nya avtal upprättas samt att nya och befintliga leverantörer prö-

vas och följs upp på ett adekvat sätt.

Banken har inrättat en särskild kommitté för hantering av

utkontrakteringsfrågor.

.. Regelef6.3.4 Regelefterlevnadsrisker

Banken omfattas av ett stort antal regelverk som ställer krav på

bankens verksamhet. Bristande regelefterlevnad medför risk för att

banken inte lever upp till externa lagar och förordningar. Bristande

hantering av regelefterlevnadsrisker kan leda till ökade operativa

och legala risker, anseenderisker samt risk för ingripande från

tillsynsmyndigheter.

Compliance genomför och dokumenterar minst årligen en analys

av regelefterlevnadsrisker som ska bestå av identifiering och värde-

ring av risker samt förslag på åtgärder för att begränsa och hantera

risker som bedöms som höga eller oacceptabla.

Interna riskkartläggningar ska alltid omfatta

regelefterlevnadsrisker.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

7. Klimatrelaterade risker

Klimatrelaterade risker utgör inte ett separat riskområde utan sna-

rare en tvärgående risk som kan förstärka riskerna inom de redan

etablerade riskområdena. Klimatrelaterade risker ställer därför krav

på att utveckla det redan existerande riskhanteringsramverket för

att möta de framväxande riskdrivare som klimatförändringarna för

med sig. Klimatrelaterade risker kan delas in i olika kategorier,

såsom fysiska risker, risker relaterade till omställningar för att stävja

klimatförändringar samt ansvarsrisk.

Fysiska risker avser direkta effekter av klimathändelser. Fysiska

risker kan vara akuta i form av enskilda extremväderhändelser, som

exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder, som kan

orsaka skador på fastigheter och infrastruktur eller störa produktion

och leveranskedjor. Låntagare som drabbats av en extrem väder-

händelse kan lida ekonomisk förlust på grund av skadad egendom

eller utebliven inkomst. Fysiska risker kan också vara kroniska vilket

innebär mer långsiktiga förändringar, såsom förändrade neder-

bördsmönster, höjda medeltemperaturer eller stigande havsnivåer.

Omställningsrisk avser risker som uppstår till följd av åtgärder

som vidtas för att åstadkomma en övergång till en hållbar ekonomi.

Omställning kan också innebära att tillgångar minskar i värde innan

de når sin förväntade livstid och därför måste skrivas ned. Sådana

tillgångar brukar benämnas som strandade tillgångar. Generellt sett

kan aktörer vars verksamhet är klimatskadlig antas ha en högre

omställningsrisk. Aktörer som snabbt kan ställa om till en hållbar

produktion kan få ekonomisk fördel av detta medan andra aktörer

straffas för att de inte lyckats ställa om lika snabbt.

Klimatförändringar kan även generera ansvarsrisk, då någon som

har drabbats av förluster till följd av klimatförändringar försöker

återvinna dessa förluster från andra som de tror kan ha varit ansva-

riga, exempelvis genom stämningar eller försäkringskrav.

Prognosen för när klimatrelaterade risker kan realiseras är olika

för olika aktörer. Risker relaterade till omställningar kan komma att

realiseras relativt snabbt särskilt om världen ska lyckas nå de upp-

satta klimatmålen, medan risken för klimatförändringar blir mer

betydande om omställningen till en hållbar ekonomi inte har varit

tillräckligt stram.

Kreditrisk

Klimatförändringar kan skapa kreditrisk genom att åsamka lånta-

gare förluster som gör att de inte kan uppfylla sina låneåtaganden.

Det kan exempelvis handla om skadad egendom, utebliven inkomst

eller att investeringar minskar i värde till följd av klimatrelaterad

marknadsrisk. Klimatförändringar kan även realisera kreditkoncen-

trationsrisker då vissa områden eller branscher kan drabbas hårdare

av extrema väderhändelser.

Drygt hälften av bankens utlåning utgörs av bostadskrediter

till privatpersoner. De främsta riskfaktorerna inom detta segment

relaterar till de fastigheter som ställts som säkerhet för lånen. Fastig-

heterna kan komma att skadas under extrema väderhändelser.

Fastigheter som ställts som säkerhet kan även minska i värde till

följd av att deras belägenhet innebär särskild utsatthet för stigande

havsnivåer, något som kan innebära förlust för banken om kunden

fallerar och säkerheterna måste realiseras. Fastigheternas mark-

nadsvärde kan också påverkas av deras energiprestanda. En sämre

energiprestanda kan innebära kostnader för modernisering eller

ökade utgifter i form av kostnader för energi och uppvärmning.

Bankens företagsutlåning är fördelad mellan olika branscher och

i huvudsak koncentrerad till aktörer på Åland, i Finland och i Sverige.

Statistikinsamlingarnas branschkoder är grova vilket gör det svårt

att endast på basen av dessa bedöma företagens riskexponering.

Företagen gör dessutom olika val kring sina etableringar och

leverantörskedjor vilket gör att de kan vara mer eller mindre

exponerade mot klimatrelaterade risker jämfört med andra aktörer.

En stor del av riskexponeringen kan finnas längre ner i leverantörs-

kedjorna, exempelvis i fabriker och transporter från utvecklings-

länder.

Inom byggbranschen och vid stadsplanering måste anpassningar

göras för att begränsa klimatriskerna och minska fastigheters och

områdens sårbarhet vid värmeböljor, ökad nederbörd, översväm-

ningar eller jordskred. Byggbranschen är redan föremål för skärpt

lagstiftning om hållbarhetsåtgärder, såsom krav på klimatdeklara-

tion vid nybyggen, energihushållning och källsortering av bygg-

och rivningsavfall.

Hur handel och tillverkningsindustri kommer att påverkas av kli-

matrisker beror på vad som säljs eller produceras och vilka metoder

som används. Tillgången på varor eller insatsvaror som importeras

kan komma att omfattas av större osäkerhet när andra delar av

världen drabbas av extrema väderhändelser. Prisvariationerna kan

också bli större i takt med att störningar blir vanligare. Omställ-

ningen till fossilfritt kan innebära att efterfrågan på vissa produkter

drastiskt minskar vilket kan göra vissa affärsmodeller direkt

olönsamma.

Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher som kommer att

beröras direkt av extremväder och klimatförändringar. Översväm-

ningar, torka, skogsbränder och stormar kan få allvarliga konsekven-

ser. Inom jordbruket uppkommer behov av anpassningsåtgärder för

att minska risken för att extrema väderhändelser eller skadeinsekter

ska förstöra hela skördar. Försämrat fiskbestånd i Östersjön drabbar

oundvikligen yrkesfisket.

Aktörer inom turism och upplevelseindustri kan i viss mån

komma att gynnas av att ett varmare klimat med fler värmeböljor

i södra och centrala Europa kan öka sommarturismen i Norden.

Samtidigt kan aktörer som erbjuder vinteraktiviteter drabbas av

kortare eller snöfattiga vintrar.

Service- och tjänstesektorer antas drabbas lindrigare av klimat-

förändringar. Ett potentiellt problem skulle kunna vara att lokaler

eller anläggningar är belägna så att de relativt ofta drabbas av

värmeböljor eller köldvågor.

Inom finans- och försäkringsbranschen kan realiserade klimat-

relaterade risker hos låntagare eller försäkringstagare innebära

förluster. I samband med att utsläppstunga affärsmodeller blir

ekonomiskt olönsamma kan investerare bli tvungna att skriva ned

sina innehav. Strandade fossila tillgångar såsom olja, kol, gas och all

infrastruktur som byggts för utvinningen av dessa naturresurser

skulle påverka en rad ekonomiska aktörer och potentiellt hela

världsekonomin och den finansiella stabiliteten.

Marknadsrisk

I takt med att klimathändelser inträffar med högre frekvens och

allvarlighetsgrad kommer marknadsriskerna att påverkas. Om mark-

naden förväntar sig att klimatpolitiska åtgärder, såsom hårdare

beskattning av koldioxidutsläpp, kommer att vidtas kan detta

påverka aktiekurserna för företag som antas beröras. Prisbilden kan

även komma att påverkas i takt med att ratinginstituten beaktar fler

klimatriskfaktorer i sina bedömningar.

Eftersom banken inte bedriver någon handel med aktier för egen

räkning är aktierisken mycket begränsad. Exponeringen för aktierisk

utgörs till största delen av strategiska innehav i finansiella företag

som bedöms ha en begränsad exponering för klimatrelaterade risker.

Klimatförändringar och de åtgärder som vidtas för att motverka

dem skapar risker som kan äventyra ekonomisk utveckling, pris-

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

stabilitet och finansiell stabilitet. Extremväderhändelser riskerar

att försämra företagens produktionsmöjligheter och människors

välfärd. Ur ett penningpolitiskt perspektiv kan detta leda till ökad

volatilitet för priser och produktion. Hur inflationen kommer att

påverkas beror bland annat på penningpolitiska avväganden.

Likviditetsrisk

Klimatrelaterad risk orsakar sällan likviditetsrisk utan att först orsaka

marknadsrisk, kreditrisk eller operativ risk. Detta eftersom klimat-

förändringar vanligtvis inte gör en tillgång mindre likvid utan att

tillgången förlorar i värde, att en låntagare hamnar på obestånd eller

att finansmarknaden upplever störningar.

Likviditetsrisk skulle kunna uppstå om investerare väljer att i

första hand investera i gröna obligationer. Marknaden för icke-gröna

obligationer skulle då bli mindre likvid, eftersom det finns färre

köpare. Sannolikt skulle även värdet på de icke-gröna obligationerna

påverkas och generera marknadsrisk för investerare som redan äger

dem. Dessa kan dessutom bli tvungna hålla obligationerna till förfall.

Sammantaget skulle dessa investerare bli mindre likvida än tidigare

och bli tvungna att komplettera sin likviditetsreserv med mer likvida

medel. Det är också möjligt att värdepapper emitterade av stater

och regionala myndigheter i områden som löper större risk att drab-

bas av upprepade väderkatastrofer minskar i värde eller blir mindre

likvida.

Banken begränsar risken i likviditetsportföljen genom av styrel-

sen godkända placeringsriktlinjer, bland annat avseende rating,

länder, valutor samt motpartssektor. Banken strävar efter att

utarbeta bättre metoder för att identifiera hållbara finansiella

instrument bland de egna tillgångarna, utveckla nya processer för

att samla in data om hållbarhet vid beviljandet av krediter och skapa

förutsättningar för att emittera gröna obligationer.

Aärsrisk Affärsrisk

I takt med att konsumenterna blir mer medvetna om klimatproble-

matiken och aktivt väljer hållbara produkter och tjänster kan detta

innebära en ökad affärsrisk för aktörer som inte hinner justera sitt

utbud i enlighet med konsumenternas preferenser.

Hållbarhetsarbetet har varit en del av Ålandsbankens värde-

grund under lång tid redan. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del

av bankens verksamhetsstyrning med målsättningen att hela tiden

förbättra bankens agerande ur ett hållbarhetsperspektiv.

Operativ risk

Klimatförändringar kan ha en inverkan på den operativa risknivån,

exempelvis i händelse av att extremväder kan tvinga fram kontors-

stängningar eller skada viktiga resurser som datacenter. Extremvä-

der kan också medföra svårigheter för enskilda medarbetare att ta

sig till sin arbetsplats. Operativa risker kartläggs av verksamheten

årligen genom självutvärdering. De högsta riskerna ska hanteras och

begränsas ifall de inte bedöms vara inom ramen för bankens

riskaptit.

Banken har kontinuitetsplaner för alla affärskritiska processer för

att hantera situationen som uppkommer vid eventuella störningar i

IT-system. Utöver de egna kontinuitetsplanerna ställer banken krav

på kritiska systemleverantörer att tillhandahålla planer som omfattar

strategier för att minimera effekterna av exempelvis extremväder-

händelser och för att snabbt återuppta verksamheten.

. K8. Kapitalhantering

Bankens kapitalbehov regleras i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

och kapitaltäckningsdirektivet (CRD) formulerat enligt hur mycket

kapital bankerna behöver hålla i förhållande till de risker som finns i

verksamheten. Kapitalkravet delas in i Pelare -kravlkravet delas in i Pelare 1-krav, Pelare -krav , Pelare 2-krav

och kombinerade buffertkrav. Utöver de bindande kapitalkraven

finns Pelare -väglefinns Pelare 2-vägledning. Vägledningen syftar till att säkerställa att

bankerna har en tillräcklig kapitalbas för att täcka risker som inte

täcks av andra krav och att de kan absorbera förluster vid en finan-

siell påfrestning. Vägledningen fastställs för varje bank separat.

Finansinspektionen har inte fastställt en Pelare -väällt en Pelare 2-vägledning för

Ålandsbanken.

Enligt Pelare -kraven i CRR arelare 1-kraven i CRR artikel  stikel 92 ska bankerna ha en

kapitalbas som i relation till riskexponeringsbelopp alltid uppfyller

följande krav:

• Kärnprimärkapitalrelation om minst , procent nst 4,5 procent

• Primärkapitalrelation om minst  procent nst 6 procent

• Total kapitalrelation om minst  procentapitalrelation om minst 8 procent

Kapitalkrav enligt Pelare  bealkrav enligt Pelare 2 bedöms genom utvärdering av övriga

risker som inte täcks in under Pelare -regelverket. Krisker som inte täcks in under Pelare 1-regelverket. Kapitalbehov för

dessa risker bedömer banken årligen genom den interna kapital-

utvärderingsprocessen vars resultat sedan fastslås eller justeras av

Finansinspektionen genom en så kallad Översyns- och utvärderings-

process (SREP). Vid SREP-utvärderingen kan nationella myndigheter

påföra banker extra kapitalkrav för dessa övriga risker. Tre fjärde-

delar av Pelare -kravet ska täckdelar av Pelare 2-kravet ska täckas av primärkapital, varav tre fjärde-

delar av kärnprimärkapital.

I den interna kapitalutvärderingen som gjordes utgående från

situationen  besituationen 2021 bedömde banken sitt eget interna kapitalbehov

utöver Pelare  till utöver Pelare 1 till 1, mil8,4 miljoner euro, vilket vid tidpunkten utgjorde

,1, procent av k0 procent av koncernens riskexponeringsbelopp. Finansinspektio-

nen har vid sin senaste översyn av bankens situation från utgången

av  beav 2020 beslutat om tilläggskapitalkrav om sammanlagt , procent. t 1,0 procent.

Dessa utgör bankens Pelare -krav och har varit i krgör bankens Pelare 2-krav och har varit i kraft sedan

utgången av det tredje kvartalet talet 2. Kr021. Kravet gäller högst tre år

till den  september  eller tilltill den 30 september 2024 eller tills dess att Finansinspektionen

kommunicerat ett avvikande krav för banken.

Utöver dessa krav tillkommer kombinerade buffertkrav för

konjunkturnedgång som fastslås i CRD. I Ålandsbanken består

kapitalbuffertarna av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontra-

cyklisk kapitalbuffert samt en eventuell systemriskbuffert.

Kapitalkonserveringsbufferten är densamma för alla banker.

Den kontracykliska kapitalbufferten kan variera mellan  och , ariera mellan 0 och 2,5

procent av riskexponeringsbeloppet. Bufferten utgör ett makrotill-

synsverktyg. Den fastslås av respektive lands tillsynsmyndighet och

tillämpas på de relevanta kreditriskexponeringar som är lokaliserade

inom respektive marknad.

Det kombinerade buffertkravet ska uppfyllas i sin helhet av kärn-

primärkapital. Överträdelse av den kombinerade bufferten medför

begränsade möjligheter till utdelning av det egna kapitalet i enlighet

med utdelningsrestriktionerna i artikel  i CRD. Banken omfattikel 141 i CRD. Banken omfattas,

till skillnad från större institut, inte av några buffertkrav för system-

viktiga institut.

Med beaktande av kapitalkrav enligt Pelare , senast beelare 1, senast bedömda

kapitalkrav för Pelare  och det kombinerade bufalkrav för Pelare 2 och det kombinerade buffertkravet måste

Ålandsbankens kärnprimärkapitalnivå per pitalnivå per 3 december 1 december 2 minst 022 minst

uppgå till uppgå till 7, procent för att inte utdelningsrestriktioner sk,6 procent för att inte utdelningsrestriktioner ska inträda.

Motsvarande minimirelationer avseende primär- och totalkapital-

nivå utgjorde , respekjorde 9,3 respektive , procenttive 11,5 procent.

Vid årsskiftet uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till

, procent (,12,0 procent (12,), vilk1), vilket ger att banken hade en kärnprimärkapital-

buffert om , procent (t om 3,9 procent (,), eller utr4,5), eller utryckt i kärnprimärkapital

, mi76,4 miljoner euro (,). Jämfört m89,3). Jämfört med föregående år har bankens

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

minimikapitalkrav ökat med sammanlagt , procentenhetert 0,5 procentenheter.

Ökningen är en följd av höjda kontracykliska buffertkrav.

Totalkapitalrelationen minskade från , till , procent.nskade från 15,4 till 15,2 procent.

8.1 1 kapitalba3

Kapitalbasen är uppdelad enligt kärnprimärkapital (CET), primär1), primär-

kapitaltillskott (AT) och supplementärk1) och supplementärkapital (T). Kärnprimär2). Kärnprimär-

kapitalet utgör den mest beständiga formen av kapital och mot-

svaras i praktiken av eget kapital enligt balansräkningen efter vissa

lagstiftningsjusteringar.

Mer specifikt består kärnprimärkapitalet av aktiekapital i form av

kapitalinstrument jämte tillhörande överkursfonder som uppfyller

särskilda villkor i artikel  i CRRikel 28 i CRR. De finansiella instrument som vid

årsskiftet ingick i bankens kärnprimärkapital var Ålandsbankens

A- och B-aktier. Vinstmedel som härrör från årets resultat får enligt

artikel  punkt  endatikel 26 punkt 2 endast inräknas med förhandstillstånd från

Finansinspektionen, såvida inte ett stämmobeslut fastslagit

årets resultat.

Från kärnprimärkapitalet avräknas poster som har sämre för-

måga att absorbera förluster. Exempelvis avdras det oavskrivna

anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar, eventuella positiva

nettopensionstillgångar, uppskjutna skattefordringar beroende av

framtida lönsamhet och underskott i form av förväntade förluster

överstigande bokförda nedskrivningar för den IRB-godkända

portföljen.

Jämfört med föregående år minskade bankens kärnprimärkapital

sammanlagt med , mid 5,7 miljoner euro eller , procent till ler 2,4 procent till 23, miljo3,3 miljo-

ner euro. Under året förändrades eget kapital med årets resultat

om , miljoner euom 36,8 miljoner euro, övrigt totalresultat om –, miljoner eulresultat om –8,4 miljoner euro,

emission av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram om

, mi0,5 miljoner euro, aktiesparprogram om ,m 0, miljoner eur1 miljoner euro, utbetald

dividend om , mdividend om 31,1 miljoner euro samt utbetald utdelning på primär-

kapitalinstrument om , milalinstrument om 1,2 miljoner euro. Det egna kapitalet uppgick

vid årets slut till , miljoner euro. vid årets slut till 316,4 miljoner euro.

Vid förra årsskiftet fanns ett outnyttjat tillstånd från Finans-

inspektionen för återköp av egna aktier till , mtier till 10,5 miljoner euro.

Det beloppet var till fullo en avdragspost i kapitalbasen även då

dessa återköp inte hade skett. Vid årsskiftet  ftet 2022 fanns inget

liknande tillstånd.

Ålandsbanken tillämpar övergångsreglerna i artikel a i CRa i artikel 473a i CRR

för IFRS . Därmed återS 9. Därmed återför banken en del av nedskrivningsreserven

tillbaka till kärnprimärkapitalet med två faktorer som gradvis mins-

kar över fem år. I praktiken är de nedskrivningar som återförs hän-

förliga till exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden.

Supplementärkapitalet är till skillnad från kärnprimärkapitalet

inte lika tillgängligt för täckande av förluster enligt regelverket.

Koncernens supplementära kapital består i huvudsak av emitterade

T-instrument. De2-instrument. Dessa utgjorde vid årsskiftet tet 3, mil1,5 miljoner euro.

I supplementärkapitalet får även, i förekommande fall, medräknas

förväntade förluster som överstiger bokförda nedskrivningar för den

IRB-godkända portföljen, dock maximalt ,tföljen, dock maximalt 0, procent av6 procent av riskexpone-

ringsbeloppet som beräknats enligt IRB-metoden.

Detaljerad information om koncernens kapitalbas finns i

bankens Pelare -rapporare 3-rapport.

8.2 8.2 kapitalkrav

Bankens kapitalkrav för kreditrisk inom kreditgivning till allmän-

heten beräknas i den finska verksamheten enligt IRB-metoden.

För företagsexponeringsklassen tillämpar banken den grundläg-

gande metoden (F-IRB). För alla övriga exponeringsklasser, inklusive

aktieexponeringar, använder banken schablonmetoden för att

beräkna kapitalkrav för kreditrisk. I den svenska verksamheten

beräknas kapitalkravet enligt schablonmetoden i sin helhet.

Banken har endast ett mindre handelslager som till största del

består av aktieanknutna instrument. Positionerna uppkommer alltid

som ett resultat av handel för kunds räkning. Banken bedriver ingen

egen handel. Banken tillämpar undantaget för mindre verksamhet

i handelslager, då bankens handelslager understiger tröskelvärdena

enligt artikel  i CRtikel 94 i CRR. Därmed beräknas inget kapitalkrav för

positionsrisker enligt marknadsriskföreskrifterna. I stället tillämpas

reglerna för kreditrisk för dessa poster.

Tabell l 8..1..1

Kapitalbas 2021 2021

tusen euro

Eget kapital enligt balansräkningen 28 7 003 302  469

Förutsebar utdelning ––31  270 ––31  205

Kärnprimärkapital före avdrag  255 732  271 265

Immateriella tillgångar ––14  292 ––15  029

Avdrag för övervärde i pensionstillgångar ––360

Innehav utan bestämmande inﬂytande ––14 –13

Kassaﬂödessäkringar  1 561

Övriga poster netto ––147

Tillstånd för återköp av egna aktier – 10 500

Ytterligare värdejusteringar ––783 –421

Förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda (underskott) ––8  726 –6  863

Justering på grund av övergångsregler avseende IFRS S 9 333 528

Kärnprimärkapital 233  30r 23 8 997

Primärkapitaltillskott 29  424 29  424

Primärkapital 262  729 268  391

Supplementärkapitalinstrument 31  470 36  411

Supplementärkapital 31  470 19  411

Kapitalbas totalt 582  198 30 4 802

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

För att beräkna exponeringsvärden för motpartsrisker för derivat

tillämpar banken ursprungligt åtagandemetod enligt artikel  i tikel 282 i

CRR. Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknas enligt

schablonmetoden och omfattar alla derivatexponeringar gentemot

finansiella motparter som inte clearas hos en central motpart.

Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kapitalkra-

vet för operativ risk. Kapitalkravet för operativ risk utgör , mgör 19,5 miljoner

euro jämfört med d 17, mi,8 miljoner euro vid utgången av föregående år.

Sedan  tillämpar banken etdan 2021 tillämpar banken ett ytterligare kapitalkrav om

, procent a26,5 procent av riskexponeringsbeloppet för IRB-relaterade port-

följer i Finland, detta med anledning av att bankens förändrade

IRB-modeller ännu inte är godkända av Finansinspektionen. Under

 s2022 steg påslaget till , procent för hushslaget till 45,5 procent för hushållsportföljen.

Vid utgången av året uppgick bankens totala riskvägda expone-

ringsbelopp till   milringsbelopp till 1 938 miljoner euro jämfört med  d 1 97 mil6 miljoner euro

vid utgången av föregående år.

I tabell .. viell 8.2.1 visas koncernens kapitaltäckningsberäkning enligt

Pelare . 1.

Tabell ..ell 8.2.1

Kapitaltäckning 1231 2021

tusen euro

Kärnprimärkapital 233  305 23 8 967

Primärkapitaltillskott 29  424 29  424

Supplementärkapital 31  470 36  411

Kapitalbas totalt 582  198 30 4 802

Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metoden 38  954 38  824

Ytterligare kapitalkrav IRB-metod 14  079  10 288

Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod  81 905  91 107

Kapitalkrav för marknadsrisker 592

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk 47 54

Kapitalkrav för operativa risker 19  487 17  818

Kapitalkrav totalt 15r  091 153  081

Riskexponeringsbelopp  1 933  293   1 976 156

Kapitalrelationer

Kärnprimärkapitalrelation 12,0 12,,1

Primärkapitalrelation 13,6 13,6

Total kapitalrelation 15,2 15,4

Krav avseende kapitalbuerffertar, , %

Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buerlkrav inklusive buffertkrav 8,,1 ,7,6

varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 1 ,4,5 ,4,5

varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 2 ,0,6 ,0,6

varav krav på kapitalkonserveringsbuereringsbuffert ,2,5 ,2,5

varav krav på kontracyklisk kapitalbueyklisk kapitalbuffert ,0,5 ,0,0

Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buertgt att användas som buffert 12,6 12,,1

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Tabell ..ell 8.2.2

Fördelning enligt exponeringsklass

tusen euro Bruttoexponering

Exponering vid

fallisemang Riskvikt, t, %

Riskexponerings-

belopp Kapitalkrav

Kreditrisk enligt internmetoden

Utan egna estimat av LGD

Företag – Övriga större företag 216  875 185  098 54 100  690  8 055

Företag – Små och medelstora företag 302  207 281  179 48 134  249 10  740

Företag – Specialutlåning  4 903 4  915 93  4 551 364

Egna estimat av LGD

Hushåll – Säkrade genom fastigheter (ej små och

medelstora företag)  1 89 5 824  1 88 2 740 10 181  186 14  495

Hushåll – Säkrade genom fastigheter (små och

medelstora företag) 12 9 000 126  551 21  26 062  2 085

Hushåll – övriga små och medelstora företag 35  351 33  921 20 6  770 542

Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag  377 660 319  701 10 33  416  2 673

Summa exponeringar enligt internmetoden   2 961 826   2 834 169 17 23 6 922  38 952

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Nationella regeringar och centralbanker 641  815 721  873 0 0 0

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan 8 8 487 123  767 0 0 0

Oentliga organOffentliga organ 35  130 35  116 0 0 0

Multilaterala utvecklingsbanker 57  902 65  612 2  1 000 80

Internationella organisationer 39  785  39 784 0 0 0

Institutsexponeringar  250 376 214  175 21 4 4 723 3  578

Företagsexponeringar 814  235 323  156 96 310  188 24  815

Hushållsexponeringar 795  249 286  384 51 147  113 11  769

Exponeringar säkrade genom panträtt

i fast egendom  943 785 942  856 33 313  969 25  118

Fallerande exponeringar 23  144 15  002 114 17  154 1  372

Säkerställda obligationer  352 458 352  400 11 38  845 3  108

Företag för kollektiva investeringar (fonder) 1  155 1  155 113  1 310 105

Aktieexponeringar 54  445 54  445 161  87 398 6  992

Övriga poster  71 349  71 349 87 62  109 4  969

Summa exponeringar enligt schablonmetoden 2  168  314   3 247 073 32  1 02 3 809 nt  905

Totalt riskexponeringsbelopp 7  134  132   6 081 136 25  1 54 0 711 126  8r8

I tabell ..ell 8.2. ges en översik2 ges en översikt av exponeringsbelopp fördelat enligt

exponeringsklasser.

8.3 8.3 bru4tosolidi1943grad

Bruttosoliditet är ett mått på bankers soliditet och syftar till att und-

vika överdriven skuldsättning. Bruttosoliditetsgraden beräknas som

kvoten av primärkapitalet och ett särskilt definierat exponerings-

mått enligt kapitalkravsförordningen. Till skillnad från kapitaltäck-

ningsberäkningen är exponeringarna inte riskvägda vid beräkningen

av kvoten.

Bankens bruttosoliditetsgrad uppgick vid utgången av året till

, procent4,3 procent. Minimikravet för bruttosoliditetskravet är  procentsoliditetskravet är 3 procent.

Bruttosoliditetsgraden är beräknad enligt situationen vid årets slut.

Primärkapitalet inkluderar periodens resultat.

Tabell ..ell 8.3.1

Bruttosoliditetsgrad 1231 2021

tusen euro

Primärkapital 2 62 729 26 8 391

Totalt exponeringsmått  6 1 58 534  6 27 2 903

varav poster i balansräkningen  5 9 24 986   6 052 032

varav poster utanför balansräkningen 233  548  220 871

Bruttosoliditetsgrad, tsgrad, % ,4,3 ,4,3

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

9. Intern kapital- och likviditetsutvärdering

Den interna kapitalutvärderingen syftar till att analysera samtliga

risker i koncernens verksamhet och utifrån resultatet bedöma kapital-

behovet för att säkerställa att koncernen är tillräckligt kapitaliserad

för att täcka alla sina risker för att kunna bedriva och utveckla verk-

samheten, både under normala och kraftigt försämrade affärsför-

hållanden. I utvärderingen bedöms dels huruvida kapitalkraven

under Pelare  är tillräcklunder Pelare 1 är tillräckliga, dels nivån på kapitalbehovet för risker

som inte täcks in under Pelare . Exempel på sådana risker är kons in under Pelare 1. Exempel på sådana risker är kon-

centrationsrisker, pensionsskuldsrisk och ränterisk i bankboken.

