7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-317437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-317437006WYM821IJ3MN732022-12-317437006WYM821IJ3MN732021-12-317437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberiso4217:EURxbrli:sharesiso4217:EUR7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31alan:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-31alan:InnehavareAvOEvrigtPrimaerkapitalMember7437006WYM821IJ3MN732020-12-317437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31alan:InnehavareAvOEvrigtPrimaerkapitalMember7437006WYM821IJ3MN732021-01-012021-12-31alan:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31alan:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732021-12-31alan:InnehavareAvOEvrigtPrimaerkapitalMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732022-01-012022-12-31alan:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:InnehavareAvOEvrigtPrimaerkapitalMember
Års- och
hållbarhetsredovisning
2022
Ålandsbanken Abp
Vi går vår egen väg
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Finansiell kalender
Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter under
verksamhetsåret :
• Delårsrapport januari–mars ..
• Delårsrapport januari–juni ..
• Delårsrapport januari–september ..
Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras på
bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under
adress: info@alandsbanken.fi eller Ålandsbanken Abp,
Sekretariatet, PB , AX- Mariehamn, Åland, Finland.
Omslagsbild: Anton Sucksdor

Om Ålandsbanken ....................................
Koncernstruktur ......................................
Året  i korthet ....................................
Vd har ordet .........................................
  
Att våga gå sin egen väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett friskare hav med Östersjöprojektet ...................
Övergripande mål och utfall............................
 
Private Banking ..................................... 
Premium Banking ................................... 
Partnersamarbeten .................................. 
IT ................................................. 
Koncernstaber ...................................... 
  
Hållbarhet i Ålandsbanken och året i korthet..............
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi ......................
Våra globala åtaganden................................
Vår hållbarhetsstyrning................................
Vår klimatstrategi.................................... 
Ålandsbankens väsentlighetsanalys .....................
Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar ................
Ansvarsfulla investeringar ............................ 
Ansvarsfull kreditgivning ..............................
Innehållsförteckning
Socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Miljöansvar ..........................................
Affärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet... 
Vad EU:s regelverk innebär för oss ......................
Styrning och hantering av klimatrelaterade risker ......... 

Styrelsens verksamhetsberättelse ..................... 

Aktiefakta .......................................... 

Koncernens finansiella rapporter ...................... 
Noter till koncernens finansiella rapporter .............. 
Moderbolagets finansiella rapporter................... 
Noter till moderbolagets finansiella rapporter .......... 
Noter till Ålandsbankens hållbarhet ................... 
Förslag till vinstdisposition .......................... 
Revisionsberättelse ................................. 
Femårsöversikt..................................... 

Bolagsstyrningsrapport ............................. 
Styrelsen ..........................................
Verksllande ledning ............................... 
Definitioner ....................................... 
Börsmeddelanden ............................. 
Adressförteckning .................................. 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken grundades år  som Ålands Aktiebank och vi
är listade på Helsingforsbörsen sedan .
Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på
Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors,
Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken
kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab
och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en
position och en vilja att vara med och utveckla framtidens Åland.
På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken
en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade
familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.
Vi erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking.
Ålandsbanken har under åren etablerat sig som en innovativ
föregångare i finansbranschen. Vårt Premium Banking-koncept
lanserades  och det har utvecklats till en modell som våra
konkurrenter i Norden följer. Med Åland Index skapade vi 
en internationell standard för hur man mäter klimatavtrycket
av privatkonsumtion.
Ålandsbanken samarbetar med flera fintechbolag och vi levere-
rar också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken
är dessutom delägare i en rad bolag som vi samarbetar med.
Ålandsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter som
gynnar dem ekonomiskt, men som samtidigt bidrar till en hållbar
utveckling. Östersjökontot är ett gott exempel. Räknar man
med summan för  har Östersjökontot genom åren bidragit
med cirka , miljoner euro till projekt som förbättrar och
skyddar miljön.
Om Ålandsbanken
Koncernen     
miljoner euro
Resultat
Rörelseresultat , , , , ,
Årets resultat hänförligt till aktieägarna , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten       
Inlåning från allmänheten       
Aktivt förvaltat kapital
       
Förvaltade bolån
 
Eget kapital     
Riskexponeringsbelopp       
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), 
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå, 
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto, 
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR), 
    
Utlåning/Inlåning, 
    
Kärnprimärkapitalrelation, 
, , , , ,
Primärkapitalrelation, 

, , , , ,
Total kapitalrelation, 

, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     
Resultat per aktie, euro

, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro

, , , , ,
Dividend per aktie, euro ,

, , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-
och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga
andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten/Utlåning
till allmänheten vid periodens utgång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautflöde.
Introduktion
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.
Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.

Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.

Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.

Styrelsens förslag till bolagsstämman
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Intresseföretag som konsolideras: Mäklarhuset Åland Ab  , Alandia Holding Ab  , Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy  , Uusimo GP Oy  ,
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy  , Leilisuo GP Oy  .
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
 
Ålandsbanken Fondbolag Ab
 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken Fonder Ab
 
Ålandsbanken Fonder II Ab
 
Ålandsbanken Fonder III Ab
 
Ålandsbanken Fonder IV Ab
 
Ålandsbanken Fonder V Ab
 
Ålandsbanken Fonder VI Ab
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys
I Syöttörahasto GP Oy
 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys
I Syöttörahasto LP Oy
 
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab
 
S-Crosskey Ab
 
Legal koncernstruktur
Introduktion
Organisationsschema
Intern revision
Monica Österlund
Styrelse
Styrelseordförande Nils Lampi
Koncernchef
Vd Peter Wiklöf
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Vd Niclas Södergård
Affärsområdet
Åland
Direktör
Mikael Mörn
Private Banking
Premium Banking
– Citykontoret
– Lokalkontor
Företag
Juridisk rådgivning
Affärsområdet
Finland
Direktör
Anne-Maria Salonius
Private Banking
Premium Banking
Helsingfors
Tammerfors
Åbo
Pargas
Vasa
Uleåborg
Affärsområdet
Sverige
Direktör
Magnus Johansson
Private Banking
Premium Banking
Stockholm
Göteborg
Malmö
Koncernstab
CFO
Chief Financial Ocer,
stf. vd
Jan-Gunnar Eurell
Group Finance
Treasury
Koncernstab
CAO
Chief Administrative
Ocer
Tove Erikslund
Human Resources
Aärsutveckling
Kundservice &
Marknadssupport
Aärsstöd
Aärsstöd
Kapitalmarknad
Koncernstab
CRO
Chief Risk &
Compliance Ocer
Juhana Rauthovi
Risk Control
Compliance
Juridik
Operativa risker
& Säkerhet
Kreditberedning
Kreditprocesser
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Vd Carola Nilsson
Affärsområdet
Partnersamarbeten
Chef
Sofie Holmström
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Året  i korthet
Ekonomiskt sammandrag 
relseresultatet minskade med  procent
till , miljoner euro (,).
Resultatet per aktie minskade med
 procent till , euro (,).
Avkastningen på eget kapital efter skatt
(ROE) minskade till , procent (,).
Kärnintäkterna i form av räntenetto,
provisionsnetto och IT-intäkter ökade med
 procent till , miljoner euro (,).
Kostnaderna ökade med  procent till
, miljoner euro (,).
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
(netto inklusive återvinningar) uppgick till
, miljoner euro (,), motsvarande en
kreditförlustnivå på , procent (,).
Det aktivt förvaltade kapitalet minskade
med  procent till   miljoner euro
( ).
Inlåningen ökade med  procent till
 miljoner euro ().
Utlåningen minskade med  procent till
 miljoner euro ().
De förvaltade bolånen ökade till  
miljoner euro.
Kärnprimärkapitalrelationen minskade till
, procent (,).
Styrelsen har föreslagit en dividend på
, euro per aktie (,), varav , euro
per aktie i ordinarie dividend (,) samt en
tilläggsdividend på , euro per aktie
(,).
Milstolpar under 
 1
Den  januari  tecknade finländska
POP Banken ett samarbetsavtal med
Crosskey om förnyelse av bankens
kärnbankssystem. POP Banken förväntas
införa det under .
Den  februari överlät Ålandsbanken
merparten av sina svenska bolån och
därtill hörande emitterade säkerställda
obligationer till hypoteksbolaget Borgo
AB, där Ålandsbankens ägande uppgår till
, procent. Det nominella beloppet på
bolåneportföljen som överläts var ,
miljarder kronor. Det nominella beloppet
på de emitterade säkerställda obligatio-
nerna, som nu har Borgo som emittent,
var , miljarder kronor. En mindre bolåne-
portfölj kommer att överlåtas senare.
Transaktionen gav en positiv engångs-
effekt i Ålandsbankens resultaträkning
på , miljoner euro. Samtidigt innebär
transaktionen en mindre utlåningsportfölj
i Ålandsbankens egen balansräkning och
därmed lägre löpande räntenetto. Ålands-
banken får i stället distributionsersättning
för förmedlade lån samt plattformsintäk-
ter för att upprätthålla olika tjänster för
Borgos räkning.
På bolagsstämman den  mars 
beslöts att i dividend för verksamhetsåret
 utbetala , euro per aktie (,
euro i ordinarie dividend samt , euro
i tilläggsdividend).
På bolagsstämman valdes Mirel Leino-
Haltia till ny styrelsemedlem. Styrelsemed-
lemmarna Nils Lampi, Christoffer Taxell,
Åsa Ceder, Anders Å. Karlsson, Ulrika
Valassi och Anders Wiklöf omvaldes. På
styrelsens konstituerande möte samma
dag valdes Nils Lampi till ordförande och
Christoffer Taxell till vice ordförande.
 2
Ålandsbankens styrelse beslöt om ett
aktiespararprogram för koncernens alla
anställda. De anställda kan spara upp till
fem procent av sin månadslön för att varje
halvår teckna B-aktier i en riktad emission.
Sparperioden inleds i juli . Den första
emissionen planeras i januari  och
programmet är ettårigt. Tre år efter varje
emission delar Ålandsbanken ut en gratis
matchningsaktie för varje aktie som för-
värvats i de riktade emissionerna till dem
som deltagit i emissionerna och som fort-
sättningsvis är anställda inom koncernen
och äger de emitterade aktierna.
Tillsammans med våra kunder fortsätter
engagemanget för ett renare Östersjön.
Östersjöprojektet bidrog  med
  euro till olika projekt som främjar
Östersjöns tillstånd.
 3
Ratinginstitutet Standard & Poor’s höjde
kreditbetyget för långfristig upplåning
till BBB från BBB för Ålandsbanken.
Framtidsutsikterna är stabila. Samtidigt
bekräftades kreditbetyget A- för kort-
fristig upplåning. Bakgrunden till det
höjda kreditbetyget var Ålandsbankens
höga förmåga att generera vinst, samti-
digt som kapitalbehovet minskar genom
den initierade och pågående flytten av
den svenska bolåneaffären till Borgo.
 4
För andra året i rad utsågs Ålandsbanken
till Finlands bästa Private Banking-aktör i
Kantar Prosperas undersökning Private
Banking  Finland.
0
3
6
9
12
15
20222021202020192018
0
10
20
30
40
50
20222021202020192018
Rörelseresultat
miljoner euro
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)
procent
0
3
6
9
12
15
20222021202020192018
rnprimärkapitalrelation
procent
Introduktion
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Året  präglades av förändrade
omvärldsfaktorer. I februari såg vi
Ryssland invadera Ukraina och ett
fullskaligt krig på europeisk mark var
därmed ett faktum. Denna händelse
spädde på redan höga inflationssiffror,
som i vissa fall nådde tvåsiffriga tal.
Omvärlden
En konsekvens av de höga inflationssiffrorna
blev att centralbankerna svängde helt om.
Från att i ett decennium varit stimulerande
genom växande balansräkningar och låga
eller negativa styrräntor började centralban-
kerna nu att strama åt via höjda styrräntor
och balansräkningar som inte längre växte.
Under andra halvan av året fick vi se de
av våra kunder mest använda marknads-
räntorna gå från minus en halv procent till
närmare tre procent.
Världens aktiemarknader reagerade
kraftigt negativt på kriget i Ukraina, de
höga inflationssiffrorna och de åtstra-
mande åtgärderna från centralbankerna.
Vi fick se Helsingforsbörsen sjunka med
 procent och Stockholmsbörsen med
hela  procent.
Den svenska kronan försvagades under
året och var vid årsskiftet, jämfört med euron,
 procent lägre än föregående årsskifte.
Fortsatt underliggande tillväxt
Under år  såg vi fortsatt tillväxt i våra
affärsområden. Det samarbete vi tidigare
inlett i Sverige inom bolåneerbjudandet till-
sammans med ICA Banken, Ikano Bank och
Söderberg & Partners resulterade i februari
till att vi sålde och migrerade den största
delen av vår svenska bolånestock till vårt
gemensamma hypoteksbolag, Borgo.
Försäljningen följde vår ursprungliga avsikt
med samarbetet och en bolånestock på
, miljarder kronor överläts. Försäljningen
genererade en engångsintäkt på cirka
 miljoner euro. Den minskade utlåningen
i vår balansräkning innebar ett lägre ränte-
netto men började istället generera en distri-
butionsersättning och en plattformsintäkt
för vår skötsel av Borgos centralfunktioner
och IT.
Vår utlåning växte under året med
 miljoner euro om vi bortser från
Vd har ordet: Ett framgångsrikt år med
förändrade verksamhetsförutsättningar
Introduktion
Peter Wiklöf, verkställande direktör.
Foto: Viktor Fremling
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
försäljningsvolymen av vår bolånestock,
vilket sammantaget innebar en negativ
nettoförändring på vår lånestock om
 miljoner euro.
Under året började vi redovisa en ny
volym under begreppet förvaltade bolån.
Det är den utlåningsvolym, utanför Ålands-
bankens balansräkning, som vi sköter åt
Borgo. Vid slutet av året var volymen
 miljoner euro.
Trots negativa utvecklingar på världens
aktie- och räntemarknader, kunde vi glädjas
åt positiva nettoinflöden av placeringsvoly-
mer från våra befintliga och nya kunder
under samtliga årets kvartal. Då vi summe-
rar året kunde vi räkna in ett sammanlagt
positivt nettoinflöde på  miljoner euro.
De kraftigt negativa värdeutvecklingarna
på marknaderna innebar dock att vårt
samlade aktivt förvaltade kapital minskade
med  procent till   euro under året.
Inlåningen växte under året med  pro-
cent och slutade på   miljoner euro.
Ökade intäkter
Intäkterna ökade  procent under året till
, miljoner euro. Under framför allt andra
halvan av året gav tydligt stigande mark-
nadsräntor ett lyft till vårt räntenetto.
Räntenettot ökade med  procent till
, miljoner euro trots att vi hade en lägre
utlåningsvolym än året innan.
Den negativa värdeutvecklingen på
världens aktiemarknader innebar en lägre
aktivitet inom aktiehandeln och ett lägre
aktivt förvaltat kapital än året innan. Trots
det sjönk vårt provisionsnetto med endast
 procent till , miljoner euro.
Våra IT-intäkter slutade  procent lägre
än året innan, , miljoner euro, trots att
Crosskey lyckades vinna nya kunder. Orsaken
var lägre projektintäkter än året innan.
Övriga intäkter steg med  procent till
, miljoner euro tack vare försäljningen
av bolånestocken i Sverige och realisations-
vinster i vår treasuryportfölj.
Även ökade kostnader
Kostnaderna steg med  procent under året
till , miljoner euro. Vi fortsatte att inves-
tera i mer personal. Antalet anställda om-
räknad i arbetad tid som heltidsanställda
ökade med  tjänster eller  procent till
. Personalkostnaderna steg med  pro-
cent till , miljoner euro.
Övriga kostnader steg med  procent
till , miljoner euro. Den största delen av
denna ökning kan förklaras genom högre
lokalkostnader, , miljoner euro, där
flytten av vårt kontor i Helsingfors utgör
en stor del. Lägre aktiveringsgrad av IT-
projekt, , miljoner euro. Ökade rese-
kostnader då restriktionerna för covid-
försvann, , miljoner euro. Ökade
konsultkostnader, , miljoner euro.
Våra lagstadgade avgifter steg under
året med  procent till , miljoner medan
våra avskrivningar sjönk med  procent till
, miljoner euro.
Ett resultat i nivå med förra
årets rekordresultat
Vi slutar år  med ett rörelseresultat på
, miljoner euro, endast , miljoner euro
från  års rekordresultat på , miljoner
euro. Resultatet motsvarar det vi hade
planerat för året men det uppstod på ett
lite annat sätt än vad vi hade planerat för.
Då vi planerade inför år  såg vi inte
de börsfall och de tydliga ränteuppgångar
som kom under årets andra halva. Ett resul-
tat av händelserna var att våra provisions-
intäkter blev lägre än planerat medan vårt
räntenetto blev högre. Detta visar på vår
väldiversifierade affär där vi har flera
starka intäktskällor att stå på och därmed
var året i mitt tycke ett styrkebevis för
vår affärsmodell.
Ett år där vårt kunnande
har satts på prov
Vi brukar beskriva det vi gör med orden,
”vi levererar den stora bankens utbud med
den mindre bankens omtanke och förnuft.
Under ett år med rätt stor dramatik på mark-
naderna, kraftig inflation och ett krig som
går inte långt från vårt verksamhetsom-
råde, sätts vårt kunnande på prov.
Det är kunderna som i slutändan betyg-
sätter vårt kunnande och våra tjänster.
Därmed var det extra glädjande då vi kunde
konstatera att vi för andra året i rad kom ut
som bästa Private Banking-aktör i Prosperas
finska kundundersökning. Kundundersök-
ningen är indelad i tretton kategorier och
Ålandsbanken kom ut som etta i nio av
dessa tretton kategorier. De tre kategorier
som kunderna enligt underökningen värde-
sätter högst, kunskap om placeringar,
villighet att ge service samt den personliga
kontakten, var alla kategorier som vi vann.
Det ger bekräftelse på att kunderna upp-
skattar den väg vi valt och som bygger på
långsiktighet och goda relationer.
Vi kunde även se i våra interna kund-
undersökningar inom Premium-segmentet
att vårt erbjudande uppskattas. I bägge
segmenten bekräftas detta också av att en
stor andel av våra nya kunder tar sin första
kontakt med oss på grund av att våra
befintliga kunder ger oss goda referenser.
År  var året då våra koncernstaber
för första gången på bred basis började
leverera sina tjänster till en utomstående
aktör i Borgo. Ålandsbanken levererar här
tillsammans med Crosskey en nyckelfärdig
lösning inkluderande allt från ekonomi-,
treasury- betal-, inlånings- och utlånings-
tjänster till myndighetsrapportering.
Crosskey har redan i  år levererat IT-
tjänster till andra kunder och har idag cirka
 externa kunder. Crosskey fortsatte
under året att få nya kunder och där kan
speciellt de lokala andelsbankerna (POP-
bankerna) lyftas fram. Samtidigt är trenden
tydlig, allt fler externa aktörer vill köpa
tjänst istället för enbart programmerings-
kod. Därmed är samarbetet mellan Ålands-
bankens koncernstaber och Crosskey
mycket intressant för framtiden.
Hållbarhetsfrågor, en naturlig del
av vårt dna
Ålandsbanken har sedan  jobbat tillsam-
mans med våra kunder i hållbarhetsfrågor.
Det visar att vi inte gör det enbart på grund
av att myndigheterna nu börjar kräva hand-
ling av alla banker utan vi gör det av egen
övertygelse. Det är en naturlig del i en bank
som tänker långsiktigt och vi vill bidra till
FN:s uppsatta hållbarhetsmål.
Under året kunde vi se vår vindkrafts-
fond, den första öppna placeringsfonden i
Norden med denna inriktning, få ett gott
mottagande genom bra inflöde av nytt
kapital. Fonden levererade även en avkast-
ning på över  procent till sina andels-
ägare. Tillsammans med OX offentlig-
gjorde vi planer på att etablera storskalig
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
havsbaserad vindkraft både söder och norr
om Åland. Om planerna kan förverkligas till
fullo kan dessa vindkraftsparker generera
energi motsvarande tre kärnkraftverk av
samma storlek som Finlands nya kärnkraft-
verk, Olkiluoto III.
Vårt arbete inom hållbarhet sträcker sig
dock betydligt längre än enskilda produkter
och under året slog vi fast vår klimatstrategi.
Detta innebär att vi nu tar aktiva val i hela
vår verksamhet för att nå våra klimatmål
och även att bidra till Finlands och Paris-
avtalets mål.
Vi håller på att fördjupa våra kunskaper
om hur vi själva och de tjänster vi erbjuder
påverkar vårt klimat. På varje område sätter
vi nu upp mål och mäter vår påverkan.
Våra målsättningar innebär att vi behöver
ha en kontinuerlig dialog med våra kunder
för att tillsammans öka medvetenheten och
att aktivt styra mot lägre miljöbelastning.
Vi tar oss an framtiden
med tillförsikt
Ålandsbanken fortsatte att flytta fram sina
positioner under  på ett framgångsrikt
sätt. Vi vet att omvärlden kan föra med sig
överraskningar men Ålandsbanken har
aldrig stått starkare än vad vi gör då vi nu
tar oss an nästa år. Vi gör det med förviss-
ningen om att vi kan fortsätta att växa på
ett kontrollerat och lönsamt sätt.
Jag vill rikta ett stort tack till hela vår
personal som på ett beundransvärt sätt
tagit sig an den större arbetsmängd som
vi haft med anledning av ett ökande antal
kunder och ytterligare myndighetskrav.
Ett stort tack även till våra befintliga och
nya kunder för det förtroende som ni
visar oss.
Peter Wikf
Verkställande direktör
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Strategi och värdeskapande
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Att våga gå sin egen väg
Strategi och värdeskapande
När de stora bankerna blir allt större och deras kunder känner sig allt mindre uppstår ett tydligt behov.
Det är behovet av en bank där varje kund känner sig sedd, hörd och uppskattad. Ålandsbanken har ett
sekel i ryggen som en självständig, innovativ och kundanpassad bank. Därför är det självklart att vi
fortsätter på den väg där kundernas behov är ledstjärnan för utvecklingen av Ålandsbanken.
Vi erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapitalförvalt-
ningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privat-
personer och företag i utvalda geografiska områden i Finland
och i Sverige.
Vi erbjuder Banking as a Service (BaaS). Vår målgrupp är företag
som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke.
Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS). Vår målgrupp är finansiella
företag som behöver IT-tjänster för att kunna hantera
sina kunder.
Vår vision
Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och
för företag som värdesätter relationer.
Vår position
Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande.
Ålandsbanken skapar värde för människor och företag genom att
leverera storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens
omtanke och engagemang. På Ålandsbanken fokuserar vi på
problemen vi löser, vilka möjligheter vi skapar och hur vi levererar
olika typer av värde till våra kunder. Vi går alltid vår egen väg, och
det är så vi får allt fler vänner med på resan.
Vårt positionsval är ambitiöst, men det är en position där vi ser
ett tydligt kundbehov och en växande marknad. Ålandsbanken
xer inom de utvalda målgrupperna när vi lägger särskild vikt på
placeringsverksamheten, samtidigt som vi levererar finansierings-
lösningar och övriga banktjänster med utmärkt service.
Placeringsbanken som kan finansiering
Ålandsbankens kompetens som placeringsbank har under de
senaste åren befästs på samtliga marknader. Det ökade antalet
kunder och flera branschspecifika utmärkelser visar det. Vårt
finansieringskunnande har långa traditioner och kommer
fortsättningsvis att spela en central roll.
Kundrelationer och förtroende
All sund bankverksamhet bygger på förtroende. Det syns tydligt i
kundernas sätt att hantera sina placeringar. Vi vet att det krävs tid
och engagemang för att bygga upp förtroende hos nya kunder.
Ålandsbanken erbjuder en bank som den borde vara. En bank som
vill att personer, företag och samhälle ska ha grogrund att utvecklas.
Vi är övertygade om att starka och långsiktiga relationer byggs upp
genom goda prestationer av ambitiösa personer.
God service via alla kanaler
Ålandsbanken har alltid välkomnat ny teknologi som gör vardagen
lättare för våra kunder. Därför har vårt Internetkontor sedan
starten varit en föregångare i branschen. I utvecklingsarbetet
gör vi inte skillnad mellan det personliga och digitala mötet.
Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att de får god service.
Våra relationer ska vara lika starka i varje kanal. Men vi tar också
fasta på de särskilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning
passar personliga möten bäst, medan Internetkontoret på webben
och bankapplikationen i mobiltelefonen ger kunden en tydlig
överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi.
Allt fler samarbeten
Via vårt dotterbolag Crosskey Banking Solutions har Ålandsbanken
länge samarbetat med andra aktörer inom IT-området. I den värld
som nu växer fram ser vi att vi har förmågan och möjligheterna att
erbjuda andra aktörer produkter och tjänster inom ett betydligt
bredare område än bara IT-tjänster. Inom fintech är Ålandsbanken
redan idag en mångsidig och kompetent partner med förmåga att
leverera lösningar till bolag inom de flesta finansiella områden.
Vi ska bli klimatneutrala
Med en nära koppling till det åländska samhället, beläget bland
tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbetet
har varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans med
våra kunder har vi skapat produkter och tjänster som både ökar
medvetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt. Hållbar-
hetsfrågorna är en integrerad del av vår verksamhetsstyrning,
där styrelse, ledning och varje medarbetare har sin roll.
I hållbarhetsarbetet tar vi avstamp i vår väsentlighetsanalys som
grundar sig på FN:s  hållbarhetsmål. Vi analyserar vår verksamhet
och identifierar de områden där vi har positiv och negativ inverkan.
Därefter sätter vi upp tydliga utvecklingsmål och följer regelbundet
upp vårt arbete.
Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern
och slutligen nå nettonoll.  anslöt vi oss till den globala alliansen
Net Zero Banking Alliance, vilket innebär att vi  ska redovisa
nettonoll växthusgasutsläpp, i linje med Parisavtalet. Med stöd av
Greenhouse Gas-protokollets (GHGP) scope – kommer vi att
beräkna och kvartalsvis redovisa växthusgasutsläppen från vår
operativa verksamhet, vår kredit- och treasuryportfölj och våra
kunders placeringsportföljer.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Strategi och värdeskapande
Ett friskare hav med Östersjöprojektet
Östersjöprojektet arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer och öka
medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills stöttat viktiga projekt
med cirka , miljoner euro.
Under  finansierade vi bland annat ett projekt som undersöker
möjligheterna att använda grön vätgas för sjöfart. Sammanlagt
beviljades stöd på   euro för elva olika projekt.
Den största enskilda finansieringen gick till föreningen Avoin för
vidareutveckling av en kartapplikation för hållbar markanvändning.
Syftet är att göra det enklare för markägare att skydda Östersjön
och hitta sätt att bekämpa klimatförändringen.
Den näst största finansieringen gick till PX Solutions, ett företag
som är specialiserat på produktion av grön vätgas. Energiproduktio-
nen är i ett brytningsskede. Utsläppsfri energi är en viktig faktor för att
mildra klimatförändringen. Om sjöfarten i Östersjön kunde använda
utsläppsfri energi skulle det innebära en lättnad för Östersjön.
Projekten som Ålandsbanken stöttat genom Östersjöprojektet
uppmärksammas och belönas också av andra aktörer. Företagen
PX Solutions och Solar Foods, som båda har fått finansiering
ur Östersjöprojektet, valdes i september  ut av Europeiska
kommissionen för att delta i den nya europeiska värdekedjan för
vätebaserad ekonomi som ska påskynda produktionen av rent
väte och utvecklandet av nya användningsområden för väte. PX
förbereder för närvarande en produktionsanläggning för grönt
väte och syntetiskt metan i Harjavalta, sydost om Björneborg.
Solar Foods producerar protein ur luften genom att använda
koldioxid och förnybar elektricitet. Företagets demonstrations-
anläggning Factory  är under uppbyggnad. Det blir den första
demonstrationsanläggningen i industriell skala att använda ny
teknologi för att producera väte, vilket används i processen.
Nordiska rådets miljöpris  gick till Mariehamns stad för
Nabbens våtmark, som även det förverkligades genom finansiering
från bland annat Östersjöprojektet. Projekten kring Nabbens våt-
mark har haft en central roll i att förbättra vattenkvaliteten kring
Mariehamn och även Östersjön i stort.
– Vi är stolta över att projekt som har finansierats av Östersjö-
projektet får prestigefyllda erkännanden. Det visar att vi tillsammans
kan påverka och förbättra saker, säger Anne-Maria Salonius som är
chef för Ålandsbanken Finland.
– Det är precis vad Östersjöprojektet handlar om: idéer som i
sta fall kan växa, inspirera till nya projekt, knyta an till varandra
och i slutändan bidra till ett friskare Östersjön.
Foto: Mats Westerbom
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ålandsbanken har skapat ett eget index där första och sista plats i kundundersökningen motsvarar index  respektive index . För att kunna beräkna det totala
resultatet viktas utfallet för varje geografiskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten).
För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt aärssegment mot den totala aärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning
och inlåning från allmänheten).
Maximalt utfall .
Vi kommer under  att sätta ett mål för ledarskapsindex.
0
3
6
9
12
15
20222021202020192018
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
procent
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
Mål
0
3
6
9
12
15
20222021202020192018
0
3
6
9
12
15
20222021202020192018
rnprimärkapitalrelation
procent
Kärnprimärkapitalrelation
Målintervall
Mål Utvecklingsmöjlighet
Utfall över mål
, jämfört med målet 
Medarbetarengagemang
Utfall Utvecklingsmöjlighet
,
Ledarskapsindex
0
20
40
60
80
100
20222021202020192018
Utdelningsandel
procent
Utdelningsandelen, ordinarie dividend
Utdelningsandelen, tilläggsdividend
Mål
Strategi och värdeskapande
Övergripande mål och utfall
Vi har ett balanserat perspektiv och
ett långsiktigt åtagande
Utgångspunkten för vår verksamhetsstyrning är
ett balanserat perspektiv där våra kunder, med-
arbetare, aktieägare och andra intressenter ges
möjlighet att skapa långsiktiga värden. Under
året fortsatte arbetet med att integrera hållbar-
hetsstyrningen som en naturlig del i vårt arbete.
Vår målstyrning börjar med att styrelsen
tillsammans med vd och koncernledningen
formulerar de strategiska målen och priorite-
ringarna. Dessa konkretiseras och kompletteras
med mätetal i vår treårsplan som uppdateras
varje höst.
Under  har vi arbetat mot följande mål:

Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens
sta aktör, med de nöjdaste kunderna inom Pri-
vate Banking- och Premium Banking-segmenten.
Ålandsbanken genomför varje år kundnöjd-
hetsmätningar i segmenten Private Banking och
Premium Banking. Våra verktyg i det arbetet är
ett nöjd-kund-index (NKI) och Net Promoter
Score (NPS) som mäter kundlojaliteten. 
utgs Ålandsbanken för andra året i rad till
Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt
var kundernas intresse för att rekommendera
Ålandsbanken fortsatt högt.
Resultatet i nöjd-kund-indexet NKI
:
Vårt mål var , utfallet blev .
Resultatet i Net Promoter Score NPS
:
Vårt mål var mer än , utfallet blev .
 
Ålandsbankens målsättning som arbetsgivare är
att ha motiverade, engagerade och friska med-
arbetare som ständigt utvecklas.
För Ålandsbanken som samhällsaktör och
arbetsgivare är det sociala ansvarstagandet
viktigt. Genom att löpande mäta och följa upp
medarbetarnas motivation och arbetsförhål-
landen kan vi säkerställa en sund och effektiv
organisation. Samtidigt arbetar vi konsekvent
för jämlikhet, medan vi bekämpar alla former
av ekonomisk brottslighet och korruption.
Under året fortsatte arbetet med vår ledar-
skapsutveckling. I pandemins efterdyningar
har vi skapat olika dynamiska arbetslösningar,
för att säkra att vi också i fortsättningen är en
attraktiv arbetsgivare.
Resultatet i mätningen av medarbetar-
engagemanget: Vårt mål var mer än ,
utfallet blev ,.
Resultatet i ledarskapsindex: Utfallet blev
,
. Vi kommer under  sätta ett mål.
(Noter och delmål redovisas i not H)
 
Ålandsbankens övergripande och långsiktiga
finansiella mål är:
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE),
ska över tid överstiga  procent. Utfallet
blev , procent.
Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga
Finansinspektionens minimikrav med
,–, procentenheter. Utfallet blev
, procentenheter över Finansinspektio-
nens minimikrav.
Utdelningsandelen ska vara  procent av
årets vinst, eller högre, givet att målet för
kapitalstyrkan inte underskrids. Styrelsens
förslag är att i ordinarie dividend dela ut
 procent av årets vinst.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,50
203020282026202420222020
xthusgaser, mål och utfall
miljoner ton CO
e
Totalsumma växthusgaser
Mål : Minska med 
jämfört med 
 