I  årI 2022 års interna kapitalutvärdering, som avsåg situationen den

 d31 december ecember 202, utv1, utvärderades effekterna av ett utdraget negativt

scenario baserat på lågkonjunkturscenariot som publicerades av

EBA i början av EBA i början av 202, ekonomis1, ekonomiska utsikter, egna bedömningar och

uppgifter som Finansministeriet, centralbankerna i Finland och

Sverige med flera konjunkturbedömare har publicerat. Det negativa

scenariot bygger i enlighet med praxis på oförändrade

affärsvolymer.

Identifierat ytterligare kapitalbehov utöver Pelare  uppgick tillbehov utöver Pelare 1 uppgick till

, mil18,4 miljoner euro. De största riskområdena var koncentrationsrisker

i kreditportföljen, kreditrisk samt aktierisk utöver Pelare . Banken tierisk utöver Pelare 1. Banken

har i sin kapitalbehovsbedömning beaktat det tilläggskapitalkrav för

Pelare  (PR) soPelare 2 (P2R) som Finansinspektionen fastställt inom ramen för sin

SREP-process, eftersom detta är högre än bankens internt bedömda

kapitalbehov enligt den interna kapitalutvärderingen och regulato-

riskt bindande krav för banken. Kapitalplaneringen för en eventuell

konjunkturnedgång visade kapitalrelationerna behålls på en till-

fredsställande nivå under hela stressperioden.

Bankens kapitalbehov uppgick per den albehov uppgick per den 3 december 1 december 2 till 021 till

227, miljoner eu,4 miljoner euro, detta med beaktande av kapitalkravet för

Pelare  som enligt Finansinspektionens bePelare 2 som enligt Finansinspektionens bedömning ska vara

, procent från och med den 1,0 procent från och med den 3 september 0 september 202. ,1. 158, miljoner 1 miljoner

euro avsåg minimikrav enligt Pelare , krav enligt Pelare 1, 4,9, mil6 miljoner euro avsåg

kombinerade buffertkrav och , mkrav och 19,8 miljoner euro bestod av Finans-

inspektionen bedömt kapitalkrav för Pelare apitalkrav för Pelare 2.

Den interna likviditetsutvärderingen syftar till att säkerställa att

de likviditetsbuffertar som finns är tillräckliga för att säkerställa en

störningsfri verksamhet även under perioder av stress. Detta sker

genom stresstester som baseras på olika scenarier i syfte att

bedöma vilka effekter dessa har på bankens likviditetstillgång och

upplåningsbehov.

Banken gör regelbundet, minst en gång per år, en genomgång av

de scenarier som ska användas vid identifiering, mätning och hante-

ring av likviditetsrisker. Utgångspunkten är faktorer som banken

identifierat och som bedöms ha stor påverkan på bankens likvidi-

tetsrisk. Exempel på sådana faktorer är inlåning, säkerhetsmassan

för säkerställda obligationer och likvida tillgångar.

Den interna likviditetsutvärderingen visar att banken ur ett likvi-

ditetsperspektiv kan hantera stressade scenarier som är specifika

för banken (idiosynkratisk stress), systemövergripande (generell

marknadsstress) samt scenarier som kombinerar dessa. Den låga

likviditetsrisken är ett resultat av bland annat vald finansieringsprofil

samt en likviditetsreserv av hög kvalité.

10. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna

Baselkommittén för banktillsyn publicerade i december tillsyn publicerade i december 20 sin 17 sin

rekommendation om färdigställande av Basel III. Europeiska kom-

missionen presenterade i oktober er 202 et1 ett förslag till ändringar och

kompletteringar i EU:s kapitaltäckningsregelverk för kreditinstitut.

Ändringar görs i både EU:s tillsynsförordning och i EU:s kapitaltäck-

ningsdirektiv. Uppdateringar görs även i EU:s krishanteringsdirektiv

som föreskriver regler för krishantering av banker. Ändringarna

kommer att slutföra implementationen av Basel III i EU.

Flertalet av förslagen i tillsynsförordningen föreslås börja tilläm-

pas fr.o.m. den  januari  me.o.m. den 1 januari 2025 med en gradvis infasning för vissa av

ändringarna under fem år.

Förändringarna omfattar bland annat ett golv för riskvägda

tillgångar (output floor) som begränsar bankernas möjlighet att

genom interna modeller sänka sitt kapitalkrav. Syftet är att minska

den överdrivna variation som förekommer bland riskvägda till-

gångar från banker som använder interna modeller. Golvregeln

innebär att riskvägda tillgångar beräknade utifrån interna modeller

begränsas till minst motsvarande , proe 72,5 procent av riskvägda till-

gångar beräknade utifrån schablonmetoderna när regeln är helt

infasad. Schablonmetoden för kreditrisk föreslås göras mer risk-

känslig, exempelvis när det gäller exponeringar mot hushåll och

fastighetsutlåning. En ny schablonmetod föreslås för operativa

risker samtidigt som möjligheten att använda interna modeller för

operativa risker tas bort.

Förändringarna inkluderar också regler om hantering och över-

vakning av ESG-risker i linje med EU:s strategi för hållbar utveckling.

Förslaget innebär att bankerna blir skyldiga att systematiskt identi-

fiera, offentliggöra och hantera ESG-risker inom ramen för sin

riskhantering. Det omfattar regelbundna klimatstresstester som

ska utföras av både tillsynsmyndigheter och banker. De föreslagna

åtgärderna ska inte bara göra banksektorn mer motståndskraftig,

utan även se till att den tar hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det förvän-

tas även att nya regelverk angående ESG-risker kommer att införas

som kan ha en inverkan på bankers kapitalkrav.

Bankens kombinerade buffertkrav kommer att öka när de kon-

tracykliska buffetvärdena i bland annat Sverige, Norge och Tyskland

ökar under ökar under 2. T023. Tillsynsmyndigheten i Finland förbereder sig för

att i början av  beörjan av 2023 besluta om att införa en systemriskbuffert på

högst en procent. Kravet kan förväntas börja gälla  månader efs börja gälla 12 månader efter

att det kommunicerats.

11. Ytterligare information

I Ålandsbankens Pelare -rapporI Ålandsbankens Pelare 3-rapport redogör banken för de upplys-

ningskrav som fastslås i del åtta i kapitaltäckningsförordningen (EU)

No /No 575/20 samt efter13 samt efterföljande ändringsförordningar. I rapporten

finns ytterligare information om koncernens finansiella risker.

Rapporten finns tillgänglig via bankens websida.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. SeK4. Segmentrapport 2021

Private

Banking

Premium

Banking IT

Koncern-

funktioner

och övrigt Elimineringar Totalt

Räntenetto 32  742 31  183 –12 4  317 ––13 68  217

Provisionsnetto 55  531 18  072 ––65  4 423 470  78 432

IT-intäkter 0 0 43  559 205 ––20  272 23  492

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde 2  915  5 448 ––235 4  746 ––58 12  815

Övriga intäkter 74 10 1  092  1 567 ––1  577  1 166

Summa intäkter  91 262 r2  714 22  339 15  2r3 ––24  4r6 182  125

Personalkostnader ––20  104 – –6 808 ––24  484 ––24  067 0 ––75  463

Övriga kostnader ––10  257 ––3  976 ––17  189 ––25  661 17  377 ––39  706

Lagstadgade avgifter ––1  456 ––1  719 0 ––266 0 ––3  440

Avskrivningar ––2  547 ––202 ––3  492 –9  286 2  313 ––13  214

Intern kostnadsfördelning ––24  944 –22  111 0  47 055 0 0

Summa kostnader – –59 307 ––32  8ti –2r  16r ––12  25r 19  686 ––131  851

Resultat före nedskrivningar 31  952 19  883 ––827 1  033 ––1  796 52  288

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto ––7  485  1 391 0 –112 0 – 6 205

Rörelseresultat 24  470 21  289 ––857  2 921 ––1  796  46 091

Inkomstskatt –5  016 – 4 343 218 –172 0 –9  314

Innehav utan bestämmande inﬂytande 0 0 ––1 0 0 ––1

Räkenskapsperiodens resultat hänförligt

till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 19  4r1 ti  927 –9to 5  743 ––1  796 1 6 778

Provisionsnetto

Inlåning 167 1  010 0 262 0  1 440

Utlåning 964 2  398 0 68 ––2  3 429

Betalningsförmedling  1 648  7 084 0 3  149 0 11  882

Fondprovisioner 60  245  5 885 0 961 –6  614 60  477

Förvaltningsprovisioner 15  410  1 409 0 ––8 ––180 16  630

Värdepappersförmedling 11  085 976 0 1  063 0 13  125

Övriga provisioner 266  2 478 0  1 680 ––37  4 387

Summa provisionsintäkter 89  785 21  246 6 7  173 –9  811 111  376

Provisionskostnader ––34  255 –3  168 –65 ––2  754 7  303 ––32  938

Summa provisionsnetto 55  531 18  075 –65  4 423 470 78  432

AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo

Utlåning till allmänheten   1 898 035   1 994 511 0 412  016 ––1  626  4 30 2 937

Inlåning från allmänheten   2 006 633   2 063 007 0 129  418 ––16  991  4 1 82 068

Aktivt förvaltat kapital  7 94 3 825 683  974 0  9 578 0  8 637  377

Förvaltade bolån 0 0 0   1 303 508 0  1 3 03 508

Riskexponeringsbelopp 758  229  506 742 7 5 000 598  105 0  1 9 38 077

Eget kapital 108  038 76  708 25  879 105  820 316  446

Nyckeltal

Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % 1,8,3 ,21,7 ––2,3 ,3,6 12,8

K/I-tal ,0,65 ,0,64 ,1,02 ,0,80 ,0,72

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2021

Private

Banking

Premium

Banking IT

Koncern-

funktioner

och övrigt Elimineringar Totalt

Räntenetto  27 991  28 268 ––2 5  981 ––8  62 229

Provisionsnetto  58 582 16  909 ––75 3  343 286  79 044

IT-intäkter 0 0  42 817 340 –18  749 24  407

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde 12 ––28 –747 327 ––5 –442

Övriga intäkter 681 11 937 10  364 ––1  209 10  785

Summa intäkter  87 267 2r  164 60  967 20  375 ––19  63r 179  052

Personalkostnader ––18  313 –6  857 ––22  940 ––23  006 0 –71  115

Övriga kostnader –8  137 ––3  758 ––16  204 –21  131 15  445 ––33  786

Lagstadgade avgifter ––1  189 ––1  470 0 ––98 0 ––2  757

Avskrivningar ––2  828 ––364 ––3  251 –11  206  3 387 –14  262

Intern kostnadsfördelning ––24  072 –21  261 0 45  333 0 0

Summa kostnader ––5 4 533 ––33  7to – –42 395 – –10 108 18  815 –4 21 926

Resultat före nedskrivningar 32  729 11  4r6 r13 to  299 ––854 r2  102

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto ––4  898 103 0 –110 0 – 4 906

Rörelseresultat 57  831 11  5r1 r13 to  15r ––854 28  193

Inkomstskatt – –5 722 – 2 367 –313 ––946 0 – –9 348

Innehav utan bestämmande inﬂytande 0 0 ––2 0 0 ––2

Räkenskapsperiodens resultat hänförligt

till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 22  108 8  18r 193  9 209 ––854 39  849

Provisionsnetto

Inlåning 113 811 0 255 0 1  179

Utlåning 576 1  743 0 76 ––2  2 394

Betalningsförmedling  1 653 6  355 0  3 245 0 11  253

Fondprovisioner  59 467  5 682 0 927 –6  381  59 694

Förvaltningsprovisioner 14  746 1  257 0 31 ––149 15  885

Värdepappersförmedling 13  935  1 305 0  1 249 0 16  489

Övriga provisioner 388  2 646 0 505 ––56  3 482

Summa provisionsintäkter 86  877 19  788 6  6 283 – 6 588 110  379

Provisionskostnader ––32  295 ––2  890 ––75 ––2  945 6  874 – –31 332

Summa provisionsnetto  58 582 ti  968 ––7r  3 343 286  79 022

AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo

Utlåning till allmänheten   1 966 232  2 31 9 570 0  502 348 ––305  4 78 7 845

Inlåning från allmänheten   1 960 205   2 064 482 0 64  290 ––18  865  4 07 0 112

Aktivt förvaltat kapital  9 1 44 532 670  152 0 10  975 0   9 825 659

Förvaltade bolån 0 0 0  2 000 0  2 000

Riskexponeringsbelopp 752  967 582  014 7 5 000 566  175 0  1 97 6 156

Eget kapital  82 265  88 347 27  747 133  559 331  918

Nyckeltal

Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % ,25,2 ,9,9 ,0,7 11,7 ,14,0

K/I-tal ,0,62 ,0,75 ,0,99 ,0,50 ,0,69

Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS , vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.

Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess tio helägda dotterbolag).

Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning. IT innefattar

dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury

samt partnersamarbeten.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. Geograﬁsk förK6. Geograﬁsk fördelning 1231 2021

Finland Sverige Totalt Finland Sverige Totalt

Räntenetto 39  785 28  432 68  217  35 051 27  178 62  229

Provisionsnetto 59  079 19  353 78  432 60  404 1 8 640  79 044

IT-intäkter 15  363 8  128 23  492 17  499  6 908 24  407

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde ––1  744 14  559 12  815 ––5  631 5  189 ––442

Övriga intäkter 1  058 108 1  166 10  677 108 10  785

Summa intäkter 113  525  70 536 432  125 122  958 51  08r 176  052

Personalkostnader ––56  957 ––1 8 505 ––75  463 ––52  930 ––18  185 –71  115

Övriga kostnader ––23  793 ––19  354 –43  146 ––1 7 369 –19  174 ––36  543

Avskrivningar –13  979 765 –13  214 ––12  205 – –2 057 ––14  262

Summa kostnader –8 4 728 ––37  082 ––134  851 – 82 505 ––38  415 ––121  920

Resultat före nedskrivningar 18  812 11  439 52  288  42 424 4 1 680 r2  102

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto –929 ––5  277 – 6 205 ––2  229 ––2  677 – –4 906

Rörelseresultat 17  832  28 208  46 091 26  19r  9 002 28  193

Inkomstskatt ––3  614 –5  700 –9  314 ––7  637 ––1  711 – 9 348

Innehav utan bestämmande inﬂytande ––1 0 ––1 ––2 0 ––2

Periodens resultat hänförligt till

aktieägarna i Ålandsbanken Abp 14  298  22 508 1 6 778  32 559 7  293  39 848

AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo

Utlåning till allmänheten   2 871 452   1 431 484  4 30 2 937   2 891 696  1 8 96 149  4 78 7 845

Inlåning från allmänheten  2 8 29 386  1 35 2 682  4 1 82 068  2 91 8 143  1 1 51 968   4 070 112

Aktivt förvaltat kapital   4 803 693   3 833 685  8 6 37 377  5 04 1 744   4 783 915  9 82 5 659

Riskexponeringsbelopp   1 220 141 717  936  1 9 38 077  1 1 22 926 853  230  1 97 6 156

Allokerat eget kapital 22 9 586 86  857 316  443 252  344 79  572 331  916

Nyckeltal

Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), t (ROE), % ,6,8 28,,7 12,8 15,0 10,6 14,0

K/I-tal ,0,83 0,53 ,0,72 0,,66 0,,77 ,0,69

K. ProdukK5. Produktområden 1231

Dagligbanks-

tjänster

inkl. inlåning

Finansierings-

tjänster

Placerings-

tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt

Räntenetto 19  904 47  600 0 –156 870 68  217

Provisionsnetto 11  263  4 933 62  286 –65 15 78  432

IT-intäkter 0 0 0 23  492 0 23  492

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde 0 11  310 0 ––235 1  740 12  815

Övriga intäkter 0 0 0 0 1  166 1  166

Summa intäkter 31  167  63 862 95  286  23 035 1  791 432  125

2021

Dagligbanks-

tjänster

inkl. inlåning

Finansierings-

tjänster

Placerings-

tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt

Räntenetto  5 847  54 699 0 ––79 1  762 62  229

Provisionsnetto 10  782 2  961  65 350 ––75 28  79 044

IT-intäkter 0 0 0 24  407 0 24  407

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde 0 ––27 0 ––747 333 –442

Övriga intäkter 0 0 0 0 10  785 10  785

Summa intäkter ti  658 57  633 65  356 23  509 12  967 179  052

Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer,

provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack med mera, samt intäkter från valutaväxlingar.

Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och garantiprovisioner.

Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter från inlåningskonton och krediter som

kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive ﬁnansieringstjänster.

IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

KK8. Provisionsnetto 2021 2021

Inlåning  1 440 1  179

Utlåning  3 429  2 394

Betalningsförmedling 11  882 11  253

Fondprovisioner 60  477 59  694

Förvaltningsprovisioner 16  630 15  885

Värdepappersförmedling 13  125 16  489

Juridiska tjänster 673 737

Garantiprovisioner 302 567

Övriga provisioner  3 481 2  238

Summa provisionsintäkter 111  413 116  419

Betalningsprovisionskostnader –4  183 ––3  931

Fondprovisionskostnader – 24 650 ––22  724

Förvaltningsprovisionskostnader ––1  127 –1  015

Värdepappersprovisionskostnader ––2  241 ––3  051

Övriga provisionskostnader ––806 –671

Summa provisionskostnader ––33  069 ––31  394

Provisionsnetto 78  432  79 022

K7. Räntenetto 2021 2021

Medelsaldo Ränta

Genomsnittlig

ränta, a, % Medelsaldo Ränta

Genomsnittlig

ränta, a, %

Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 674  955 1  621 0,24 767  480 –875 –0,,11

Utlåning till allmänheten  4 24 5 251 73  511 ,1,73  4 5 36 804  63 720 ,1,40

Skuldebrev 925  310  4 224 ,0,46 733  128 335 0,,05

Räntebärande tillgångar   5 845 5ti  79 359 ,1,19  6 03 7 445 91  184 ,1,6r

Derivatinstrument 17  828 1  590 16  639 1  075

Övriga tillgångar 203  371 667 184  028 166

Summa tillgångar   6 066 712 34  613  6 23 8 078  64 422

varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 8 1 245  63 988

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 58 8 696 55 ,0,01 702  643 ––2  923 –0,,42

Inlåning från allmänheten  4 21 2 177  5 669 0,,13  3 7 44 845  1 580 ,0,04

Emitterade skuldebrev 759  565  3 994 ,0,53   1 288 580 1  093 ,0,08

Efterställda skulder 34  302  1 083 3,,16 30  161 865 ,2,87

Räntebärande skulder   5 594 739 to  864 6,,18   5 766 229 914 6,,01

Derivatinstrument 15  283  2 446  9 101  1 479

Övriga skulder 139  420 149 154  602 100

Summa skulder  5 7 49 443 13  389 r  928  932 5  191

Summa eget kapital 317  271 308  147

Summa skulder och eget kapital  6 06 6 712   6 238 079

varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 13  026  1 894

Räntenetto 93  217  62 229

Räntemarginal ,1,16 ,1,04

Placeringsmarginal ,1,12 ,1,00

Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaﬂödessäkring).

Räntemarginal är ränta på räntebärande tillgångar dividerat med medelsaldo för tillgångar minus ränta på räntebärande skulder dividerat med medelsaldo för skulder.

Medelsaldo beräknas som ett medeltal av  månaders ultimovärden.Medelsaldo beräknas som ett medeltal av 13 månaders ultimovärden.

Placeringsmarginal är räntenetto i förhållande till balansomslutning i genomsnitt.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. PersonalkostnaderK11. Personalkostnader 2021 2021

Löner och arvoden 58  381 54  915

Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 305 666

Pensionskostnader 10  285 9  141

Övriga lönebikostnader 6  492 6  392

Summa 75  463 74  115

varav rörliga personalkostnader  3 308  3 805

varav kostnader för personalomställning 190 109

Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter.

Löner och arvoden

Styrelse 397 345

Ledande befattningshavare 3  052 3  417

Övriga 55  236  51 820

Summa  58 686  55 582

Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande

direktör i dotterbolag.

KK1. Ö0. Övriga intäkter 2021 2021

Intäkter från investeringar i form av eget kapital 38 81

Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar  6 263

Nettoresultat från förvaltningsfastigheter 4 102

Hyresintäkter från fastigheter 79 63

Övriga intäkter 500 3  745

Summa 622 to  252

Speciﬁkation över nettoresultat

från förvaltningsfastigheter

Hyresintäkter 20 27

Realisationsvinster 95

Övriga intäkter 1

Övriga kostnader ––16 ––21

Summa 2 to5

K. Nettoresultat ﬁnK9. Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde

2021 2021

Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt

Värderingskategori verkligt värde

via resultaträkningen

Derivatinstrument 0 ––7 ––7 728 23 751

Övriga ﬁnansiella poster ––149 1  817  1 669 –662 ––1  430 ––2  092

Summa värderingskategori verkligt värde

via resultaträkningen ––148 4  8to 4  694 99 ––1  467 ––1  324

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Realiserade värdeförändringar  1 587  1 587 551 551

Förväntade kreditförluster ––69 –69 224 224

Summa värderingskategori verkligt värde

via övrigt totalresultat  1 587 ––69 4  518 551 224 775

Säkringsredovisning

varav säkringsinstrument 79 ––3  881 ––3  803 ––1  298 ––2  835 –4  133

varav säkrad post 0  4 467  4 467  1 443  2 860 4  303

Säkringsredovisning 79 585 664 14r 25 176

Värderingskategori upplupet anskaningsaffningsvärde

Lån 9  519 –18  9 501 0 ––27 ––27

Skuldebrev 63 63 202 202

Summa värderingskategori upplupet

anskaaffningsvärde  9 582 ––13  9 562 202 ––27 174

Valutaomvärdering 6 –593 ––593 6 ––256 ––226

Summa 11  088 4  7ti 12  815 892 ––1  469 –260

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Löner och arvoden till ledande befattningshavare

Löner och arvoden  2 794  2 862

Aktierelaterade ersättningar 258 555

Summa  3 052 1  417

Pensionskostnader

Verkställande direktör 85 89

Ledande befattningshavare 458 530

Övriga 9  742  8 523

Summa to  285 8  141

Pensionskostnader

Förmånsbestämd plan 784 864

Avgiftsbestämd plan  9 500  8 277

Summa to  285 8  141

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Antal anställda

Åland 273 258 531 277 250 527

Finland 137 117 254 124 116 240

Sverige 127 67 194 109 72 181

Summa 537 442 979 510 438 948

Arbetad tid omräknad till heltidstjänster

Ålandsbanken Abp 499 481

Crosskey Banking Solutions Ab Ltd 317 298

Ålandsbanken Fondbolag Ab 37 35

Totalt antal tjänster omräknat från arbetad tid 854 315

Män Kvinnor Män Kvinnor

Könsfördelning, , %

Styrelse  57 43 67 33

Ledande befattningshavare  69 31 75 25

Styrelse avser styrelsen för Ålandsbanken Abp.

Aktiesparprogram 2021

Program ram 2233– –2023

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Ålandsbanken Abp 139

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 11

Total redovisad kostnad 156

2021 2021

Verk-

ställande

direktör

Ledande

befattnings-

havare

Övriga

risktagare Övriga

Verk-

ställande

direktör

Ledande

befattnings-

havare

Övriga

risktagare Övriga

Totala ersättningar

Intjänade fasta ersättningar 385  2 009 1  393 52  183 353 1  954 5  616 44  521

Avsättningar till pensioner 85 458 225 9  517 89 530  1 044 7  479

Intjänade rörliga ersättningar 135 523 31 2  026 235 875 745 1  284

Summa 605  2 990  1 656 9 3 729 677 1  359  7 404 53  283

varav uppskjutna rörliga ersättningar 54 152 0 246 94 350 185 88

varav tilldelade rörliga ersättningar 81 371 31 1  779 141 525 560 1  196

Antal personer som enbart fått fast ersättning 0 3 16 1  011 0 4 44 896

Antal personer som fått både fast och

rörlig ersättning 1 9 4 110 1 7 22 88

Summa 4 12 20 1124 4 11 99 984

Ingående uppskjutna rörliga ersättningar 231 763 595 88 176 492 523 0

Årets uppskjutna rörliga ersättningar 54 152 0 246 94 350 185 88

Utbetalt under året ––31 ––50 0 ––122 ––38 ––22 ––111 0

Justerat under året 0 ––10 ––595 534 0 ––57 ––1 0

Utgående uppskjutna rörliga ersättningar 255 855 6 569 231 761 595 88

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

1

Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskproﬁl. Antalet risktagare har under  minskat med Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskproﬁl. Antalet risktagare har under 2022 minskat med

anledning av ändringar i aktuellt regelverk. Antalet risktagare den .. uppgick till  stycken medan motsvarande sira per den .. var  stycken.anledning av ändringar i aktuellt regelverk. Antalet risktagare den 31.12.2021 uppgick till 78 stycken medan motsvarande siffra per den 31.12.2022 var 44 stycken.

Banken har fastställd kvalitativa och kvantitativa kriterier i syfte att identiﬁera de anställda som har en väsentlig inverkan på bankens riskproﬁl.

V Villkor   och ersä4tningar

Generellt

Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens

företagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och

främja god och eekffektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska vara så

konstruerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga intressen.

En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar de ﬁnansiella

risker som banken utsätts för och hanteringen av dessa risker.

Det ska ﬁnnas en lämplig balans mellan fasta och rörliga ersättningar.

Koncernens sammanlagda ersättningar för en enskild förtjänstperiod

ska inte bygga upp och belöna risker som kan äventyra koncernens

långsiktiga intressen.

Bankens har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den verk-

ställande direktören och ledande befattningshavare ingår. Dessutom

ﬁnns separata resultatbaserade ersättningssystem för personal inom

aäraffärsområdena. Den resultatbaserade ersättningen kan för enskild

individ maximalt uppgå till ett belopp motsvarande  månadslöner elopp motsvarande 12 månadslöner

per verksamhetsår.

Styrelsen

Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagsstämman. För tiden

från bolagsstämman ämman 2 till ut022 till utgången av  ågången av 2023 års bolagsstämma utgår

dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för varje bevistat styrelse- och

kommittémöte. Till styrelsens ordförande utgår ett årsarvode om vode om 3 5 00 0

euro och till styrelsens vice ordförande utgår ett arvode om de om 3 0 0 euro.00 euro.

Övriga styrelsemedlemmar erhåller vardera ett årsarvode om vode om 2 8 pp 0

euro. Dessutom erläggs ett mötesarvode för varje bevistat styrelse-

möte. Mötesarvodet uppgår för ordföranden till  rdföranden till 1 0 euro o00 euro och för

övriga medlemmar till  euro per bill 750 euro per bevistat möte. Till medlem i styrel-

sens kommittéer erläggs s 75 euro per be0 euro per bevistat möte. Till respektive

kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om  vode om 1 00 euro per 0 euro per

bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas inte av

aktiebaserade ersättningssystem.

Verkställande direktör

Verkställande direktören har en månadslön om tören har en månadslön om 3 1  euro. Dä000 euro. Därtill

har verkställande direktören fri bilförmån och rätt till i banken allmänt

tillämpade personalförmåner. Under  utbet. Under 2022 utbetalades till verkställande

direktören en ersättning om totalt  t 570 22 euro inklusive natu7 euro inklusive naturaför-

måner och rörliga ersättningar. Av den rörliga ersättningen som har

utbetalats s 202 har  2 har 85  euro utb968 euro utbetalats i kontanter och anter och 8 6  euro939 euro

i aktier i banken i enlighet med externa regelverk.

Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst  ågst 65 år och

högst  årt 70 år. Verkställandedirektören beviljas pension i enlighet med

ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad till tilläggs-

pension utöver den allmänna lagstadgade pensionen. Uppsägningstid

från verkställande direktörens sida är nio (törens sida är nio (9) månader. Under uppsäg-

ningstiden utgår ordinarie månadslön. Vid uppsägning från bankens

sida har verkställande direktören enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett

avgångsvederlag om sammanlagt nio (t nio (9) månadslöner. Inga andra

ersättningar utgår vid sådan avgång.

Ledande befattning

Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individuell

månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalförmåner i

banken. Ledande befattningshavare i koncernen omfattas inte av

något tilläggspensionsarrangemang. För ledningsgruppsmedlemmar

bosatta i Sverige har det, på grund av avvikande pensionssystem i

Sverige, tecknats premiebaserade tilläggspensionsförsäkringar med

pensionsålder  år.der 65 år.

Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och

aktiebaserade ersättningssystem

För risktagare

1

erläggs den resultatbaserade ersättningen i sin helhet

vid fastställandet av ersättningen om den faktiska ersättningens

belopp för en enskild individ för en förtjänstperiod om ett år uppgår

till maximalt till maximalt 5 0 pp euro. Över0 euro. Överstiger ersättningen  tningen 50 0 euro sk00 euro ska

utbetalningen avminst  protalningen avminst 40 procent av den resultatbaserade ersätt-

ningen uppskjutas med minst fyra år, så kallad uppskovstid. Om den

resultatbaserade ersättningen för en individ utgör en särskilt stor

andel av det totala beloppet av den fasta och den resultatbaserade

ersättningen ska utbetalningen av minst st 6 procent av den result0 procent av den resultat-

baserade ersättningen skjutas upp på motsvarande sätt. Då Ålands-

banken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst  pros minst 50 procent av den

resultatbaserade ersättningen i aktier i banken. Med anledning av

att Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett fondbolag, måste minst

 pro50 procent av den rörliga ersättningen till risktagare anställda i

Ålandsbanken Fondbolag Ab utbetalas i fondandelar. Tilldelade

aktier/fonder måste innehas under minst  månadte innehas under minst 12 månader, så kallad väntetid,

innan ersättningstagaren kan disponera över dessa. Utbetalningen

kan ytterligare uppskjutas med beaktande av en helhetsbedömning

baserad på koncernens konjunkturcykel, aturcykel, affärsverksamhetens natur

och risker samt individens arbetsuppgifter och ansvar. Banken har

rätt att avstå från att utbetala uppskjuten resultatbaserad ersättning

om koncernens ﬁnansiella ställning försämrats väsentligt.

För information om antalet aktier kopplade till de rörliga ersätt-

ningsprogrammen, se avsnittet Aktiefakta.

Aktiesparprogram  202–2–2023

Under Under 2 be022 beslutade Ålandsbankens styrelse att lansera ett aktie-

sparprogram för samtliga anställda inom koncernen. Den ettåriga spar-

perioden inleddes i juli  där  procent av ants i juli 2022 där 69 procent av antalet medarbetare i

koncernen valde att delta. I januari respektive augusti tive augusti 2 te023 tecknas

sparaktier (B-aktier) genom en nyemission. Från sparaktiernas emissions-

tidpunkt börjar en treårig kvaliﬁkationsperiod. Vid kvaliﬁkationsperiodens

utgång utdelas matchningsaktier till de deltagare som har kvar sina teck-

nade sparaktier i öronmärkt förvar. Programmet upphör när de sista

matchningsaktierna har utdelats lats 2. Målsät026. Målsättningen med programmet

är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet och lång-

siktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor erbjuda

samtliga anställda möjligheten att förvärva aktier i banken.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. FörK14. Förväntade kreditförluster 2021

Nya och ökade

individuella

nedskrivningar

Återfört från

tidigare gjorda

reserveringar

Utnyttjat för

konstaterade

förluster

Konstaterade

förluster

Återvinning av

konstaterade

förluster Totalt

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från

åtaganden utanför balansräkningen

Utlåning till allmänheten 16  555 –10  112 –651 952 ––265  6 480

Åtaganden utanför balansräkningen 134 ––408 0 0 0 ––274

Skuldebrev 174 –174 0 0 0 0

Summa förväntade kreditförluster ti  892 ––16  682 –651 952 ––26r  6 205

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Skuldebrev 141 ––72 69

Summa förväntade kreditförluster

via övrigt totalresultat 141 ––75 6 6 6 ie

K. Övriga kostnadeK12. Övriga kostnader 2021 2021

IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 17  649 18  226

Hyror  1 384 1  076

Övriga lokal- och fastighetskostnader  2 367 1  422

Marknadsföringskostnader  2 944  2 560

Informationstjänster  2 850 2  513

Personalrelaterade kostnader 2  853  2 429

Resekostnader 819 273

Köpta tjänster 4  710 4  188

Övriga kostnader  8 467  6 847

Tillverkning för eget bruk –4  336 –5  749

Summa 1 9 709 11  789

Utbetalda arvoden till revisorer

Utbetalda revisionsarvoden 434 464

Arvoden enligt revisionslagen  §  mogen 1 § 1 mom.

 punk2 punkt 25 8

Utbetalda konsultarvoden

Skatteärenden 65 77

Övrigt 487 280

Summa 4  0to 829

Beloppen är inklusive moms.

Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ()Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 283 tusen euro (301).

K. LaK13. Lagstadgade avgifter 2021 2021

Garantiavgift

1

10 5

Stabilitetsavgift  3 430  2 753

Totalt  3 446  2 757

1

I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.

Avgifter till Verket för ﬁnansiell stabilitet

Insättningsgarantiavgift 2  135  1 505

Erlagt av Gamla insättargarantifonden ––2  135 – 1 505

Stabilitetsavgift  3 430  2 753

Förvaltningsavgift 28 24

Summa  3 458 5  776

Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godoMed 2022-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godo.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2021 1231

Reserv för

förväntade

förluster för

utlåning

Avsättning

för

förväntade

förluster för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Reserv för

förväntade

förluster

för skulde-

brev som

redovisas

till upplupet

anska-anskaff-

ningsvärde Totalt

Reserv för

förväntade

förluster för

utlåning

Avsättning

för

förväntade

förluster för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Reserv för

förväntade

förluster

för skulde-

brev som

redovisas

till upplupet

anska-anskaff-

ningsvärde Totalt

Förändring av reserv för nedskrivningar

Reserv vid årets ingång 14  654 318 114 15  087 11  884 409 193 12  486

Nya och ökade individuella nedskrivningar 18  253 393 174 18  820 12  264 263 147 12  674

Förändringar till följd av förändringar i

skattningsmetod (netto) ––1  698 ––259 ––1  956 0 0 0

Återfört från tidigare gjorda reserveringar –10  112 ––408 –174 ––10  694 –7  121 ––351 ––226 ––7  698

Utnyttjat för konstaterade förluster –651 0 0 –651 ––2  343 0 0 ––2  343

Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar –411 ––1 –413 ––30 ––2 ––32

Reserv vid årets utgång 20  036 60 114 56  195 14  6r2 318 114 15  037

Fordringar med anståndsåtgärder

Utlåning till allmänheten

Fordringar utan förfallna belopp och ford-

ringar med förfallna belopp p <6 dagar30 dagar  7 007 14  635

Fallerade fordringar 18  372 17  214

Balansvärde, brutto 25  386  31 849

Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska

situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade

lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller reﬁnansiering, vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till

sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit. Redovisat värde avser brutto exponering och omfattar inte enbart

omstrukturerade krediter utan även andra krediter i en kundhelhet.

2021

Nya och ökade

individuella

nedskrivningar

Återfört från

tidigare gjorda

reserveringar

Utnyttjat för

konstaterade

förluster

Konstaterade

förluster

Återvinning av

konstaterade

förluster Totalt

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från

åtaganden utanför balansräkningen

Utlåning till allmänheten 12  264 –7  121 ––2  343 2  714 –441 5  073

Åtaganden utanför balansräkningen 263 ––351 0 0 0 ––89

Skuldebrev 147 ––226 0 0 0 ––78

Summa förväntade kreditförluster 12  656 ––7  683 ––2  321 5  714 –241  4 906

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Skuldebrev 108 ––332 ––224

Summa förväntade kreditförluster

via övrigt totalresultat to3 ––332 6 6 6 ––252

Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde.

K. InkoK15. Inkomstskatt

2021 2021

Resultaträkningen

Skatt avseende tidigare år 7 389

Aktuell skatt 11  201 7  093

Förändring av uppskjuten skatt ––1  894  1 867

Summa 8  314  9 348

Nominell skattesats i Finland, inland, % ,20,0 ,20,0

Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, , % ,0,0 –,–1,7

Svensk skattesats , ats , % ,0,3 ,0,4

Skatt avseende tidigare år, , % ,0,0 ,0,3

Övrigt, t, % –0,,1 ,0,0

EekEffektiv skattesats, , % ,20,5 19,6

Övrigt totalresultat

Aktuell skatt ––257 ––176

Förändring av uppskjuten skatt ––206 982

Summa ––463 806

Skattesatsen i Sverige är , Skattesatsen i Sverige är 20,6 .%.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

KK17. Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder 2021

Värderat till verkligt värde via

resultaträkningen

Värdering via övrigt

totalresultat

Värdering till upplupet

anskaningaffningsvärde

Innehav

för handel

Säkrings-

redovisning Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 341  983 341  983 341  983

Skuldebrev 16  451 665  055 318  471  999 977 976  554

Utlåning till kreditinstitut  42 583  42 583 42  583

Utlåning till allmänheten 168  911  4 1 34 026   4 302 937   4 265 224

Aktier och andelar 48  810 48  810 48  810

Aktier och andelar i

intresseföretag 6  790 6  790  6 790

Derivatinstrument 7  142 19  495 26  637 26  637

Upplupna ränteintäkter 15  445 15  445 15  445

Fondlikvidfordringar 8  213 8  213 8  213

Övriga tillgångar  7 275  7 275 7  275

Summa ﬁnansiella tillgångar 7  145 19  48r 7  275 ti  4r4 713  89r ti3  911   4 867 509   5 800 649  5 73 9 541

Icke-ﬁnansiella tillgångar 97  070

Summa tillgångar  5 89 7 718

1

Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .

Noter till koncernens balansräkning

K. Resultat per aktieK16. Resultat per aktie 2021 2021

Periodens resultat hänförligt till aktieägarna  36 778  39 849

Genomsnittligt antal aktier före utspädning 1  5 526 114 1  5 599 454

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 5 53 7 418 1  5 599 454

Resultat per aktie, euro ,2,37 ,2,55

Resultat per aktie efter utspädning, euro ,2,37 5,,55

Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående aktier.

2021

Värderat till verkligt värde

via resultaträkningen

Värdering via övrigt

totalresultat

Värdering till upplupet

anskaningaffningsvärde

Innehav

för handel

Säkrings-

redovisning Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut

och centralbanker 434  156 434  156 430  851

Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 82 068  4 1 80 990

Emitterade skuldebrev  622 026 170  608 792  634  792 642

Derivatinstrument  5 498 18  138 23  636 23  636

Efterställda skulder 31  434 31  434 3 0 959

Upplupna räntekostnader  4 420  4 420  4 420

Fondlikvidskulder  8 407  8 407 8  407

Övrigt 17  683 17  683 17  683

Summa ﬁnansiella skulder  5 498 43  133 95 2 029   4 848 775   5 494 438   5 489 587

Icke-ﬁnansiella skulder 86  836

Summa skulder   5 581 273

1

Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2021

Värderat till verkligt värde via

resultaträkningen

Värdering via övrigt

totalresultat

Värdering till upplupet

anskaningaffningsvärde

Innehav

för handel

Säkrings-

redovisning Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 893  719 893  719 893  719

Skuldebrev  27 377 368  240 322  247 717  864 717  768

Utlåning till kreditinstitut 64  353 64  353 64  353

Utlåning till allmänheten 167  204   4 620 641  4 7 87 845   4 805 360

Aktier och andelar 15  049 15  049 15  049

Aktier och andelar i

intresseföretag 14  603 14  603 14  603

Derivatinstrument 3  331  9 696 13  027 13  027

Upplupna ränteintäkter 12  735 12  735 12  735

Fondlikvidfordringar 10  748 10  748 10  748

Övriga tillgångar  4 962 4  962  4 962

Summa ﬁnansiella tillgångar 1  331 8  696  4 995 57  377  383 288 ti7  262  5 9 39 059  6 53 4 905 9   552 322

Icke-ﬁnansiella tillgångar 99  733

Summa tillgångar  6 63 4 639

1

Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.

2021

Värderat till verkligt värde

via resultaträkningen

Värdering via övrigt

totalresultat

Värdering till upplupet

anskaningaffningsvärde

Innehav

för handel

Säkrings-

redovisning Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Säkrings-

redovisning

1

Övrigt

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut

och centralbanker 86 7 491  867 491 863  471

Inlåning från allmänheten  4 07 0 112  4 07 0 112  4 07 0 209

Emitterade skuldebrev 6 43 865 552  670  1 1 96 535  1 1 96 338

Derivatinstrument  4 090 2  733  6 824 6  824

Efterställda skulder  36 343  36 343 3 6 629

Upplupna räntekostnader  3 684  3 684  3 684

Fondlikvidskulder  7 685  7 685 7  685

Övrigt 18  718 18  718 18  718

Summa ﬁnansiella skulder  4 090 5  733 6 6 6 9 43 865   5 556 703  6 2 07 392   6 203 5rn

Icke-ﬁnansiella skulder 95  328

Summa skulder  6 30 2 726

1

Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. VärderiK18. Värdering av ﬁnansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 1231

Nivå Nivå 1 Nivå ivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt

Skuldebrev  681 507  681 507

Utlåning till allmänheten 168  821 168  821

Aktier och andelar 1  162  47 648 48  810

Derivatinstrument 26  637 26  637

Övriga tillgångar 7  275 7  275

Summa ﬁnansiella tillgångar till verkligt värde  682 668 19r  4r3 r2  923  933 056

Emitterade skuldebrev  622 115  622 115

Derivatinstrument  23 636 23  636

Summa ﬁnansiella skulder till verkligt värde 6 92r  752 6 92r  752

Redovisat värde Nivå å 1 Nivå Nivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt

Finansiella tillgångar och skulder

redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 341  983 341  983 341  983

Skuldebrev 318  471 295  047 295  047

Utlåning till kreditinstitut  42 581 42  583 42  583

Aktier i ägarintresseföretag  6 790  6 790  6 790

Utlåning till allmänheten 4  134  116   4 096 403   4 096 403

Summa ﬁnansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde  4 862  939 5er  065  4 4 80 969  6 796  4 78 2 806

Skulder

Skulder till kreditinstitut 434  156 43 0 851 430  851

Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 80 990  4 1 80 990

Emitterade skuldebrev 170  519 170  526 170  526

Efterställda skulder 31  434 30  959 30  959

Summa ﬁnansiella skulder till upplupet anskaskaffningsvärde  4 81 8 176 6  4 81 3 326 6  4 84 3 329

2021

Nivå Nivå 1 Nivå ivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt

Skuldebrev 395  617 395  617

Utlåning till allmänheten 167  204 167  204

Aktier och andelar  1 021 14  028 15  049

Derivatinstrument 13  027 13  027

Övriga tillgångar  4 962  4 962

Summa ﬁnansiella tillgångar till verkligt värde 189  638 186  231 18  986 59 5 859

Emitterade skuldebrev 6 43 865 6 43 865

Derivatinstrument 6  824 6  824

Summa ﬁnansiella skulder till verkligt värde 6 650  689 6 65 0 689

Redovisat värde Nivå å 1 Nivå Nivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt

Finansiella tillgångar och skulder

redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 893  719 893  719 893  719

Skuldebrev  322 247 322  152 322  152

Utlåning till kreditinstitut 64  353 64  353 64  353

Aktier i ägarintresseföretag 14  603 14  603 14  603

Utlåning till allmänheten   4 620 641   4 638 156  4 6 38 156

Summa ﬁnansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde  5 91 5 563 322  152   5 596 227 14  661  5 91 2 982

Skulder

Skulder till kreditinstitut 867  491 863  471 863  471

Inlåning från allmänheten  4 07 0 112  4 07 0 209   4 070 209

Emitterade skuldebrev  552 670 552  473 552  473

Efterställda skulder  36 343  36 629 3 6 629

Summa ﬁnansiella skulder till upplupet anskakaffningsvärde  5 52 6 619 6  5 52 2 785 6  5 52 2 785

Nivå Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser

Nivå Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Nivå Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2021 2021

Aktier och

andelar

Aktier och

andelar

Förändring i innehav i nivå dring i innehav i nivå 3

Redovisat värde vid årets ingång 14  028 12  026

Nyanskaningaffning/omklassiﬁcering 25  568  2 482

Avyttrat/förfallet under året ––26 ––50

Realiserad värdeförändring ––4 25

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat  8 082 –455

Redovisat värde vid årets utgång 65  623 14  023

Ingen överföring mellan nivå  oellan nivå 1 och  har sketch 2 har skett.

K. TillgK19. Tillgångar och skulder per valuta 2021

EUR SEK USD Övrigt Totalt

Kontanta medel 30 7 295 34  443 95 150 341  983

Skuldebrev 675  273 301  594 23  110 999  977

Utlåning till kreditinstitut  27 561 6  797 3  188 5  035 42  581

Utlåning till allmänheten  2 85 4 744  1 43 1 484 16  708  4 30 2 937

Aktier och andelar 1  516 47  291 2 1 48  810

Derivatinstrument 19  709 6  928 1 26  637

Övriga ej valutafördelade poster 134  791 134  791

Summa tillgångar   4 020 886   1 828 536 21  103 r  189  5 89 7 71r

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 418  359 15  373 1 423 434  156

Inlåning från allmänheten  2 761  170  1 29 2 981 105  854 22  063  4 1 82 068

Emitterade skuldebrev 765  359 27  275 79 2 634

Derivatinstrument 18  167  5 446 24  23 636

Efterställda skulder 0 31  434 31  434

Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 433  787 433  787

Summa skulder och eget kapital   4 396 842   1 372 509  105 855 22  5to   5 897 71r

Valutafördelade övriga tillgångar

och skulder samt utombalansposter ––332  340 62  851 17  976

Nettoposition i valuta (EUR) 123  688 99 652 124  438

Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då koncernens redovisning upprättas i euro, och de svenska ﬁlialernas redovisning är

i svenska kronor.

Finansiella instrument för vilka det finns prisuppgifter som är

lätttillgängliga och som representerar verkliga och frekvent före-

kommande transaktioner värderas till aktuellt marknadspris.

För finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och för finansiella

skulder används aktuell säljkurs. För grupper av finansiella instru-

ment som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för

marknads risk likställs det aktuella marknadspriset med det pris som

skulle erhållas eller betalas vids vid en avyttring av nettopositionen.

För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om

marknadspris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av

värderingsmodeller. Sådana modeller kan exempelvis bygga på

pris jäm förelser, nuvärdesberäkningar eller optionsvärderingsteori,

beroende på instrumentets karaktär. I modellerna används indata i

form av marknadspriser och andra variabler som bedöms påverka

prissättningen. De modeller och indata som ligger till grund för

värderingarna valideras regelbundet för att säkerställa att de över-

ensstämmer med marknadspraxis och vedertagen finansiell teori.

värderingshierarkin

Finansiella instrument som värderats enligt marknadsnoteringar på

en aktiv marknad för identiska tillgångar/skulder kategoriseras som

nivå . Finansnivå 1. Finansiella instrument som värderats med värderingsmodel-

ler som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategoriseras

som nivånivå a. Finansiella instrument som värderats med hjälp av

modell som bygger på indata som inte går att verifiera med externa

marknadsuppgifter kategoriseras i nivås i nivå . Des3. Dessa innehav består i allt

väsentligt av onoterade aktier. Sådana innehav av egetkapitalinstru-

ment där Ålandsbanken vid första redovisningstillfället, eller vid

övergången till IFRS , har gjorS 9, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa

efter följande förändringar av det verkliga värdet i övrigt totalresultat.

Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i ovan

tabeller klassificerats med avseende på hur de värderats och graden

av marknadsdata som använts vid värderingen på balans dagen.

Om klassificeringen på balansdagen har förändrats i jämförelse med

klassificeringen vid föregående årsskifte har instrumentet flyttats

mellan nivåerna i tabellen. Instrument har inte flyttats mellan

nivåernanivåerna  och . För1 och 2. Förändringar i nivåändringar i nivå  fra3 framgår av separat tabell.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. Inneh20. Innehav av skuldebrev 2021 2021

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp Förlustreserv

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp Förlustreserv

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev

Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat

Statsobligationer  444 191  434 340 48 56  389 56  918 10

Säkerställda bostadsobligationer 174  066 171  763 14  242 372 24 6 694 16

Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 77  239 75  347 14 91  120 92  004 16

Övriga skuldebrev

Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde

Statsobligationer 69  310 69  785 8 85  059  85 868 40

Säkerställda bostadsobligationer 180  183 179  382 34 146  493 148  744 24

Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 56  923 56  881 15 72  576  72 544 31

Övriga skuldebrev

Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev   1 001 914 987  497 131  694 003 702  773 137

Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev.

Övriga skuldebrev

Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde

Företagsobligationer 12  405 12  480 57 1 5 000 15  091 19

Summa övriga skuldebrev 12  46r 12  436 57 4 5 000 15  084 19

Summa skuldebrev 4  014  3ti  999 977 196 708  063 717  892 159

2021

EUR SEK USD Övrigt Totalt

Kontanta medel  579 971 313  518 92 138 893  719

Skuldebrev 331  690 316  720 6 9 455 0 717  864

Utlåning till kreditinstitut  25 006 12  407 20  899 6  041 64  353

Utlåning till allmänheten  2 87 0 276   1 896 199  21 371 0   4 787 845

Aktier och andelar  1 380 13  665 2 2 15  049

Derivatinstrument 11  308 1  719 0 1 13  027

Övriga ej valutafördelade poster 142  782 157  831

Summa tillgångar   3 962 445   2 554 257 111  849 9  186  6 63 4 639

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 336  656 530  126 491 219 867  491

Inlåning från allmänheten  2 8 26 612  1 1 31 338 95  534 16  627  4 07 0 112

Emitterade skuldebrev 846  934 349  602  1 1 96 535

Derivatinstrument 4  313 2  510  6 824

Efterställda skulder  2 266  34 077  36 343

Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 457  333 457  333

Summa skulder och eget kapital  4 47 4 14r  2 0 47 6r5 89  026 ti  829  6 63 4 639

Valutafördelade övriga tillgångar

och skulder samt utombalansposter –374  777 ––1 4 994 11  139

Nettoposition i valuta (EUR) 131  798 798 475 133  070

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K2. Ut1. Utlåning till kreditinstitut 2022 2021

På

anfordran

betalbar Övrig

Reservering

för

förväntad

förlust Totalt

På

anfordran

betalbar Övrig

Reservering

för

förväntad

förlust Totalt

Finländska kreditinstitut 4  413 0 0 4  413  2 573 0 0  2 573

Utländska banker och kreditinstitut 38  170 0 0 38  170 61  780 0 0  61 780

Summa  42 583 3 3  42 583 02  353 3 3 02  353

K22. Utlåning till allmänheten 2022 2021

Balansvärde,

brutto

Reservering

för förväntad

förlust

Balansvärde,

netto

Balansvärde,

brutto

Reservering

för förväntad

förlust

Balansvärde,

netto

Företag 545  623 – 1 508 544  115 627  353 ––2  721  624 632

Oentlig sektorOffentlig sektor  8 303 ––9  8 294  8 770 ––7 8  763

Hushåll   2 005 231 –6  593   1 998 638  2 07 3 680 ––7  268   2 066 412

Hushållens intresseorganisationer 18  128 ––1 18  126 19  351 ––17 19  335

Utlandet  1 7 45 688 –11  924  1 73 3 764   2 073 345 –4  641  2 0 68 704

Summa  4 32 2 971 ––20  310   4 302 937   4 802 500 ––72  612   4 787 845

varav efterställda fordringar  1 704 262

Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.

2022 2021

Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa

Utlåning till allmänheten, brutto  4 02 7 323 225  942 69  781  4 32 3 022  4 60 3 546 132  212 59  035  4 80 2 500

Reserveringar för förväntade förluster

Ingående balans 2  110 842 11  693 14  645  2 508  1 047 8  328 11  883

Ökningar till följd av utgivning och förvärv 641 8 4  375  5 024 446 2 79 527

Minskning till följd av borttagande från

balansräkningen ––754 13 –4  433 –5  116 ––531 22 –1  158 ––1  661

Minskning till följd av bortskrivningar 0 0 51 51 0 0 17 17

Överföring till stadie tadie 1 621 –617 ––4 0 431 –430 ––1 0

Överföring till stadie tadie 2 ––1  661  1 435 ––368 0 –538 900 ––361 0

Överföring till stadie tadie 3 ––29 ––379 409 0 ––15 ––232 247 0

Förändringar till följd av förändrad

kreditrisk (netto) 494 45  7 004  7 544 ––189 ––464  4 564 3  912

Förändringar till följd av förändringar i

skattningsmetod (netto) ––1  521 –132 ––44 ––1  698 0 0 0 0

Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar ––15 ––31 ––369 –414 ––1 ––3 ––21 ––25

Utgående balans 480  1 241 18  315 20  036 2  110 442 11  621 14  621

Utlåning till allmänheten, netto  4 02 6 840 224  703 51  465   4 303 008   4 601 421  139 070 47  342   4 787 845

.31..12.2022 31..12.2221

Kreditförluster IFRS  – NyckelS 9 – Nyckeltal

Total reserveringsgrad utlåning

till allmänheten, ten, % ,0,4 6 ,0,30

Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 1 utlåning

till allmänheten, ten, % , 0,01 0,,05

Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 2 utlåning

till allmänheten, ten, % ,0,55 , 0,60

Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 3 utlåning

till allmänheten, ten, % ,26,25 19,81

Andel utlåning till allmänheten i Stadie , adie 3, % ,1,61 ,1,23

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. A24. Aktier i intresseföretag 2022 2021

Redovisat värde vid årets början 14  603  1 449

Andel av årets resultat 544 531

Förvärv 1  5 669

Försäljning/Omklassiﬁcering ––8  286 ––2

Aktieägartillskott 0 1  029

Utdelning ––73 ––73

Redovisat värde vid årets slut  6 793 14  603

Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per er 3 decem1 december ber 2022:

Hemort Ägarandel, Ägarandel, %

Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 35

Alandia Holding Ab Mariehamn 28

Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40

Leilisuo Oy Simo 50

Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Helsingfors 50

Uusimo GP Oy Helsingfors 50

Under år  omklassiﬁcerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.Under år 2022 omklassiﬁcerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen:

Tillgångar  42 373 273  566

Skulder 17  846 221  664

Omsättning  1 206 1  351

Periodens resultat 3  693 6  965

K. D25. Derivatinstrument 2022 2021

Nominellt belopp/löptid

under  årr 1 år 1– år–5 år över  åröver 5 år

Nominellt

belopp

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Nominellt

belopp

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handel

Ränterelaterade kontrakt

Ränteswappar  6 060  6 060 294 433 12  660 1  612  1 580

Valutarelaterade kontrakt

Valutaterminer 678  660 678  660 6  858  5 237 549  616 1  719 2  510

Summa 678  303 3  6 060 042  123 5  151  5 669 161  350 1  331  4 090

Derivat för marknadsvärde-

säkring

Ränterelaterade kontrakt

Ränteswappar 354  300 43 1 271  45 600 831  171 19  486 17  961 8 24 421  9 696 2  733

Summa 352  303 431  271  45 603 411  171 19  440 17  205 824  421  9 696  2 711

Derivat för kassaﬂödessäkring

Ränterelaterade kontrakt

Ränte- och valutaswappar 359  654 359  654 162

Summa 359  652 3 3  359 652 3 3 3 3 3

Summa derivatinstrument   1 392 014 431  271 51  603  1 87 4 945  26 637 23  636  1 385  497 13  325 0  824

varav clearat OTC

varav clearat 113  954 431  271 4 8 630  1 19 3 855

19  495 18  461

830  451

 9 696 4  313

Derivat redovisas med tillhörande upplupna räntor.

K. A23. Aktier och andelar 2022 2021

Noterade 1  162 1  021

Onoterade  47 648 14  628

Summa aktier och andelar 24  473 15  322

Hela innehavet är klassiﬁcerat som ﬁnansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K26. Immateriella tillgångar 2022

Internt

utvecklad

programvara

Övrig

programvara Goodwill

Övriga

immateriella

tillgångar Totalt

Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 35  916  21 615 2  932  7 478  67 940

Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 4  334 185 0 0 4  518

Avyttringar och utrangeringar ––230 ––256 0 0 ––486

ValutaeekValutaeffekt –337 –370 0 0 ––465

Anskaaffningsvärde vid utgången av året  39 702  21 392 2  932 5  478  71 504

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––21  511 ––18  532 ––30 –4  722 –44  854

Avyttringar och utrangeringar 230 256 0 0 486

Årets avskrivningar ––3  204 ––1  301 0 – –2 535 – –6 840

ValutaeekValutaeffekt 201 122 0 0 322

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––22  322 ––19  211 ––30 ––7  215 – –50 887

Utgående restvärde 15  303 2  132  2 901 221 20  621

I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till lägsta möjliga

kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet för detta har fastställts

baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade

framtida kassaﬂöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor.

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enhet har verkställts.

En känslighetsanalys har gjorts där de ingående variablerna i nytt-

jandevärdemodellen ändrats och eekch effekten analyserats. För det prog-

nosticerade kassaﬂödet är tillväxt, vinstmarginal samt investeringar

viktiga faktorer. För värderingen är även diskonteringsfaktorn en

viktig parameter. Vinstmarginalen som antagits i modellen är också

i nivå med utfall all 2022. För tillväxt, lönsamhetsutveckling och dis-

konteringsfaktor medgav en negativ förändring på  procent inget dring på 1 procent inget

nedskrivningsbehov.