Ålandsbankens långsiktiga mål avseende
utsläpp av växthusgaser är:
Minska utsläppen med  procent senast
, jämfört med nivån  .
Klimatneutralitet .
Nettonollutsläpp .
Ålandsbankens hållbarhetsarbete bygger på
vår väsentlighetsanalys som identifierar våra
största och viktigasteverkansområden.
Under  slog styrelsen fast en ny klimat-
strategi med en rad delmål under koncernens
resa mot målet att i linje med Parisavtalet ha
nått nettonollutsläpp .
Vi har under året arbetat med att utveckla
modeller för att kunna följa upp utvecklingen
i relation till uppsatta mål.
(Noter och delmål redovisas i not H)
Vår verksamhet
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Private Banking
Vi befäster vår position som Finlands
sta Private Banking-aktör
Foto: Viktor Fremling
Magnus Johansson, direktör för aärsområdet Sverige, Mikael Mörn, direktör för aärsområdet Åland
och Anne-Maria Salonius, direktör för aärsområdet Finland.
Ålandsbanken Private Banking innefattar
Private Banking-verksamheten på Åland,
i Finland och i Sverige samt kapitalför-
valtning (Ålandsbanken Fondbolag Ab
med tillhörande dotterbolag).
För att kunna leverera tjänsten Private
Banking tillhandahåller vi ett team av
medarbetare specialiserade på förmögen-
hetsförvaltning, finansieringslösningar,
juridik, personlig service och banktjänster.
Vår ambition är att hjälpa våra kunder i livets
alla skeden.
Private Banking-erbjudandet utgör en
av hörnstenarna i Ålandsbankens affärs-
verksamhet. Det är inom Private Banking
som Ålandsbanken har sin största mark-
nadsandel på det finländska fastlandet
och i Sverige.
Under året fortsatte Private Banking
locka nya kunder på de tre geografiska
marknaderna. Det kundsegment som
xer snabbast är kunder med mycket
stora förmögenheter.
Rörelseresultatet för Private Banking
uppgick  till , miljoner euro, vilket
motsvarade  procent av Ålandsbankens
samlade rörelseresultat. Avkastningen på
allokerat eget kapital uppgick till , procent.
Till följd av sjunkande marknadsvärden
minskade det aktivt förvaltade kapitalet
med  procent till   miljoner euro.
Nettoinflödet av aktivt förvaltat kapital var
dock fortsatt högt, trots den turbulenta
omvärldssituationen.
För att kunna möta den starka efter-
frågan och ge kunderna bästa tänkbara
service utökades teamet under året med
nya medarbetare.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
20222021202020192018
Aktivt förvaltat kapital
miljoner euro
För andra året i rad utgs Ålandsbanken
till Finlands bästa Private Banking-aktör i
Kantar Prosperas undersökning Private
Banking  Finland. Vår övergripande
prestation och viljan hos kunderna att
rekommendera Ålandsbanken är mycket
hög och vittnar om ett starkt förtroende
och en hög lojalitet bland våra kunder.
Ålandsbankens kundundersökningar visar
att kunderna fortsättningsvis uppskattar
oss i hög grad för våra Private Banking-
lösningar, vår personliga service och
vårt hållbarhetsarbete.
Genom medial synlighet för våra kapital-
förvaltningsexperter har kännedomen om
Ålandsbanken som förmögenhetsförvaltare
ökat avsevärt. Östersjöprojektet har dess-
utom genererat stor synlighet i media.
Tillsammans med personliga möten och
relationsbyggande är Östersjöprojektet en
värdefull differentieringsfaktor som tydlig-
gör vad varumärket Ålandsbanken står för.
Kapitalförvaltning
Ålandsbanken Fondbolag ansvarar för inves-
teringsverksamheten inom Ålandsbanken,
vilket innefattar de strategiska och taktiska
placeringsbesluten i placeringsfonder och
diskretionära portföljer. För att stöda Ålands-
bankens kapitalförvaltningstjänster leve-
rerar fondbolaget material som exempelvis
övergripande marknadssyn och rekom-
mendationer på enskilda värdepapper och
tillgångsallokering i modellportföljer.
 var ett turbulent år där stigande
inflation och penningpolitiska åtstramningar
innebar att både aktie- och räntemarknader
sjönk på bred front. Förutom den stigande
inflationen bidrog geopolitiska spänningar
och fortsatta pandemiutbrott till minskad
riskaptit, särskilt i början av året. Trots det
turbulenta året och en allmän trend av ut-
flöden från placeringsfonder i Finland och i
Sverige ökade intresset för Ålandsbankens
placeringsfonder. Våra kunder ägnade
särskild uppmärksamhet åt alternativa
investeringar som Vindkraftfonden.
Flertalet av Ålandsbankens placerings-
fonder och diskretionärt förvaltade modell-
portföljer överträffade sina respektive
jämförelseindex. Kapitalförvaltningens
generella inriktning mot kvalitetsbolag med
rimlig värdering gör att vår förvaltning ofta
klarar sig bättre i ett svagt marknadsklimat.
Fondernas betyg i externa rankingar fort-
satte att förbättras under året, både vad
gäller avkastning och hållbarhet.
Ålandsbanken Fondbolag och energi-
företaget OX har under året fördjupat och
förlängt sitt samarbetsavtal. Det komplette-
rande avtalet gäller utveckling av ytterligare
ett havsbaserat vindkraftsprojekt som blir
beläget norr om Åland och går under
namnet Noatun Nord.
Ålandsbanken Vindkraft Specialplace-
ringsfond har under året investerat i flera
vindkraftsparker. I februari köpte fonden
tillsammans med energibolaget Helen Ab
vindkraftsparken Kalistanneva i södra
Österbotten. Säljare var den franska energi-
operatören Valorem. Kalistanneva kommer
bestå av  vindkraftverk och den totala
kapaciteten blir  MW. När parken står
färdig kommer den generera en elmängd
som motsvarar elförbrukningen för
  hushåll per år.
I juli köpte Ålandsbanken Vindkraft
Specialplaceringsfond tillsammans med
Helen Ab vindkraftparkerna Juurakko och
Karahka av den internationella VSB-
koncernen. De båda vindkraftparkerna i
Österbotten får sammanlagt  turbiner.
Juurakko vindkraftpark får en effekt på
 MW och Karahka på cirka  MW.
I november färdigställdes Juurakko vind-
kraftpark.
I slutet på året tecknade Ålandsbanken
Vindkraft Specialplaceringsfond och OX
avtal om att bygga en vindkraftpark på
 megawatt i södra Savolax. Niinimäki
vindkraftpark i Pieksämäki kommer att
bestå av  vindkraftverk och när den står
klar kommer den vara den största vindkraft-
parken i östra Finland. Den årliga energipro-
duktionen kommer vara mer än  GWh.
Generellt uppvisar Ålandsbankens fonder
en god nivå inom hållbarhetsområdet, bland
annat håller koldioxidavtrycket av fondernas
verksamhet en låg nivå i jämförelse med
branschen i övrigt.
Osäkerheten inför  är ovanligt hög,
både vad det gäller konjunkturutvecklingen,
penning- och finanspolitiken och utveck-
lingen på kapitalmarknaderna. Vi kommer att
fortsätta att utveckla verksamheten ytterli-
gare under året, både genom lanseringar av
nya hållbara produkter och genom ökade
försäljnings- och marknadsföringsinsatser.
Bärande teman för vår strategi är god
avkastning, hållbarhet och grön energi.
Behovet av mörkgröna placeringsalternativ
xer och räntefonden Ålandsbanken Green
Bond ESG klassificerades under året som en
så kallad artikel -produkt, enligt SFDR-
förordningens upplysningskrav. Vi utforskar
löpande nya placeringsalternativ och startar
nya fonder i takt med kundefterfrågan.
Vår investeringsfilosofi bygger på aktivt
ägande av kvalitetsbolag med rimlig
värdering. Också under  förväntas
den filosofin ha goda förutsättningar att
skapa mervärde för våra kunder och
fondandelsägare.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Premium Banking
Allt större förvaltningsuppdrag
Inom affärssegmentet Premium Banking redovisar vi samtliga privat- och företagskunder
som inte är Private Banking-kunder.
Lite förenklat består affärssegmentet av
tre kundkategorier: Premium Banking-
konceptkunder, som ökar på alla geografiska
hemmamarknader, företagskunder på Åland
och slutligen övriga kunder, som ofta har en
relation till andra Premium Banking-kunder.
Samarbetet mellan Private Banking och
Premium Banking har fortsatt att utvecklas
på alla tre hemmamarknader. I takt med att
Private Banking har fått en allt större andel
mycket förmögna kunder har kunder som
tidigare betjänades av Private Banking flyttat
till Premium Banking för att erbjudas mer tid
och anpassad service. Placeringsaffären har
de senaste åren fått en allt större vikt inom
Premium Banking. Premium Banking-
erbjudandet kännetecknas av en hög
personlig servicenivå.
Rörelseresultatet för Premium Banking
uppgick  till , miljoner euro, vilket var
, miljoner euro bättre än föregående år.
Ökningen förklaras till betydande del av
intäkten från överlåtelsen av den svenska
bolåneportföljen till Borgo. De stigande
räntorna betydde också att den klassiska
inlåningsaffären började bidra positivt
till räntenettot.
Kundundersökningar bekräftar fortsätt-
ningsvis att våra kunder uppskattar den
personliga service som vi erbjuder. Kund-
nöjdheten under  låg på en rekordnivå.
Våra kunder är i hög utsträckning villiga att
rekommendera oss för sina vänner.
Vi satsar kontinuerligt på kompetens-
höjning. Personalen har deltagit i både
interna och externa utbildningar.
Ålandsbanken Företag och
Ålandsbanken Corporate Banking
Enheten Ålandsbanken Företag är mark-
nadsledaren på Åland och erbjuder ett stort
utbud av tjänster och produkter som är
anpassade för de åländska företagen.
Enheten Ålandsbanken Corporate
Banking hanterar större koncerner med
internationell inriktning med säte på Åland.
Dessutom erbjuder man kvalificerade
finansieringstjänster till befintliga och
potentiella kunder hos Private Banking i
Finland och Sverige.
För att överbrygga de negativa effekter
som pandemin och införda restriktioner
har haft på företagen har Ålandsbanken
Företag under  erbjudit de åländska
företagen likviditetslån med landskapsstöd.
Det åländska näringslivet erbjuds ock
finansiering som är säkerställd med en
garanti från Europeiska Investerings-
fonden (EIF). Tack vare garantin minskar
Ålandsbankens kapital- och kreditrisk-
kostnader, vilket i sin tur kommer företagen
till godo. Följaktligen har Ålandsbanken
kunnat erbjuda förmånligare finansieringsvill-
kor för små och medelstora företag som vill
utveckla sin verksamhet eller göra satsningar
inom exempelvis miljö och hållbarhet.
Ålandsbanken Företag har som mål-
sättning att ligga i framkanten vad gäller
att förse det åländska näringslivet med
kapital för investeringar i omställningen till
ett hållbarare samhälle. Enheten har under
året fortsatt sitt engagemang i projekt
och arbetsgrupper som ordnas av Ålands
Näringsliv och landskapet Åland. På så sätt
kan Ålandsbanken bidra till en positiv syn på
entreprenörskap och ge företagare möjlig-
het att enklare komma i gång eller utveckla
sin verksamhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Samarbeten ger volymökningar och bredare aärspalett
Foto: Therese Andersson
Partnersamarbeten
Sofie Holmström, aärsområdeschef för Partnersamarbeten.
Ålandsbankens partnersamarbeten står
i dag stabilt på tre ben. Vi samarbetar
med och levererar banktjänster till
svenska fintechbolag och det svenska
hypoteksbolaget Borgo. Vi är tjänste-
leverantör inom betalningsområdet i
både Sverige och Finland. Vi har också
ägarintressen i fyra partnerföretag,
Dreams, Doconomy, Borgo och sedan
slutet av  även Plusius.
Sedan vi  inledde samarbetet med
företaget Dreams har Ålandsbanken hunnit
få bred erfarenhet av fintechsamarbeten.
De senaste åren har fintechaktörernas verk-
samhet utvecklats mot allt mer specifika
produktområden, där företagen vill sam-
arbeta med en bank som inte bara har
branschkunskap utan också kan leverera
en digital plattform, IT-infrastruktur
och regelefterlevnad.
Ålandsbankens målsättning är att via våra
samarbeten bredda affärsmodellen och få
skalfördelar genom att hantera ökade voly-
mer inom sådana banktjänster som redan
produceras av oss. I våra samarbeten finns
också en tydlig hållbarhetsaspekt. När befint-
liga resurser används i högre utsträckning
minskar utsläppen per enhet både inom
Ålandsbankens egen verksamhet och för
våra samarbetspartners.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Under året har affärsområdet Partner-
samarbeten bidragit till en positiv resultat-
effekt i koncernens bokslut.
Under det gångna året har det utökade
bolånesamarbetet med Borgo legat i fokus.
Vi levererar nu banktjänster som täcker hela
Borgos verksamhet från kund- och konto-
hantering till utlånings- och inlåningstjänster
samt betalningar. Dessutom hanterar vi
Borgos redovisning, treasuryverksamhet
och myndighetsrapportering.
I februari  överlät Ålandsbanken sina
bolån och säkerställda obligationer till Borgo.
Samtidigt överläts också de bolån som tillhört
kunder hos ICA Banken och Söderberg &
Partners. De bolånen hade tillfälligt skötts av
Ålandsbanken i väntan på lanseringen av
Borgo. Överlåtelsen hade en positiv resultat-
effekt på , och nu har Ålandsbanken t
nya affärsvolymer: Förvaltade bolån är en
intäktspost inom affärsområdet Partner-
samarbeten och Förmedlade bolån är en
intäktspost inom Ålandsbankens svenska
affärsområde. Under  fortsatte ock
projektarbetet kring att färdigställa Ålands-
bankens plattformstjänst. Året präglades av
omfattande leveranser inom kreditområdet.
För att möjliggöra fortsatt snabb expan-
sion av Åland Index valde Ålandsbanken
under  att sälja de immateriella rättighe-
terna för koldioxidberäkningen till Doconomy,
som redan hade etablerat Åland Index som
global bankstandard. Under  fortsatte
tillväxten. I dag når Åland Index mer än 
länder och  miljoner människor. Utöver
Ålandsbanken förlitar sig också internatio-
nella aktörer som BNP Paribas, Mastercard,
Standard Chartered och Klarna på Åland
Index för att bidra till att möta bolagens och
kundernas målsättningar inom hållbarhet.
Under  öppnade Doconomy kontor i
New York och Tokyo.
Doconomys framgång delas av Ålands-
banken via vår ägarandel på  procent och
också genom att vi kan erbjuda våra kunder
nya produkter. Utöver ett individuellt koldiox-
idavtryck kan Åland Index nu också visa hur
konsumtionen påverkar den individuella vat-
tenförbrukningen. Den här insiktsmöjligheten
kommer framöver att erbjudas våra kunder.
I slutet av  hade Ålandsbanken via
sina partnersamarbeten hanterat mer än
 fullt digitaliserade kund- och
kontoöppningar. Varje månad hanterar och
förmedlar vi genom digitala lösningar över
  betalningar, tusentals krediter
och fondsparanden. Tillväxten förväntas
fortsätta under  tack vare volym-
ökningar inom nuvarande samarbeten och
nya samarbetspartners.
I början av  äger en produktlansering
rum när Ålandsbanken tillsammans med
Dreams erbjuder sparande som hjälper
privatpersoner att snabbare bli skuldfria
och uppnå en balanserad vardagsekonomi.
Under senare delen av  kommer vi
också att göra en uppföljande överlåtelse av
svenska bolån till Borgo. När överlåtelsen är
genomförd kan vårt samarbete med Borgo
anses fullt ut etablerat.
Under de kommande åren förväntas
samarbetet med Borgo leda till ökade affärs-
volymer. Det handlar då främst om fler
förmedlade bolån och förvaltade bolån,
som utgör tjänsteleveranser till Borgo och
de andra aktörerna som erbjuder bolån inom
samarbetet: ICA Banken, Ikano Bank,
Söderberg & Partners, Sparbanken Syd och
Ålandsbankens svenska verksamhet.
Vi bedömer att man inom fintechsektorn
ser Ålandsbanken som en uppskattad och
värdefull samarbetspartner. Egenskaper som
präglar synen på Ålandsbanken är entrepre-
nörskap, fullsortimentutbud, hållbarhet
och erfarenhet.
Ålandsbanken får årligen cirka  samar-
betsförfrågningar, och vi utvärderar löpande
vilka projekt som kan skapa ett ömsesidigt
värde. I utvärderingsprocessen lägger vi stor
vikt vid att Ålandsbankens hållbarhetsmål ska
delas av den potentiella partnern. Mer speci-
fikt lägger vi fokus på social hållbarhet genom
att vi försäkrar oss om god regelefterlevnad,
som exempelvis motverkande av penning-
tvätt och dataskydd för kunder.
Inom betalningsområdet är Ålands-
bankens palett av lösningar och tjänster väl
rustad för ytterligare ökningar via befintliga
och nya samarbeten. Under slutet av året
inledde Ålandsbanken ett samarbete med
startupföretaget Plusius som utvecklar
betalningstjänster för internationell
e-handel. Samtidigt valde vi att göra en
investering i företaget. Under  för-
väntar vi oss en volymökning både via
Plusius och våra etablerade samarbeten
inom betalningsområdet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Crosskey fortsätterxa
IT
0
5
10
15
20
25
20222021202020192018
Koncernexterna IT-intäkter,
Crosskey
miljoner euro
Niclas Södergård verkställande direktör för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
Crosskey har under året fortsatt sin tillväxtresa med både nya affärer och fler medarbetare.
Under  ökade antal heltidstjänster till , vilket är en nettoökning med  jämfört
med utgången av .
I takt med att Ålandsbankens partneraffärer
xer blir Crosskey en allt viktigare del av
koncernen. Crosskey och moderbolaget
Ålandsbanken tillhandahåller allt fler pakete-
rade tjänstelösningar för finansiella företag.
Året inleddes positivt med att POP
Banken valde Crosskey som partner för att
förnya sitt kärnbanksystem. Bankgruppen
POP är en finländsk finanskoncern som
består av  kooperativa andelsbanker,
Skadeförsäkring AB, det centrala kredit-
institutet Bonum Bank Plc och central-
institutet Andelslaget POP Bankcentralen.
POP Banken räknar med att införa det
nya banksystemet under .
Under året har Crosskey fortsatt att
leverera viktiga komponenter till hypo-
teksbolaget Borgo. Den enskilt största
milstolpen var överföringen av den
svenska bolåneportföljen.
På kapitalmarknadsområdet tog
svenska Länsförsäkringar Bank i bruk
Crosskeys kapitalmarknadssystem.
Inom betalningsområdet sker det stora
förändringar i hela Europa, framför allt i
Sverige. Crosskey har under året levererat
sin lösning för SEPA-expressbetalningar
och fortsatt utveckla P, den nordiska
betalplattformen, inför Sveriges övergång
till den nya plattformen.
Intresset för Crosskeys lösningar är
stort och vi har under året knutit till oss
flera nya kunder. Som leverantör av
bank- och kreditkortssystem uppdaterade
Crosskey sin PCI-DSS-certifiering för
tionde året i rad.
Inom hållbarhetsområdet har Crosskey
i pandemins efterdyningar infört olika lös-
ningar för hybridarbete för alla medarbetare.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernstaber
Koncernstaber
Foto: Viktor Fremling
Tove Erikslund, Chief Administrative Ocer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Ocer
och Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance.
CFO-staben
Chief Financial Ocer Jan-Gunnar Eurell
leder avdelningarna Treasury och Group
Finance. CFO-staben har cirka  med-
arbetare i Mariehamn, Helsingfors
och Stockholm.
Treasury ansvarar direkt för cirka en femte-
del av Ålandsbankens balansräkning genom
likviditetsförvaltning och kapitalmarknads-
upplåning och indirekt för hela koncernens
balansräkning vad gäller ränterisk, valutarisk
och likviditetsrisk. Treasuryverksamheten
har stor betydelse för bankens lönsamhet.
Treasury har under de senaste åren gjort
flera nya typer av kapitalmarknadstransak-
tioner. Flytten av den svenska bolåneverk-
samheten till Borgo under första kvartalet
 var ytterligare en unik transaktion som
innebar att den egna svenska hypoteks-
banksrörelsen avslutades och Ålands-
bankens balansräkningsstruktur förändrades.
Ålandsbankens kapital-, likviditets- och fun-
dingsituation kommer på nytt att påverkas
av den sista överföringen av svenska bolån
till Borgo under .
Under fjärde kvartalet tecknade Ålands-
banken ett LTRO-lån på  miljoner euro
från Europeiska centralbanken mot säkerhet
i en egen säkerställd obligation. Lånet togs
för att hantera ett TLTRO-lån på  miljoner
euro som förföll några veckor senare och en
utestående säkerställd obligation på netto
 miljoner euro som förföll i januari .
Den nya lagstiftningen för säkerställda
obligationer trädde i kraft i juli .
Utgångspunkten är att obligationer som har
emitterats under den gamla lagen ska ligga i
en pool och obligationer som emitteras under
den nya lagen ska ligga i en annan pool.
Ålandsbanken har ännu inte emitterat några
obligationer under den nya lagstiftningen.
De snabbt stigande marknadsräntorna,
och det faktum att noll inte längre är en hög
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
ränta, ställer krav på nya lösningar vad
gäller likviditetsförvaltning och ränterisk-
hantering för att nå hög avkastning i trea-
suryportföljen och samtidigt hantera
marknadsrisker. Andelen kassa och
placeringar hos centralbanker minskade
därför väsentligt under året.
Group Finances uppdrag är att dels
leverera publik information till marknad och
myndigheter, dels att utveckla och förvalta
koncernens ekonomi- och verksamhetsstyr-
ning. Group Finance har också ett koncern-
övergripande ansvar för inköpsprocessen
och systemägarskapet för gemensamma
tekniska plattformar och system samt
arbetsplatser och datalager.
Koncernbokslut och interna styrrappor-
ter är idag klara bankdag fem. Uppskattade
kundanalys- och kundlönsamhetsrapporter
uppdateras från datalagret. Arbetsplatsut-
rustningen har successivt moderniserats
och effektiviserats. Ett systematiskt arbete
med inköp och leverantörsrelationer har lett
till allt lägre kostnader för köpta tjänster.
Hållbarhet har blivit en integrerad del av
både verksamhetsplaneringen och den
ekonomiska rapporteringen.
Nya steg under året var att legalt inklu-
dera dotterbolaget Crosskeys ekonomifunk-
tion i Group Finance-organisationen. Syftet
är att på så sätt i högre grad inkludera
Crosskey i koncernens processer kring bland
annat verksamhetsstyrning, internredovis-
ning, bokslut, rapportering och inköp.
Ett annat framtidsområde i samverkan
med Crosskey är Business Intelligence och
dataanvändning, där flera seniora nyckel-
personer har rekryterats de senaste åren för
att minska konsultberoendet och driva på
utvecklingen. Den växande hållbarhetsredo-
visningen ställer också stora krav på data.
Processerna inom CFO-stabens samtliga
funktioner håller idag en sådan kvalitet och
effektivitet att de står sig väl i en bransch-
jämförelse. Personalnöjdheten och motiva-
tionen är också hög. Ambitionen är likväl
att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre
och effektivare.
Två av Ålandsbankens plattforms-
tjänster till Borgo är treasurytjänsten
och redovisningstjänsten.
CRO-staben
Chief Risk & Compliance Ocer Juhana
Rauthovi leder avdelningarna Risk Control,
Compliance, Operativa risker & Säkerhet,
Juridiska, Kreditberedning och Kredit-
processer. CRO-staben består av cirka
 personer i Mariehamn, Helsingfors
och Stockholm.
Koncernstaben Risk Office har som huvud-
sakligt uppdrag att skydda Ålandsbankens
kapital, resultat och varumärke genom att
erbjuda ett ramverk för risk- och kredithan-
tering. Syftet är att upprätthålla en riskkultur
som är sund och som motsvarar bankens
riskaptit och förmåga att bära risker.
Risk Control ansvarar för oberoende
kontroll och rapportering av bankens
finansiella risker. Verksamhetsåret 
präglades av nya myndighetskrav och
implementationen av dessa. Det arbetet
fortsätter under . Under året färdig-
ställdes en ansökan till Finansinspektionen
om förnyade kreditriskmodeller enligt en
ny fallissemangsdefinition. Ett myndighets-
godkännande förväntas under , men
till dess är de nya modellerna inte i bruk.
Risk Control arbetade också med vidareut-
veckling av avdelningens tjänsteleveranser
till Borgo.
Compliance är en oberoende avdelning
som identifierar och kontrollerar bankens
regelefterlevnadsrisker och rapporterar om
dessa till ledning och styrelse. Avdelningen
ger råd och stöd till ledningen och affärs-
verksamheten i hur regelefterlevnadsris-
kerna ska hanteras, så att bankverksamhe-
ten bedrivs i enlighet med myndighetskrav
och med fokus på kundernas intressen.
Under  låg fokus på att kontrollera och
stödja bankens placeringsverksamhet samt
på preventiva åtgärder för att förhindra pen-
ningtvätt och finansiering av terrorism. Avdel-
ningen var också aktiv i bankens arbete att
stärka kontroll och uppföljning av outsour-
cingarrangemang samt i implementationen
av nya krav gällande visselblåsning.
Operativa risker & Säkerhet är en
oberoende avdelning som ger råd, stöd
och rekommendationer om hantering av
operativa risker. Avdelningens fokus ligger
på att öka medvetenheten om de operativa
riskerna, kontrollera regelefterlevnaden
inom ansvarsområdet och rapportera
operativa risker och incidenter till ledning
och myndigheter.
 präglades av projektarbete för att
vidareutveckla bankens register över
behandling av personuppgifter (GDPR),
transaktionsmonitorering (PSD), förbätt-
rad cybersäkerhet, kvalitetssäkring av
riskanalyser samt stöd för processutveck-
ling i anslutning till Borgo. Avdelningen
bistår även med sin expertis inom process-
utveckling gällande partnersamarbeten.
Arbetet med att integrera klimat- och
hållbarhetsrisker i bankens befintliga risk-
hanteringsprocesser kommer att fortsätta
under .
Juridiska avdelningen ansvarar för att
tillgodose Ålandsbankens behov av juridisk
kompetens då man agerar i egenskap av
kreditinstitut och emittent. Avdelningen
jobbar med att bevaka regelverksföränd-
ringar och stödja både affärsområdena
och staberna då de utvecklar och tillhanda-
håller produkter och tjänster till kunder och
samarbetspartners. Under året har avdel-
ningen fokuserat på implementeringen av
nya regelverk. Tyngdpunkten har legat på
hållbarhetsrelaterade regelverk, juridiska
frågor om outsourcinghantering, lansering
av nya fonder och produkter från bankens
fondbolag samt utveckling av befintliga
partnersamarbeten.
Kreditberedning utvecklar och upprätt-
håller kreditanalys och kreditkontroll för att
säkerställa en god kvalitet i bankens kredit-
givning. Under  ökade avdelningens
roll som tjänsteleverantör till Borgo,
allteftersom affären växte sig större.
Andelen oreglerade krediter i kredit-
portföljen ökade under året, vilket främst
berodde på ett fåtal större exponeringar
som inte har någon direkt koppling till det
allmänna konjunkturläget. Kreditbered-
ningen var aktiv i arbetet med leveranser
till både Borgosamarbetet och leveranser
kopplade till Europeiska Bankmyndig-
hetens (EBA) riktlinjer för kreditgivning
och övervakning.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Kreditprocessavdelningen ansvarar för
att förvalta och utveckla bankens kredit-
processer och säkerställa att de uppfyller
interna och externa regelverk. Avdelning-
ens fokus låg  på att implementera
nya myndighetskrav och utöka sin leverans
till Borgo.
Också framöver kommer avdelningens
arbete att domineras av regelverksimplemen-
tation, bland annat införandet av ett positivt
kreditregister i Finland, Basel  och process-
utveckling för våra partnersamarbeten.
CAO-staben
Chief Administrative Ocer Tove Erikslund
leder staben som består av avdelningarna
Aärsstöd, Aärsstöd Kapitalmarknad,
Kundservice & Marknadssupport, Aärsut-
veckling, Human Resources och funktionen
för hållbar utveckling. CAO-staben har cirka
 medarbetare i Mariehamn.
 var fortttningsvis ett utvecklingsin-
tensivt år för CAO-staben. Avdelningarna
Affärsstöd och Affärsstöd Kapitalmarknad
hör till de största beställarna av prioriterade
utvecklingsprojekt. Främst har det handlat
om att anpassa verksamheten till marknads-
och regelverksförändringar. Förändringarna
gäller allt från ökade krav på kundkännedom
och riskhantering till stora infrastrukturella
förändringar på marknaderna för betal-
ningar, clearing och avveckling av värdepap-
per inom Europa. Vidare har staben arbetat
med att ytterligare effektivisera verksam-
heten och förbättra kundupplevelsen.
Utvecklingsprojekten inom effektivise-
ring har under året varit inriktade på att
minska drift- och licenskostnaderna för
IT-system, förbättra systemstöd och
processer både för kundansvariga och
backoffice. Som stöd i det arbetet har vi
fortsatt använda automationsteknik i form
av Robotic Process Automation (RPA)
och datalagret.
Vad gäller projekt för att förstärka kund-
upplevelsen har vi gjort det möjligt för våra
kunder att ta emot SEPA-expressbetalningar
och betala med Garmin Pay-tjänsten. Under
året fortsatte också vårt arbete med att
förbättra användarupplevelsen och utöka
tjänsteutbudet och självservicemöjlighe-
terna i Mobilbanken och Internetkontoret.
För att ytterligare öka standardiseringen och
skapa förutsättningar för ökad skalbarhet
har staben under  arbetat med att defi-
niera servicelöften och standarderbjudanden.
Utvecklingsarbetet inom staben kommer
under  att präglas av regelverksanpass-
ningar av verksamheten. Satsningarna för
att öka effektiviteten och stärka kundupple-
velsen drivs som prioriterade utvecklings-
projekt, och de fortsätter vid sidan av vårt
löpande förbättringsarbete. Inom kapital-
marknadsområdet planerar vi också att ta
nästa steg mot att ytterligare harmonisera
systemen och processerna, så att vi på sikt
har samma system i Sverige och Finland.
Inom förvaltningen har i synnerhet
avdelningen för affärsstöd fokuserat på att
skapa rutiner och processer för Ålands-
bankens nya roll som leverantör till hypo-
teksbolaget Borgo. Stabens förvaltnings-
arbete har också präglats av arbetet med att
stärka kontinuiteten i verksamheten, bland
annat genom insatser för att säkerställa
kompetensförsörjningen.
Året förde med sig ett förändrat
marknadsläge som har ställt nya krav som
förvaltnings- och utvecklingsorganisatio-
nerna har anpassat sig efter. Under året
ökade antalet kundbedrägerier. För våra
kunder innebär det ökad försiktighet och
medvetenhet när de använder våra digitala
tjänster. Vi jobbar kontinuerligt med att
höja IT-säkerheten i Ålandsbankens
digitala kanaler.
Hos Kundservice låg ärendevolymerna
 på ungefär samma nivå som tidigare,
cirka   ärenden i månaden. Kunderna
kan kontakta Ålandsbankens kundservice
via telefon, Internetkontoret och Mobil-
banken samt via mejl och chatt.
Den kundundersökning som vi gör visar
att Kundservice håller en hög kvalitet i sina
kundmöten. Vår senaste undersökning
ger oss ett jämförande underlag med ett
tjugotal andra banker i Finland och Sverige.
Ålandsbankens poäng i Net Promoter
Score-undersökningen ligger på , vilket
är högt över genomsnittet på  för banker.
Också kundernas allmänna nöjdhet med
Ålandsbanken ligger på en hög nivå.
För Human Resources-avdelningen har
året till stor del handlat om rekrytering och
anpassningar till myndighetskrav. Vi revide-
rade våra årliga kunskapsuppdateringar för
rådgivare, samtidigt som kompetensförsörj-
ningen och kompetensutvecklingen har fått
högsta prioritet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
ESG i investeringsprocessen
Aktiva val
Trygga
återbetalningsförmågan
Klimatstrategi
Treasurys gröna ramverk
Inkludering, mångfald
och jämställdhet
Hälsa och välmående
Samhällsengagemang
Etiskt uppträdande
Östersjöprojektet
Åland Index
Ansvarsfulla
investeringar
Ansvarsfull
kreditgivning
Socialt ansvar Miljöansvar
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi
Hållbarhet i Ålandsbanken
Hållbarhet i Ålandsbanken och året i korthet
En hörnsten i vårt hållbarhetsarbete handlar om att beakta miljö-
mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade (ESG) aspekter.
Det innebär att vi eftersträvar att inkludera frågor om klimat och
miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och antikorruption
i våra processer och aktiviteter. Det leder i sin tur till att hållbar-
hetsaspekterna på ett naturligt sätt överförs till våra produkter
och tjänster.
En tyngdpunkt under  var att fördjupa vår förståelse för
Ålandsbankens klimatpåverkan och hur den ska beräknas korrekt.
I det arbetet är den största utmaningen fortsättningsvis hur vi på
sta sätt kan samla in tillförlitliga data.
Till en av årets viktiga milstolpar hör den klimatstrategi som vi
tog fram och som beskriver vår väg mot Ålandsbankens klimatmål,
som vi fattade beslut om . Med hjälp av strategin tydliggör vi
hur och i vilken takt vi ska minska koncernens växthusgasutsläpp för
att nå uppsatta klimatmål.
Ålandsbankens hållbarhetsstrategi är en viktig plattform och ett verktyg för att
förankra våra målsättningar så att hållbarhetsarbetet går i rätt riktning.
Strategin har fyra fokusområden:
. Ansvarsfulla investeringar
. Ansvarsfull kreditgivning
. Miljöansvar
. Socialt ansvar
De fyra fokusområdena utgör grunden för vårt långsiktiga arbete
att trygga en hållbar finansiell tillväxt. Där spelar aktiv riskhantering
en avgörande roll. Vidare är frågor om uppförande, affärsetik och
förebyggande av brott viktiga för våra intressenter och följaktligen
är de väsentliga för vår verksamhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Våra globala åtaganden
Vår hållbarhetsstyrning
Som ytterligare vägledning i arbetet att integrera de viktigaste hållbarhetsområdena och föra vår
verksamhet mot de globala målen har Ålandsbanken anslutit sig till fyra internationella initiativ:
FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)
UNPRI främjar hållbara investeringar genom att införliva miljö,
socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen
som vi och våra kunder investerar i.
FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
(UNEP FI)
Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for
Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa
ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet:
. Anpassning
. Påverkan och målsättningar
. Kunder
. Intressenter
. Styrning och kultur
. Transparens och ansvar
Under  låg vårt fokus fortsättningsvis på den andra
principen då vi analyserade hur Ålandsbanken påverkar olika
hållbarhetsaspekter. Vidare fortsatte arbetet med att utveckla
våra målsättningar. Med hjälp av UNEP FI:s analysverktyg kunde
vi för första gången göra en omfattande påverkansanalys av hela
Ålandsbankens kreditportfölj. Läs mer om resultatet i stycket
Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar”.
Net Zero Banking Alliance (NZBA)
Ålandsbanken är en av de första medlemmarna i sammanslut-
ningen NZBA, vars mål sedan  är att påskynda omställningen
av den globala ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem
förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser
senast , vilket är en av de bidragande anledningarna till att
Ålandsbanken har satt upp sitt klimatmål.
Climate Action
Climate Action  är ett initiativ för att stötta och säkerställa att
företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen vidtar
nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen.
All utveckling, ledning och styrning av Ålandsbankens hållbarhetsarbete tar avstamp
i vår väsentlighetsanalys, våra intressenters prioriteringar, externa regelverk och
vår egen vilja att ingå i utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets-
arbetet och är aktivt engagerad i hållbarhetsfrågor. Styrelsen
fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och klimatstrategi.
Ålandsbankens vd/koncernchef ansvarar tillsammans med
koncernledningen för att förverkliga de beslut som styrelsen har
fattat om den strategiska inriktningen.
Ålandsbankens hållbarhetsteam driver det övergripande hållbar-
hetsarbetet och fungerar som ett forum för diskussioner och beslut.
Utifrån den årliga väsentlighetsanalysen och hållbarhetsstrategin
skapas en hållbarhetsplan för varje hållbarhetsområde.
ESG-kommittén sköter omvärldsbevakningen, initierar och
driver utvecklingen inom hållbara investeringar samt säkerställer
att Ålandsbankens investeringsverksamhet följer vår strategi och
ra riktlinjer för hållbara investeringar.
Kreditchefen ansvarar för att bankens kreditgivning följer de
uppsatta hållbarhetsmålen och regelverken. Avdelningen Risk
Control ansvarar för Ålandsbankens klimatrisker.
Regelverksgruppen sammanställer all omvärldsbevakning
och upprätthåller också en förteckning över de regelverk som
ska implementeras.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
 års utsläppssiror omräknade enligt samma metod som  års siror. De tidigare rapporterade , tusen ton CO
e är nu utökat till  tusen ton CO
e.
Vår klimatstrategi
Hållbarhet i Ålandsbanken
Syftet med Ålandsbankens klimatstrategi är att beskriva på vilket sätt vi successivt
och med tydliga mål ska minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO
e) som vår
verksamhet både direkt och indirekt ger upphov till.
Klimatstrategin definierar hur vi ska nå våra uppsatta klimatmål.
Vår ambition ligger i linje med Parisavtalet och de beslut som
Finland och Sverige har fattat om att nå klimatneutralitet 
respektive .
På Åland stöder våra klimatmål också det åländska initiativet
Bärkraft genom att bidra till mål nummer , Kraftigt minskad
klimatpåverkan.
Klimatstrategin omfattar Ålandsbankens tre klimatmål:
. Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp med  procent
senast , jämfört med nivån .
. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation
senast .
. Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp .
Klimatstrategin vilar på ett tredelat fundament:
Data och beräkningsmodeller. Här ligger fokus på att samla in
data samt att tillämpa dem i jämförbara beräkningsmodeller.
Tillförlitliga data är fortfarande en bristvara, i synnerhet data för
redovisningsstandarden GHG-protokollets scope . Det är ändå
viktigt att redan i ett tidigt skede tillämpa gällande standarder,
riktlinjer och principer.
Tillämpning av en kriteriestruktur. Genom att arbeta med olika
slags krav och avgränsningar kan vi säkerställa att vi når våra
mål. Ett exempel är att Ålandsbanken kan ställa krav på att de
bolag som vi investerar i, eller finansierar, har ett förankrat
klimatmål. Förutsättningarna vad gäller kriterier ser olika ut för
olika delar av Ålandsbankens verksamhet.
Målsättning och uppföljning. För att nå koncernens mål vad
gäller CO
e-utsläppen enligt GHG-protokollet ska målsättningen
brytas upp i olika steg och olika delmål, på årsbasis och längre
sikt. Uppföljningen sker kvartalsvis och målsättningar kan
justeras löpande.
Våra utsläpp
Ålandsbankens klimatstrategi täcker den del av vår verksamhet för
vilken vi räknar CO
e-utsläpp: bankens investerings- och kredit-
verksamhet, vår treasuryverksamhet och vår operativa verksamhet.
Beräkningen utgår från GHG-protokollet och baserar sig på tillgäng-
liga data inom scope ,  och delar av scope .
Koncernens utsläpp blev     ton CO
e fördelade
enligt följande:
Det här är en minskning med  procent jämfört med  års
utsläppssiffror
, vilket är ett steg i rätt riktning mot Ålandsbankens
klimatmål.
Klimatkompensation
Vi är medvetna om att vi på kort sikt inte kommer att kunna minska
alla utsläpp. Därför klimatkompenserar vi för den del av de mätbara
utsläppen som är kopplade till vår egen operativa verksamhet och
som omfattar scope  och  samt leverantörsrelaterade utsläpp från
inköp i scope  (uppströms).
Ålandsbankens CO
e-utsläpp
Ton CO
e-utsläpp Hänvisning till not
Verksamhet
Egen operativ verksamhet , H
Investeringar   , H
Kreditportföljen  , H
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbankens väsentlighetsanalys
Med hjälp av väsentlighetsanalysen kan vi identifiera områden för en hållbar utveckling.
Vi använder analysen för att utifrån FN:s globala målsättningar se på verksamheten ur
fyra ansvarsperspektiv: kreditgivning, investeringar, miljö och sociala frågor.
I väsentlighetsanalysen ingår omvärldsbevakning, identifiering
av våra intressenter och deras intressen samt identifiering av vår
påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen görs för att identi-
fiera det viktigaste vi ska fokusera på inom de områden där vår
verksamhet har en positiv eller negativ påverkan.
Klimat och miljö är ett väsentligt område där vi under  tog
ett stort steg framåt genom att fastställa vår klimatstrategi. I takt
med att kraven på transparens och extern kommunikation har ökat
vad gäller företagens hållbarhetsarbete har också Ålandsbankens
intressenter fått en mer framträdande roll i vårt hållbarhetsarbete.
Kravet på hållbara produkter ses i allt högre grad som en självklarhet
i hela produktsortimentet. Under  ska vi ytterligare fördjupa vår
intressentdialog för att få bättre inblick i vilka behov de har och vad
som driver dem i olika valsituationer.
Ålandsbankens främsta intressenter:
Kunder
Aktieägare
Skuldinvesterare
Medarbetare
Myndigheter (regelverk)
Ratinginstitut
Återförsäljare
Leverantörer
Samarbetsorganisationer
Intresseorganisationer
Media
Olika myndighetskrav och regelverk dominerar i allt högre grad
vardagen i finansbranschen. Då allt större delar av verksamheten
berörs är det av högsta prioritet för Ålandsbanken att så effektivt som
möjligt implementera de olika kraven och reglerna. Därför fortsätter vi
att utveckla våra rapporteringsprocesser och öka transparensen.
I den senaste väsentlighetsanalysen ser vi att frågor om hälsa,
välmående och ett hållbart arbetsliv får allt större betydelse för våra
medarbetare. Det är givet att Ålandsbanken i sin arbetsgivarroll
också framöver ska erbjuda de bästa tänkbara förutsättningarna
för alla medarbetare och därmed bibehålla det starka medarbetar-
och samhällsengagemanget.
Ålandsbankens påverkan är även kopplad till de exponeringar
som uppstår genom vår finansierings- och investeringsverksamhet.
 gjordes en första PRB-påverkansanalys av bankens kreditport-
följ med hjälp av analysverktyget UNEP FI Impact Analysis Tool.
Verktyget beaktar flera olika dimensioner av sociala, ekonomiska
och miljömässiga aspekter. Vår investeringsverksamhet ingick inte i
den här första analysen, men  kommer den att ingå.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Vårt bidrag till FN:s globala målsättningar
Hållbarhet i Ålandsbanken
Påverkansanalysen av Ålandsbankens kreditportfölj visade att vi genom våra produkter
och tjänster påverkar olika hållbarhetsområden både positivt och negativt.
Analysen omfattade olika utlåningsprodukter till privat- och före-
tagskunder i Sverige, Finland och på Åland. Resultatet av PRB-
påverkansanalysen av ansvarsfull kreditgivning visade att Ålands-
banken genom sin kreditgivning har en viktig samhällsutvecklande
roll. Analysen visar att vi har en positiv påverkan på FN:s globala
utvecklingsmål nummer , Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk
tillväxt, genom att vi erbjuder finansiella produkter och tjänster.
Vidare visar analysen att vi bidrar positivt till mål , Hållbara städer
och samhällen, genom att vi bland annat beviljar finansiering till
privatpersoner samt bygg- och fastighetsbolag, vilket skapar
möjligheter till boende.
Vår negativa påverkan är framför allt kopplad till klimat och miljö,
eftersom Ålandsbanken genom sina finansieringsaffärer påverkar
områden som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering.
Det här gäller främst vår finansiering av privatbostäder samt bygg-
och fastighetsbolag.
När vi under  kartlade vår påverkan på FN:s globala ut-
vecklingsmål kunde vi identifiera en väsentlig påverkan på  av
FN:s  utvecklingsmål:
Mål : Rent vatten och sanitet för alla.
Mål : Hållbar energi för alla.
Mål : Hållbar konsumtion och produktion.
Mål : Bekämpa klimatförändringarna.
Mål : Hav och marina resurser.
Mål : Ekosystem och biologisk mångfald.
Inom de här sex områdena har vi ett särskilt åtagande att begränsa
vår påverkan och genom vårt uppsatta klimatmål har vi tagit ett fast
grepp om den utmaningen.
Under  kommer det arbetet att stärkas. Vi ska formulera
vetenskapligt baserade utsläppsmål i enlighet med Science Based
Target initiative (SBTi), som erbjuder en metod för utveckling och
validering av vetenskapligt baserade klimatmål för företag. Vidare
ska vi utreda och fastställa fler målsättningar. Vår PRB påverkans-
analys kommer också att fördjupas genom att vi ska inkludera
ansvarsfulla investeringar.
Tillsammans med mål  Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk
tillväxt är ovanstående mål fortsättningsvis Ålandsbankens priorite-
rade utvecklingsmål (se not H).
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ansvarsfulla investeringar
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbanken arbetar aktivt med vad vi väljer in, respektive väljer bort, när vi investerar våra
egna och våra kunders pengar. Under  har även uträkningarna för investeringarnas
klimatavtryck utvecklats och visar nu upp utsläppssiffror för alla tre scope.
Vi har ett brett utbud av produkter och tjänster där de miljömässiga,
sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt inte-
grerade i våra investeringsprocesser. Vårt erbjudande omfattar:
Ålandsbankens fonder
Externa fonder, ETF-fonder och indexfonder
Aktier
Obligationer
Diskretionär portföljförvaltning
Konsultativa investeringslösningar
Vi granskar löpande vårt utbud. Redan  undertecknade
Ålandsbanken Fondbolag FN:s principer för ansvarsfulla Investe-
ringar (UNPRI). Alla fondbolag vars fonder vi valt att rekommendera
har undertecknat UNPRI. I slutet av  förvaltade Ålandsbanken
Fondbolag tillgångar till ett värde av  miljarder euro.
Flera metoder för att nå hållbara investeringar
I Ålandsbanken väljer vi investeringar som har goda förutsättningar
att klara sig, eller till och med vara vinnare, i den omgivning vi lever i.
Vi väljer bort kontroversiella verksamheter och sådana som har
höga hållbarhetsrisker. Vi för en aktiv dialog med befintliga och
nkbara portföljbolag om deras hållbarhetsprofil. Vår klimatstrategi
ligger också som grund för vilka bolag Ålandsbanken antingen väljer
in eller väljer bort från sina investeringar.
Under  låg fokus på att identifiera och mäta utsläppen i våra
portföljbolag. Som en del av Ålandsbankens klimatstrategi kräver vi
att bolag ska ha eller ta fram vetenskapligt baserade klimatmål.
Under året mätte vi hur många bolag som hade skrivit under
eller formulerat sin ambition att skriva under Science Based Targets
initiative (SBTi). Vid årsskiftet hade  procent av portföljbolagen
inlett processen för att ändra sin verksamhet så att den ligger i linje
med SBTi och  procent hade redan skrivit under.
Vilka vi väljer in
Vi investerar i verksamheter som har goda framgångsmöjligheter
ur ett hållbarhetsperspektiv, exempelvis företag som i sina pro-
dukter har övergått från engångsprodukter av plast till mer hållbara
och återvinningsbara material som träfiber, papper och kartong.
Ett annat exempel är företag som stöttar samhällsutvecklingen mot
ökad elektrifiering och automatisering.
Vi för en dialog med företagen för att påverka dem till att bidra
positivt till de hållbarhetsutmaningar som ligger framför oss.
Ålandsbankens klimatstrategi har också påverkat våra investeringar,
då vi bland annat prioriterar förnybara energikällor framom fossila.
Bland obligationsinvesteringar prioriterar vi fastighetsbolag som
gett ut gröna obligationer för att förbättra sin energieffektivitet.
Vilka vi väljer bort
Vi granskar halvårsvis alla produkter som ingår i Ålandsbankens
utbud, både våra egna fonder och de externa fonderna. På det
sättet säkerställer vi att alla följer de internationella konventionerna
och riktlinjerna, till exempel FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer
för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt.
Om ett företag i våra investeringsportföljer skulle bryta mot
någon av ovanstående överenskommelser i mer än två år utesluts
företaget från alla våra portföljer. Under tvåårsperioden för vi en
dialog med bolaget i fråga, där vår ambition är att få till stånd en
positiv förändring.
Våra fonder utesluter också företag som får mer än fem procent
av sin omsättning från produktion av tobak (inklusive cannabis),
kontroversiella vapen, pornografi, penningspel eller utvinning
av förbränningskol.
Under  har riktlinjerna för exkludering av företag inom
utvinning av förbränningskol blivit strängare och företagen utesluts
alltså om över fem procent av omsättningen kommer från den
här verksamheten.
Hur vi påverkar
För att nå positiva förändringar i de företag som ingår i Ålands-
bankens fondutbud för vi en aktiv dialog med dem. Glädjande nog
kan vi efter flera års diskussioner både se ett tydligt intresse från
företagen att lyssna på sina investerare och en vilja att föra samtal
om utvecklingen i fråga om hållbarhet.
Vad gäller investeringsverksamheten har Ålandsbanken
undertecknat och stöder bland annat följande internationella
överenskommelser och initiativ:
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet
Hållbara investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Fondkapital, fördelat enligt SFDR-
klassificering, artikel ,  och .
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)
FN:s Global Compact
Vi tar också del i påverkansarbetet mot myndigheter. Vi deltar
aktivt i förfrågningar och diskussioner som tillför ett värde och
förbättrar finansbranschens förhållningssätt till hållbarhetsfrågor.
I Finland sker det via branschorganisationen FA Finance Finland
och i Sverige via Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens
Förening. Ålandsbanken är också medlem i Finsif och Swesif,
Finlands och Sveriges forum för hållbara investeringar.
Vårt klimatavtryck
Sedan  har vi följt upp koldioxidintensiteten i alla av Ålands-
bankens fonder. Data på scope -nivå börjar nu bli tillgängliga för
de flesta företag som vi har investerat i. Kvaliteten på data är ännu
skiftande, men vår bedömning är att den kommer att höjas avsevärt
under de närmaste åren. Majoriteten av de företag som ingår i vårt
fondutbud har antingen redan anslutit sig till SBTi eller har tydligt
kommunicerat hur man tänker uppnå målen i Parisavtalet.
Vi analyserar löpande utvecklingen inom de enskilda företagen
och vi lägger fokus på de sektorer som i nuläget står för de största
utsläppen: tillverkningsindustrin, kraftproducenterna samt bas-
industrin. Mot bakgrund av företagens rapportering, och de initiativ
som man tagit för att minska sina utsläpp, är vår bedömning att de
här företagen kommer att visa en gradvis förbättring av sina
utsläppsdata under de kommande åren. Det är ändå troligt att
utsläppsnivåerna både för de enskilda företagen och branscherna
som helhet kommer att variera ganska mycket från år till år. Det här
beror på konjunkturläget och kapacitetsutnyttjandet i de mer
cykliska industrierna.
När vi ser på utvecklingen för aktiefonderna har koldioxid-
intensiteten inom placeringar minskat på samtliga tre scope mätt.
Totalt sett var minskningen av intensiteten  ton CO
e/investerad
miljon euro, varav den största minskningen kunde ses i scope
-utsläppen som en effekt av vårt arbete att allokera kapital mot
mer hållbara alternativ. En tydligt minskad sektor var utvinning
av mineraler.
De totala utsläppen inom investeringsverksamheten minskade
med  procent när man jämför  med omräknade jämförbara
siffror för . Se not H och H. Trots detta utgör investeringarna
den största andelen av Ålandsbankens totala utsläpp. En bidragande
orsak är att detta område har mer omfattande beräkningar.
 var täckningen större för de data som ligger till grund för
uträkningarna. Bland annat har fastighetsinvesteringarna nu
kommit med för första gången. Även flera portföljbolag har
rapporterat scope -utsläppssiffror som tidigare enbart var estimat.
Vi ser att det kommer att finnas en stor variation i utsläppssiffrorna
de kommande åren vartefter metoderna utvecklas.
Annan serviceverksamhet
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar
Hotell- och Restaurangverksamhet
Informations- och kommunikationsverksamhet
Jordbruk, skogsbruk & fiske
Kultur, nöje & fritid
Tillverkning
Transport och magasinering
Utvinning av mineral
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering
och sanering
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik
Vård och omsorg; sociala tjänster
ton CO
e
Investeringar
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ansvarsfull kreditgivning
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ansvarsfull kreditgivning är ett av Ålandsbankens fyra fokusområden i hållbarhetsstrategin.
Kreditgivningen arbetar med hållbarhet genom att trygga återbetalningsförmågan och att
hålla god etik. Den är även en viktig del i den nya klimatstrategin.
Också inom kreditgivning är hållbarhet ett ledord för Ålandsbanken.
Inom vår kreditgivning ska vi trygga kundens återbetalningsförmåga.
På det sättet kan vi säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt upplägg.
Höga räntor eller goda säkerheter kompenserar inte för en
svag återbetalningsförmåga. Som en ansvarsfull kreditgivare ska
vi skydda våra kunder mot problem kopplade till för hög skuldsätt-
ning. Ansvarsfull kreditgivning gynnar både kunden, banken och
samhället i stort.
Ansvarsfull kreditgivning är en grundsten för att säkerställa att
vi driver Ålandsbankens hållbarhetsarbete i rätt riktning och bidrar
till de globala målsättningarna.
Hållbarhetskrav
Ålandsbankens kreditgivning ska motsvara de högt ställda kraven
på god etik. Hållbarhetskraven inom kreditgivningen är ett sätt
att arbeta för mänskliga rättigheter, bättre arbetsvillkor och ett
sundare klimat.
Vi har under de senaste åren skapat oss en tydlig analys av nu-
läget för det koldioxidavtryck som vår kreditgivning ger upphov till.
Med den analysen som utgångspunkt ska vi nu vidareutveckla
arbetet med att minska vår miljöpåverkan.
Vidare vill vi ha en hög transparens kring vårt hållbarhetsarbete.
Vi strävar efter en tätare dialog med våra kunder och andra intres-
senter. Utöver det lägger vi också stort fokus på implementeringen
av myndighetskrav och regelverk.
Klimatmål och kriterier för kreditgivning
Utgångspunkten är att vi ska arbeta med utlåning till verksam-
heter som följer internationella policyer och riktlinjer för hållbar
utveckling. Om kunderna inte är tillräckligt ambitiösa i sitt hållbar-
hetsarbete kan det leda till att vi inte beviljar en kredit.
Som ett led i Ålandsbankens klimatstrategi ska vår kreditgivning
utgå från, utöver kundens återbetalningsförmåga, fyra kriterier
kopplade till miljöpåverkan:
. Våra företagskunder förväntas skriva under ett ambitionsavtal
med samma klimatmål som Ålandsbanken, det vill säga att i ett
första steg minska sina koldioxidutsläpp med  procent fram
till .
. Ålandsbanken finansierar inte verksamheter som producerar
icke förnybar energi. När banken finansierar förnybar energi,
inklusive förnybart bränsle, ska de senaste internationella
riktlinjerna för hållbarhet på området beaktas.
. Vid utlåning till företag som importerar varor från utvecklings-
länder är ett krav antingen Fairtrade-märkning eller ekologisk/
biodynamisk märkning.
. Finansiering av företag inom utsläppsintensiva branscher
begränsas till högst  procent av kreditstocken. I övrigt gäller
det första kriteriet.
Utsläpp inom vår kreditgivning
Ålandsbankens utlåning till allmänheten, som ligger till grund för
beräkningarna, uppgick vid årets slut till   miljoner euro.
Vid utsläppsberäkningen har vi inkluderat hela kreditportföljen.
Den totala mängden utsläpp via kreditgivningen uppgick 
till   (  år ) ton CO
e, vilket är drygt  ton
mindre än det omräknade basåret , då beräkningarna inleddes.
Bankens reducerade utsläpp beror främst på en förändring i
branschdistributionen av företagsutlåningen och förändringar i
utsläppsintensiteter samt en minskning i volymen bolån till följd
av överflyttningen av de svenska bolånekrediterna till hypoteks-
bolaget Borgo.
Vi beräknar att vår finansiering av företag och placeringar har
den största enskilda påverkan på bankens finansierade utsläpp
(totalt  procent av uppskattade utsläpp) i förhållande till deras
andel av kreditstocken (totalt  procent av kreditstocken).
Finansieringen av traditionellt utsläppsintensiva verksamheter
som energi, jordbruk och transport antas bidra med hög enskild
påverkan, men de här verksamheterna utgör en marginell del av
vår kreditstock.
Bankens målsättning är att minska mängden koldioxidutsläpp
med  procent från  till . Under  har följaktligen
Ålandsbankens CO
e-utsläpp utvecklats i rätt riktning i förhållande
till ett av våra klimatmål. Än är det dock lång väg kvar, men vi ser
med tillförsikt fram emot den här viktiga utmaningen. Se not H
och H för detaljerade siffror.
Treasury

Under året har treasury tagit sina första steg mot Ålandsbankens
uppsatta klimatmål. Treasury arbetar med att kontinuerligt utöka
beräkningarna och andelen verkliga utsläppsdata i stället för att
förlita sig på uppskattningar. Det sker i takt med att standardise-
rade beräkningsmodeller utvecklas och emittenter utvidgar
sin hållbarhetsrapportering.
För att skapa en tydligare anknytning till helheten strävar vi
också till att förenhetliga utsläppsrapporterna och de existerande
finansiella rapporterna. Med de här åtgärderna hoppas vi kunna
presentera en klar helhetsbild av treasurys klimatpåverkan, där vi
har identifierat de mest belastande sektorerna.
I klimatstrategin ingår också utvärdering av nya placeringar och
existerande innehav ur ett klimatperspektiv. Utvärderingen görs
med hjälp av kriterier som indikerar om emittenten har vidtagit,
eller planerar vidta, åtgärder för att minska sina utsläpp. Kriterierna
bygger på vetenskapliga målsättningar, till exempel SBTi, eller på
olika initiativ som till exempel nettonoll utsläppsmål.
Vidare använder vi uppgifter om emittentens CO
e-intensitet
som stöd i vår beslutsprocess. För nya placeringar har kriterierna
tagits i bruk under , medan existerande innehav har en över-
gångsperiod på tre år innan något av kriterierna ska vara uppfyllda.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
 