2021

Internt

utvecklad

programvara

Övrig

programvara Goodwill

Övriga

immateriella

tillgångar Totalt

Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 30  764  22 395 2  932  7 478  63 569

Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 5  740 429 0 0 6  168

Årets nedskrivningar ––238 0 0 0 ––238

Avyttringar och utrangeringar ––282 ––1  149 0 0 ––1  403

ValutaeekValutaeffekt ––68 ––60 0 0 ––128

Anskaaffningsvärde vid utgången av året 35  270 21  615 2  932 5  478  67 943

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––18  725 ––18  531 ––30 ––1  889 ––39  181

Avyttringar och utrangeringar 282 1  149 0 0 1  431

Årets avskrivningar ––3  610 ––1  190 0 ––2  833 ––7  032

Årets nedskrivningar ––163 ––1 0 0 ––164

ValutaeekValutaeffekt 44 48 0 0 92

Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––21  551 ––74  512 ––13 ––4  722 –22  854

Utgående restvärde 14  321  3 084 2  901 2  757  23 040

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K27. Materiella tillgångar 2022 2021

Förvaltningsfastigheter 300 307

Rörelsefastigheter 12  889 13  244

Övriga materiella tillgångar  5 838 5  278

Tillgångar med nyttjanderätt 16  816 1 5 750

Summa  35 843  34 578

Förvaltnings-

fastigheter

Rörelse-

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Förvaltnings-

fastigheter

Rörelse-

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde 476  35 953  33 528 483  36 354 03  535

NyanskaningNyanskaffning 0 1  784 1  529 0 368 1  956

Avyttringar och utrangeringar ––7 – –2 725 ––1  558 ––7 ––292 ––248

Överföring mellan poster 0 ––1  609  1 009 0 –470 470

ValutaeValutaefffekt 0 ––23 ––684 0 ––6 ––185

Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde 469 11  972 11  424 476  35 953  33 528

Ingående ackumulerade avskrivningar

––169 ––22  709 – 28 250 ––169 ––21  652 ––26  801

Årets avskrivning 0 ––1  642 ––1  881 0 ––1  199 ––1  801

Årets nedskrivning 0 ––94 ––7 0 ––156 ––10

Avyttringar och utrangeringar 0 2  734 1  495 0 292 190

ValutaeekValutaeffekt 0 21 661 0 6 178

Utgående ackumulerade avskrivningar

––162 ––21  323 ––25  240 ––162 ––22  532 ––24  213

Redovisat värde 300 12  442 1  838 135 13  222  5 278

varav byggnader 0  10 934 0 11  281

varav mark- och vattenområden 0 1  820 0  1 820

varav aktier i fastighetssammanslutningar 300 135 307 138

Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.

2022 2021

Rörelse-

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Rörelse-

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Tillgångar med nyttjanderätt

Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde 20  692 1  794 19  713  7 856

NyanskaningNyanskaffning  4 480 41 5  182 1  701

Avyttringar och utrangeringar –923 0 ––3  545 ––7  171

Bedömningar och modiﬁeringar 200 0 ––1  538 ––6

ValutaeekValutaeffekt ––883 ––6 280 1

Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde  22 966  1 829  20 092  1 792

Ingående ackumulerade avskrivningar –5  817 ––262 – –6 860 ––7  282

Årets avskrivningar ––2  911 ––368 –3  111 ––558

Avyttringar och utrangeringar 1  156 0  2 961 1  577

Bedömningar och modiﬁeringar 0 0 1  174 2

ValutaeekValutaeffekt 345 2 17 0

Utgående ackumulerade avskrivningar ––7  311 –628 –1  875 ––202

Redovisat värde 15  615 1  201 14  217 1  532

Tabellen avseende nyttjanderätter ger information om de leasingavtal där koncernen är leastagare. Koncernen redovisar nyttjanderätter för rörelsefastigheter främst gällande

bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är  år. bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är 5 år.

Koncernen har i vissa fall, främst för IT-utrustning, optioner för att köpa de leasade tillgångarna vid slutet av leasingsperioden. För några av leasingavtalen avseende bank- och

kontorsutrymmen ingår såväl optioner att förlänga leasingavtalen som indexklausuler.

En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K.En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K34.

2022 2021

Belopp redovisade i resultatet

Avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt ––3  345 ––3  669

Räntekostnader för leasingskulder ––553 –443

Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal – –1 350 –956

Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde ––38 ––111

Intäkter från vidareuthyrning av tillgångar

med nyttjanderätt 99 91

Det totala kassaﬂödet gällande leasingavtal under  var   tusen euro ( ).Det totala kassaﬂödet gällande leasingavtal under 2022 var 3 363 tusen euro (4 038).

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2022 2021

Uppskjutna skattefordringar

Avsättningar 248 79

Immateriella tillgångar  2 504 2  166

Pensionsskuld 6 1  976

Nedskrivning ﬁnansiell skuld 520

I förskott erhållna intäkter 144 110

Övrigt 633 469

Finansiella tillgångar värderade

via övrigt totalresultat

Skuldebrev  2 554 176

Kassaﬂödessäkring 390

Summa uppskjutna skattefordringar  6 472  4 777

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 29  000  30 606

Immateriella tillgångar  1 554 1  499

Materiella tillgångar 1  492 1  547

Pensionstillgångar 90

Finansiella tillgångar värderade

via övrigt totalresultat

Skuldebrev 1

Aktier och andelar  2 561 917

Summa uppskjutna skatteskulder 34  697  34 571

Netto uppskjutna skatter ––28  218 ––22  522

2022

31..12.2221

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt total-

resultat

Valuta-

eekeffekter .31..12.2022

Förändringar av uppskjutna skatter ter 2022

Avsättningar 79 169 248

Immateriella tillgångar 666 283 1 950

Pensionsskuld 1  976 93 ––1  405 ––28 ––84

Nedskrivning ﬁnansiell skuld 520 ––520 0

I förskott erhållna intäkter 110 33 144

Obeskattade reserver ––30  606  1 606 – 29 000

Materiella tillgångar ––1  541 163 ––2 ––1  380

Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 176  2 378  2 554

Aktier och andelar värderade via

övrigt totalresultat –917 – –1 644 ––2  561

Kassaﬂödessäkring 0 390 390

Övrigt 465 67 ––9 523

Summa ––29  522 1  895 ––243 ––38 ––24  214

2021

.31..12.2020

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt total-

resultat

Valuta-

eekeffekter 31..12.2241

Förändringar av uppskjutna skatter ter 2021

Avsättningar 0 79 79

Immateriella tillgångar 819 ––386 ––7 666

Pensionsskuld 2  445 92 ––1  256 ––25  1 256

Nedskrivning ﬁnansiell skuld 0 520 520

I förskott erhållna intäkter 222 –111 110

Obeskattade reserver –28  155 ––2  451 ––30  606

Materiella tillgångar ––1  534 62 –69 ––1  541

Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat ––12 181 176

Aktier och andelar värderade via

övrigt totalresultat –970 53 –917

Övrigt 376 89 465

Summa ––20  432 ––7  405 ––7  370 ––733 ––22  521

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K2. Övr9. Övriga tillgångar 2022 2021

Betalningsförmedlingsfordringar  5 273  2 798

Fondlikvidfordringar 8  213 10  748

Kundfordringar 6  032 12  629

Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 1  275 4  962

Övriga  1 861 3  718

Summa 24  653 12  311

K. Förutbetalda kostnader och uppl30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2242 2241

Upplupna ränteintäkter 37  445 12  735

Provisionsfordringar  6 944 1  286

Övriga upplupna intäkter  7 306  7 665

Övriga förutbetalda kostnader  5 471  3 600

Summa 11  172  31 285

K3. Skuld1. Skulder till kreditinstitut 2022 2021

På anfordran

betalbara Övriga Totalt

På anfordran

betalbara Övriga Totalt

Centralbanker  400 000  400 000 609  618 609  618

Finländska kreditinstitut 54 0 54 207 0 207

Utländska kreditinstitut 34  102 34  102 60  078 197  532 251  610

Summa 12  150  400 000 212  150 0 0 285 807  200 867  491

K.32. Inlåning från allmänheten 2242 2021

Företag  1 1 43 823 1  271  343

Oentlig sektorOffentlig sektor 92  914 73  032

Hushåll   1 405 729  1 36 5 573

Hushållens intresseorganisationer 66  499 65  313

Utlandet  1 4 73 103   1 294 851

Summa  4 1 82 068  4 07 3 712

Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.

K. Emitterade sku33. Emitterade skuldebrev 2242 2021

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Bankcertiﬁkat 171  334 170  608

varav till upplupet anskavarav till upplupet anskaffningsvärde 171  334 170  608

Säkerställda obligationer  640 000 622  026  1 1 86 325  1 1 96 535

varav till upplupet anskavarav till upplupet anskaffningsvärde 0 0 546  325 552  670

varav verkligt värdesäkring  640 000 622  026  640 000 643  865

Summa 411  312 792  632  1 1 86 325  1 1 96 531

Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.

K3. Övriga s4. Övriga skulder 2022 2021

Betalningsförmedlingsskulder  5 520  5 925

Fondlikvidskulder  8 461  7 685

Leverantörsskulder 4  335 3  387

Leasingskulder 17  683 16  118

Övriga 10  621 16  730

Summa  46 560  49 822

Leasingskulder

Kortfristiga 3  497  3 085

Långfristiga 14  185 13  633

Summa 17  641 70  114

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K3. Avs5. Avsättningar 2022 2021

Avsättning för

omstruktu-

rerings reserv

Avsättning

för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Övriga

avsättningar Totalt

Avsättning för

omstruktu-

rerings reserv

Avsättning

för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Övriga

avsättningar Totalt

Avsättningar vid föregående års utgång 0 318 46 363 0 409 0 409

Avsatt under året 134 1  870  2 004 263 50 313

Belopp som tagits i anspråk 0 ––750 ––750 ––4 ––4

Outnyttjade belopp som återförts ––408 ––408 ––351 ––351

Valutakursförändringar ––1 ––2 ––3 ––2 0 ––2

Avsättningar vid årets utgång 3 42 1  161  1 235 3 318 45 363

Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader, men till

väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga

avsättningar består av avgångsvederlag.

Ålandsbanken har sedan  haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de Ålandsbanken har sedan 2017 haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret 2016. Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de

anser att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från anser att Ålandsbanken ska betala cirka 0,5 miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från

december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet .december 2021. Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet 2021.

K. Upplupna kostn36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2242 2241

Upplupna räntekostnader  4 420  3 684

Övriga upplupna kostnader  20 460 18  516

Provisionsskulder  5 268 6  087

Pensionsskulder 1  121 1  321

Förutbetalda intäkter 894 757

Summa 12  162  36 365

K37. Efterställda skulder 2022 2021

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Belopp i

kapitalbas

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Belopp i

kapitalbas

Debenturlån /Debenturlån 1/2017  2 266  2 266  2 266

Debenturlån /Debenturlån 1/2018 17  983 17  913 17  983 19  512 19  476 19  512

Green Floating Rate Tier  Note ier 2 Note 2241 13  481 13  461 13  481 14  634 14  601 14  634

Summa 17  473 17  432 17  473 10  411  36 343 10  411

Ränta: Återbetalning:

Debenturlån /Debenturlån 1/2018 Stibor  mStibor 3 mån ån +,2,40% 1..5.05.2038

Green Floating Rate Tier  Noteier 2 Note Stibor  mån r 3 mån +,2,15% 16..12.2041

Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.

Debenturlånet / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger Debenturlånet 1/2018 har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 %

skrivs kapitalbeloppet ned med skrivs kapitalbeloppet ned med 50.%.

K. Spe38. Speciﬁkation över förändringar i eget kapital 2022 2021

Förändring av säkringsreserv

Säkringsreserv vid årets ingång 0

Orealiserade värdeförändringar under året ––1  561

Säkringsreserv vid årets utgång ––1  561

Förändring av fond för verkligt värde

Verkligt värdereserv vid årets ingång  2 990 4  129

Avyttrat eller förfallet under året ––48 ––336

Orealiserad marknadsvärdeförändring under året

för kvarvarande och nya innehav ––2  835 –804

Verkligt värdereserv vid årets utgång 107  2 993

Förändring av omräkningsdierensdifferenser

Omräkningsdierensdifferenser vid årets ingång ––141 2  303

Förändring i omräkningsdierenningsdifferens

hänförlig till ﬁlialer – 7 668 – –2 093

Förändring i omräkningsdierenningsdifferens

hänförlig till dotterföretag ––10 14

Förändring i omräkningsdisdifferens hänförlig

till övrigt primärkapital ––2  293 ––250

Övrig förändring 87 55

Omräkningsdierenser vid årets utgånggsdifferenser vid årets utgång ––73  321 ––141

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital

Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång  27 994 21  611

Aktierelaterad ersättning incitamentprogram 460 383

Fond för inbetalt fritt eget kapital

vid årets utgång  28 455  27 922

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel vid årets ingång 171  744 1 58 589

Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens

resultat 36  778  39 849

Dividendutdelning –31  300 ––31  188

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner  5 662  5 081

Aktiesparprogram 139

Inköp av egna aktier ––12  612

Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeekffekt ––985 –671

Övrigt 1 85

Balanserade vinstmedel vid årets utgång  170 137 151  742

Övrigt primärkapital

Övrigt primärkapital vid årets ingång 2 9 424 0

Emission av primärkapitaltillskott 29  424

Övrigt primärkapital vid årets utgång  29 424 29  424

Poster inom eget kapital

Överkursfonden inkluderar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet före ..t före 1.9.22.06.

Reservfonden innehåller komponenter överförda från eget kapital enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut.

Säkringsreserven innefattar den een effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaﬂödessäkringsinstrument

hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträm ännu inte har inträffat.

Fonden för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på skuldinstrument och egetkapitalinstrument

som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över ﬁnansiell ställning.

För skuldinstrument visas realiserat resultat vid en avyttring i resultaträkningen. Vid avyttring av egetkapitalinstrument överförs instrumentets

omvärderingsbelopp till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig resultat eller övrigt totalresultat.

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdieredifferenser som uppstår vid omräkning av ﬁnansiella rapporter från utländska verksamheter som har

upprättat sina ﬁnansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens ﬁnansiella rapporter presenteras i.

Fonden för fritt eget kapital innefattar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet från och med ..ed 1.9.42.06.

Övrigt primärkapital består av ett så kallat AT-inst1-instrument (primärkapitaltillskott) om m 30 miljoner S0 miljoner SEK. Instrumentet är evigt med möjlighet till

förtida inlösen efter fem år. Räntan löper med  måer med 3 mån Stibor  n Stibor + 3, ,75 %.

Förändringar i antal aktier 2242 2021

A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier

Antal aktier vid årets ingång  6 47 6 138  9 1 26 165  6 47 6 138  9 1 09 916

Inköp och makulering av egna aktier – –361 821

Emission incitamentsprogram 12  825 16  249

Antal aktier vid årets utgång  6 47 6 114   8 777 169  6 47 6 114  9 1 26 165

Se avsnittet Aktiefakta för närmare information.

Övriga noter

K. Kas39. Kassaﬂödesanalys, speciﬁkationer

I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om  or om 82 58 ( ), betal4 (66 141), betalda räntor om om  m om 14 77 (7 ( 7 ) och e898) och erhållna dividendintäkter om  (m 38 (8).1).

Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansieringsverksamheten:

Ej kassaﬂödespåverkande förändringar

31..12.2221

Kassaﬂöde från

ﬁnansierings-

verksamhet

Eekt Effekt

av ändrad

valutakurs

Periodisering

av över-/

undervärde Anskaningaffning .31..12.2022

Riskdebenturlån 3 6 343 ––2  266 ––2  616 32 03  434

Leasingskulder 16  118 ––3  363 ––598 5  526 17  683

Summa skulder hänförliga till

ﬁnansieringsverksamheten  52 402 ––5  629 –1  274 32  5 520 22  117

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

KK4. Kon0. Koncernstruktur

Ålandsbanken Abp har två dotterföretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet.

Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag.

Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, garandel, %

Dotterbolag

Ålandsbanken Fondbolag Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder II Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder III Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder IV Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder V Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Fonder VI Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100

Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Finland/Mariehamn IT 100

S-Crosskey Ab Finland/Mariehamn IT 60

Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till ett

sammanlagt värde om , miljarder euro.e om 4,0 miljarder euro.

Aktier i intresseföretag och joint ventures

Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, Ägarandel, %

Mäklarhuset Åland Ab Finland/Mariehamn Fastighetsförmedling  35

Alandia Holding Ab Finland/Mariehamn Holdingverksamhet  28

Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Finland/Helsingfors Finansiell stödverksamhet  40

Leilisuo GP Oy Finland/Simo Vindkraft  50

Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50

Uusimo GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50

Under år r 202 omkla2 omklassiﬁcerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via

övrigt totalresultat.

Innehav i fastighetsbolag

Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några konsolideras enligt nedan.

Registreringsland Konsolidering Ägarandel, Ägarandel, %

Fastigheter i eget bruk

Fastighets Ab Godby Center Finland/Finström Gemensam verksamhet 11

Förvaltningsfastigheter

Fastighets Ab Nymars Finland/Sottunga Gemensam verksamhet 30

Fastighets Ab Västernäs City Finland/Mariehamn Gemensam verksamhet 50

Fastighets Ab Horsklintlint Finland/Kökar Kapitalandelsmetod 20

Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS  redovisats som Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS 11 redovisats som

gemensamma verksamheter.

K. AkK41. Aktivt förvaltat kapital 2022 2021

Fondandelsförvaltning  4 023  986 4   298 456

Diskretionär kapitalförvaltning   2 488 957   2 654 803

Rådgivande förvaltning  2 01 0 186  9 1 24 115

Externa fonder 114  248 148  256

Summa 4   637 375   9 825 652

varav egna fonder i diskretionär

och rådgivande kapitalförvaltning 794  489 832  619

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. Ställda säkerheterK42. Ställda säkerheter 2022 2021

För egna skulder ställda säkerheter

Utlåning till kreditinstitut  22 863 18  604

Statspapper och obligationer 46  207 262  123

Utlåning till allmänheten   1 250 830   2 085 371

Övrigt  3 686  3 664

Summa för egna skulder ställda säkerheter   1 323 586  2 3 69 762

Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den

registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.

Övriga ställda säkerheter

Statspapper och obligationer  56 130 51  693

Övrigt 593  7 621

Summa övriga ställda säkerheter 56  723 14  514

Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.

Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.

Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger

skulden nominella värden fritt disponibla för banken.

K. ÅtK43. Åtaganden utanför balansräkningen 2022 2021

Garantier  22 896 43  761

Outnyttjade checkräkningslimiter 326  473 311  889

Outnyttjade kreditkortslimiter 88  570 88  116

Outnyttjade kreditmöjligheter 100  120 559  618

Övriga förbindelser  28 060  41 846

Summa  1 1 66 120   1 045 291

Avsättning för förväntad förlust 42 363

KK4. Pensionsans4. Pensionsansvar

Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats delvis genom

Arpl-försäkring (premiebestämd plan) och delvis via Ålandsbanken

Abp:s Pensionsstiftelse r.s. (förmånsbestämd plan). Ålandsbanken

Abp.s Pensionsstiftelse är stängd sedan  juni dan 30 juni 199. Pers1. Personer som

ingår i stiftelsen har rätt att gå i pension vid fyllda yllda 63––2 år bero5 år beroende

på födelseåret. Den fulla ålderspensionen utgör gör 6 procent av den 0 procent av den

pensionsgrundande lönen, som uträknas enligt samma princip som

vid ArPL. Familjepension utgör L. Familjepension utgör 34– pro60 procent beroende på om den

efterlevande maken/makan är ensam eller har ett eller ﬂera barn.

Enligt det ﬁnska kollektivavtalet inom ﬁnansbranschen, har de

anställda delvis rätt till pension vid en lägre ålder än vad den allmänna

lagstiftningen idag stadgar. Arbetsgivaren är skyldig att trygga pen-

sionsförmåner av Finansbranschens kollektivavtal, vilket bekräftades

under under 20 av arbe17 av arbetsdomstolens beslut.

Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-

planen och är historiskt till stor del förmånsbestämd. Nyanställda ingår

fr.o.m.  maj  i en ny premiebe. 1 maj 2013 i en ny premiebestämd tjänstepensionsplan, s.k.

BTP. BT1. BTP-planen är tryggad genom försäkring i bolaget SPP. I Sverige

utgår ålderspension från och med ch med 6 år och p5 år och pensionslöftet för ålders-

pension utgör  procent av pgör 10 procent av pensionsmedförande lön på lönedelar

under under 7, inkomstb,5 inkomstbasbelopp (ibb),  procent på lön, 65 procent på lönedelar mellan

8, och ,5 och 2 ibb samt 0 ibb samt 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan  och lar mellan 20 och 3 ibb. 0 ibb.

Pensionslöftet för familjepension är tet för familjepension är 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan

8, och ,5 och 2 ibb samt ,0 ibb samt 16,2 procent p5 procent på lönedelar mellan  oelar mellan 20 och  ibb.ch 30 ibb.

Durationen för de förmånsbestämda planerna för Finland är  (mda planerna för Finland är 10 () 15)

år och för Sverige  () årår och för Sverige 13 (23) år .

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

2022 2021

Redovisade belopp i resultaträkningen

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 258 262

Räntekostnader 11 73

Administrationskostnader 141 184

Kostnader (nader (+) /intäkter (er (−) i resultaträkningen 476 119

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

i övrigt totalresultat

Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) demograﬁska antaganden 0 ––7

Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) ﬁnansiella antaganden  9 261 2  819

Aktuariell vinst ()+)/förlust (−) erfarenhetsbaserad ––557 891

Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) på förvaltningstillgångar ––1  626  2 648

Övrigt totalresultat  7 078 0  351

Totalt  6 602 1  832

Redovisade belopp i balansräkningen

Pensionsförpliktelse  21 206  30 580

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde  21 626  24 262

Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), netto 420 –0  318

Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Finland 450 – 4 055

Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Sverige ––30 ––2  263

Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), totalt 420 –0  174

Förändring av pensionstillgångar, netto

Ingående balans –6  318 ––12  264

Resultat –476 ––719

Övrigt totalresultat  7 078 6  351

Premiebetalningar 54 59

ValutaeekValutaeffekt 82 55

Utgående balans 420 –0  318

Pensionsförpliktelse

Ingående balans  30 580 34  995

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 258 262

Räntekostnader 332 192

Utbetalda ersättningar ––927 – 1 040

ValutaeekValutaeffekt ––334 ––126

Aktuariella vinster ()+)/förluster (–) – 8 704 ––3  703

Utgående balans  21 230  30 583

Förvaltningstillgångar

Ingående balans  24 262  22 731

Ränteintäkt 256 119

Premiebetalningar 54 59

Utbetalda ersättningar ––927 – 1 040

Aktuariella vinster ()+)/förluster (–) ––1  626  2 648

ValutaeekValutaeffekt ––252 ––71

Administrationskostnader ––141 ––184

Utgående balans  21 626  24 262

Fördelning av förvaltningstillgångar

Noterade aktier och andelar  6 698  7 979

Noterade fondandelar  4 523  4 465

Noterade räntebärande värdepapper  6 950  8 037

Fastigheter  2 372  2 427

Övriga förvaltningstillgångar 1  181 1  354

Summa  21 733  24 262

I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om (), samt banktillgodohavanden om  ()I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om 48(41), samt banktillgodohavanden om 532 (696) .

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Utfall  4242 Prognos rognos 2023

Framtida kassaﬂöden

Betalda förmåner 54 58

2022 2021

Finland, d, % Sverige, Sverige, % Finland, d, % Sverige, Sverige, %

Antaganden

Diskonteringsränta ,3, 85 , 4,40 ,0,95 ,1,45

Ökning av lönekostnader ,2,35 ,2,4 0 ,1,90 ,2,00

Indexökning av pensioner 2,,35 ,2,4 0 ,1,90 ,2,00

Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga antaganden

Ändring i

antagande, gande, %

Ökning i

antagande

Minskning i

antagande

Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde,

netto ökar (ar (+)/minskar (–)

Diskonteringsränta ,0,5 ––572  2 390

Förväntad löneökning ,0,5 343 ––406

Förväntad pensionsökning ,0,5  1 043 –1  152

Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträar och förändringar i Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i

några av antagandena kan vara korrelerande. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod

som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Känslighetsanalys för den förmånsbestämda planen i Sverige har beräknats för diskonteringsräntan och

förväntade löneökningen.

Banken är exponerad för ett antal risker genom sina förmåns-

bestämda planer. Nedan beskrivs de mest väsentliga riskerna.

tillgångsvolatilitet

Pensionsansvaret beräknas med hjälp av en diskonteringsränta base-

rad på företagsobligationer med gott kreditbetyg. Om förvaltnings-

tillgångarna genererar sämre avkastning än diskonterings räntan

kommer det att orsaka ett underskott. I förvaltningstillgångarna

ingår en betydande andel aktier, vilka på lång sikt förväntas ge högre

avkastning än diskonteringsräntan, samtidigt som det ger högre

volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsansvarets

långsiktiga karaktär anser banken att en fortsatt hög andel aktier är

lämpligt för att hantera planerna på ett et effektivt sätt.

för  ändringar i obligationsräntor

Ifall räntorna på företagsobligationerna sjunker så leder det till att

pensionsförpliktelsen ökar. Detta kompenseras delvis med att värdet

på de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna ökar.

inflationsrisk

Pensionsförpliktelsen är kopplad till inﬂation. Högre inﬂation kommer

att leda till att pensions förpliktelsen ökar. Förvaltningstillgångarna

påverkas inte av inﬂation i någon väsentlig utsträckning, vilket inne-

bär att om inﬂationen ökar så kommer det att leda till ett ökat under-

skott ipensionsplanerskott i pensionsplanerna.

förvänt ad livslängd

Pensionsplanerna genererar pensioner som sträcker sig över de

anställdas livslängd. Detta innebär attom den fört om den förväntade livslängden

ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka.

KK4.5. Leasingansvar 2022 2021

De ﬁnansiella leasingskulderna ska betalas

enligt följande: Minimihyror Räntor Nuvärde Minimihyror Räntor Nuvärde

Under  åUnder 1 år  4 071 579 3  497 3  526 441 3  685

– år1–5 år 13  199  3 016 11  883 11  931 955 10  981

Över  årÖver 5 år 2  386 84 2  302 2  154 102  2 052

Summa 19  601  1 979 17  641 17  670 1  498 10  114

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

K. UpplysningK46. Upplysningar om närstående 2022 2021

Styrelse och

ledning

Närstående

företag

Intresse-

företag

Styrelse och

ledning

Närstående

företag

Intresse-

företag

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 37  646 13  345 0 17  174 11  558 1  051

Övriga tillgångar 1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 58 68

Summa 15  320 13  431 3 17  174 11  625 1  051

Skulder

Inlåning från allmänheten  6 385  87 405 412 4  126  8 958 97  645

Summa  6 385  87 405 212 2  120 4  958  97 645

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 67 420 47 230 116

Räntekostnader ––7 ––338 0 ––11

Provisionsintäkter 6 141 1 6 138 1

Övriga intäkter 9 10

Summa 68 232 1 52 367 115

Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen, ledningen och övriga närstående företag.

Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära familjemedlemmar. Till närstående räknas

bolag eller person som har ett betydande inﬂytande. Till de närstående räknas också bolag, i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person

har ett bestämmande inﬂytande. Närstående företag omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s.

Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller ﬁnansiering sker till samma villkor och enligt

samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta tillämpas på krediter till personal i den ﬁnländska verksamheten.Personalräntan fastställs

av ledningsgruppen och uppgick per den .. till , av ledningsgruppen och uppgick per den 31.12.2022 till 0,25  (,). % (0,25).

Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta.

För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M.För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M34.

För upplysning om koncernstruktur se not M.För upplysning om koncernstruktur se not M40.

Ersättning till ledande befattningshavare 2022 2021

Löner och andra kortfristiga ersättningar

1

  2 446   2 053

Aktierelaterade ersättningar  225  225

Summa   2 67 1   2 278

Ledande befattningshavare omfattar koncernledningen samt verkställande direktör.

 1

Inkluderar lön, förmåner och utbetald kontant rörlig ersättning.

KK47. Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder 2022 2021

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Finansiella tillgångar och skulder som är föremål för

kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal

Bruttobelopp 26  637 63  995 13  621 53  851

Kvittade belopp

Summa  26 637  63 995 13  325 53  457

Relaterade belopp som inte kvittas

Finansiella instrument, nettningsavtal ––7  610 ––7  610 –4  338 –4  338

Finansiella instrument, säkerheter ––39  803 ––39  478

Kontanter, säkerheter –3  333 0 –9  752

Summa av belopp som inte har kvittats ––7  673 –13  775 –2  114 –53  564

Nettobelopp 19  325 13  223  8 689 288

Tabellerna redovisar ﬁnansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS  och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller Tabellerna redovisar ﬁnansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller

liknande avtal som inte har kvaliﬁcerats för kvittning. De ﬁnansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde-

papperslån. Säkerheter avser ﬁnansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande

avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats i balansräkningen, därför

är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för ﬁnansiella tillgångar eller

skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

KK4. Vä8. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut

Inom ramen för aktiesparprogrammet emitterades i januari des i januari 2 023 2 1  B-ak057 B-aktier.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Moderbolagets resultaträkning

(tusen euro)

Moderbolaget .–.. .–..

Not nr

Ränteintäkter    

Räntekostnader –  – 

Räntenetto M    

Provisionsintäkter    

Provisionskostnader –  – 

Provisionsnetto M    

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde M   

Intäkter från egetkapitalinstrument M    

Övriga intäkter M    

Intäkter sammanlagt    

Personalkostnader M –  – 

Övriga kostnader M –  – 

Lagstadgade avgifter M –  – 

Avskrivningar och nedskrivningar

av immateriella och materiella tillgångar M, M –  – 

Kostnader sammanlagt –  – 

Resultat före kreditförluster    

Förväntade kreditförluster från ﬁnansiella tillgångar

som redovisas till upplupet anskaningsvärde M –  – 

Förväntade kreditförluster från övriga ﬁnansiella

tillgångar samt förlustnedskrivningar M  

Rörelseresultat    

Bokslutsdispositioner   – 

Inkomstskatt M –  – 

Räkenskapsperiodens resultat    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Moderbolagets balansräkning

(tusen euro)

Moderbolaget .. ..