Ålandsbankens treasuryavdelning bidrar ytterligare till att främja
en långsiktig hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna
obligationer i enlighet med Ålandsbankens gröna ramverk.
Det gröna ramverket omfattar finansiering av förnybar energi,
mer specifikt vind- och solkraft, samt gröna byggnader med en
bättre energiprestanda än vad som krävs enligt nationella bygg-
regler. Det oberoende forskningsinstitutet Cicero Shades of Green
har granskat ramverket ur ett klimat- och miljöriskperspektiv och
gjort en bedömning av ramverkets ambitioner för övergången till
ett mer koldioxidsnålt samhälle.Det gröna ramverket har erhållit
betyget medelgrönt.
Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående grönt T-instrument
(supplementärkapital) på  miljoner kronor, för vilket treasury
upprätthåller ett grönt tillgångsregister. Från och med  kommer
treasury att publicera en årlig miljökonsekvensrapport som redogör
för vilka gröna projekt det gröna instrumentet har finansierat samt
mängden inbesparade CO
e-utsläpp som finansieringen har gett
upphov till. De inbesparade utsläppen beräknas mot ett basscenario
med konventionell energiförsörjning för förnybara energiprojekt
och en energiprestanda som krävs av nationella byggregler för
gröna byggnader. Rapporten finns tillgänglig på Ålandsbanken
webbplats från februari .
 
Treasury utvärderar sin påverkan på miljö och klimat genom att
beräkna koldioxidutsläpp för treasuryportföljen.
Treasuryportföljen uppgick till   miljoner euro per den 
december . De totala CO
e-utsläppen uppgick till   ton.
Utsläppsberäkningarna baserar sig på GHG-protokollets standard
och omfattar scope , scope  och scope . Utsläppsdata har samlats
in från offentliga datakällor. Utsläppsdata saknas för  procent av
portföljen, och för den delen görs uppskattningarna med hjälp av
sektordata eller jämförbara emittenter.
 procent av treasuryportföljen står för  procent av de totala
utsläppen. Till de mest belastande innehaven hör tillverknings- och
energisektorns företagsobligationer och säkerställda obligationer.
Under  har Treasury minskat utsläppen med  procent
jämfört med basåret . Minskning av utsläppen har åstadkom-
mits främst genom avyttrande av utsläppsintensiva företagsobliga-
tioner och obligationer av finansiella institut där det förefallit
ekonomiskt lämpligt. Sedan november  tillämpar Treasury
olika utsläppsrelaterade kriterier på nya placeringar för att säker-
ställa att treasuryportföljens utsläpp minskar i den takt som
krävs för att uppnå Ålandsbankens klimatmål.
Bostad
Placeringskrediter
Övrigt
Annan serviceverksamhet
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar
Hotell- och Restaurangverksamhet
Informations- och kommunikationsverksamhet
Jordbruk, skogsbruk & fiske
Kultur, nöje & fritid
Näringsverksamhet privatperson
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring
Tillverkning
Transport och magasinering
Utbildning
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering
och sanering
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik
Vård och omsorg; sociala tjänster
ton CO
e
Kreditportföljen
Byggverksamhet
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Oentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
Tillverkning
Transport och magasinering
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster
Verksamhet vid internationella organisa-
tioner, utländska ambassader o.d.
ton CO
e
Treasury
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Socialt ansvar är ett viktigt område inom hållbarhet och även ett av de fyra fokusområdena
inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi. Det sociala ansvaret är brett och sträcker sig från
våra medarbetare till vårt lokala samhällsengagemang.
Inkludering, mångfald och jämställdhet
Genom vårt arbete för jämställdhet och mångfald i Ålandsbanken
vill vi skapa en kultur där olikheter är vår styrka, vilket också bidrar
till att vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Alla anställda ska ha
samma möjligheter till en framgångsrik karriär inom koncernen,
oberoende av till exempel kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning,
religion eller funktionsnedsättningar.
I vår handlingsplan för jämställdhet och mångfald lägger vi
särskild vikt vid att:
Alla medarbetare ska ha lika rättigheter och möjligheter i fråga
om arbete och utvecklingsmöjligheter.
Både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper ska till-
varatas och finnas representerade inom alla områden, roller
och positioner i vår verksamhet.
Ingen ska känna sig trakasserad, kränkt eller mobbad på
arbetsplatsen. Trakasserier eller mobbing är oacceptabelt
och bekämpas aktivt.
Löneskillnader på grund av kön ska inte förekomma. Inte heller
andra anställningsvillkor ska vara olika på grund av kön. Lön och
ersättningar ska bestämmas på sakliga grunder.
Arbetsförhållanden, löner, förmåner och andra anställnings-
villkor ska utformas så att alla anställda har samma möjlighet
att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap.
Det är viktigt att våra rekryteringsprocesser och val av kandi-
dater sker så objektivt som möjligt. Därför jobbar vi aktivt med
kompetensbaserad rekrytering genom hela processen.
För att säkerställa att vårt arbete fungerar i praktiken mäter
vi jämställdhet och mångfald med ett eget index i våra med-
arbetarundersökningar.
Kompetensutveckling
För att förbli konkurrenskraftiga på marknaden är rätt kompetens
och kompetensutveckling en strategisk fråga och en långsiktig
investering för koncernen. Vi har en stark tro på att våra medarbetares
ständiga utveckling är avgörande för vår framgång och konkurrens-
kraft. Därför satsar vi kontinuerligt på kompetenshöjande insatser
enligt modellen --, där  procent av medarbetarens ut-
veckling sker i det dagliga arbetet,  procent sker i samarbete
med kollegor, till exempel genom coachning och mentorskap,
och  procent utgörs av mer formella utbildningar.
Vi mäter antalet timmar som medarbetarna har deltagit i interna
och externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningsinsatserna
grundar sig på en utbildningsplan uppbyggd i olika kategorier, vilka
också är grunden för vår rapportering och våra nyckeltal kopplade
till kompetens. (Se not H Medarbetare och personal. )
Andra viktiga kompetenshöjande insatser är introduktionen av
alla nyanställda som inleds redan innan första arbetsdagen. Intro-
duktionen följs upp med inskolning på den egna avdelningen och de
gemensamma introduktionstillfällena under de första månaderna.
I regelbundna prestations- och utvecklingssamtal mellan ledare
och medarbetare definieras sedan de individuella behoven
av kompetensutveckling.
Vi har ett stort fokus på att utöka hållbarhetskompetensen bland
våra medarbetare och därför ordnar vi en obligatorisk utbildning i
hållbarhet för alla.
Hälsa, välmående och engagemang
Ålandsbanken värnar om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö och
ett högt engagemang bland alla medarbetare. Under året har vi
utfört kontinuerliga mätningar av medarbetarnas välmående och
engagemang med hjälp av modellerna Temperatur och eNPS.
Resultatet av mätningarna följs upp och analyseras så att vi kan se
trender över tid. Vår långsiktiga målsättning är att nå en engage-
mangsnivå som ligger över branschindex. (Se not H Medarbetare
och personal.)
Ålandsbankens systematiska arbetsmiljöarbete innebär att vi
undersöker, mäter, åtgärdar och följer upp resultaten inom den
psykiska och fysiska arbetsmiljön. Inom ramen för arbetet görs en
riskbedömning två gånger per år. Vi följer trendutvecklingen och
skapar handlingsplaner för åtgärder. Under  har vi utarbetat en
gemensam arbetsmiljöagenda för den finska och svenska verksam-
heten och hållit gemensamma diskussioner kring identifierade
arbetsmiljörisker.
I pandemins efterdyningar har vi lagt extra fokus på aktiviteter
som upprätthåller och utvecklar fysiskt och psykiskt välmående.
Bland annat har medarbetarna erbjudits olika insatser, som till
exempel företagshälsovård och föreläsningar inom stress och
stresshantering. De här insatserna har också utmynnat i material
som olika arbetsgrupper kan fördjupa sig i under workshoppar.
Som tack för alla fina insatser under  belönades med-
arbetarna under  med ett förhöjt friskvårdsbidrag. En annan
uppskattad personalförmån är cykelförmånen för anställda på Åland
och i Finland. Cykelförmånen är ett miljövänligt alternativ till bil och
kollektivtrafik. På huvudkontoret i Mariehamn finns ett personal-
gym, där träningsintresserade medarbetare under året har erbjudit
sina kollegor kostnadsfria Personal Trainer-pass.
Under  lanserades ett aktiesparprogram för alla anställda
inom koncernen. Det ettåriga aktiesparprogrammet inleddes i juli
och  procent av medarbetarna valde att delta. Målsättningen
med programmet är att ytterligare stärka personalens motivation,
delaktighet och långsiktiga koppling till Ålandsbanken.
Ledarskap
Inom hela koncernen ser vi ledarskap som ett strategiskt viktigt
område för att nå målsättningen kring medarbetarengagemang och
välmående. Därför följer vi löpande med resultaten från vårt ledar-
skapsindex. (Se not H Medarbetare och personal.)
Socialt ansvar
Hållbarhet i Ålandsbanken
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
För att stärka ledarskapet ges våra chefer löpande information,
utbildning och stöd. Under året har alla chefer genomgått ett ledar-
skapsprogram i sex delar. Målet är att uppmuntra till ett ledarskap
som fokuserar på delaktighet, meningsfullhet och utveckling.
På våra årliga ledarforum har vi bland annat fokuserat på frågor
om kultur och värderingar och det är teman som vi vill arbeta
vidare med under de kommande åren.
Samhällsengagemang
Ålandsbanken är en aktiv aktör i näringslivet och vi har ett brett
samhällsengagemang, framför allt i det åländska samhället.
I december ordnade Ålandsbankens personal i samarbete med
Ukrainahjälpen och Röda Korset på Åland en julklappsinsamling för
ukrainska flyktingbarn och planen är att vi årligen ska genomföra
minst tre liknande insatser.
På Åland är vi en stor arbetsgivare. Därför har vi ett samhälls-
ansvar att tillhandahålla intressanta och utvecklande arbetsmöjlig-
heter som gör att det åländska samhället upprätthåller en hög
attraktionskraft. Vi vill erbjuda arbete till både nyutexaminerade
och personer med längre yrkeserfarenhet. Vi har byggt upp flera
olika slags samarbeten med skolor på Åland, både på högskolenivå
och med andra aktörer, till exempel språkutbildningar.
Etiskt uppträdande
Ett etiskt förhållningsätt och uppförande är avgörande för koncer-
nens verksamheter. Vi jobbar löpande med att säkerställa att
medarbetarna håller en hög etisk nivå i sitt arbete och att vi alla
följer lagar, regler och god sed på den finansiella marknaden.
Vår uppförandekod och våra värderingar är ett uttryck för ett
gemensamt förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten och
utgöra en stabil grund i det dagliga arbetet. Vi säkerställer detta
genom olika former av kompetensutveckling och uppföljningar.
Våra medarbetare genomgår obligatoriska utbildningar varje år.
Vi följer de licenskrav för finansbranschen som finns i Sverige
och Finland.
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
På grund av Ålands geografiska placering i Östersjön har det alltid fallit
sig naturligt för Ålandsbanken att ägna sig åt miljöfrågor.
Satsningar som Östersjöprojektet, Östersjökortet och Åland Index
Solutions har hjälpt oss sprida miljömedvetenhet till våra kunder.
Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag vi ger till Östersjön
har konkret klimatpåverkan. Under  jobbade vi med att öka vår
förståelse för vilken påverkan vår egen operativa verksamhet har på
till exempel vatten, biodiversitet och ekosystem.
För att utveckla vårt miljöarbete och nå Ålandsbankens miljömål
vet vi att det är avgörande att våra medarbetare löpande tar del av
kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor.
Utsläpp som vi själva ger upphov till
Under  fokuserade Ålandsbanken på det fortsatta arbetet
med utsläppsberäkningarna enligt GHG-protokollet. Metoden vi
använder för att beräkna våra CO
e-utsläpp bygger på att Åland
Index appliceras på kostnaderna för den egna verksamheten.
I linje med GHG-protokollet redovisar vi utsläppen i tre scope:
Ålandsbankens operativa verksamhet ingår i scope  och dit räknas
de egna och leasade tjänstebilarna och deras drivmedel. I scope 
ingår vår energiförbrukning och i scope  (uppströms) ingår leve-
rantörsrelaterade utsläpp från våra inköp.
Ålandsbankens utsläpp för den egna operativa verksamheten
 blev , ton CO
e. Det är en ökning på , ton jämfört
med  (, ton CO
e omräknat under året från tidigare beräk-
nade , ton CO
e), och beror till största delen på ökade utsläpp
från affärsresor.
Antalet tjänstebilar som Ålandsbanken brukar är mycket litet och
den el vi köper in är sedan hösten  till  procent miljöcertifie-
rad el. Följaktligen utgör scope  och  en liten del av våra totala
utsläpp. Scope  uppströms, där våra egna inköp ingår, är den del av
vår verksamhet där vi ser den största mängden utsläpp. I den här
kategorin utgör våra affärsresor en betydande post. Efter pandemi-
årens restriktioner har resorna igen ökat. Värdet av att träffas
personligen har betytt ett uppsving i fråga om antalet resor, vilket
å andra sidan har haft en negativ påverkan på vår ambition att
minska koldioxidutsläppen från resorna.
Inom vår energiförbrukning ser vi en tydlig förbättring. Under
 ökade andelen miljöcertifierad el från ett genomsnitt på
 procent under  till  procent för . I slutet av året var
andelen miljöcertifierad el  procent.
Klimatkompensation
 klimatkompenserade vi för de CO
e-utsläpp som ingår i scope
 och  och de mätbara leverantörsrelaterade utsläppen i scope 
(uppströms). Ålandsbankens kompensationsportfölj består till
 procent av projekt som minskar och lagrar växthusgaser.
Återstående  procent utgörs av innovationsprojekt, till exempel
teknik för att fånga in och lagra koldioxid.
Hållbarhet i Ålandsbanken
Miljöansvar
Utsläpp från ägda eller
kontrollerade resurser
Energirelaterade utsläpp
Inköp av varor och tjänster
Kapitalvaror
Transport och distribution
Avfall som genereras av
egna verksamheten
Aärsresor
Leasadetillgångar
ton CO
e
Utsläpp från den egna verksamheten
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Aärsetik, brottsbekämpning och informationssäkerhet
Hållbarhet i Ålandsbanken
Ålandsbankens verksamhet håller en hög affärsetisk nivå. Utöver lagar och förordningar
följer vi också våra egna policyer och riktlinjer. I våra riktlinjer formuleras ett gemensamt
förhållningssätt till etiskt uppförande, som är grunden för hela vår verksamhet.
Vi förebygger och vidtar åtgärder för att aktivt motverka att Ålands-
banken utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terrorism, bedrä-
geri eller korruption. Det här arbetet är viktigt för att vi ska kunna
ta vårt sociala ansvar och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.
Att skydda information om våra kunder och banken är viktiga
åtgärder för att motverka alla former av finansiell kriminalitet.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Tack vare att vi har ett internt regelverk kan vi motverka, förhindra
och minska risken för att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt
och finansiering av terrorism. Ålandsbanken följer internationella
och nationella sanktionsbeslut. Vi förhindrar att finansiella medel
förmedlas till eller görs tillgängliga för personer eller organisationer
som står på en sanktionslista.
Mutor och korruption
Vårt arbete med att identifiera, bekämpa och motverka mutor
och korruption inom Ålandsbanken stöds av ett internt regelverk.
Vi följer branschgemensamma rekommendationer. Vi följer vårt
eget regelverk vad gäller representation, sponsring och gåvor.
Mutor och korruption är givetvis kriminella handlingar, men vårt
förebyggande arbete mot mutor och korruption är i flera fall också
en förtroendefråga. Som en aktör i bank- och finansbranschen
förvaltar vi ett särskilt förtroende från allmänheten.
Informationssäkerhet
Vi arbetar kontinuerligt för att bekämpa cyberhot och öka med-
vetenheten hos medarbetarna. Ålandsbankens informationssäker-
hetschef erbjuder medarbetare och systemägare stöd och råd i
säkerhetsfrågor. Utöver våra egna regelverk följer vi Finansinspek-
tionens regler. Revisionsföretaget KPMG utför varje år en IT-revision
av Ålandsbankens system.
Exempel på bankens arbete inom informationssäkerhet är de
regelbundna penetrationstester som görs på alla digitala tjänster
som vi erbjuder våra kunder. I all nyutveckling ingår också penetra-
tionstester när det handlar om utveckling av säkerhetskomponenter.
Ålandsbanken följer också ett internt regelverk för hur vi
behandlar personuppgifter med god säkerhetsnivå. Dessutom har
vi processer på plats för att förhindra tillträde och obehörig använd-
ning av både personuppgifter och den utrustning som används
för behandlingen.
Visselblåsning
Vi arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga överträdelser
av interna och externa regelverk eller missförhållanden i verksam-
heten. På det sättet kan vi följa goda bolagsstyrningsprinciper och
upprätthålla en hög affärsetisk standard. Som en del av det arbetet
använder vi ett internt rapporteringssystem för att uppmärksamma
oegentligheter. För att alla våra medarbetare ska känna sig trygga
med vårt visselblåsarsystem skyddas användarens identitet, vilket
minimerar risken för eventuella påföljder.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Det finns ett flertal regelverk som påverkar Ålandsbankens verksamhet samt rapportering inom
hållbarhetsområdet. Dessa regelverk utgör en bas för oss att stå på i rapporteringen. Här nedan
beskrivs de tre främsta, taxonomiförordningen, SFDR-förordningen samt CSRD-direktivet.
Taxonomiförordningen
EU:s taxonomiförordning är ett verktyg för att klassificera vilka
ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och på så
sätt hjälpa investerare att identifiera, jämföra och styra kapital mot
hållbara investeringar.
Taxonomiförordningen består av sex miljömål:
. Begränsning av klimatförändringar
. Anpassning till klimaträndringar
. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
. Omställning till cirkulär ekonomi
. Förebyggande och begränsning av föroreningar
. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Rapporteringsskyldigheten för de två första miljömålen trädde
i kraft . Rapporteringen för de fyra övriga målen kommer
successivt att implementeras.
Under  fortsatte vi utveckla den underliggande datakvalite-
ten för att kunna möta framtida rapporteringskrav inom taxonomi-
förordningen och andra hållbarhetsrelaterade regelverk. Se not H
för rapportering .
SFDR-förordningen
SFDR-förordningen är EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar. Syftet är att skapa en standard för hur finansbran-
schen presenterar hållbarhetsinformation om sina produkter.
Under  publicerade vi hållbarhetsinformation om våra fonder
och modellportföljer samt en så kallad PAI-redogörelse (Principle
Adverse Impact), som visar hur vi i investeringsbeslut beaktar
huvudsakligen negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.
I linje med ändringar i MiFID -direktivet har vi också inlett
arbetet med att be om kundernas hållbarhetspreferenser i sam-
band med investeringsrådgivning. Genom att våra kunder framöver
utgår från sina hållbarhetspreferenser i investeringsbeslut uppnås
delvis EU-målsättningen att kapital i högre grad ska riktas mot
hållbara investeringar.
CSRD-direktivet
Ålandsbanken inledde  ett prioriterat projekt för det nya direk-
tivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som efter
nationell implementering ska tillämpas från och med .
Det centrala i både CSRD och den nya standarden för hållbar-
hetsredovisning ESRS är den dubbla väsentlighetsanalysen, i vilken
både en påverkansanalys och en finansiell riskanalys ingår.
Vad EU:s regelverk innebär för oss
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Hållbarhet i Ålandsbanken
Styrning och hantering av klimatrelaterade risker
Klimatförändringarna ger upphov till både fysiska risker och omställningsrisker. Exempel på
fysiska risker är extremväder som kan förhindra våra medarbetare från att ta sig till arbets-
platsen eller drabba Ålandsbankens leverantörer.
Hur Ålandsbanken hanterar klimatrisker
Omställningsriskerna är förknippade med den omfattande struktur-
förändringen i det ekonomiska systemet då samhällen ställer om till
en koldioxidneutral ekonomi. Den här förändringen påverkar inte
bara oss, utan hela den finansiella sektorn. De ESG-krav som ställs
på banker genom olika regelverk utvecklas också i snabb takt och
ökar i omfattning.
Sammantaget kräver de här faktorerna att vi analyserar vilken
inverkan klimatförändringen kan ha på Ålandsbankens verksamhet,
både på kort och lång sikt. Vi måste ha klarhet i vilka slags processer
som behövs för att hantera de risker vi identifierar.
Vi ser att klimatriskerna påverkar oss inom alla de områden för
vilka vi redan har riskhanteringsprocesser. Vår strategi är därför att
på sikt integrera klimatriskerna som en naturlig del inom de riskom-
råden som vi redan idag arbetar med. Inledningsvis vill vi ändå hålla
klimatriskerna som ett separat område. Då säkerställer vi att vi ger
klimatriskerna den prioritet och synlighet som krävs för att påskynda
arbetet som behöver göras, för att sedan kunna integrera klimat-
riskerna i våra existerande processer.
Vår exponering mot klimatrisker
Genom vår egen operativa verksamhet är vi direkt exponerade mot
klimatrisker. Indirekt är vi det genom de kunder vi finansierar. I vår
utlåningsverksamhet är riskerna förknippade med de geografiska
områden och sektorer som våra krediter är spridda över. Genom
utlåningen till hushåll ser vi framför allt exponering mot omställ-
ningsrisker som är relaterade till bostäders energieffektivitet och
fysiska risker, som till exempel översvämningar.
I vår företagskreditportfölj ligger exponeringen mot klimatrisker
främst i de sektorer som vi lånar ut till, där vi över lag har en relativt
låg exponering mot klassiskt koldioxidintensiva sektorer som energi,
transport och jordbruk. Vi ser däremot en exponering mot omställ-
ningsrisker i vår utlåning inom fastighetssektorn och den finansiella
sektorn, där riskerna utgörs av kraven på ökad energieffektivitet och
risken för strandade tillgångar.
Vidare måste vi ta i beaktande de klimatrelaterade risker som vår
egen operativa verksamhet står inför. Som tidigare nämnts är akuta
fysiska risker till exempel extrema eller oförutsedda väderhändelser.
De kan leda till skada på Ålandsbankens fastigheter eller annan
egendom, påverka leverantörer eller deras underleverantörer och
de anställdas möjlighet att utföra sitt arbete. De här riskerna kan
störa eller orsaka avbrott i vår verksamhet. Man måste också beakta
ryktesrisken utifrån allmänhetens förväntningar på Ålandsbanken
gällande hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker.
Utvecklingsfas
Ålandsbankens arbete med hantering av klimatrelaterade risker
befinner sig i en utvecklingsfas. Faktorer som driver på oss är till
exempel utvecklingen av den finansiella sektorns konsekvenshante-
ring av klimatförändringarna och de regelverk som introduceras.
I takt med att Ålandsbanken minskar sin exponering mot koldioxid-
intensiva branscher, minskar också vår exponering från omställ-
ningsrisker när dessa branscher ställer om mot minskade utsläpp.
Under  tar vi avstamp i det inledande arbetet som gjorts
med att identifiera klimatrelaterade risker och därifrån inleds
utvecklingen av metoder för att mäta och rapportera de riskerna.
Som de flesta aktörer inom den finansiella sektorn har också
Ålandsbanken behov av att utveckla och få tillgång till mera om-
fattande data. Det är ett område där vi räknar med att ta stora steg
framåt under de kommande åren och parallellt kunna införa mer
precisa mätningsmetoder.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Foto: Anton Sucksdor
Styrelsens verksamhetsberättelse
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Makroge
Året  kommer sannolikt att gå till historien
som ett av de mer dramatiska åren i modern tid.
Efter att pandemin efter två år börjat släppa sitt
grepp om Finland och Sverige inledde Ryssland
den  februari ett fullskaligt invasionskrig mot
sitt grannland Ukraina. Den förändrade säker-
hetssituationen i Europa har åtföljts av kraftigt
stigande energipriser samt en inflationschock.
Både Europeiska centralbanken och Sveriges
riksbank höjde under året styrräntan med
sammanlagt , procentenheter och båda
har aviserat ytterligare räntehöjningar för att
bekämpa inflationen. Ålandsbanken har en
betydande positiv räntenettokänslighet vid
stigande korta marknadsräntor.