Not nr

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker    

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M    

Utlåning till kreditinstitut M    

Utlåning till allmänheten M      

Skuldebrev M    

Aktier och andelar M    

Aktier och andelar i intresseföretag M    

Aktier och andelar i företag inom samma koncern M    

Derivatinstrument

M    

Immateriella tillgångar M    

Materiella tillgångar M    

Övriga tillgångar M    

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

M    

Uppskjutna skattefordringar M    

Tillgångar totalt      

Skulder

Skulder till kreditinstitut och centralbanker M    

Inlåning från allmänheten M      

Emitterade skuldebrev M     

Derivatinstrument

M    

Övriga skulder M    

Avsättningar M  

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

M    

Efterställda skulder M    

Uppskjutna skatteskulder M   

Skulder totalt      

Bokslutsdispositioner

Allmän kreditförlustreserv



   

Bokslutsdispositioner totalt    

Eget kapital

Aktiekapital    

Överkursfond    

Reservfond    

Säkringsreserv – 

Fond för verkligt värde   

Omräkningsreserv –  –

Fond för fritt eget kapital    

Balanserade vinstmedel    

Eget kapital totalt    

Skulder och eget kapital totalt      

Åtaganden utanför balansräkningen M

Åtaganden för kunders räkning

till förmån för tredje part

Garantier    

Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund     



Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet  §.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital

(tusen euro)

Moderbolaget

Aktie-

kapital

Överkurs-

fond

Reserv-

fond

Säkrings-

reserv

Fond för

verkligt

värde

Om-

räknings-

dierens

Egna

aktier

Fond för

inbetalt

fritt eget

kapital

Balans-

erade

vinst-

medel

Totalt

Eget kapital ..                  

Periodens resultat    

Förändring i verkligt värde –   – 

Omräkningsdierens –  – 

Dividendutdelning –  – 

Incitamentsprogram  

Övrigt – –

Eget kapital ..          –       

Periodens resultat    

Förändring i verkligt värde –  –   – 

Omräkningsdierens –  – 

Inköp av egna aktier –  – 

Makulering av egna aktier   –  

Dividendutdelning –  – 

Incitamentsprogram  

Eget kapital ..       –   –        

För vidare uppgifter, se not M samt avsnittet Aktiefakta.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Moderbolagets kassaﬂödesanalys

(tusen euro)

Moderbolaget .–.. .–..

Kassaﬂöde från löpande verksamhet

Rörelseresultat    

Justering för ej kassaﬂödespåverkande poster

Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar    

Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto    

Orealiserade värdeförändringar –   

Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev

och emitterade masskuldebrev    

Resultat från investeringsverksamhet –  

Dividend från intresse- och dotterföretag –   

Betalda inkomstskatter –   

Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev –   

Utlåning till kreditinstitut    

Utlåning till allmänheten    

Övriga tillgångar –   

Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet

Skulder till kreditinstitut –   

Inlåning från allmänheten    

Emitterade skuldebrev –   

Övriga skulder –   

Kassaﬂöde från löpande verksamhet totalt –   

Kassaﬂöde från investeringsverksamhet

Investering i aktier och andelar –   

Försäljning av aktier och andelar  

Investering i aktier i intresse- och dotterföretag  

Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag 

Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag    

Investering i materiella tillgångar –  

Försäljning av materiella tillgångar  

Investering i immateriella tillgångar –   

Kassaﬂöden från investeringsverksamheten totalt –  

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet

Aktieemission  

Inköp egna aktier – 

Ökning av riskdebenturer  

Minskning av riskdebenturer –   

Betald dividend –   

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet totalt –   

Kursdierens i likvida medel –  – 

Förändring i likvida medel –   

Likvida medel vid årets början    

Kassaﬂöde från löpande verksamhet –   

Kassaﬂöde från investeringsverksamhet –  

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet –   

Kursdierens i likvida medel –   

Likvida medel vid årets slut    

Likvida medel i kassaﬂödesanalysen består av följande poster:

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker    

Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut    

Totalt    

Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbara fodringar på kreditinstitut, övrig fodringar på kreditinstitut och skuldebrev med

ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning

till materiella och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främ-

mande kapital som ﬁnansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.

I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om   ( ), betalda räntor om   ( ) och erhållna dividendintäkter om  ().

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Innehållsförteckning noter moderbolaget

    

M. Moderbolagets redovisningsprinciper .................................. 

  

M. Räntenetto ................................................................................... 

M. Provisionsnetto ........................................................................... 

M. Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde ..............

M. Intäkter från egetkapitalinstrument ......................................

M. Övriga intäkter ............................................................................ 

M. Personalkostnader .....................................................................

M. Övriga kostnader ........................................................................ 

M. Lagstadgade avgifter ................................................................. 

M. Förväntade kreditförluster .......................................................

M. Inkomstskatt ................................................................................

  

M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden,

bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden ..............

M. Tillgångar och skulder per valuta ...........................................

M. Innehav av skuldebrev ..............................................................

M. Utlåning till kreditinstitut..........................................................

M. Utlåning till allmänheten ..........................................................

M. Aktier och andelar ......................................................................

M. Derivatinstrument ...................................................................... 

M. Immateriella tillgångar .............................................................. 

M. Materiella tillgångar ................................................................... 

M. Övriga tillgångar .........................................................................

M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..................

M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ...........................

M. Skulder till kreditinstitut ...........................................................

M. Inlåning från allmänheten ....................................................... 

M. Emitterade skuldebrev ..............................................................

M. Övriga skulder .............................................................................

M. Avsättningar ................................................................................

M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .................. 

M. Efterställda skulder .................................................................... 

M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder .................. 

M. Fordringar på koncernbolag ....................................................

M. Skulder till koncernbolag ..........................................................

    

M. Utbetalda löner till styrelse och ledning ...............................

M. Ledningens privata innehav av aktier i

Ålandsbanken Abp .................................................................... 

M. Finansiella transaktioner med närstående ..........................

   



M. Ställda säkerheter .......................................................................

M. Åtaganden utanför balansräkningen .....................................

M. Hyresåta ganden ......................................................................... 

 

M. Dotter- och intresseföretag .....................................................

M. Utdelningsbara medel ...............................................................

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Noter till resultaträkningen

M. Räntenetto  

Utlåning till kreditinstitut och centralbanker    

Utlåning till allmänheten    

Skuldebrev   

Derivatinstrument    

Övriga ränteintäkter  

Summa ränteintäkter    

varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod    

Skulder till kreditinstitut och centralbanker    

Inlåning från allmänheten    

Skuldebrev   

Efterställda skulder    

Derivatinstrument    

Övriga räntekostnader  

Summa räntekostnader    

varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod    

Räntenetto    

Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är  ().

Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är  ().

Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaﬂödessäkring).

Negativa ränteintäkter från placeringar redovisas som räntekostnader medan erhållna negativa räntor för skulder redovisas som ränteintäkter.

Noter till moderbolagets ﬁnansiella rapporter

(tusen euro)

M. Moderbolagets redovisningsprinciper

Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen,

Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i

kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens

före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet

med ﬁnländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo-

visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges.

Goodwill

Goodwill avskrivs planenligt under  år.

Bokslutsdispositioner

Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar som

Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av inkomst av

näringsverksamhet  .

I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Provisionsnetto  

Inlåning    

Utlåning    

Betalningsförmedling    

Fondprovisioner  

Förvaltningsprovisioner    

Värdepappersförmedling    

Juridiska tjänster  

Garantiprovisioner  

Övriga provisioner    

Summa provisionsintäkter    

Betalningsprovisionskostnader –  – 

Förvaltningsprovisionskostnader –  – 

Värdepappersprovisionskostnader –  – 

Övriga provisionskostnader – –

Summa provisionskostnader –  – 

Provisionsnetto    

M. Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde  

Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt

Värderingskategori verkligt värde

via resultaträkningen

Derivatinstrument  – –   

Övriga ﬁnansiella poster –      –  – 

Summa värderingskategori verkligt värde

via resultaträkningen –      –  –

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Realiserade värdeförändringar      

Förväntade kreditförluster – –  

Summa värderingskategori verkligt värde

via övrigt totalresultat   –     

Säkringsredovisning

varav säkringsinstrument  –  –  –  –  – 

varav säkrad post           

Säkringsredovisning      

Värderingskategori upplupet anskaningsvärde

Lån   –    – –

Skuldebrev    

Summa värderingskategori upplupet

anskaningsvärde   –    – 

Valutaomvärdering  – –  – –

Summa         –  

M. Intäkter från egetkapitalinstrument  

Innehav som redovisas till verkligt värde via

övrigt totalresultat  

Intresseföretag  

Företag inom samma koncern    

Summa    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Personalkostnader  

Löner och arvoden    

Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp  

Pensionskostnader    

Övriga lönebikostnader    

Summa    

Antal anställda

Fast heltidsanställda  

Fast deltidsanställda  

Visstidsanställda  

Summa  

M. Övriga kostnader  

IT-kostnader (exkusive marknadsdata)    

Hyror    

Övriga lokal- och fastighetskostnader    

Marknadsföringskostnader    

Marknadsdata    

Personalrelaterade kostnader    

Resekostnader  

Köpta tjänster    

Övriga kostnader    

Summa    

Utbetalda arvoden till revisorer

Utbetalda revisionsarvoden  

Enligt revisionslagen  §  mom.  punkt  

Utbetalda konsultarvoden

Skatt  

Övrigt  

Summa  

Beloppen är inklusive moms.

Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ().

M. Övriga intäkter  

Hyresintäkter från fastigheter  

Koncerninterna tjänster    

Intäkter från förvärvade avtal   

Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar   

Övriga intäkter    

Summa    

Nettoresultat från förvaltningsfastigheter

Hyresintäkter  

Realisationsvinster  

Övriga intäkter 

Övriga kostnader – –

Summa  

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Lagstadgade avgifter  

Garantiavgift



 

Stabilitetsavgift    

Totalt    



I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.

Avgifter till Verket för ﬁnansiell stabilitet

Insättningsgarantiavgift    

Erlagt av Gamla insättargarantifonden –  – 

Stabilitetsavgift    

Förvaltningsavgift  

Summa    

Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godo.

M. Förväntade kreditförluster 

Nya och ökade

individuella

nedskrivningar

Återfört från

tidigare gjorda

reserveringar

Utnyttjat för

konstaterade

förluster

Konstaterade

förluster

Återvinning av

konstaterade

förluster Totalt

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från

åtaganden utanför balansräkningen

Utlåning till allmänheten   –  –  –  

Åtaganden utanför balansräkningen  –    –

Skuldebrev  –    

Summa förväntade kreditförluster   –  –  –  

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Skuldebrev  – 

Summa  –    



Nya och ökade

individuella

nedskrivningar

Återfört från

tidigare gjorda

reserveringar

Utnyttjat för

konstaterade

förluster

Konstaterade

förluster

Återvinning av

konstaterade

förluster Totalt

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från

åtaganden utanför balansräkningen

Utlåning till allmänheten   –  –    –  

Åtaganden utanför balansräkningen  –    –

Skuldebrev  –    –

Summa förväntade kreditförluster   –  –    –  

Förväntade förluster från ﬁnansiella tillgångar som

redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Skuldebrev  – –

Summa  –    –

Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde.

 

Reserv för

förväntade

förluster för

utlåning

Avsätt-

ning för

förväntade

förluster för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Reserv för

förväntade

förluster

för skulde-

brev som

redovisas

till upplupet

anska-

ningsvärde Totalt

Reserv för

förväntade

förluster för

utlåning

Avsätt-

ning för

förväntade

förluster för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Reserv för

förväntade

förluster

för skulde-

brev som

redovisas

till upplupet

anska-

ningsvärde Totalt

Förändring av reserv för nedskrivningar

Reserv vid årets ingång            

Nya och ökade individuella nedskrivningar            

Förändringar till följd av förändringar i

skattningsmetod (netto) –  – –    

Återfört från tidigare gjorda reserveringar –  – – –  –  – – – 

Utnyttjat för konstaterade förluster –   – –    – 

Valutakursdierenser – – – – – –

Reserv vid årets utgång            

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Inkomstskatt  

Resultaträkningen

Skatt avseende tidigare år  

Aktuell skatt    

Förändring av uppskjuten skatt  –

Summa    

Nominell skattesats i Finland,  , ,

Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader,  –, –,

Svensk skattesats,  , ,

Skatt avseende tidigare år,  , ,

Övrigt,  , ,

Eektiv skattesats,  , ,

Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen ,  som började gälla från  januari .

Skattesatsen i Sverige är , .

Noter till balansräkningen

M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden

 

Summa

bokfört värde Verkligt värde

Summa

bokfört värde Verkligt värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbank        

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev        

Utlåning till kreditinstitut        

Utlåning till allmänheten            

Skuldebrev        

Aktier och andelar        

Aktier och andelar i intresseföretag        

Aktier i dotterbolag        

Derivatinstrument        

Summa ﬁnansiella tillgångar            

Skulder till kreditinstitut        

Inlåning från allmänheten            

Emitterade skuldebrev          

Derivatinstrument        

Efterställda skulder        

Summa ﬁnansiella skulder            



Nivå  Nivå  Nivå  Totalt

Finansiella instrument värderade till

verkligt värde i balansräkningen

Tillgångar

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev    

Utlåning till allmänheten    

Aktier och andelar      

Derivatinstrument    

Summa        

Skulder

Emitterade skuldebrev    

Derivatinstrument    

Summa      

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



Nivå  Nivå  Nivå  Totalt

Finansiella instrument värderade till

verkligt värde i balansräkningen

Tillgångar

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev    

Utlåning till allmänheten    

Aktier och andelar      

Derivatinstrument    

Summa        

Skulder

Emitterade skuldebrev    

Derivatinstrument    

Summa      

Nivå  Instrument med noterade priser

Nivå  Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Nivå  Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

 

Aktier och

andelar

Aktier och

andelar

Förändring i innehav i nivå 

Redovisat värde vid årets ingång    

Nyanskaning/Omklassiﬁcering    

Avyttrat/förfallet under året – –

Realiserad värdeförändring – 

Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat   –

Redovisat värde vid årets utgång    

Ingen överföring har skett mellan nivå  och nivå .

M. Tillgångar och skulder per valuta 

EUR SEK USD Övrigt Totalt

Kontanta medel        

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev        

Utlåning till kreditinstitut          

Utlåning till allmänheten           

Skuldebrev    

Aktier och andelar        

Derivatinstrument       

Övriga ej valutafördelade poster    

Summa tillgångar             

Skulder till kreditinstitut och centralbanker        

Inlåning från allmänheten             

Emitterade skuldebrev      

Derivatinstrument       

Efterställda skulder     

Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital    

Summa skulder och eget kapital             

Valutafördelade övriga tillgångar

och skulder samt utombalansposter –     

Nettoposition i valuta (EUR)      

Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska ﬁlialens redovisning är i

svenska kronor.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Innehav av skuldebrev  

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp Förlustreserv

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp Förlustreserv

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev

Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat

Statsobligationer          

Säkerställda bostadsobligationer          

Skuldebrev emitterade av kreditinstitut          

Övriga skuldebrev

Innehav till upplupet anskaningsvärde

Statsobligationer          

Säkerställda bostadsobligationer          

Skuldebrev emitterade av kreditinstitut          

Övriga skuldebrev

Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev           

Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.

Övriga skuldebrev

Innehav till upplupet anskaningsvärde

Företagsobligationer          

Summa övriga skuldebrev          

Summa skuldebrev

          

M. Utlåning till kreditinstitut  

På

anfordran

betalbar Övrig

Reservering

för

förväntad

förlust Totalt

På

anfordran

betalbar Övrig

Reservering

för

förväntad

förlust Totalt

Finländska kreditinstitut            

Utländska banker och kreditinstitut            

Summa            



EUR SEK USD Övrigt Totalt

Kontanta medel        

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev        

Utlåning till kreditinstitut          

Utlåning till allmänheten           

Skuldebrev    

Aktier och andelar        

Derivatinstrument       

Övriga ej valutafördelade poster    

Summa tillgångar             

Skulder till kreditinstitut och centralbanker        

Inlåning från allmänheten             

Emitterade skuldebrev       

Derivatinstrument       

Efterställda skulder      

Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital    

Summa skulder och eget kapital             

Valutafördelade övriga tillgångar

och skulder samt utombalansposter –  –   

Nettoposition i valuta (EUR)      

Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska ﬁlialens redovisning är i

svenska kronor.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Utlåning till allmänheten  

Balansvärde,

brutto

Reservering

för förväntad

förlust

Balansvärde,

netto

Balansvärde,

brutto

Reservering

för förväntad

förlust

Balansvärde,

netto

Företag   –      –   

Oentlig sektor   –     –  

Hushåll    –        –    

Hushållens intresseorganisationer   –     –  

Utlandet    –        –    

Summa    –        –    

varav efterställda fordringar   

Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.

M. Aktier och andelar  

Innehav som redovisas till verkligt värde

via övrigt totalresultat

Noterade    

Onoterade    

Summa aktier och andelar    

Aktier och andelar i ägarintresseföretag    

Aktier och andelar i företag inom samma koncern    

Summa aktier och andelar    

Under år  omklassiﬁcerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

M. Derivatinstrument  

Nominellt belopp/löptid

under  år – år över  år

Nomniellt

belopp

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Nomniellt

belopp

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handel

Ränterelaterade kontrakt

Ränteswappar            

Valutarelaterade kontrakt

Valutaterminer              

Summa                   

Derivat för marknadsvärdesäkring

Ränterelaterade kontrakt

Ränteswappar                  

Summa                  

Derivat för kassaﬂödessäkring

Ränterelaterade kontrakt

Ränte- och valutaswappar     

Summa           

Summa derivatinstrument                     

varav clearat OTC

varav clearat                   

Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Immateriella tillgångar 

Internt

utvecklad

programvara

Övrig

programvara Goodwill

Övriga

immateriella

tillgångar Totalt

Anskaningsvärde vid ingången av året          

Anskaningsvärde på tillkommande

immateriella tillgångar       

Avyttringar och utrangeringar  –   –

Valutaeekt – – –   – 

Anskaningsvärde vid utgången av året          

Ackumulerade av- och nedskrivningar

vid ingången av året – –  –  –  – 

Avyttringar och utrangeringar     

Årets avskrivningar – –  – –  – 

Valutaeekt       

Ackumulerade av- och nedskrivningar

vid utgången av året –  –  –  –  – 

Utgående restvärde       



Internt

utvecklad

programvara

Övrig

programvara Goodwill

Övriga

immateriella

tillgångar Totalt

Anskaningsvärde vid ingången av året          

Anskaningsvärde på tillkommande

immateriella tillgångar       

Årets nedskrivningar –    –

Avyttringar och utrangeringar  –    – 

Valutaeekt – – –  –

Anskaningsvärde vid utgången av året          

Ackumulerade av- och nedskrivningar

vid ingången av året – –  –  –  – 

Avyttringar och utrangeringar       

Årets avskrivningar – –  –  –  – 

Årets nedskrivningar – –   –

Valutaeekt     

Ackumulerade av- och nedskrivningar

vid utgången av året – –  –  –  – 

Utgående restvärde        

I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Materiella tillgångar  

Förvaltningsfastigheter  

Rörelsefastigheter    

Övriga materiella tillgångar    

Summa    

Förvaltnings–

fastigheter

Rörelse–

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Förvaltnings-

fastigheter

Rörelse-

fastigheter

Övriga

materiella

tillgångar

Ingående anskaningsvärde          

Nyanskaning       

Avyttringar och utrangeringar  –  –   – –

Överföring mellan poster  –     – 

Valutaeekt  – –  – –

Utgående anskaningsvärde          

Ingående ackumulerade avskrivningar – –  –  – –  – 

Årets avskrivning  – –  – –

Årets nedskrivning  – –  – –

Avyttringar och utrangeringar        

Valutaeekt      

Utgående ackumulerade avskrivningar – –  –  – –  – 

Ingående uppskrivningar    

Utgående ackumulerade uppskrivningar    

Redovisat värde          

varav byggnader      

varav mark- och vattenområden    

varav aktier i fastighetssammanslutningar    

Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.

M. Övriga tillgångar  

Betalningsförmedlingsfordringar    

Fondlikvidfordringar    

Kundfordringar    

Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar    

Övriga    

Summa    

M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter  

Upplupna ränteintäkter    

Övriga upplupna intäkter    

Anteciperad dividend    

Övriga förutbetalda kostnader    

Summa    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder  

Uppskjutna skattefordringar

Avsättningar  

Hyllavskrivningar  

Nedskrivning ﬁnansiell skuld 

I förskott erhållna intäkter  

Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat   

Kassaﬂödessäkring 

Övrigt  

Summa uppskjutna skattefordringar    

Uppskjutna skatteskulder

Finansiella tillgångar värderade via

övrigt totalresultat

Aktier och andelar   

Summa uppskjutna skatteskulder   

Netto uppskjutna skatter  

I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om   ( ).



..

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat i

övrigt total-

resultat ..

Förändringar av uppskjutna skatter

Avsättningar  – 

Hyllavskrivningar   

Värdering ﬁnansiell skuld  – 

Intäkter erhållna i förskott   

Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat     

Aktier och andelar värderade via övrigt

totalresultat – –  – 

Kassaﬂödessäkring   

Övrigt  

Summa  –   



..

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat i

övrigt total-

resultat ..

Förändringar av uppskjutna skatter

Avsättningar   

Hyllavskrivningar   

Värdering ﬁnansiell skuld   

Intäkter erhållna i förskott  – 

Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat –  

Aktier och andelar värderade via övrigt

totalresultat –  –

Övrigt   

Summa –   

M. Skulder till kreditinstitut  

På anfordran

betalbara Övriga Totalt

På anfordran

betalbara Övriga Totalt

Centralbanker        

Finländska kreditinstitut      

Utländska banker och kreditinstitut           

Summa            

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Inlåning från allmänheten  

Företag      

Oentlig sektor    

Hushåll      

Hushållens intresseorganisationer    

Utlandet      

Summa      

Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.

M. Emitterade skuldebrev  

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp

Bankcertiﬁkat    

varav till upplupet anskaningsvärde    

Säkerställda obligationer          

varav till upplupet anskaningsvärde      

varav verkligt värdesäkring        

Summa          

Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.

M. Övriga skulder  

Betalningsförmedlingsskulder    

Fondlikvidskulder    

Leverantörsskulder    

Övriga    

Summa    

M. Avsättningar  

Avsättning

för om-

strukturer-

ings reserv

Avsättning

för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Övriga

avsättningar Totalt

Avsättning

för om-

strukturer-

ings reserv

Avsättning

för

åtaganden

utanför

balans-

räkningen

Övriga

avsättningar Totalt

Avsättningar vid föregående års utgång        

Avsatt under året      

Belopp som tagits i anspråk  – – – –

Outnyttjade belopp som återförts – – – –

Valutakursförändringar – – – –  –

Avsättningar vid årets utgång        

Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader, men till

väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga

avsättningar består av avgångsvederlag.

Ålandsbanken har sedan  haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de

anser att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från

december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet .

M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter  

Upplupna räntekostnader    

Övriga upplupna kostnader    

Upplupna skatter    

Förutbetalda intäkter   

Summa    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Efterställda skulder  

Nominellt

belopp

Bokfört

belopp

Belopp i

kapitalbas

Nominellt

belopp

Bokfört

belopp

Belopp i

kapitalbas

Debenturlån /      

Debenturlån /            

Green Floating Rate Tier  Note            

Primärkapitaltillskott

Floating Rate Perpetual AT Note            

Summa            

Ränta: Återbetalning:

Debenturlån / Stibor  mån ,  ..

Green Floating Rate Tier  Note Stibor  mån ,  ..

Floating Rate Perpetual AT Note Stibor  mån ,  Evig

Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.

Debenturlånet / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger   skrivs

kapitalbeloppet ned med   .

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder 

Odiskonterade kontraktsenliga kassaﬂöden

Betalbar på

anfordran  mån – mån – mån – år – år  år

Ej löptids-

fördelad Totalt

Tillgångar

Kassa och fordringar hos centralbanker    

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev            

Utlåning till kreditinstitut    

Utlåning till allmänheten                   

Övriga skuldebrev      

Aktier och andelar    

Derivatinstrument           

Immateriella tillgångar    

Materiella tillgångar    

Övriga tillgångar    

Summa                     

Skulder

Skulder till kreditinstitut och centralbanker        

Inlåning från allmänheten              

Emitterade skuldebrev          

Derivatinstrument           

Övriga skulder    

Eterställda skulder    

Eget kapital och bokslutsdispositioner    

Summa                    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



Odiskonterade kontraktsenliga kassaﬂöden

Betalbar på

anfordran  mån – mån – mån – år – år  år

Ej löptids-

fördelad Totalt

Tillgångar

Kassa och fordringar hos centralbanker    

Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev            

Utlåning till kreditinstitut    

Utlåning till allmänheten                     

Övriga skuldebrev      

Aktier och andelar    

Derivatinstrument          

Immateriella tillgångar    

Materiella tillgångar    

Övriga tillgångar    

Summa                     

Skulder

Skulder till kreditinstitut och centralbanker            

Inlåning från allmänheten              

Emitterade skuldebrev      

Derivatinstrument           

Övriga skulder    

Eterställda skulder      

Eget kapital och bokslutsdispositioner    

Summa                    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Fordringar på koncernbolag  

Utlåning till allmänheten   

Övriga tillgångar   

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter    

Summa    

M. Skulder till koncernbolag  

Inlåning från allmänheten    

Övriga skulder    

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter    

Summa    

Noter angående personal och ledning

M. Utbetalda löner till styrelse och ledning  

Lampi, Nils  

Taxell, Christoer  

Ceder, Åsa  

Karlsson, Anders Å  

Valassi, Ulrika  

Wiklöf, Anders  

Leino-Haltia Mirel





Medlemmar i styrelse  

Verkställande direktör  

Övriga medlemmar i ledningsgrupp    



Ny styrelsemedlem .

I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen ﬁnns inga pensionsförpliktelser. Verkställande direktörens pensionsförmåner grundar sig på

gängse anställningsvillkor.

M. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp

Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning.

M. Finansiella transaktioner med närstående

Se not K i Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

M. Åtaganden utanför balansräkningen  

Garantier    

Outnyttjade checkräkningslimiter    

Outnyttjade kreditkortslimiter    

Outnyttjade kreditmöjligheter    

Övriga förbindelser    

Summa      

Avsättning för förväntad förlust  

Garantier för dotterbolag    

Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag    

Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag  

M. Hyresåtaganden  

Hyresåtaganden att erlägga

Under  år    

Över  och under  år    

Över  år  

Summa    

Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal.

Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser

M. Ställda säkerheter  

För egna skulder ställda säkerheter

Utlåning till kreditinstitut    

Statspapper och obligationer    

Utlåning till allmänheten      

Övrigt    

Summa för egna skulder ställda säkerheter      

Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den

registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.

Övriga ställda säkerheter

Statspapper och obligationer    

Övrigt   

Summa övriga ställda säkerheter    

Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.

Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.

Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter,

är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Övriga noter

M. Dotter- och intresseföretag 

Hemort Ägarandel,  Bokfört värde

Dotterbolag

Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn   

S-Crosskey Ab Mariehamn 

Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn  

Ålandsbanken Fonder Ab Mariehamn 

Ålandsbanken Fonder II Ab Mariehamn 

Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn 

Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn 

Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors 

Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Helsingfors 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Helsingfors 

Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Helsingfors 

Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Helsingfors 

Summa  

Inresseföretag och joint ventures

Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn  

Alandia Holding Ab Mariehamn   

Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 

Leilisuo GP Oy Simo 

Riitamaa-Nurmesneve GP Oy Helsingfors 

Uusimo GP Oy Helsingfors 

Summa  

Bostads- och fastighetssammanslutningar

Fastigheter i eget bruk

FAB Godby Center Finström  

Summa 

Förvaltningsfastigheter

FAB Horsklint Kökar  

FAB Nymars Sottunga  

FAB Västernäs City Mariehamn  

Summa 

M. Utdelningsbara medel  

Balanserade vinstmedel    

Fond för inbetalt fritt eget kapital    

Aktiverade utvecklingsutgifter – –

Summa    

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Innehållsförteckning noter hållbarhet

   

H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO



e .......................................... 

H. Taxonomirapportering ................................................................ 

H. Ansvarsfulla investeringar .........................................................

H. Ansvarsfulla krediter ................................................................... 

H. Medarbetare och personal ........................................................

H. Samhällsengagemang .................................................................

H. Inköp och leverantörer ................................................................

H. FN:s globala målsättningar och överblick av

Ålandsbankens relaterade aktiviteter ......................................

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Noter till Ålandsbankens hållbarhet

Ålandsbankens utsläpp i form av koldioxidekvivalenter (CO



sammanställs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG).