, 
 
Euribor  mån. , ,
Euribor  mån. , ,
Stibor  mån. , ,
Under året sjönk aktiekurserna på Helsingfors-
börsen (OMXHPI) med  procent, medan
aktiekurserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI)
sjönk med  procent.
Värdet på den svenska kronan i förhållande
till euron var under året i genomsnitt  procent
lägre än föregående år och vid årsskiftet  pro-
cent lägre än föregående år. Vid omräkning av
resultatet från bankens svenska verksamhet till
euro har genomsnittskursen för perioden
använts, medan balansräkningen har omräknats
till kursen på balansdagen.
Viktiga händelser
POP Banken valde Ålandsbankens dotterbolag
Crosskey som sin centrala banksystempartner.
Den  januari  tecknade POP Banken ett
samarbetsavtal med Crosskey om förnyelse
av dess kärnbankssystem. POP Banken räknar
med att införa det nya kärnbankssystemet
under .
Den  februari  överlät Ålandsbanken
merparten av sina svenska bolån och därtill
hörande emitterade säkerställda obligationer till
hypoteksbolaget Borgo AB, där Ålandsbankens
ägande uppgår till  procent. Nominellt belopp
för den bolåneportfölj som överläts var ,
miljarder kronor. Nominellt belopp på emitte-
rade säkerställda obligationer, som nu har
Borgo som emittent, var , miljarder kronor.
Transaktionen gav en positiv engångseffekt i
Ålandsbankens resultaträkning om , miljoner
euro. Samtidigt innebar den en mindre utlå-
ningsportfölj i Ålandsbankens egen balansräk-
ning och därmed lägre löpande räntenetto.
Ålandsbanken erhåller i stället distributions-
ersättning för förmedlade lån samt plattforms-
intäkter för att upprätthålla olika tjänster till
Borgo. ICA Banken och Söderberg & Partners
fortsatte dock att använda Ålandsbankens
balansräkning för vissa typer av nya bolån, som
kommer att överlåtas till Borgo under .
På bolagsstämman den  mars 
beslöts att i dividend för verksamhetsåret 
utbetala 2,0 0 euro per aktie (, euro i ordinarie
dividend samt , euro i tilläggsdividend).
Bolagsstämman beslöt vidare att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om förvärv av högst
  Ålandsbanken B-aktier, vilket mot-
svarar ungefär  procent av samtliga aktier i
bolaget och ungefär  procent av samtliga
B-aktier i bolaget.
På bolagsstämman valdes Mirel Leino-Haltia
till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna
Nils Lampi, Christoffer Taxell, Åsa Ceder, Anders
Å. Karlsson, Ulrika Valassi och Anders Wiklöf
omvaldes. Vid styrelsens konstituerande möte
samma dag valdes Nils Lampi till ordförande
och Christoffer Taxell till vice ordförande.
Ålandsbanken återköpte och makulerade
 B-aktier för , miljoner euro under året.
Dessutom nyemitterades   B-aktier till följd
av bankens åtagande inom ramen för persona-
lens incitamentsprogram.
Ett nytt aktiesparprogram lanserades
för samtliga anställda inom koncernen. De
anställda kan spara maximalt fem procent av
sin månadslön för att vid de halvårsvisa riktade
emissionerna teckna B-aktier. Sparperioden
inleddes i juli  och programmet är ettårigt.
Tre år efter respektive emission utdelar
Ålandsbanken en gratis matchningsaktie för
varje aktie som förvärvats i de riktade emissio-
nerna till de som deltagit i emissionerna och
Styrelsens verksamhetsberättelse
0
3
6
9
12
20222021202020192018
SEK/EUR genomsnittskurs
–1,0
–0,5
0,0
0,5
1,0
20222021202020192018
Euribor/Stibor  mån genomsnitt
Procent
Euribor Stibor
–30
–15
0
15
30
20222021202020192018
Helsingfors- och Stockholmsbörsen
Procent
OMXHPI OMXSPI
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
som fortsättningsvis är anställda inom koncer-
nen samt har de emitterade aktierna i sin ägo.
De anställda erbjuds att teckna B-aktien till
en kurs som understiger medelkursen för
kalendermånaden innan respektive emission
med  procent.
Vid anmälningstidens slut hade  procent
av medarbetarna i koncernen anmält sig till
aktiesparprogrammet. Sparbeloppet för de som
anmält sig till programmet är cirka , miljoner
euro, vilket skulle motsvara cirka 
B-aktier utgående från medelkursen för dec-
ember  inklusive en rabatt om  procent.
Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka
  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier
som kan tillkomma personalen inom ramen
för aktiesparprogrammet är cirka  .
I november  tecknade Ålandsbanken
Fondbolag en avsiktsförklaring med energi-
företaget OX om att utveckla havsbaserad
vindkraft söder om Åland. Samarbetet utökades
i maj  till att omfatta ytterligare ett projekt
norr om Åland. I september tecknades ett
bindande avtal mellan parterna. I och med att
arbetet med analys och miljökonsekvensbe-
dömning har påbörjats inkluderas projektet i
OX:s utvecklingsportfölj. Projekten, som
benämns Noatun Syd och Noatun Nord, drivs
via två samägda bolag där OX är utvecklare
och Ålandsbanken Fondbolag är en långsiktig
delägare via sina fonder. Noatunprojekten
omfattar förutom havsbaserade vindkrafts-
parker inom den åländska havszonen även
en nätlösning för distribution av el till Åland,
Sverige, Finland och Estland.
Resultat
Rörelseresultatet minskade med , miljoner
euro eller  procent till , miljoner (,).
Cirka , miljoner euro av periodens rörelse-
resultat var hänförligt till poster av icke-åter-
kommande natur jämfört med cirka , miljoner
euro föregående år.
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna
minskade med , miljoner euro eller  procent
till , miljoner euro (,).
Avkastningen på eget kapital minskade till
, procent (,).
Intäkterna ökade med , miljoner euro eller
 procent till , miljoner euro (,). Kärn-
intäkterna i form av räntenetto, provisionsnetto
och IT-intäkter ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner euro (,).
Räntenettot ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner euro (,).
Högre räntemarginal, när marknadsräntor gått
från att vara negativa till att vara positiva, kom-
penserade för lägre utlåningsvolym. Den lägre
utlåningsvolymen berodde på att Ålands-
banken den  februari överlät merparten av
sina svenska bolån till Borgo.
Provisionsnettot minskade med , miljoner
euro eller  procent till , miljoner euro (,).
Intäkterna från kapitalförvaltningsaffären var
lägre medan intäkterna från distribuerade bolån
samt plattformsintäkterna för förvaltade bolån
bidrog till högre provisionsintäkter.
IT-intäkterna minskade med , miljoner
euro eller  procent till , miljoner euro (,).
Minskningen kom huvudsakligen från lägre
projektintäkter.
Övriga intäkter, inklusive nettoresultat
finansiella poster, ökade med , miljoner euro
eller  procent till , miljoner euro (,),
huvudsakligen tack vare en realisationsvinst om
, miljoner euro från överlåtelsen av merparten
av de svenska bolånen. Realisationsvinster från
likviditetsportföljen bidrog också till de ökade
övriga intäkterna.  ingick bland annat posi-
tiva engångsintäkter kopplade till intresseföretag
och försäljning av immateriella rättigheter.
Kostnaderna ökade med , miljoner euro
eller  procent och uppgick till , miljoner
euro (,). Högre personal-, lokal-, konsult-
och resekostnader var tillsammans med en
väsentligt högre stabilitetsavgift till Resolutions-
fonden i Finland huvudorsakerna. Dessutom
minskade tillverkning för eget bruk. Bland lokal-
och fastighetskostnader fanns kostnader om
, miljoner euro för nytt kontor i Helsingfors.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar,
netto, uppgick till , miljoner euro (,), mot-
svarande en kreditförlustnivå om , procent
(,). Nedskrivningarna berodde huvudsakligen
på ett fåtal enskilda krediter. På grund av lägre
risk för kommande kreditförluster kopplat till
coronapandemin har hela den tidigare corona-
reserven lösts upp under året.
Skattekostnaden uppgick till , miljoner
euro (,), motsvarande en effektiv skattesats
på , procent (,).
Rörelsesegment
Koncernens minskning av rörelseresultatet för
helåret med , miljoner euro till , miljoner
euro fördelas enligt följande:
0
20
40
60
80
20222021202020192018
Provisionsnetto
miljoner euro
0
30
60
90
120
150
20222021202020192018
Kostnader
miljoner euro
Räntenetto
miljoner euro
0
20
40
60
80
20222021202020192018
0
10
20
30
40
50
20222021202020192018
Resultat hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Private Banking –3,4
(högre nedskrivningsreserveringar)
Premium Banking ,
(såld bolåneportfölj, högre räntenetto)
IT –1,3
(lägre projektintäkter)
Koncernfunktioner och elimineringar –,
(engångseffekter)
Aärsvolymer
Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning
minskade med   miljoner euro eller 
procent från årsskiftet, trots fortsatt starka
nettoinflöden från kunder, och uppgick till
 miljoner euro ( ). Minskningen
berodde på en negativ marknadseffekt.
Inlåning från allmänheten ökade med 
miljoner euro eller  procent från årsskiftet
och uppgick till   miljoner euro ( ).
Utlåning till allmänheten minskade med
 miljoner euro eller  procent från årsskiftet
och uppgick till   miljoner euro ( ).
Den överlåtna svenska bolåneportföljen var för-
klaringen till denna stora förändring. Underlig-
gande växte utlåningen med  miljoner euro.
Från och med  redovisar Ålandsbanken
en ny affärsvolym i form av förvaltade bolån.
Per den  december  uppgick förvaltade
bolån till   miljoner euro. Affärsvolymen
genererar löpande provisions- och IT-intäkter.
Balansomslutning och åtaganden
utanför balansräkningen
Balansomslutningen minskade under året med
 miljoner euro eller  procent till   miljo-
ner euro (). Minskningen förklaras i huvud-
sak av den svenska bolåneportfölj och därtill
hörande säkerställda obligationer som överläts
till Borgo AB. Åtaganden utanför balansräk-
ningen ökade med  miljoner euro eller
 procent till   miljoner euro ( ).
Ökningen avsåg huvudsakligen kreditlöften.
Kreditkvalitet
Utlåning till privatpersoner utgjorde  procent
av kreditportföljen, varav bostadslån svarade
för  procent. Värdepapperskrediter med
säkerhet i marknadsnoterade värdepapper
utgjorde det näst största kreditslaget till privat-
personer. Historiskt har Ålandsbanken inte haft
några väsentliga kreditförluster i detta kredit-
segment. Företagsportföljen har stort släktskap
med privatportföljen eftersom många av före-
tagen ägs av kunder som även privat är Private
Banking-kunder.
Ålandsbanken hade , miljoner euro i
nedskrivningsreserveringar per den  decem-
ber  (, den  december ), fördelat
på , miljoner euro i stadie  (,), , miljoner
euro i stadie  (,) och , miljoner euro i
stadie  (,). Stadie -krediter som andel av
utlåning till allmänheten brutto uppgick till ,
procent (,). Reserveringsgraden för stadie
-krediter uppgick till  procent (). Merpar-
ten av dessa krediter har goda säkerheter.
Av Ålandsbankens nedskrivningsreserve-
ringar i stadie  avser , miljoner euro ett fall
i Sverige som orsakats av kreditbedrägeri och
där kunderna är dömda till fängelsestraff för
detta brott. Ålandsbanken har vederbörlig
brottsförsäkring och har anmält skadan till
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
20222021202020192018
Balansomslutning
miljoner euro
Resultat hänförligt till aktieägarna per segment
miljoner euro
–5
0
5
10
15
20
25
Koncernfunktioner
och elimineringar
ITPremium BankingPrivate Banking
   