Enligt GHG-protokollet redovisas utsläppen i tre scope, där Ålands-

bankens egen operativa verksamhet omfattar scope , vilket består

av tjänstebilar och dess drivmedel, scope  som består av energi-

användning samt slutligen leverantörsrelaterade utsläpp från inköp

i scope  uppströms. Ålandsbanken klimatkompenserar för utsläp-

pen som genereras från den här egna verksamheten.

Utsläppen från den egna operativa verksamheten kompletteras

med information om utsläppen i scope  nedströms, vilket är påver-

kan från den generella verksamheten. För Ålandsbankens del inne-

bär det här investeringar såsom den påverkan som kreditportföljen,

Treasury samt investeringar via fondbolaget står för. Nytt för i år är

att beräkningarna för dessa områden har förfinats och utvecklats,

vilket innebär att en större andel av deras utsläpp syns  än

tidigare år. Dessa utvecklade beräkningar gör att det syns en tydlig

ökning från föregående år. Tillgänglig data för samtliga påverkans-

områden för kreditportföljen (scope  nedströms från kreditport-

följens perspektiv) saknas dock fortfarande. För att förbättra möjlig-

heterna till jämförelse mellan de olika områdena, visas dessa upp-

delade i sina respektive scope ,  och , sett från deras perspektiv.

Jämförelsetalen från  är omräknade enligt de nya modellerna,

för att ge en bättre bild av helheten.

Egna utsläpp



, växthusgaser

ton CO



e   

Intensitet

tCO



e/MEUR



Intensitet

tCO



e/MEUR



Dierens

intensitet

 vs 

Scope 

Utsläpp från ägda eller kontrollerade resurser      

Summa scope       

Scope 

Energirelaterade utsläpp   –   

Summa scope    –   

Scope , uppströms

Inköpa varor och tjänster      

Kapitalvaror   –   

Transport och distribution      

Avfall som genereras av egna verksamheten      

Aärsresor      

Leasade tillgångar      

Summa scope , uppströms      

Summa, egna utsläpp      

Klimatkompensation – –



Scope , nedströms (se spec. på nästa sida)

Kreditportföljen     –

Placeringar       –

Treasury     –

Summa, scope , nedströms       –

Totalsumma växthusgaser      



–



Utsläppen beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer och Åland Index, och tar sin grund i kostnadsförda aktiviteter i resultaträkningen. Undantaget är köpt el som i noten avräknas

enligt marknadsbaserad metod där miljöcertiﬁerad el avräknas till noll CO



e-utsläpp, liksom även den andel av fjärrvärmen som kommer från förnyelsebara källor. Avseende den

andel av elförbrukningen som härrör från icke-förnyelsebara källor, ligger dock den faktiska förbrukningen till grund för värdet som multipliceras med en utsläppsfaktor. För att ha

jämförbara siror mellan åren, räknades  års utsläpp om retroaktivt enligt denna metod för beräkningen av energiförbrukningen, vilket gjorde att  års beräknade utsläpp

sjönk från , ton CO



e till , ton CO



Klimatkompensation för  i Q , baserat på då beräknat utsläpp på , ton CO



e. Bakomliggande utsläppsmängd restatat till , ton CO



e sommaren  då

koecienten för energi ändrades.



Summan ton CO



e från  är omräknad under  för att reﬂektera de ändrade beräkningsmetoderna och göra den jämförbar med summan för .

De tidigare rapporterade , tusen ton CO



e är nu utökat till  tusen ton CO



H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO



Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Kreditportföljen



ton CO



e   

Intensitet

tCO



e/MEUR



Intensitet

tCO



e/MEUR



Dierens

intensitet

 vs 

Scope  och      –   –

Scope       

Summa, kreditportföljen     –   –

Data för scope  för kreditportföljen ej tillgängligt, därav rapporteras noll.

Fördelat på branscher

Privatpersoner

Bostad



    –   

Placeringskrediter



    –   –

Övrigt        

Summa privatpersoner     –   –

Företag

Annan serviceverksamhet     –   

Byggverksamhet        

Fastighetsverksamhet     –   

Finans- och försäkringsverksamhet        

Försörjning av el, gas, värme och kyla     –   

Handel; reparation av motorfordon

och motorcyklar     –   

Hotell- och restaurangverksamhet     –   

Informations- och kommunikations-

verksamhet   –   

Jordbruk,skogsbrukochfiske          

Kultur, nöje och fritid     –   

Näringsverksamhet privatperson     –   –

Offentlig förvaltning och försvar;

obligatorisk socialförsäkring   –   

Tillverkning        

Transport och magasinering     –   

Utbildning      

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster        

Vattenförsörjning; avloppsrening,

avfallshantering och sanering        

Verksamhet inom juridik, ekonomi,

vetenskap och teknik        

Vård och omsorg; sociala tjänster      

Summa företag



    –   –

Summa kreditportföljens exponeringar     –   –



Ålandsbankens ambition är att beräkna utsläppen från kreditgivningen på de kredittyper där data är tillgänglig men estimat används fortfarande för de områden där data saknas.

Vid förändring i beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO



e-utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning data är tillgänglig för den tidigare perioden.

Per .. har de rapporterade utsläppen för  räknats om för bolånekrediter till följd av en större förändring i beräkningsmetoden. Tidigare år har utsläppen baserats på

estimat utgående från statistik på medelhushållets utsläpp medan uträkningen för  övergått till en kvadratmeterbaserad metod utgående från PCAF. Förändringen i räkne-

metoden innebär en ökning av utsläppen för bolån för det omräknade  med , tCO



e (totala utsläpp för bolån publicerade  uppgick till   tCO



e). Utsläppen från

företagsutlåningen och placeringskrediter har även räknats om till följd av en mer precis branschindelning samt förändring i val av tillämpade emissionsfaktorer. Förändringen

i företagsutlåningen för det omräknade  utgör en minskning på , tCO



e (:   tCO



e) och för placeringskrediter en ökning på , tCO



e (:   tCO



e).

Förändringen påverkas även i viss mån av att kreditvolymen för beräkningarna för CO



e-utsläpp år  har korrigerats och därmed ökat med  miljoner euro.



Beräkningarna för bolånekrediter utgår från de krediter där ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. De krediter där ingen eller enbart andra säkerheter har ställts exkluderas

från beräkningarna. Utsläppsberäkningarna baseras på bostadssäkerhetens kvadratmeterstorlek och energiprestanda till den utsträckning data är tillgänglig. Utsläpp beräknas

sedan baserat på estimerad energiförbrukning och utsläpp per kvadratmeter för respektive energiklass och fastighetstyp enligt data för respektive land från PCAFs emissions-

faktordatabas. För de säkerheter där data på faktisk storlek för säkerheten och energiklass saknas estimeras kvadratmeterstoleken genom att tillämpa medelvärden för respektive

fastighetstyp från portföljen med känd data. Som estimat för energiförbrukning används en faktor från PCAFs emissionsdatabas. Som attribution factor tillämpas medel-LTV (lån

i förhållande till säkerhetens värde) från bankens krediter inkluderade i den säkerställda obligationen. Beräkningarna för år  har räknats om per .. för att motsvara

den uppdaterade beräkningsmetoden. Förändringen från utsläppen i föregående period beror enbart på denna förändring samt en minskning av bolåneportföljen till följd av

migreringen av svenska bolånekrediter. Under år  förväntas omfattningen av information gällande bostadssäkerheters energicertiﬁkat öka och ytterligare förbättra kvaliteten

på beräkningarna.



Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion bygger på estimat utgående från kreditvolym samt genomsnittliga emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder

samt konsumtion från Åland Index. Inga förändringar har gjorts i metoden från år . Förändringen i placeringskreditportföljen drivs av en lägre emissionsfaktor jämfört med

. Emissionsfaktorn väljs som ett medelvärde av utsläppsfaktorer för Fondbolagets fonder på vilka hållbarhetsrapportering görs. Faktorn för beräkningarna för år  är per

fondbolagets rapportering ...





e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata för Ålandsbankens företagskunder i regel inte

är tillgänglig. Estimaten baseras på branschvisa oentligt publicerade genomsnittliga emissionsfaktorer från Åland Index, Statistiska Centralbyrån i Sverige samt den utestående

kreditvolymen. Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per .. På grund av att övergripande branschvisa emissionsfaktorer tillämpas på samtliga kunder samt en

viss osäkerhet i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estimerade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa. Förändring i metoden från år  utgörs

främst av en mer detaljerad branschnedbrytning av företagskunder enligt NACE-koder, förändring i val av emissionsfaktor för estimering av utsläpp samt korrigering av kredit-

volymen som utgör bas för uträkningen.

Scope , nedströms, växthusgaser

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Investeringar

ton CO



e   

Intensitet

tCO



e/MEUR



Intensitet

tCO



e/MEUR



Dierens

intensitet

 vs 

Scope      –   –

Scope      –   –

Scope        –   –

Summa, investeringar       –   –

Fördelat på branscher

Stater, central- och investeringsbanker

Företagsexponeringar

Annan serviceverksamhet        

Byggverksamhet     –   –

Fastighetsverksamhet        

Finans- och försäkringsverksamhet     –   –

Försörjning av el, gas, värme och kyla     –     –

Handel; reparation av motorfordon

och motorcyklar     –   –

Hotell- och Restaurangverksamhet    –   –

Informations- och kommunikations-

verksamhet     –   

Jordbruk, skogsbruk och fiske     –   

Kultur, nöje och fritid  –  –

Tillverkning          –

Transport och magasinering        

Utvinning av mineral     –     – 

Vattenförsörjning; avloppsrening,

avfallshantering och sanering  –  –

Verksamhet inom juridik, ekonomi,

vetenskap och teknik   –   –

Vård och omsorg; sociala tjänster  –  –

Summa investeringar



      –   –



I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer samt fysiska fastigheter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som

Ålandsbanken placeringar ägde ... Placeringar har i första hand använt rapporterade utsläppsdata och i andra hand estimerade utsläppsdata. Den estimerade data som

används är tredjeparts förutom för Ålandsbanken Bostadsfond där egna estimat har tagits fram. Beräkningar görs för scope , scope  och scope  med målet att ha så hög täckning

som möjligt.  års utsläppssiror är omräknade under . Ursprungligen rapporterades utsläpp på , tusen ton CO



e, men det är nu omräknat till  tusen ton CO



Anledningen till ökningen är dels att täckningen ökat i.o.m att den estimerade andelen utsläpp har ökat och att vi har lagt till Ålandsbanken Bostadsfond scope  i beräkningarna.

Scope , nedströms, växthusgaser

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Treasury

ton CO



e   

Intensitet

tCO



e/MEUR



Intensitet

tCO



e/MEUR



Dierens

intensitet

 vs 

Scope      – , , –,

Scope    – , , ,

Scope      – , , –,

Summa treasuryportföljen     – , , –,

Fördelat på branscher

Byggverksamhet   – , , ,

Fastighetsverksamhet   – , , ,

Finans- och försäkringsverksamhet     – , , –,

Försörjning av el, gas, värme och kyla     – , , –,

Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk

socialförsäkring    , , ,

Tillverkning     – , , ,

Transport och magasinering   – , , -,

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och

andra stödtjänster   – , , ,

Verksamhet vid internationella organisationer,

utländska ambassader o.d.    , , ,

Summa treasuryportföljen



    – , , –,

Totalsumma växthusgaser       –



I utsläppsberäkningarna för treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de

innehav som Ålandsbanken ägde ... Utsläppsdata har inhämtats från emittenternas års- och hållbarhetsredovisning och omfattar scope , scope  och scope . I sådana

fall där data inte ﬁnns tillgängligt från emittenten, har estimat använts.

Vid estimering räknas ett vägt medeltal för de innehav i portföljen som tillhör samma industrisektor, och bedöms vara relativt lika till sin verksamhet. I de fall där det inte ﬁnns

några liknande emittenter i portföljen för estimering av utsläppssiror, används istället utsläppssiror från andra emittenter som estimeras motsvara dess industrisektor

och verksamhet.

För de emittenter där utsläppssiror endast ﬁnns att tillgå på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiror till den emitterande entitetens andel enligt

jämförelseprincipen.

Utsläppssirorna för treasuryportföljen .. har räknats om retroaktivt för att dels inkludera scope  utsläpp för alla innehav, dels för att använda samma datakälla för

utsläppssiror som använts i årets utsläppsberäkningar för att åren ska vara jämförbara sinsemellan. Vid omräkning har man även inkluderat utsläppen för kassapositioner

i centralbanker.

Treasury rapporterade i samband med årsredovisningen  totala utsläpp på , tusen ton CO



e (scope  och scope ). I beräkningarna användes då utsläppsdata från

en extern leverantör där det ingick både verkliga utsläppssiror rapporterade av bolagen men även uppdrivna estimat för bolag där verkligt utsläppsdata inte hämtats.

Motsvarande omräknad sira för treasuryportföljens totala utsläpp år  uppgick till , tusen ton CO



e (scope  och scope ), då utsläppsdata inhämtats från emittenternas

års- och hållbarhetsredovisning.

Scope , nedströms, växthusgaser

 Kreditportföljen, scope  och 

 Investeringar, scope  och 

 Treasury, scope  och 

Scope  nedströms, med

respektive scope  och 

 Kreditportföljen, scope  och 

 Kreditportföljen, scope 

 Investeringar, scope  och 

 Investeringar, scope 

 Treasury, scope  och 

 Treasury, scope 

Scope  nedströms, med

respektive scope , och 

Diagrammen visar Ålandsbankens scope  nedströms (ton CO



e),

med deras respektive scope  och , respektive ,  och , för att belysa

fördelningen då data för kreditportföljens eget scope  ej är tillgängligt

och därmed redovisas som noll.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Verksamhetens CO



e-påverkan  

ton CO



e 

Totala CO



e-utsläpp per FTE  ,  , –

Totala CO



e-utsläpp per intäkter i miljoner euro  ,  , –



e-utsläpp från den egna verksamheten per FTE , , 



e-utsläpp för den egna verksamheten per intäkter

i miljoner euro , , 

Uppföljning, klimatmål  

ton CO





Ålandsbanken ska minska sina CO



e-utsläpp med

 fram till år  jämfört med .   ,   , –

Förbrukning  



Pappersförbrukning, ton , , –

Pappersförbrukning, ton/FTE , ,

Energiförbrukning, GWh , , –

varav förnybart,   

varav övrigt,   

Energiförbrukning, GWh/FTE , ,

Aärsresor, ton CO



e , , 

Aärsresor, ton CO



e/FTE , ,

Antal aärsresor   

varav ﬂyg,   

varav båt,   

varav tåg,   

Antal aärsresor/FTE , ,

0,5

1,0

1,5

2,0

2,50

203020282026202420222020

Växthusgaser, mål och utfall

miljoner ton CO



 Totalsumma växthusgaser

 Mål : Minska med  

jämfört med 

 Egna utsläpp

 Kreditportföljen

 Placeringar

 Treasury

ton CO



Utsläpp av växthusgaser

 Utsläpp från ägda eller

kontrollerade resurser

 Energirelaterade utsläpp

 Inköp av varor och tjänster

 Kapitalvaror

 Transport och distribution

 Avfall som genereras av

egna verksamheten

 Aärsresor

 Leasadetillgångar

ton CO



Utsläpp från den egna verksamheten

Diagrammet visar scope ,  och 

uppströms samt scope  nedströms.

Data för kreditportföljens eget

scope  är dock ej tillgängligt.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Taxonomirapportering 

procent Andel av täckta tillgångar



Andel av totala tillgångar

Tillgångar som omfattas av rapporteringen



Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin



, ,

Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin



, ,

Exponeringar undantagna från rapportering



Derivat , ,

Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD



, ,

Interbanklån på anfordran

Exponeringar som inte ingår i täckta tillgångar



Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter ,

Handelsportfölj



(EU) / samt (EU) / artikel ..



Bolån och bostadsrelaterade krediter till privatpersoner med säkerhet i underliggande pantfastighet, som omfattas av de tekniska granskningskriterierna .–. i

EU Kommissionens delegerade förordning (EU) /.



För exponeringar som inte omfattas av taxonomin har Ålandsbanken valt att inte rapportera något, då förstahandsdata inte varit tillgänglig och en bedömning huruvida

exponeringen inte omfattas av taxonomin därmed inte kunnat ske.



Exponeringar exkluderade från täljaren i nyckeltalet GAR och som som därmed inte bedöms mot taxonomin.



Exponeringar som inte omfattas av NFRD (//EU), inkluderar i Ålandsbankens fall företag med färre än  anställda, vilket i huvudsak omfattar åländska företag

och entreprenörsdrivna företag i Finland och Sverige, samt bostadsaktiebolag, bostadsrättsföreningar och kommuner.



Exponeringar som exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckeltalet GAR.



Totala tillgångar minus tillgångar som ska exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckteltalet GAR.

Ålandsbanken rapporterar från och med  de exponeringar i

balansräkningen som omfattas av EU:s taxonomi för hållbara

investeringar. Att en exponering anses omfattas av taxonomin

innebär att det finns kriterier för att bedöma att den är miljömässigt

hållbar. Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och

innehåller således inga estimat eller härledningar från exempelvis

NACE-koder. Avgränsningen betyder att endast en del av Ålands-

bankens exponeringar kunnat rapporterats, då avsaknad av första-

handsdata inneburit att exponeringens omfattning av taxonomin

inte kunnat vare sig definieras eller kvantifieras.

H. Taxonomirapportering

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Klassiﬁcering och utvärdering

euro

Procentandel av

totalen, 

Hållbara investeringar, artikel 

,

   ,

Investeringar, artikel 

,

    ,

Investeringar, artikel 

,

   ,

Produktutbudet

Procentandel fonder utvärderade enligt PRI



(Principles for Responsible Investment) 

Andel av fondinnehavet som har skrivit under SBTi





Andel av fondinnehavet som har påbörjat

processen för att skriva under SBTi





Andel av fondinnehavet som ännu ej har påbörjat

processen för att skriva under SBTi







Sirorna innefattar Fondbolagets förvaltade fondkapital, fördelat enligt SFDR-klassiﬁceringen.



Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.

 Hållbara investeringar, artikel 

 Investeringar, artikel 

 Investeringar, artikel 

Fondkapital, fördelat enligt SFDR-

klassiﬁcering, artikel ,  och .

Ålandsbanken har ett brett utbud av produkter och tjänster där de

miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna

(ESG) är integrerade i investeringsprocesserna. Nedan syns Ålands-

bankens fondbolags förvaltade kapital, fördelat enligt klassificeringen

i SFDR-förordningen, EU:s förordning för hållbarhetsrelaterade upp-

lysningar. SFDR klassificerar fonder i tre huvudsakliga kategorier,

artiklarna ,  och . Artikel  är så kallade mörkgröna fonder

(fonder som investerar i hållbara investeringar), artikel  är så

kallade ljusgröna fonder (främjar miljö- och sociala aspekter),

och artikel  är övriga fonder.

Fonderna utvärderas även enligt Principles for Responsible

Investment (PRI), för att det ska kunna vidtas åtgärder då oegentlig-

heter uppmärksammas. Det förs även en dialog med inblandade

företag om målsättning inom hållbarhet (SBTi).

H. Ansvarsfulla investeringar

Granskning, investeringar  

Procentandel av

totalen, 

Mängd fondtillgångar som har screenats mot ESG  

Mängden bolag som bryter mot internationella

överenskommelser (normförbrytelser)  

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Utlåning till allmänheten  

procent

Procentandel utlåning till allmänheten,

region för region

Finland  

Sverige  

Utlåning till företag  

miljoner euro

Utlåning till företag fördelat per sektor

Jordbruk,skogsbrukochﬁske  

Fastighetsverksamhet  

Transport och magasinering  

Hotell- och restaurangverksamhet  

Finans- och försäkringsverksamhet  

Försörjning av el, gas, värme och kyla  

Tillverkning  

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och

andra stödtjänster  

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap

och teknik  

Byggverksamhet  

Vattenförsörjning; avloppsrening, avfalls-

hantering och sanering  

Kultur, nöje och fritid  

Handel; reparation av motorfordon och

motorcyklar  

Annan serviceverksamhet  

Vård och omsorg; sociala tjänster  

Informations- och kommunikationsverksamhet  

Utbildning  

Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk

socialförsäkring  

Näringsverksamhet privatperson  

Utlåning till företag totalt



   

Bolån  

kg CO



e/m



e-utsläpp från bolån per m



boyta vi lånat ut till



, ,

varav Finland , ,

varav Sverige , ,

Green Bonds  

procent

Green Bonds totalt , ,

varav förnybar energi  

varav gröna fastigheter  

Undvikande av utsläpp, ton CO





 ,



Summan omfattar lånebelopp i balansräkningen (overdrafts, kreditkort ej medräknat). Även näringsverksamhet privatperson ingår här i företagsutlåningen. Bör endast ses som

bas för hållbarhetsrapportering och diererar från annan branschindelning.



Omfattar endast utsläpp för bostadsobjekt med information om verklig kvadratmeterstorlek. Sverige omfattar enbart lägenhetsobjekt eftersom kvadratmeterinformation om

fastigheter saknas. Siran för Finland omfattar fastighet och lägenhet.



Undvikande av utsläpp pga aktivt val av Green Bonds snarare än annan investeringsform. Eftersom kapitalinstrumentet emitterades först i december  ﬁnns ingen beräkning

av undvikande utsläpp för .

H. Ansvarsfulla krediter

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Personalens rörlighet   



Ordinarie nyanställningar , , ,

Personalomsättning , , ,

Per kön

 Kvinnor

 Män

Per region

 Åland

 Finland

 Sverige

Per åldersgrupp

 

 –





Ordinarie nyanställningar

 Kvinnor

 Män

Personalomsättning

Per kön Per åldersgrupp

 

 –





Koncernen ordinarieanställde  personer under . I förhållande

till antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) mot-

svarade detta en expansion på , procent  (, procent ).

Under året har  personer avslutat sin ordinarie anställning i koncernen.

Bland dessa avslut fanns  pensionsavgångar. I förhållande till antalet

tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) motsvarade

detta en personalomsättning på , procent  (, procent ).

Per region

 Åland

 Finland

 Sverige

200

400

600

800

1 000

202220212020

200

400

600

800

1 000

202220212020

 Åland  Finland  Sverige

Ordinarie

Kontraktstyp per region

 Åland  Finland  Sverige

Visstid månad

 Åland  Finland  Sverige

Visstid timme

 Kvinnor  Män

Ordinarie

Kontraktstyp per kön

 Kvinnor  Män

Visstid månad

 Kvinnor  Män

Visstid timme

H. Medarbetare och personal

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Deltid/heltid per kön och region

Deltid Heltid Totalt

Åland

Kvinnor   

Män   

Totalt   

Finland

Kvinnor   

Män   

Totalt   

Sverige

Kvinnor   

Män   

Totalt   

Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.

Antalet arbetsförhållanden i koncernen uppgick vid årsskiftet till 

personer (:  personer). Bland dessa  hade  personer

( procent) tillsvidarekontrakt och  personer ( procent) visstids-

kontrakt. Könsfördelningen kvinnor och män är i koncernen  procent

respektive  procent fördelat på hel- och deltidsanställningar. Ungefär

halva personalstyrkan är placerad på Åland, medan resten är fördelade

mellan Finland och Sverige.

Sjukfrånvaro och olycksfall

Timmar

Sjukfrånvaro, korttid  

Sjukfrånvaro, långtid  

Sjukfrånvaro, totalt  

Olycksfall, antal/år 

Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.

Korttidssjukfrånvaro avser totalt understigande  sjukfrånvarodagar

under rapporteringsperioden. Långtidssjukfrånvaro avser total översti-

gande  sjukfrånvarodagar under rapporteringsperioden. I förhållande till

all sjukfrånvaro utgör korttidsfrånvaron  procent och långtidsfrånvaron

 procent.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Jämställdhet

Könsfördelning

Antal 

Ledare med personalansvar (exkl.

Ledande befattningshavare)

Kvinnor  

Män  

Totalt  

Ledande befattningshavare

Kvinnor  

Män  

Totalt  

Personal exklusive ledare med

personalansvar och ledande

befattningshavare

Kvinnor  

Män  

Totalt  

Total personalstyrka exkl. styrelse

Kvinnor  

Män  

Totalt  

Styrelse

Kvinnor  

Män  

Totalt  

Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.

Åldersfördelning

Antal 

Ledare med personalansvar (exkl.

Ledande befattningshavare)

  

–  

>  

Totalt  

Ledande befattningshavare

  

–  

>  

Totalt  

Personal exklusive ledare med

personalansvar och ledande

befattningshavare

  ,

–  ,

>  ,

Totalt  

Total personalstyrka exkl. styrelse

  ,

–  ,

>  ,

Totalt  

Styrelse

  

–  

>  

Totalt  

Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.

Koncernen eftersträvar en jämlik könsfördelning (minst /). Bland

ledare med personalansvar är fördelningen /. Totala fördelningen i

koncernen låg vid årsskiftet på /. På styrelsenivå är fördelningen

 procent kvinnor och  procent män.

Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande

direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag. Styrelsen avser

samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Avser sam-

mansättning ledande befattningshavare och styrelse per årets sista dag

för respektive år.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Kompetensutveckling

Genomförda utbildningar medarbetare och ledare

Timmar Utbildningstimmar totalt



I snitt per person Antal anställda

Ledare

varav kvinnor   

varav män    

Totalt    

Medarbetare exklusive ledare med personalansvar

och ledande befattningshavare

varav kvinnor    

varav män    

Totalt    



Inklusive introduktionsutbildning för nyanställda.

Genomförda utbildningar per kategori,

samtliga medarbetare

Timmar

Introduktionsutbildning  

Marknad, trender och omvärldsbevakning 

Teknikskifte 

Myndighetskrav och säkerhetsfokus  

Produktutveckling 

Yrkeskompetenshöjande utbildning  

Ändrade arbetssätt  

Övrigt 

Totalt  

I snitt per anställd 

Engagemangs- och ledarskapsindex

Engagemangsindex (–) ,

eNPS (– – ) 

Ledarskapsindex (–) ,

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Ekonomiskt värdeskapande  

miljoner euro

Intäkter minus nedskrivningar , ,

Förädlingsvärde skapat genom att

betjäna kunder , ,

Till medarbetarna

Löner , ,

Sociala avgifter och andra personalkostnader , ,

Summa värde till medarbetarna , ,

Till samhället

Inkomstskatt , ,

Ej avdragsgill moms , ,

Garantiavgifter , ,

Avgift till statlig stabilitetsfond , ,

Summa värde till staten , ,

Övriga värden till samhället

Leverantörer



, ,

Sponsring , ,

Summa övriga värden till samhället , ,

Transaktioner med aktieägarna

Utdelning , ,

Primärkapitalinstrument, utdelning , ,

Nyemission –, –,

Summa transaktioner med aktieägarna , ,

Kvar i banken

Återinvesterat ekonomiskt värde , ,



Avser övriga administrativa kostnader samt avskrivningar.

Skattebetalning  

miljoner euro Finland Sverige Total Finland Sverige Total

Skatter och avgifter av skattenatur

Inkomstskatt , , , , , ,

Sociala avgifter , , , , , ,

Ej avdragsgill moms , , , , , ,

Garantiavgifter och avgift till

statlig stabilitetsfond , , , ,

Total , , , , , ,

120

150

180

20222021

Ekonomiskt mervärde

 Medarbetare

 Staten

 Övriga värden till samhället

 Aktieägare

 Återinvesterat ekonomiskt värde

Förutom betalning av inkomstskatt och moms till staten är

Ålandsbanken en betydande arbetsgivare framför allt på hemma-

marknaden Åland.

Ålandsbanken bidrar till sysselsättningen genom att stå för över

 arbetsplatser på Åland, vilket gör oss till den näst största privata

arbetsgivaren på Åland.Genom att betala sociala avgifter bidrar

Ålandsbanken till att stärka den sociala tryggheten. Därutöver

betalar Ålandsbanken bankavgifter i form av avgifter till statlig stabi-

liseringsfond som bidrar till den finansiella stabiliteten i samhället.

Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället

och bidrar bland annat genom att stöda kultur, idrott och studier.

Genom det är vi med och skapar en meningsfull fritid för framför

allt barn och ungdomar. Vi ordnar även regelbundet informations-

tillfällen med aktuella ämnen som är öppna för allmänheten.

Vårt samhällsengagemang har breddats under året genom att vi

aktivt är med och utreder möjligheterna för nya energilösningar

både till havs och på land på Åland.

Ålandsbanken ser det som viktigt att Åland är ett levande

samhälle som folk vill stanna kvar i, vill flytta till och återvända till.

Genom bankens personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland

viktiga samhällsfunktioner.

Ålandsbankens inställning till skattebetalning

En grundläggande del av Ålandsbankens hållbarhetsarbete är att

betala skatt och bidra till de samhällen där banken bedriver sin verk-

samhet. Ålandsbanken gör stora ansträngningar för att säkerställa

att gällande skattelagar och förordningar efterlevs, och strävar

efter att agera transparent och i enlighet med lagstiftningens syfte.

Vid behov för Ålandsbanken dialog med skattemyndigheterna.

H. Samhällsengagemang

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Inköp och leverantörer  

euro

Leverantörer

Antal aktiva leverantörer



 

Antal leverantörsdialoger



 

Inköp, värde fördelat per kategori

Informations- och kommunikationsverksamhet      

Finans- och försäkringsverksamhet      

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap

och teknik      

Fastighetsverksamhet      

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och

andra stödtjänster      

Transport och magasinering      

Handel    

Annan serviceverksamhet    

Hotell- och restaurangverksamhet    

Försörjning av el, gas, värme och kyla    

Vård och omsorg; sociala tjänster    

Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk

socialförsäkring    

Utbildning    

Tillverkning    

Kultur, nöje och fritid    

Byggverksamhet    

Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering

och sanering    

Inköp totalt



     



Aktiv leverantör: en leverantör som under året fakturerat mer än   euro.



Dialoger: antal dialoger som genomförts med leverantörerna för att utvärdera leveransen och samarbetet.



Inköp: Sammanlagda inköp av aktiva leverantörer, som fakturerat mer än   euro.

Ålandsbankens inköpsarbete syftar till att säkerställa att vi köper

rätt saker till rätt pris, samt att leverantörerna uppfyller de krav

banken ställer. Upphandlingarna skall stöda bankens strategi samt

följa gällande regelverk. Ålandsbanken hade år   aktiva

leverantörer, av vilka Ålandsbanken gjort inköp av produkter och

tjänster till ett värde av    euro. Med befintliga och nya

leverantörer har genomförts  leverantörsdialoger i syfte att

utvärdera och säkerställa att överenskomna villkor uppfyllts.

H. Inköp och leverantörer

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

. Rent vatten och sanitet för alla

Delmål .,.,.,.,.B

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.

Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag

och föreningar som aktivt jobbar för att minska föroreningar i vattendrag.

Ålandsbanken var med och instiftade det globala vattenpriset Stockholm

Water Prize som delas ut av Stockholm International Water Institute (SIWI).

Vi bidrar alltjämt till den årliga utdelningen av priset.

Vi har kranmärkt våra kontor, vilket betyder att vi bara serverar

obuteljerat vatten.

. Hållbar energi för alla

Delmål .,.

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan.

Koldioxidutsläpp från elförbrukning bibehålls på

samma nivå som . Vår målsättning är 

energi från förnybara källor, vilket uppnåddes i

slutet av .

Vi satsar på gröna placeringsprodukter och erbjuder våra kunder place-

ringsprodukter med investeringar som gynnar miljörelaterade aspekter.

Eftersom vår Vindkraftsfond investerar i vindparksprojekt bidrar vi till att

öka andelen förnybar energi i Norden.

Ålandsbankens fondbolag och den svenska vindkraftpartnern OX ingick

i november  en avsiktsförklaring för att utveckla det havsbaserade

vindkraftsprojektet Noatun i havsområdet söder om Åland. OX agerar

som projektutvecklare tills vindparken är färdigställd, och Ålandsbankens

fondbolag är via sina fonder projektets långsiktiga ägare. Noatun-projektet

är ännu i ett tidigt skede, men när vindkraftparken står färdig kommer den

att bestå av ca  vindkraftverk som tillsammans producerar ca  TWh

per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka  miljoner hushåll.

Nedan ger vi en överblick över hur vår verksamhet påverkar de av

FN:s globala mål för hållbar utveckling som anses vara prioriterade

för Ålandsbanken.

Ålandsbankens klimatmål

• Ålandsbanken ska minska sina CO

e-utsläpp med  procent

fram till år  jämfört med år .

– Uppföljning:  procent minskning från  till 

• Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast

år .

• Ålandsbanken ska nå netto noll utsläpp år .

H. FN:s globala målsättningar och överblick av Ålandsbankens relaterade aktiviteter

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Delmål .,.,.,.,.,.,.

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens långsiktiga ﬁnansiella mål:

Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE)

ska över tid överstiga . Utfall: ,

Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finans-

inspektionens minimikrav med ,–, procent-

enheter. Utfall: , procentenheter över.

Utdelningsandelen ska vara  eller högre av

årets vinst, givet att målet för kapitalstyrkan inte

underskrids. Utfall: Styrelsens förslag är .

Ålandsbankens klimatmål, se ovan.

Balanserad könsfördelning kvinnor och män där

fördelningen är minst /. Utfall på koncern-

nivå : /.

Ansvarsfull kreditgivning: Vi vill säkerställa kundens återbetalningsförmåga

och försäkra oss om att krediten motsvarar kundens behov. Vi jobbar för

att kunna integrera hållbarhetsrisken i riskbedömningen när nya krediter

beviljas. Vi erbjuder banktjänster och kreditgivning till privatpersoner och

företag av olika storlek.

Ansvarsfulla investeringar: I våra placeringar exkluderas bolag som bryter

mot Global Compact, vilket bidrar till att trygga anständiga arbetsvillkor.

Socialt ansvar: Vi jobbar aktivt med integration och mångfald. Genom att

exempelvis välkomna arbets- och språkpraktikanter kan vi bidra till syssel-

sättning, integration och mångfald.

Socialt ansvar: Vi arbetar medvetet för att alla medarbetare ska ha lika

rättigheter och möjligheter vad gäller villkor och personlig utveckling i sitt

arbete. Vår lönemodell, som har arbetsvärdering som grund, och den årliga

lönekartläggningen ska säkerställa lika lön för likvärdigt arbete.

Socialt ansvar: Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper

oss och våra leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt och ställer krav på

att företag skyddar arbetstagares rättigheter och främjar en trygg och säker

arbetsmiljö för alla. Det krävs också anständiga arbetsvillkor med lika lön

för likvärdigt arbete, samt att de strävar efter att både kvinnor och mäns

erfarenhet och kunskap tillvaratas och ﬁnns representerade på alla om-

råden, roller och positioner i hela verksamheten och skapar en företags-

kultur där olikheter ses som en tillgång.

Socialt ansvar: Vi driver ett successivt arbetsmiljöarbete och följer tillämp-

liga lagkrav. Vi lägger stor vikt på att samarbetet mellan oss som arbets-

givare och personal samt fackliga representanter hela tiden utvecklas.

. Hållbar konsumtion och produktion

Delmål .,.,.,.,.,.,.

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper oss och våra

leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt. Vi följer såväl regelverk som

policyer om etiskt uppträdande och identiﬁering och hantering av intresse-

konﬂikter. Genom utbildningsinsatser och teknisk utveckling bidrar vi till att

bekämpa korruption, penningtvätt och annan brottslig verksamhet.

Under året initierade vi en kampanj kring hållbara färdsätt till arbetet,

kampanjen koordinerades av Ålands hållbarhetsagenda Bärkraft.

Kampanjens syfte var att belysa fördelar och möjligheter att pendla

hållbart till och från arbetsplatsen.

Genom Östersjökontot och Östersjökortet med Åland Index har våra kunder

möjlighet att göra egna miljövänliga val.

Tillsammans med Emmaus Åland har vi gjort det enkelt för personalen att

återbruka kläder och skor genom insamlingskärl på vårt huvudkontor.

Vid inköp där produktens natur gör det möjligt, utreder vi alltid möjlighet

till begagnade alternativ.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

. Bekämpa klimatförändringarna

Delmål .,.,.

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan.

Minska koldioxidutsläpp från resor med 

till år  jämfört med basåret .

Utfall: Ökning med .

Vi beräknar CO



e-utsläppen för kärnverksamheten och den egna operativa

verksamheten i enlighet med GHG-protokollet.

Under  fastställde vi vår klimatstrategi som beskriver hur vi, med tydliga

mål på årsbasis och längre sikt, ska minska utsläppet av de CO



e utsläpp som

vår verksamhet direkt och indirekt orsakar, och därmed nå vårt klimatmål.

För  klimatkompenserar vi CO



e-utsläpp från vår egen verksamhet

genom en kompensationsportfölj.

Hur vi reser har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Vår resepolicy är

därmed en del av vår klimatstrategi för att nå Ålandsbankens klimatmål.

Under  fastslog vi att vi ska arbeta fram vetenskapligt baserade

utsläppsmål i enlighet med Science Based Target initiative (SBTi).

Treasuryavdelningen bidrar ytterligare till att främja en långsiktig

hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna obligationer i enlighet

med Ålandsbankens gröna ramverk.

I vårt arbete med att bekämpa klimatförändringarna för vi ett nära sam-

arbete och en dialog med UNEP FI och NZBA i utvecklingsarbetet, och

arbetar enligt de principer vi antagit som medlemmar i initiativen.

. Hav och marina resurser

Delmål .,.,.,.,.A

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Östersjökontot och Östersjöprojektet bidrar vi och våra kunder till

att minska föroreningarna i Östersjön. Olika intressenter erbjuds möjlighet

att få medel för att förverkliga sina idéer för ett friskare hav. Vårt miljöarbete

startade redan  och har sitt ursprung i vårt läge – mitt i en skärgård.

Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.

Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag

och föreningar som aktivt jobbar med att minska föroreningar i vattendrag.

. Ekosystem och biologisk mångfald

Delmål .,.,.A

Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning

Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Åland Index ökar vi våra medarbetares och kunders medvetenhet

om det personliga koldioxidavtrycket. Samtidigt jobbar vi för att minska

vårt koldioxidutsläpp.

Våra medarbetare utbildas och engageras i hållbarhets- och miljöarbetet,

bland annat genom lokala håll-naturen-ren-projekt.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Förslag till vinstdisposition

Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade utvecklingskostnader, inklusive

fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet   , euro, varav räkenskapsperiodens

resultat är   ,. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets ekonomiska ställning efter

räkenskapsperiodens utgång.

Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om   , euro disponeras

enligt följande:

För utelöpande A- och B-aktier utdelas , euro per aktie i ordinarie dividend och , euro per aktie i

tilläggsdividend från balanserade vinstmedel,

sammanlagt   ,

Som utdelningsbara medel kvarlämnas   ,

Mariehamn den  februari 

Nils Lampi Christoer Taxell Åsa Ceder

Ordförande Vice ordförande

Anders Å Karlsson Mirel Heino-Haltia Ulrika Valassi

Anders Wiklöf Peter Wiklöf

Verkställande direktör

Revisionspåteckning

Över utförd revision har idag avgivits berättelse.

Helsingfors den  februari 

Henry Maarala Jessica Björkgren Sandra Eriksson

CGR CGR CGR

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp

Revision av bokslutet

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Ålandsbanken Abp

(FO-nummer -) för räkenskapsperioden

.–... Bokslutet omfattar koncernens balansräkning,

resultaträkning, totalresultat, rapport över förändring i eget kapital,

kassaﬂödesanalys och noter till bokslutet inklusive en sammanfatt-

ning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt moderbolagets

balansräkning, resultaträkning, rapport över förändring i eget kapital,

kassaﬂödesanalys och noter till bokslutet.

Enligt vår uppfattning

• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekono-

miska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassa-

ﬂöden för året i enlighet med internationella redovisnings-

standarder (IFRS), så som de antagits av EU,

• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska

ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med

i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av

bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i

den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets

revisionskommitté.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland.

Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföre-

tagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda

revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa.

Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbo-

laget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse

i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har

inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordning-

ens / artikel .. De andra tjänster än revisionstjänster som vi

tillhandahållit framgår ur not K  till koncernbokslutet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Materialitet

Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen.

Materialiteten har bestämts på basen professionell bedömning och

styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av

revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhållandet

till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss bestämda materialite-

ten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som

ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska

beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande

felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår uppfatt-

ning är materiella för användarna av bokslutet.

För revisionen särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som

enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för

räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom

ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet

som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områ-

den. De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter

som avses i EU-förordningens / artikel . c är inkluderade

i beskrivningarna av för revisionen särskilt betydelsefulla områden

nedan.

Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontrol-

ler. Detta har omfattat en bedömning av om det ﬁnns indikationer på

ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en risk

för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

• Utlåning till allmänheten uppgår till , miljarder euro.

Detta motsvarar ungefär  procent av Ålandsbankens

balansomslutning.

• IFRS  Finansiella instrument -standarden tillämpas vid beräkning av

förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade kreditförluster

inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens

bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och

beloppet för förväntade kreditförluster samt till deﬁnitionen av

betydande ökning i kreditrisk

• På grund av det materiella balansvärdet, beräkningsmodellernas

komplexitet och de inkluderade uppskattningarna gjorda av före-

tagsledningen beträande nedskrivningar, är värdering av utlåning

till allmänheten ett område av särskild betydelse för revisionen.

• Vi har utvärderat principer och kontroller hänförliga till godkän-

nande, redovisning och övervakning av krediter samt gjort en

bedömning av principer som legat till grund för riskbedömning

och fastställande av nedskrivningar och kreditförlustreserve-

ringar. Vi har i vår granskning av kreditstocken även utnyttjat

dataanalyser.

• Vi har utvärderat modellerna och de centrala antagandena för

kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller

hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster.

Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest

väsentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsperioden.

• IFRS- och ﬁnansieringsspecialister från KPMG har deltagit i

revisionen.

• Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Ålandsbankens

bokslutsnoter gällande lån och övriga fordringar och förväntade

kreditförluster.

Särskilt betydelsefulla områden

För revisionen särskilt

betydelsefulla områden

Hur ifrågavarande områden

beaktats i revisionen

Värdering av utlåning till allmänheten (redovisningsprinciper och

noter K, K, K, M och M)

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Provisionsnetto och IT-intäkter (redovisningsprinciper

och noter K, M)

• De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna berättigar till

provisionsbaserade intäkter baserat på avtal med kunder och

samarbetspartners. IT-intäkterna baserar sig på kundavtal.

Provisions- och IT-intäkterna utformar en betydande post

inom koncernens resultaträkning.

• Beräkningen av fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter

inbegriper manuella arbetsskeden som kan innefatta bedömningar

av företagsledningen hänförligt till arvodets belopp samt vid

fastställande av intäktsföringsgrad.

• På basen av intäkternas storlek och de relaterade bedömningarna

är provisionsnetto samt IT-intäkter ett område av särskild bety-

delse för revisionen.

• Vi har utvärderat de metoder som Ålandsbanken använder sig av

för att beräkna fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter.

• Vår granskning av redovisning av fond- och förvaltningsprovisioner

samt IT-intäkter har fokuserat på kontrollerna inom fakturerings-

och kalkyleringsprocesserna. Vi har även utvärderat utformningen

av kontrollerna och deras eektivitet.

• Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit bl.a. testning av

arvodesberäkningar samt genomgång av avtal och fondstadgar

där arvodesbasen deﬁnierats. Vi har även utfört dataanalyser på

de debiterade arvodena.

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av

bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt

internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits

av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i

Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut

samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande

direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer

är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande

direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens för-

måga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om

förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt

drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller

koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt

alternativ än att göra så.

Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bok-

slutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en

revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är

en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan ﬁnns. Felaktigheter kan uppstå på grund av

oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt

eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska

beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed gör vi professionell

bedömning och har en professionellt skeptisk inställning under hela

revisionen. Dessutom:

• Identiﬁerar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i

bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag,

utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa

risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända-

målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för

att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter

är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag,

eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller

åsidosättande av intern kontroll.

• Skaar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller

koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för

att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte för att uttala oss om eektiviteten i

den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som

används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis-

ningen och tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-

lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid

upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund

i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det ﬁnns någon

väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller för-

hållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets

eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar

slutsatsen att det ﬁnns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i

revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna

i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana

upplysningar är otillräckliga, modiﬁera uttalandet om bokslutet.

Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram

till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel-

ser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern

inte längre kan fortsätta verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet

återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

• Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avse-

ende den ﬁnansiella informationen för enheterna eller aärs-

aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende

koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och

utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för

vårt uttalande.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Helsingfors den  februari 

KPMG Oy Ab

Henry Maarala

CGR

KPMG Oy Ab

Tölöviksgatan  A

 Helsingfors

Sandra Eriksson

CGR

KPMG Oy Ab

Tölöviksgatan  A

 Helsingfors

Jessica Björkgren

CGR

KPMG Oy Ab

Tölöviksgatan  A

 Helsingfors

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning

avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inrikt-

ning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under

revisionen, däribland betydande brister i den interna kontrollen som

vi identiﬁerat.

Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med

en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende

oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden

som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall

tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med dem som har ansvar

för bolagets styrning fastställer vi vilka av dessa som varit de mest

betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör

de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa

områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-

ningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta

fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisions-

berättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att

göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av

denna kommunikation.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

Personer anställda av KPMG Oy Ab har fungerat som av bolagstämman

valda revisorer från och med våren  oavbrutet i  år.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga

informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhets-

berättelsen och informationen i årsberättelsen. Vi har fått tillgång

till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen före datumet för

denna revisionsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte

övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den ovan speciﬁcerade övriga informa-

tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med

detta göra en bedömning av om det ﬁnns väsentliga motstridigheter

mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning

vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det

ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen

har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av

verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen

och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprät-

tats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av

verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som

vi ﬁck tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar

slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella

övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att

rapportera gällande detta.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



Koncernen     

miljoner euro

Räntenetto , , , , ,

Provisionsnetto , , , , ,

IT-intäkter , , , , ,

Nettoresultat ﬁnansiella poster till verkligt värde

, –, , , ,

Övriga intäkter , , , , ,

Summa intäkter , , , , ,

Personalkostnader –, –, –, –, –,

Övriga kostnader –, –, –, –, –,

Lagstadgade avgifter –, –, , , ,

Avskrivningar och nedskrivningar

av materiella och immateriella tillgångar –, –, –, –, –,

Summa kostnader –, –, –, –, –,

Resultat före nedskrivningar , , , , ,

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto

–, –, –, –, –,

Rörelseresultat , , , , ,

Inkomstskatt –, –, –, –, –,

Rapportperiodens resultat , , , , ,

Hänförligt till:

Innehav utan bestämmande inﬂytande , , , , ,

Aktieägarna i Ålandsbanken Abp , , , , ,

Volymer

Utlåning till allmänheten

         

Inlåning från allmänheten

         

Aktivt förvaltat kapital



         

Förvaltade bolån



  

Eget kapital

    

Balansomslutning

         

Riskexponeringsbelopp          

Nyckeltal

Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), 



, , , , ,

K/I-tal



, , , , ,

Kreditförlustnivå, 



, , , , ,

Andel lån i stadie , brutto, 



, , , , ,

Likviditetstäckningsgrad (LCR), 



    

Stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR), 



    

Utlåning/Inlåning, 



    

Kärnprimärkapitalrelation, 



, , , , ,

Primärkapitalrelation, 



, , , , ,

Total kapitalrelation, 



, , , , ,

Bruttosoliditetsgrad, 



, , , , ,

Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     

Resultat per aktie, euro



, , , , ,

Eget kapital per aktie, euro



, , , , ,

Dividend per aktie, euro ,



, , , ,



Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-

och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.



Tillgänglig stabil ﬁnansiering/Behov av stabil ﬁnansiering.



Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster



Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga

andel av eget kapital.



Kostnader/Intäkter.



Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten/

Utlåning till allmänheten vid periodens utgång.



Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.



LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautﬂöde.



Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.



Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.



Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.



Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.



Primärkapital/Totalt exponeringsmått.



Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.



Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.



Styrelsens förslag till bolagsstämman

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Bolagsstyrning

Foto: Anton Sucksdor

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret 

Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en

särskild berättelse i samband med verksam-

hetsberättelsen för , och har behandlats

av styrelsens revisionskommitté.

Lagstiftning och rekommendationer

om bolagsstyrning

Finsk kod för bolagsstyrning  (”koden”),

som är tillgänglig på webbplatsen

www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bolag

noterade på Nasdaq Helsinki Oy (”Helsingfors-

börsen”). Koden tillämpas enligt ”följ eller

förklara”-principen, vilket innebär att av-

vikelser ska uppges och motiveras. Ett bolag

anses följa koden även om avvikelser sker

från enskilda rekommendationer under

förutsättning att avvikelsen har uppgivits

och motiverats.

Ålandsbanken Abp (”banken”), som är

noterad på Helsingforsbörsen, är ett publikt

aktiebolag med hemort i Mariehamn,

Finland. Bolagsstyrningen av banken följer

bland annat den finska aktiebolagslagen,

kreditinstitutslagen, värdepappersmark-

nadslagen, bankens bolagsordning och

koden. Bolagsstyrningsrapporten har

upprättats enligt kodens anvisningar för

rapportering och i enlighet med värde-

pappersmarknadslagen  kap  . Vid till-

lämpningen av koden avviker banken från

rekommendation  ”Val av kommitté-

ledamöter” genom att det i bankens

ersättningskommitté ingår en adjungerad

medlem som inte är medlem i bankens

styrelse. Den adjungerade medlemmen är

även kommitténs ordförande. Avvikelsen

görs i syfte att bredda ersättningskommit-

téns erfarenhets- och kompetensbas i

ersättningsfrågor. Behovet av extern kom-

petens bedöms separat inför varje tillsätt-

ningstillfälle. Ålandsbankens bolagsstämma

beslutade den  april  att avvikande

från rekommendation  Nominerings-

kommittén” och rekommendation 

”Aktieägarnas nomineringsråd” ska ”Nomi-

neringskommittén bestå av styrelsens

ordförande samt representanter för de tre

till röstetalet största aktieägarna i banken

per den första november respektive år.

Om aktieägare avstår från att delta övergår

rätten till följande största aktieägaren.

Denna bolagsstyrningsrapport, bolag-

sordningen och övriga uppgifter som krävs

enligt koden finns tillgängliga på bolagets

webbplats www.alandsbanken.fi.

Styrelsen

 

Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandat-

tid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska

enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar.

Styrelsen har under  bestått av sju ordinarie styrelsemedlemmar. Verkställande

direktören får inte vara medlem i styrelsen.

  

    

Styrelsens sammansättning 

Namn, huvudsyssla och utbildning

Födelseår

Medlem i styrelsen sedan år

Hemort

Styrelsemedlemmarnas

aktieinnehav i banken per

 december  (direkt

ägande eller via bolag i vilka

styrelsemedlemmen utövar

bestämmande inﬂytande).

Aktieinnehav i bankens övriga

koncernbolag föreligger inte.

Nils Lampi, ordförande

Koncernchef, Wiklöf Holding Ab

Diplomekonom

Född 

Medlem sedan 

Mariehamn, Åland

A-aktier: 

B-aktier:  

Christoer Taxell, vice ordförande

Juris kandidat

Född 

Medlem sedan 

Åbo, Finland

A-aktier: 

B-aktier:  

Åsa Ceder

Egenföretagare

Ekonomie magister

Aktuarie

Född 

Medlem sedan 

Mariehamn, Åland

A-aktier: 

B-aktier: 

Anders Å Karlsson

Egenföretagare

Merkonom

Född 

Medlem sedan 

Lemland, Åland

A-aktier: 

B-aktier: 

Mirel Leino-Haltia

Ekonomie doctor, CFA

Född 

Medlem sedan 

Helsingfors, Finland

A-aktier: 

B-aktier: 

Ulrika Valassi

Egenföretagare

Civilekonom

Född 

Medlem sedan 

Stockholm, Sverige

A-aktier: 

B-aktier: 

Anders Wiklöf

Egenföretagare

Ekonomie doktor h. c.

Kommerseråd

Född 

Medlem sedan 

Mariehamn, Åland

A-aktier:   

B-aktier:   

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

  

  

  



Styrelsens bedömning är att styrelsens

ordförande och samtliga övriga styrelse-

medlemmar är oberoende av banken.

Christoffer Taxell, Åsa Ceder, Mirel Leino-

Haltia och Ulrika Valassi är även oberoende

av betydande aktieägare. Styrelsens ordfö-

rande Nils Lampi bedöms vara beroende av

betydande aktieägare då han är koncern-

chef för Wiklöf Holding Ab, som har ett bety-

dande aktieinnehav i banken. Anders Wiklöf

anses som beroende av betydande aktie-

ägare på grund av sitt direkta och indirekta

ägande i banken. Anders Å Karlsson bedöms

vara beroende av betydande aktieägare i

banken då han är styrelsemedlem i Alandia

Försäkring Abp som har ett betydande

aktieinnehav i banken.

 

Styrelsen handhar förvaltningen av bankens

angelägenheter och ansvarar för att verk-

samheten är ändamålsenligt organiserad.

Styrelsen ansvarar även för övergripande

policy- och strategifrågor, samt för att

riskkontrollen är tillräcklig och tillser att

ledningssystemen fungerar. Till styrelsens

uppgifter hör även att utse och vid behov

entlediga verkställande direktören, dennes

ställföreträdare och medlemmar av led-

ningsgruppen, samt att besluta om deras

löneförmåner och övriga anställningsvillkor.

För att styrelsen ska vara beslutför erfordras

att mer än hälften av medlemmarna

är närvarande.

För sitt arbete har styrelsen fastställt en

intern arbetsordning som är koncernöver-

gripande. Arbetsordningen, som utvärderas

årligen och revideras vid behov, reglerar i

huvudsak arbetsfördelningen mellan styrel-

sen, verkställande direktören och lednings-

gruppen. I arbetsordningen regleras även

mötesrutiner, mötesprotokoll och rapporte-

ringsrutiner. Styrelsen, som sammanträder

efter kallelse av styrelsens ordförande,

diskuterar regelbundet det ekonomiska

läget på de finansiella marknaderna.

Med stöd av verkställande direktörens

återkommande rapportering om den opera-

tiva verksamheten följer styrelsen upp

strategi, ekonomiskt utfall och övergripande

långsiktiga mål för verksamheten. Därutöver

handlägger styrelsen övriga ärenden som

aktualiseras enligt aktiebolagslagen, bolags-

ordningen och övriga regelverk som berör

bankens verksamhet och förvaltning, samt

även ärenden som anhängiggörs av enskilda

styrelsemedlemmar och av ledningsgruppen.

   

Styrelsen genomför årligen en intern utvär-

dering av sin verksamhet och sitt arbete.

Utvärderingen innefattar bland annat ett

frågeformulär i vilket respektive styrelse-

medlem bedömer styrelsearbetet under

året. Styrelsens ordförande har även

enskilda samtal med respektive styrelse-

medlem. Under ledning av styrelsens ord-

förande behandlas utvärderingen på ett

uppföljande styrelsemöte samt beslut fattas

om åtgärder som vidtas med anledning

av utvärderingen.



Under  hölls  () styrelsesamman-

träden. Styrelsemedlemmarnas genom-

snittliga deltagande var  () procent.

Respektive styrelsemedlem har under

 deltagit i styrelsesammanträden

enligt följande:

Deltagande i styrelse ns

sammanträden 

Styrelsemedlem

Styrelsesammanträden

Totalt antal: 

Nils Lampi /

Christoer Taxell /

Åsa Ceder /

Anders Å Karlsson /

Mirel Leino-Haltia /



Ulrika Valassi /

Anders Wiklöf /



Medlem i Styrelsen från bolagsstämman den  mars

.



Enligt kreditinstitutslagen och koden ska

styrelsen fastställa principer för att främja

mångfald i styrelsens sammansättning och

ha som mål för kreditinstitutet att könen är

jämnt representerade i styrelsen. Banken

eftersträvar att främja mångfald i styrelsens

sammansättning, med målsättningen att

styrelsen som helhet besitter den kompe-

tens och erfarenhet som övervakningen och

utvecklingen av bolaget kräver. För att

uppnå målet krävs att styrelsen som grupp

besitter en bredd i fråga om utbildning,

personliga egenskaper, erfarenheter, kön

och ålder. Fördelningen mellan könen ska

vara jämn och därför ska båda könen vara

representerade i det förslag som läggs fram

vid varje nomineringstillfälle till ny styrelse-

medlem. För verksamhetsåret har styrelsens

ledamöter kollektivt uppnått den variation

i utbildning, erfarenhet och förmågor som

krävs för uppdraget, och båda kön repre-

senteras i styrelsen så att fördelningen

mellan könen är  procent kvinnor och

 procent män.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Styrelsens kommittéer



Nomineringskommitténs huvudsakliga

uppgift är att inför ordinarie bolagsstämma

förbereda förslag gällande val av styrelse-

medlemmar samt förslag rörande styrelse-

arvode till ordföranden, vice ordföranden

och övriga styrelsemedlemmar.

Reglerna för hur nomineringskommit-

tén utses har fastställts av bolagsstämman

. Nomineringskommittén består av fyra

medlemmar; styrelsens ordförande och

representanter för de till röstetalet tre

största aktieägarna i banken per den

 november respektive år. Om styrelsens

ordförande representerar någon av ovan-

nämnda aktieägare, eller ifall aktieägare

avstår från att delta i nomineringskommit-

tén, övergår rätten till medlemskap till den

följande största aktieägaren. Den till röste-

talet största aktieägarens representant är

nomineringskommitténs ordförande.

Nomineringskommittén består av

Nils Lampi, styrelsens ordförande, styrelse-

medlemmen Anders Wiklöf med stöd av

direkt och indirekt personligt aktieinnehav,

Stefan Björkman representerande Alandia

Försäkring Abp och Georg Ehrnrooth

representerande Fennogens Investments

S.A. Anders Wiklöf är ordförande för

nomineringskommittén.

Under  har nomineringskommittén

sammanträtt  () gånger. Kommittémed-

lemmarnas genomsnittliga deltagande var

 () procent.

Deltagande i nominerings-

kommitténs sammanträden 

Medlem

Nomineringskommitténs

sammanträden

Totalt antal: 

Anders Wiklöf,

kommitténs ordförande

/

Nils Lampi

/

Stefan Björkman

/

Georg Ehrnrooth

/



Styrelsen, som utser medlemmarna i revi-

sionskommittén, har fastställt dess uppgifter

i en arbetsordning. Revisionskommittén

bistår styrelsen bland annat avseende sköt-

seln av dess övervakningsuppgifter gällande

interna kontrollsystem och riskhantering,

rapportering, revisionsprocessen, samt

iakttagandet av lagar och bestämmelser.

Härutöver förbereder revisionskommittén

inför bolagsstämman förslag till valet av

revisorer och deras arvoden. Revisions-

kommitténs ordförande rapporterar regel-

bundet till styrelsen om kommitténs arbete

och iakttagelser.

Revisionskommittén består av styrelsens

ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem-

marna Anders Å Karlsson, Mirel Leino-Haltia

och Ulrika Valassi, revisionskommitténs

ordförande. Under  har revisions-

kommittén sammanträtt  () gånger.

Kommittémedlemmarnas genomsnitt-

liga deltagande var  () procent.

Deltagande i revisionskommitténs

sammanträden 

Medlem

Revisionskommitténs

sammanträden

Totalt antal: 

Ulrika Valassi,

kommitténs ordförande

/

Anders Å Karlsson /

Mirel Leino-Haltia /



Nils Lampi /



Medlem i revisionskommittén från bloagsstämman

den  mars 



Ersättningskommittén har som uppgift

att bereda väsentliga ersättningsbeslut,

utvärdera bankens ersättningspolicy och

principerna för rörlig ersättning. Ersättnings-

kommittén beslutar om åtgärder för uppfölj-

ning av tillämpningen av principerna för

ersättningssystemet och bedömer dess

lämplighet och påverkan på koncernens

risker och riskhantering.

Ersättningskommittén består av styrel-

sens ordförande Nils Lampi, styrelsemedlem

Christoffer Taxell och som adjungerad

medlem och tillika kommitténs ordförande

Agneta Karlsson.

Ersättningskommittén har under 

sammanträtt vid  () tillfällen. Kommitté-

medlemmarnas genomsnittliga deltagande

var  () procent.

Deltagande i ersättnings-

kommitténs sammanträden 

Medlem

Ersättningskommitténs

sammanträden

Totalt antal: 

Agneta Karlsson ,

kommitténs ordförande

/

Nils Lampi /

Christoer Taxell /

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Verkställande direktören

Verkställande direktör för banken är Peter

Wiklöf, juris kandidat (född ). Verkstäl-

lande direktörens aktieinnehav i banken

framgår av tabellen till höger.

Verkställande direktören ansvarar bland

annat för bankens löpande förvaltning och

för att denna handhas i enlighet med lag,

bolagsordning, övriga regelverk samt styrel-

sens anvisningar och föreskrifter. Härutöver

ansvarar verkställande direktören för att

styrelsens beslut verkställs.

Verkställande direktören rapporterar

regelbundet till styrelsen. Verkställande

direktören tillsätts och entledigas av styrel-

sen. Villkoren för befattningsförhållandet

fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns

av styrelsen.

Koncernens ledningsgrupp

– övrig operativ ledning

Styrelsen utnämner medlemmarna i den

koncernövergripande ledningsgruppen.

Ledningsgruppen är rådgivare åt verk-

ställande direktören och behandlar alla

väsentliga bankomfattande frågor. Lednings-

gruppen består av cheferna för bankens

affärsområden och stabsfunktioner.

Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav

i banken framgår av tabellen nedan.

Under  sammanträdde lednings-

gruppen vid  () tillfällen.

      

–    –    

   

Koncernens ledningsgrupp 

Ledningsgruppens sammansättning

och medlemmarnas ansvarsområden

Utbildning

Födelseår

Medlem i ledningsgruppen

sedan år

Aktieinnehav i banken

per  december 

(direkt ägande eller via

bolag vari personen utövar

bestämmande inﬂytande).

Aktieinnehav i bankens

övriga koncernbolag

föreligger inte.

Peter Wiklöf

Verkställande direktör,

koncernchef

Ordförande i ledningsgruppen

Juris kandidat

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Jan-Gunnar Eurell

Chief Financial Ocer

Ställföreträdande verkställande

direktör

Civilekonom

Master of Business

Administration

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Tove Erikslund

Chief Administrative Ocer

Ekonom

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Soﬁe Holmström

Chef, aärsområdet

Partnersamarbeten

Civilingenjör

Fil.kand. ekonomi

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Magnus Johansson

Direktör, aärsområdet Sverige

Civilekonom

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Mikael Mörn

Direktör, aärsområdet Åland

Studentmerkonom

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Juhana Rauthovi

Chief Risk & Compliance Ocer

Juris licentiat, M.Sc. (Econ.),

M.Sc. (Tech.)

Master in International

Management

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

Anne-Maria Salonius

Direktör, aärsområdet Finland

(utom Åland)

Juris kandidat

Vicehäradshövding

Född 

Medlem sedan 

A-aktier: 

B-aktier:  

   

   

Styrelsen utvärderar, under ledning av styrelsens ordförande, årligen verkställande

direktörens och ledningsgruppens arbete. Vid utvärderingen deltar inte verkställande

direktören eller annan ur ledningsgruppen.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Internkontroll och riskhanterings-

system i samband med den

ﬁnansiella rapporteringsprocessen



Internkontrollen och riskhanteringen inom

den ekonomiska rapporteringsprocessen är

en integrerad del av system och dagliga

rutiner i verksamheten. För att uppnå detta

tillämpas klara och lättillgängliga interna

instruktioner. Vid utveckling av nya system,

produkter, tjänster och/eller rutiner beaktas

internkontrollen. Organisationen har ett tyd-

ligt definierat ansvar och befogenheter samt

klara och tydliga rapporteringsvägar.

 

Grundläggande principer för internkontroll

inom den ekonomiska rapporterings-

processen är en klar rollfördelning samt

instruktioner och förståelse för den

ekonomiska resultatbildningen.

Koncernens rapportering sammanställs

centralt av Group Finance. Avdelningen

ansvarar för koncernens redovisning och

bokslut, redovisningsprinciper, policydoku-

ment och instruktioner, ekonomiska verk-

samhetsstyrning, skatteanalys, myndighets-

rapportering samt publicering av ekonomisk

information. Respektive dotterbolag ansvarar

för att redovisningen uppfyller koncernens

krav och rapporterar månadsvis till bolagens

ledning och Group Finance.

Internrevisionen bistår de externa reviso-

rerna med granskning av den ekonomiska

informationen i enlighet med på förhand

uppgjord revisionsplan. Internrevision är en

oberoende funktion och arbetar på uppdrag

av styrelsen.

Externa revisorer granskar koncernens

delårsrapporter, halvårsrapport, årsredovis-

ning och bolagsstyrningsrapport och lämnar

revisionsrapport till revisionskommittén

samt till koncernens styrelse.

Koncernens ledningsgrupp behandlar

månatligen koncernens interna finansiella

rapportering och kvartalsvis delårsrappor-

ter, halvårsrapport eller årsredovisning.

Revisionskommittén bistår styrelsen i

det fortlöpande kontrollarbetet genom att

granska de finansiella delårsrapporterna,

halvårsrapporten och årsredovisningen,

samt behandlar de externa och interna

revisorernas iakttagelser.

Styrelsen behandlar delårsrapporterna,

halvårsrapporten och årsredovisningen och

får månatligen koncernens interna finans-

iella rapportering. Styrelsen granskar även

de externa revisorernas revisionsrapporter,

revisionsplaner och slutsatser rörande del-

årsrapporter, halvårsrapport och årsredovis-

ning. Styrelsens revisionskommitté träffar de

externa revisorerna minst kvartalsvis.



Koncernen eftersträvar en verksamhet med

rimliga och avvägda risker. Lönsamheten är

direkt beroende av organisationens förmåga

att identifiera, hantera och prissätta risker.

Riskhanteringens syfte är att minska sanno-

likheten för oförutsedda förluster och/eller

hot mot anseende, samt att bidra till höjd

lönsamhet och ökat aktieägarvärde.

Koncernen är exponerad mot kreditrisk,

motpartsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk,

operativ risk och affärsrisk. Den sist nämnda

är en följd av koncernens strategi, konkur-

renskraft, förmåga att anpassa sig till

kundernas förväntningar, ogynnsamma

affärsbeslut och av den miljö samt marknad

koncernen verkar i. Affärsrisken hanteras i

samband med den strategiska planeringen.

Kreditrisken som är koncernens mest

betydande risk omfattar fordringar på

privatpersoner, företag, institut och offentlig

sektor. Fordringarna består huvudsakligen

av krediter, kreditlimiter och garantier som

beviljats av banken.

Styrelsen har det övergripande ansvaret

för styrning och kontroll, det vill säga att

riskhanteringen är tillräcklig, samt för

systematik och regelverk för att övervaka

och begränsa bankens riskexponering.

Revisionskommittén bistår styrelsen i sköt-

seln av dess övervakningsuppgifter inom

interna kontrollsystem, riskhantering och

rapportering. Verkställande direktören över-

vakar och leder affärsverksamheten i enlig-

het med styrelsens anvisningar, ansvarar för

den löpande förvaltningen och för att styrel-

sens medlemmar regelbundet ges tillräcklig

information om koncernens riskpositioner

och de regelverk som berör verksamheten.

Banken arbetar enligt en ansvarsfördel-

ning mellan tre olika försvarslinjer där varje

del av affärsverksamheten inom första för-

svarslinjen bär ansvaret för sina affärer och

att riskerna hanteras. Staben Risk Office

inom andra försvarslinjen ansvarar för den

oberoende riskkontrollen (finansiella risker)

och operativa risker (inkluderat regelefter-

levnadsrisker). Staben Risk Office ansvarar

också för kreditbeviljningsprocessen. Detta

innebär bland annat att identifiera, mäta,

analysera och rapportera samt följa upp

koncernens alla väsentliga risker samt

granska de kreditärenden som föredras för

ledningsgruppens kreditkommitté. Staben

Risk Office ansvarar också för dataskydd,

informations- och företagssäkerheten samt

juridiken i koncernen. Staben Risk Office

övervakar att riskerna och riskhanteringen

lever upp till bankens riskaptit och risktole-

rans och att bankens ledning löpande får

rapporter och analyser om den aktuella ställ-

ningen. Risk Office granskas av avdelningen

Internrevision inom tredje försvarslinjen,

som utvärderar både riskhanteringens

tillräcklighet och efterlevnad.

Utöver Finansinspektionens föreskrifter

och anvisningar samt nationell lagstiftning

är grunden för riskhanteringen ett stort

antal direktiv och förordningar på EU-nivå.

För mer utförlig information om koncernens

riskhantering, kapitalhantering, utvärdering

av kapitalbehov och kapitaltäckningsinfor-

mation hänvisas till Kapital- och riskhante-

ringsrapporten för . Rapporten finns

publicerad på bankens webbplats

www.alandsbanken.fi.



I banken bär enheterna Private Banking

och Premium Banking på Åland, finländska

fastlandet och i Sverige kreditansvaret via

mandat. De medarbetare som arbetar med

kreditgivning har personliga limiter för kredit-

beviljande för de kunder som de ansvarar

för. På Åland finns även en enhet för krediter

till företag. Kreditansvaret bärs av respektive

enhets ledning tillsammans med den

kundansvariga enligt förenämnda struktur.

Vid behov av beslut avseende större krediter

finns en kreditkommitté för verksamheten i

Finland och en för verksamheten i Sverige.

Därtill finns ledningsgruppens kreditkom-

mitté för kreditärenden som på grund av sin

storlek inte kan beslutas i de landspecifika

enheterna. De största engagemangen

beslutas av bankens styrelse.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Banken har under  till hypoteksbolaget

Borgo AB överlåtit majoriteten av den

bolånestock som byggts upp via partner-

samarbeten. Även en del av bankens egna

bolånekrediter har överlåtits till Borgo AB.

Samarbetet medför även att en del av de nya

bolån som banken tillhandahåller till sina

kunder ges ut av Borgo AB.

 ()

Oberoende kontroll och bedömning av

regelefterlevnaden inom banken hanteras

av koncernens Compliancefunktion med

fokus på kundskydd, uppförande på mark-

naden, motverkande av penningtvätt och

finansiering av terrorism samt tillstånds-

och tillsynsärenden. Compliancefunktionen

rapporterar regelbundet sina iakttagelser

till bankens ledning och styrelse.

Intern revision

Internrevision är en oberoende funktion

som är direkt underställd styrelsen.

Syftet med internrevisionen är att förse

styrelse och operativ ledning med objektiva

och oberoende bedömningar av den opera-

tiva verksamheten, operativa verksamhets-

och ledningsprocesser, koncernens risk-

hantering, styrning och kontroll. Intern-

revisionen rapporterar regelbundet till

styrelsen, revisionskommittén och led-

ningsgruppen. Styrelsen fastställer

årligen en plan för internrevisionen.

Särskilt beslutsförfarande gällande

närståendetransaktioner

Beslut om krediter till närstående fattas av

bankens styrelse.

Regelverk för närstående

transaktioner

Banken har fastställt ett internt regelverk för

identifiering av och beslutsfattande gällande

närståendetransaktioner. I det interna regel-

verket regleras bland annat identifiering,

rapportering och övervakning av närstående-

transaktioner samt även beslutsordning och

hantering av intressekonflikter.

Insiderförvaltning

I egenskap av värdepappersföretag respek-

tive fondbolag upprätthåller Ålandsbanken

och Ålandsbanken Fondbolag insiderregister

i enlighet med lagen om investeringstjänster

eller lagen om placeringsfonder.

I egenskap av börsbolag upprätthåller

banken enbart projektspecifika insiderför-

teckningar. Dessa projektspecifika insider-

förteckningar upprättas omedelbart när

information, som banken i enlighet med

gällande regelverk bedömer att är insider-

information, uppstår. Handelsförbud i

bankens finansiella instrument råder för

personer införda i projektspecifika insider-

förteckningar så länge som de är införda

i förteckningen.

Banken upprätthåller inte någon per-

manent insiderförteckning och inte heller

någon lista över personer som deltar vid

framtagande av delårsrapporter och bok-

slut. Personer i ledande ställning i banken

samt deras närstående har en skyldighet

att omedelbart anmäla sina transaktioner

i bankens finansiella instrument. Banken

publicerar börsmeddelanden om dessa

transaktioner.

Ålandsbankenkoncernen har i enlighet

med EU:s marknadsmissbruksförordning

och Nasdaq Helsinki Oy:s insideranvisning

infört en handelsbegränsning som innebär

att personer i ledande ställning samt samt-

liga anställda i koncernen inte får handla

med bankens finansiella instrument under

 dagar fram till och med dagen för publi-

cering av bankens finansiella rapporter.

Handelsbegränsningen omfattar även

omyndiga, för vilka personer i ledande

ställning eller anställda i koncernen är

intressebevakare, samt organisationer i

vilka personer i ledande ställning eller

anställda i koncernen direkt eller indirekt

har bestämmande inflytande.

Ålandsbanken tillämpar en tyst period

om tre veckor före en delårsrapport,

halvårsrapport eller bokslutskommuniké

publiceras.

För anställda som deltar i tillhanda-

hållandet av investeringstjänster tillämpar

banken dessutom koncerngemensamma

handelsbegränsningar som baserar sig på

tillämplig lag samt handelsregler uppsatta

av branschorganisationer såsom Finans

Finland (FA), Svenska Fondhandlarefören-

ingen samt Fondbolagens Förening (Sverige).

Bankens juridiska avdelning kontrolle-

rar regelbundet uppgifter som anmälts till

insiderregister och insiderförteckningar

samt uppgifter om personer i ledande

ställning och deras närstående. Bankens

Compliancefunktion kontrollerar regel-

bundet att anställda följer gällande

handelsbegränsningar.

Revisorer

Banken ska enligt bolagsordningen ha minst

tre revisorer samt nödvändigt antal supple-

anter för dem. Revisor utses årligen vid ordi-

narie bolagsstämma för tiden intill utgången

av nästa ordinarie bolagsstämma.

Till revisorer omvaldes vid ordinarie

bolagsstämma  CGR-revisorerna

Fredrik Westerholm och Henry Maarala.

Därtill valdes CGR-revisor Sandra Eriksson

till ordinarie revisor. Till revisorssuppleant

omvaldes revisionssammanslutningen

KPMG Oy Ab.

I revisionsarvode för koncernbolagen har

under  utbetalats sammanlagt  

( ) euro inklusive moms. Därtill har

  ( ) euro inklusive moms

utbetalats avseende konsultuppdrag utförda

av KPMG Oy Ab.

Ersättningar till styrelsen,

verkställande direktören och

andra medlemmar i den övriga

operativa ledningen

Bankens ersättningsförklaring inkluderande

ersättningsrapport för  finns publicerad

på bankens webbplats www.alandsbanken.fi.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Styrelse

Nils Lampi



Koncernchef Wiklöf Holding Ab

Diplomekonom

Född 

Styrelseordförande sedan 

Styrelsemedlem sedan 

Åsa Ceder

Egenföretagare

Ekonomie magister

Aktuarie

Född 

Styrelsemedlem sedan 

Anders Å Karlsson

Egenföretagare

Merkonom

Född 

Styrelsemedlem sedan 

Christoffer Taxell

 

Juris kandidat

Född 

Vice styrelseordförande sedan 

Styrelsemedlem sedan 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.f i

Ulrika Valassi

Egenföretagare

Civilekonom

Född 

Styrelsemedlem sedan 

Anders Wiklöf

Egenföretagare

Ekonomie doktor h. c., kommerseråd

Född 

Styrelsemedlem sedan 

Mirel Leino-Haltia

Ekonomie doctor, CFA

Född 

Styrelsemedlem sedan 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Verkställande ledning

Jan-Gunnar Eurell

Chief Financial Officer, ställföreträdande verkställande direktör

Master of Business Administration, civilekonom

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Magnus Johansson

Direktör, affärsområdet Sverige

Civilekonom

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Peter Wiklöf

Verkställande direktör, koncernchef

Juris kandidat

Född 

Ordförande och medlem i ledningsgruppen sedan 

Tove Erikslund

Chief Administrative Officer

Ekonom

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Juhana Rauthovi

Chief Risk & Compliance Officer

Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.),

Master in International Management.

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Mikael Mörn

Direktör, affärsområdet Åland

Studentmerkonom

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Anne-Maria Salonius

Direktör, affärsområdet Finland

Juris kandidat, vicehäradshövding

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi

Sofie Holmström

Chef, affärsområdet Partnersamarbeten

Civilingenjör, fil.kand ekonomi

Född 

Medlem i ledningsgruppen sedan 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Deﬁnitioner

  

Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande

värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.

 

Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller framtida

resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte

definierats i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller kapital-

täckningsregelverk (CRD/CRR).

Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är relevant

för att följa upp och beskriva bankens finansiella situation, för att

underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge ytterligare

användbar information till användarna av de finansiella rapporterna.

Dessa mått behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal

som presenteras av andra företag.

      , 

Utlåning till allmänheten i stadie , brutto dividerat med utlåning till

allmänheten före reserverade nedskrivningar.

    ()

Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat med

aktieägarnas andel av genomsnittligt



eget kapital.



Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa

poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings-

faktorer definierade i standardmetoden.





Kemisk beteckning för koldioxid.





Koldioxidekvivalenter, samlingsbegrepp för de vanligaste

växthusgasernas miljöpåverkan omräknat till koldioxid.

   

Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier med

avdrag av egna aktier per bokslutsdagen.

   , e

De anställdas benägenhet att rekommendera Ålandsbanken.

Beräknas på skalan – där andelen negativa svar (–) dras från

andelen positiva svar (–).

 

(  , )

Nuvärdet av förväntade framtida kreditförluster på finansiella

tillgångar. ECL är en produkt av PD, LGD och exponering vid

fallissemang.

/

GreenHouse Gas protocol, globalt protokoll och standard för

beräkning av växthusgasutsläpp.



Summan av primärkapital och supplementärkapital.



Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.

/-

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.



Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till

allmänheten, netto dividerat med utlåning till allmänheten vid

periodens ingång.



Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och

immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s

förordning nr / (CRR).



Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.

  , ()

Förlustandelen av exponeringen i händelse av fallissemang.

 ()

Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat

nettolikviditetsutflöde under en period av  dagar.

  , 

Benägenheten att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på en

skala från – där andelen negativa svar (–) dras från andelen

positiva svar (–).

  , ()

Sannolikheten att en motpart eller ett kontrakt ska fallera inom

månader.



Räntenetto i relation till genomsnittlig



balansomslutning.



Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande

riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott.

    

  

Reserverade nedskrivningar i stadie  dividerat med utlåning till

allmänheten i stadie , brutto.

  

Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat dividerat med

antal aktier i genomsnitt.



Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt

kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa

risker beräknas och uttrycks som riskexponering.



Eget kapital dividerat med balansomslutning.

   ()

Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig stabil

finansiering.



Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få

medräknas som primärkapitaltillskott.



Dividend per aktie dividerat med resultat per aktie.

/

Utlåning till allmänheten dividerat med Inlåning från allmänheten.



Medeltal av  månaders ultimovärden.

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp



.. Ålandsbanken överlåter merparten av sin svenska bolåne-

portfölj till Borgo AB

.. Ålandsbanken Abp offentliggör ändring av villkoren för sina

säkerställda obligationer som förfaller 



.. Bokslutskommuniké för perioden januari – december 

.. Ålandsbanken Abp offentliggör tidsplanen för och åtgärder i

anslutning till byte av emittent för säkerställda obligationer

.. Överlåtelsen av svenska bolån och säkerställda obligationer

från Ålandsbanken Abp till Borgo AB genomförd

.. Ålandsbanken Abp:s årsredovisning för  har publicerats

.. Ålandsbanken Abp:s riktade emission inom ramen för ersätt-

ningssystem för rörliga ersättningar till ledningsgruppen

och nyckelpersoner



.. Bolagsstämmokallelse

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning

(Rauthovi)

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Wiklöf)

.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i

ledande ställning (Eurell)

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning

(Erikslund)

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning

(Salonius)

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Mörn)

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning

(Johansson)

.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i

ledande ställning (Holmström)

.. Ålandsbanken Abp ogiltigförklarar egna aktier som innehas

av bolaget

.. Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma 



.. Delårsrapport för perioden januari – mars 

.. Ålandsbanken Abp lanserar aktiesparprogram för anställda

.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i

ledande ställning (Eurell)



.. Ålandsbanken inleder förvärv av egna aktier

.. Ålandsbanken inleder förvärv av egna aktier – komplettering



.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan



.. Halvårsrapport för perioden januari – juni 

.. Standard & Poor’s höjer kreditbetyget för Ålandsbanken Abp



.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan

.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Lampi)



.. Carola Nilsson ny VD i Ålandsbanken Abps dotterbolag

Ålandsbanken Fondbolag Ab

.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i

ledande ställning (Lampi)

.. Ålandsbanken Abp: Finansiell kalender och ordinarie

bolagsstämma 



.. Information om ansökan om upptagande av andra tranchen

av värdepapper till handel på en reglerad marknad

.. Ålandsbanken har återköpt   egna aktier



.. Ålandsbanken avbryter förvärv av egna aktierhandel på en

reglerad marknad

.. Ålandsbanken Abp ogiltigförklarar egna aktier som innehas

av bolaget

Därtill har det under perioden ..–.. och ..–

.. skett regelbundna återköp av egna aktier varom börsmeddelande

har publicerats.

Börsmeddelanden 

Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden 

Års- och hållbarhetsredovisning  

Ålandsbanken Abp

Adressförteckning

Ålandsbanken Abp

Mariehamn



Nygatan 

AX- Mariehamn

Tfn   

city@alandsbanken.ax

Finström

Von Knorringsvägen 

AX- Finström

Tfn   

godby@alandsbanken.ax

Kumlinge

– samarbete med Åland Post

Kumlingeby

AX- Kumlingeby

Tfn   

aland@alandsbanken.ax

Kökar

– samarbete med Åland Post

Karlby

AX- Karlby

Tfn   

aland@alandsbanken.ax

info@alandsbanken.ax

www.alandsbanken.ax

Helsingfors

Bulevarden 

FI- Helsingfors

Tfn   

bulevarden@alandsbanken.fi

 

Bulevarden 

FI- Helsingfors

Tfn   

private.banking@alandsbanken.fi

Tammerfors

Hämeenkatu 

FI- Tammerfors

Tfn   

tammerfors@alandsbanken.fi

Vasa

Hovrättsesplanaden 

FI- Vasa

Tfn   

vasa@alandsbanken.fi

Åbo

Hansakvarteret

Eriksgatan 

FI- Åbo

Tfn   

abo@alandsbanken.fi

Pargas

Köpmansgatan 

FI- Pargas

Tfn   

pargas@alandsbanken.fi

Uleåborg

Kyrkogatan B, våning 

FI- Uleåborg

Tfn   

oulu@alandsbanken.fi

info@alandsbanken.fi

www.alandsbanken.fi

ÅLANDSBANKEN

FONDBOLAG AB

Mariehamn

PB 

AX- Mariehamn

Tfn   

fond@alandsbanken.fi

CROSSKEY BANKING

SOLUTIONS AB LTD

Mariehamn



Elverksgatan 

AX- Mariehamn

Tfn   

Helsingfors

Unionsgatan 

FI- Helsingfors

Tfn   

Åbo

Lemminkäinengatan 

FI- Åbo

Tfn   

information@crosskey.fi

www.crosskey.fi

Stockholm

Rådmansgatan 

SE-  Stockholm

Tfn     

information@crosskey.se

www.crosskey.se

Stockholm

Stureplan 

SE-  Stockholm

Tfn     

bankkontoret@alandsbanken.se

Göteborg

Kungsportsavenyen 

SE-  Göteborg

Tfn     

goteborg@alandsbanken.se

Malmö

Carlsgatan 

SE-  Malmö

Tfn     

malmo@alandsbanken.se

info@alandsbanken.se

www.alandsbanken.se

Till styrelsen för Ålandsbanken Abp

Vi har utfört ett uppdrag som ger rimlig säkerhet huruvida koncern-

bokslutet som ingår i Ålandsbanken Abp:s (FO-nummer -)

elektroniska bokslut WYMIJMN----sv.zip för

räkenskapsperioden ..-.. har märkts upp med iXBRL-märk-

ningar i enlighet med kraven i artikel  i EU kommissionen delege-

rade förordning / (ESEF RTS).

    

Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att verksam-

hetsberättelsen och bokslutet (ESEF- bokslutet) har upprättats i

enlighet med kraven i ESEF RTS. Detta ansvar inkluderar:

• att upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel

 i ESEF RTS

• att märka upp det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbok-

slutets primära räkningar, noter och företagsidentiﬁeringsdata

med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt

• att säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det

reviderade bokslutet.

Styrelsen och verkställande direktören är också ansvariga för sådan

intern kontroll som de anser nödvändig för att upprätta ESEF-

bokslutet i enlighet med kraven i ESEF RTS.

   

Vi är oberoende av bolaget i enlighet med de etiska krav som till-

lämpas i Finland för det uppdrag vi har utfört och vi har uppfyllt våra

övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.

Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitets-

styrning ISQM , enligt vilken revisionsföretaget ska utforma,

implementera och använda ett system för kvalitetsstyrning inklusive

riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,

standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar

och föreskrifter.

 

I enlighet med uppdragsavtalet uttalar vi oss om huruvida koncern-

bokslutet som ingår i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts

upp i enlighet med kraven i artikel  i ESEF RTS. Vi har utfört vårt

uppdrag gällande rimlig säkerhet i enlighet med den internationella

standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE .

Granskningen omfattar åtgärder för att inhämta bevis om huruvida;

• koncernbokslutets primära räkningar inkluderade i ESEF-bokslutet

till väsentliga delar har märkts upp med iXBRL-märkningar i

enlighet med kraven i artikel  i ESEF RTS;

• noterna till koncernbokslutet och företagsidentiﬁeringsdata

inkluderade i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts upp

med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt

• ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet överensstämmer.

Typen, tidpunkten och omfattningen av de valda revisionsåt-

gärderna baserar sig på revisorns bedömning. Detta inkluderar en

bedömning av risken för en väsentlig avvikelse från kraven i ESEF

RTS på grund av fel eller oegentligheter.

Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis

som grund för vårt uttalande.



Enligt vår uppfattning har de i koncernbokslutets primära

räkningar, noter och företagsidentiﬁeringsdata för räkenskaps-

perioden .–.. som ingår i Ålandsbanken Abp:s ESEF-

bokslut WYMIJMN----sv.zip till väsentliga

delar markerats i enlighet med kraven i ESEF RTS.

Vårt uttalande gällande revisionen av Ålandsbanken Abp:s

koncernbokslut för räkenskapsperioden ..–.. återﬁnns

i revisionsberättelsen daterad ... I denna rapport avger

vi inget revisionsuttalande eller andra bestyrkanden gällande

koncernbokslutet.

Oberoende revisors rapport gällande

Ålandsbanken Abp:s ESEF-bokslut

Helsingfors den  februari 

Henry Maarala

CGR

KPMG Oy Ab

Tölöviksgatan  A

 Helsingfors