Nedskrivningar, miljoner euro
Kreditförlustnivå, 
0
1
2
3
4
5
6
20222021202020192018
0,00
0,04
0,08
0,11
0,15
Nedskrivningar och kreditförlustnivå
miljoner euro
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20222021202020192018
Utlåning
miljoner euro
0
250
500
750
1 000
1 250
1 500
20222021202020182018
Säkerställda obligationer
miljoner euro
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20222021202020192018
Inlåning
miljoner euro
0
50
100
150
200
250
300
350
20222021202020192018
Eget kapital
hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
försäkringsbolaget. Försäkringsbolagets skade-
utredning är inte avslutad.
Ålandsbanken har ingen direkt exponering
mot Ukraina, Belarus eller Ryssland. Krigets
direkta påverkan på bankens kreditrisk är där-
med begränsad. Stigande energi- och oljepriser,
inflationstryck, stigande räntor och fallande
börskurser kan påverka kunders återbetalnings-
förmåga och värdet på pantsatta säkerheter.
Likviditet och upplåning
Ålandsbankens likviditetsreserv i form av kassa
och placeringar hos centralbank, kontohållning
och placeringar hos andra banker, likvida ränte-
bärande värdepapper samt innehav av egna
emitterade icke pantsatta säkerställda obliga-
tioner uppgick den  december  till  
miljoner euro (  den  december ),
motsvarande  procent av totala tillgångar ()
och  procent av utlåning till allmänheten ().
Ålandsbankens balansräkningsstruktur har
förändrats till följd av att den svenska hypoteks-
banksrörelsen har överlåtits till Borgo AB.
Affären innebär att finansieringsstrukturen har
förändrats så att inlåning från allmänheten nu
utgör en större andel av Ålandsbankens finan-
siering. Inga svenska säkersllda obligationer
finns längre kvar.
Den genomsnittliga återstående löptiden på
Ålandsbankens utestående obligationer var per
den  december cirka , år (,).
Utlåning/inlåning uppgick till  procent
().
Av Ålandsbankens externa finansierings-
källor vid sidan av eget kapital utgjorde inlåning
från allmänheten  procent () och emitte-
rade säkerställda obligationer  procent ().
Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till
 procent ().
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) uppgick
till  procent ().
Rating
Den  juli höjde Standard & Poor’s Global
Ratings sitt långfristiga kreditbetyg för Ålands-
banken från BBB med positiv utsikt till BBB
med stabil utsikt. Ålandsbankens säkerställda
obligationer har kreditbetyget AAA med
stabil utsikt.
Kapital och kapitaltäckning
Under perioden förändrades eget kapital med
periodens resultat om , miljoner euro, övrigt
totalresultat om –, miljoner euro, emission av
nya aktier inom ramen för incitamentsprogram
om , miljoner euro, aktiesparprogram om
, miljoner euro, återköp av egna aktier om
, miljoner euro, utbetald dividend om , mil-
joner euro samt utbetald utdelning på primär-
kapitalinstrument om , miljoner euro och
uppgick per den  december  till ,
miljoner euro (, den  december ).
Övrigt totalresultat påverkades av stigande
marknadsräntor, svagare svensk krona samt
marknadsvärdeökning av vissa strategiska
aktieinnehav och uppgick totalt efter skatt till
–, miljoner euro fördelat på följande poster i
balansräkningen. Den del av treasuryportföljen
som värderas till verkligt värde via övrigt total-
resultat hade ett övrigt totalresultat efter skatt
om –, miljoner euro.
Den strukturella valutapositionen i svenska
kronor, som säkerställer en kärnprimärkapital-
relation med både en täljare och nämnare i
svenska kronor, hade ett övrigt totalresultat efter
skatt om –, miljoner euro. En kassaflödes-
säkring hade ett övrigt totalresultat efter skatt
om –, miljoner euro. AT-instrumentet i
svenska kronor bidrog till övrigt totalresultat
med –, miljoner euro. Strategiska aktieinnehav
i svenska kronor bidrog netto med ett övrigt
totalresultat efter skatt om , miljoner euro.
Förmånsbestämda pensionsplaner enligt
IAS gynnades av lägre pensionsskuld till följd
av stigande marknadsräntor och bidrog netto
med ett övrigt totalresultat efter skatt om
, miljoner euro.
rnprimärkapitalet minskade med , miljo-
ner euro från årsskiftet till , miljoner euro
(,). Förra årsskiftet fanns ett outnyttjat till-
stånd från Finansinspektionen för återköp av
egna aktier till , miljoner euro. Det beloppet
var till fullo en avdragspost i kapitalbasen även
då dessa återköp inte hade skett. Per den 
december  fanns inget liknande outnyttjat
tillstånd, då återköp enligt tillstånd genomförts.
Riskexponeringsbeloppet minskade med
 procent från årsskiftet och uppgick till  
miljoner euro ( ). Riskexponeringsbeloppet
för kreditrisk minskade med  miljoner euro
eller  procent. Huvudförklaringen var den
minskade svenska bolåneportföljen i egen
balansräkning. Schablonuppräkning med ,
procent av riskexponeringsbeloppet, som beräk-
nas enligt nuvarande IRB-modell i avvaktan på
en uppdaterad och godkänd IRB-modell, höjdes
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
från och med första kvartalet till , procent
för hushållsportföljen. Riskexponeringsbeloppet
för operativ risk ökade med  miljoner euro.
Ett nytt riskexponeringsbelopp om  miljoner
euro tillkom till följd av en ökad strukturell
valutaposition i svenska kronor efter över-
låtelsen av merparten av den svenska bolåne-
portföljen till Borgo AB (publ).
Kärnprimärkapitalrelationen minskade till
, procent (,). Primärkapitalrelationen var
oförändrad , procent (,). Total kapital-
relation minskade till , procent (,).
Utöver det grundläggande kapitalkravet
gäller olika buffertkrav, som huvudsakligen fast-
ställs av nationella tillsynsmyndigheter. På grund
av coronakrisen har flera av dessa buffertkrav
sänkts. Kravet på en kapitalkonserverings-
buffert om , procent kärnprimärkapital gäller
i samtliga EU-länder. Kravet på en kontracyklisk
kapitalbuffert kan variera –, procent.
För finländska exponeringar gäller fortsättnings-
vis , procent. För svenska exponeringar har
det kontracykliska buffertvärdet höjts till ,
procent från och med september . En ytter-
ligare höjning till , procent har aviserats i
Sverige från och med juni .
Finansinspektionen har dessutom fast-
ställt att kapitaltäckningsregelverkets pelare
-krav är , procent av Ålandsbankens
riskexponeringsbelopp.
De aktuella miniminivåerna för Ålands-
bankens kapitalstyrka är därmed för närvarande:
Kärnprimärkapitalrelation , procent
Primärkapitalrelation , procent
Total kapitalrelation , procent
I förhållande till ovanstående buffertkrav har
Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott:
Kärnprimärkapitalrelation ,
procentenheter
Primärkapitalrelation , procentenheter
Total kapitalrelation , procentenheter
Från och med den  januari  har Verket
för finansiell stabilitet gett Ålandsbanken ett
formellt minimikrav för nedskrivningsbara
skulder (MREL). Kravet innebär dock i praktiken
inget extra krav på kapital utöver de minimikrav
som redan finns avseende bankens totala kapi-
talrelation och bruttosoliditetsgrad.
Hållbarhetsinformation
Ålandsbanken tillämpar Greenhouse Gas-
protokollet (GHGP) för att beräkna och
rapportera utsläpp av växthusgaser. Protokollet
är en global standard för mätning, hantering
och rapportering av växthusgasutsläpp och
omfattar utöver koldioxid de sex växthus-
gaserna som identifierats enligt Kyotoproto-
kollet. De totala utsläppen mäts och rapporteras
i ton koldioxidekvivalenter, CO
e. Utsläppen
redovisas i tre scope där Ålandsbankens klimat-
beräkning för den egna operativa verksamheten
omfattar scope  och  samt leverantörsrela-
terade utsläpp från inköp i scope  (uppströms).
De totala utsläppen för den egna operativa
verksamheten för  summerar till  ton
koldioxidekvivalenter, vilket är en ökning med
 ton eller  procent jämfört med .
Ökningen förklaras till övervägande del av
flera afrsresor.
Under  ökade andelen köpt milcerti-
fierad el från  procent till  procent jämfört
med samma period föregående år. Under det
fjärde kvartalet  var andelen köpt miljö-
certifierad el  procent.
Ålandsbanken har klimatkompenserat för de
beräknade utsläppen för den egna operativa
verksamheten. Utsläppen från den egna opera-
tiva verksamheten kompletteras även med
information om utsläpp i scope  (nedströms),
vilket omfattar påverkan från kreditportföljen,
treasuryverksamheten och investeringar via
Fondbolaget. Nytt för  är att beräkningarna
för dessa områden har utvecklats, vilket innebär
att en större andel av deras utsläpp redovisas
 i jämförelse med tidigare år.
Medarbetare
Personalen är Ålandsbankens viktigaste tillgång
och konkurrensfördel. Ålandsbankens tillväxt-
strategi innebär att personalstyrkan växer.
Antalet heltidstjänster var  omräknat från
arbetade timmar , vilket var  heltidstjäns-
ter eller  procent fler än föregående år och 
heltidstjänster eller  procent fler än .
Genom att löpande mäta och följa upp med-
arbetarnas motivation och arbetsförhållanden
kan Ålandsbanken säkerslla en sund och
effektiv organisation. Resultatet av medarbetar-
engagemanget blev , (mål ). Under  har
bland annat arbetet fokuserat på att få olika
dynamiska arbetslösningar på plats, för att
säkerslla att Ålandsbanken också i fortsätt-
ningen är en attraktiv arbetsgivare.
I Ålandsbankens handlingsplan för jämställd-
het och mångfald läggs särskild vikt vid att
alla medarbetare ska ha lika rättigheter och
möjligheter. Inom Ålandsbankens verksamhet
rnprimärkapitalrelation
Primärkapitaltillskottrelation
Supplementärkapitalrelation
0
5
10
15
20
20222021202020192018
Kapitalrelationer
Procent
Utlåning per bransch
miljoner euro
  

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Bostadslån,
privat
Övrigt, privat
Fastighetsverksamhet, företag
Finans- och försäkrings-
verksamhet, företag
Bostadsverksamhet, företag
Sjöfart, företag
Övrigt, företag
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
är det en självklarhet att skapa en kultur där
olikheter ses som en tillgång. För att förbli
konkurrenskraftiga på marknaden är rätt
kompetens och kompetensutveckling en
strategisk fråga och en långsiktig investe-
ring, och Ålandsbanken satsar kontinuerligt
på kompetenshöjande insatser.
Kunder
Ålandsbanken fortsätter att locka nya kun-
der på alla sina olika geografiska marknader
samt genom partnersamarbeten. Antalet
förvaltningskunder ökade under året med
 procent.
Kundundersökningar bekräftar fortsätt-
ningsvis att våra kunder uppskattar den per-
sonliga service vi erbjuder. Kundnöjdheten
var på rekordnivå och kunderna var i hög
utsträckning villiga att rekommendera oss.
För andra året i rad blev Ålandsbanken
utsedd till Finlands bästa Private Banking-
aktör i Kantar Prosperas undersökning.
Samhällsansvar
Tillsammans med våra kunder fortsätter
engagemanget för ett renare Östersjön.
Östersjöprojektet bidrog i år med 
euro till olika projekt som främjar Östersjöns
tillstånd. Ålandsbanken har sedan 
delat ut , miljoner euro till olika miljö-
relaterade projekt.
Förutom att betala inkomstskatt och
moms till staten är Ålandsbanken också en
betydande arbetsgivare, framför allt på
hemmamarknaden Åland. Ålandsbanken
har ett stort engagemang i det åländska
samhället och bidrar framför allt genom
att stödja kultur, idrott och studier.
Dividend
Styrelsen föreslår inför bolagsstämman att
som ordinarie dividend för verksamhetsåret
 utbetala , euro per aktie, vilket
totalt motsvarar ett belopp om , miljoner
euro. Dividenden motsvarar en utdelnings-
andel om  procent.
Dessutom föreslår styrelsen för bolags-
stämman att som tilläggsdividend utbetala
, euro per aktie. Tilläggsdividenden är
kopplad till den avslutande verksamhets-
överlåtelsen av den svenska hypoteksbanks-
rörelsen under  till Borgo. Total divi-
dend föreslås uppgå till 31,3 miljoner euro
eller 2,05 euro per aktie.
Väsentliga händelser efter
periodens slut
Inom ramen för aktiesparprogrammet
emitterades i januari    B-aktier.
Risker och osäkerhetsfaktorer
De enskilt största riskerna och osäkerhets-
faktorerna är Rysslands anfallskrig i Ukraina
och därtill hörande geopolitiska risker till-
sammans med den rekordhöga inflationen.
Konsekvenserna av kriget och inflationen
är svårbedömda.
Ålandsbankens resultat påverkas av
omvärldsförändringar som bolaget själv
inte råder över. Bland annat påverkas
koncernens resultatutveckling av makro-
ekonomiska förändringar, förändringar i det
allmänna ränteläget och börs- och valuta-
kurser, liksom av ökade kostnader på grund
av myndighetsbeslut och direktiv samt av
konkurrenssituationen.
Koncernen eftersträvar en verksamhet
med rimliga och avvägda risker. Koncernen
är exponerad mot kreditrisk, likviditetsrisk,
marknadsrisk, operativ risk och verksam-
hetsrisk. Banken bedriver inte handel för
egen räkning.
Ålandsbanken har sedan  haft ett
gående ärende med svenska Skatteverket
gällande moms för räkenskapsåret .
Skatteverket har meddelat beslut i ärendet,
där de anser att Ålandsbanken ska betala
cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken
delar inte Skatteverkets bedömning och har
överklagat förvaltningsrättens negativa
domslut från december . Hälften av
beloppet har sedan tidigare reserverats som
en skattekostnad.
Framtidsutsikter
Ålandsbanken förväntar att rörelseresultatet
för  kommer att vara väsentligt bättre
än .
Ålandsbanken är beroende av framför
allt ränte- och aktiemarknadens utveckling.
Det finns en oro gällande den ekonomiska
utvecklingen på flera betydande marknader.
Av denna anledning finns det en osäkerhet i
nuvarande framtidsprognos.
0
30
60
90
120
150
180
20222021202020192018
Utlåning/Inlåning
Procent
0
30
60
90
120
150
180
20222021202020192018
Likviditetstäckningsgrad
Procent
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Aktiefakta
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Börsvärde
miljoner euro
0
100
200
300
400
500
600
20222021202020192018
Resultat per aktie
euro
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
20222021202020192018
Dividend per aktie
euro
0,0
0,4
0,8
1,2
1,6
2,0
20222021202020192018
Styrelsens förslag inför bolagsstämman.
Aktiekapitalet
Bankens aktiekapital är   , euro.
Aktierna fördelas på    A- och   
B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags-
stämman tjugo () röster och varje B-aktie en
() röst. I bolagsordningen finns ett stadgande
som medför att ingen representant vid bolags-
stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel
av det vid stämman företrädda röstetalet.
Bolagsstämman beslöt i april  att
bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis-
sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier som avses i
aktiebolagslagens  kap  . Bemyndigandet
avser aktier i serie B och det sammanlagda
antalet aktier som med stöd av bemyndigandet
kan emitteras ska inte överstiga   
B-aktier. Bemyndigandet avser en eller flera
emissioner mot vederlag eller vederlagsfria
emissioner och kan även avse avyttring av egna
aktier. Bemyndigandet ersätter bolagstämmans
alla tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden
av aktier och optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndi-
gandet är i kraft till och med den  april .
Hittills har   aktier (per den  december
) emitterats med stöd av bemyndigandet
och följaktligen kan ännu    B-aktier
emitteras eller avyttras på basen av det.
Aktier som en del av program
för rörlig ersättning
Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier
utbetalas som en del av Ålandsbankens incita-
mentsprogram. Våren  utbetalades  
nyemitterade B-aktier. I mars  kommer cirka
 B-aktier att utbetalas. Ytterligare cirka
  B-aktier kommer att utbetalas som upp-
skjuten del av incitamentsprogram under åren
–, förutsatt att kriterierna för utbetal-
ning uppfylls. Antalet aktier är beroende av
aktiekursen vid utdelningstillfället.
Förvärv av egna aktier
Bolagsstämman den  mars  bemyndi-
gade styrelsen att fatta beslut om förvärv av
Ålandsbanken B-aktier. Bemyndigandet omfat-
tar högst   B-aktier och är i kraft tills
dess att nästa ordinarie bolagsstämma avslutas,
dock längst till  september .
På basen av detta bemyndigande har
Ålandsbanken återköpt och makulerat  
B-aktier för , miljoner euro under året.
Aktierna förvärvas i syfte att utveckla
Ålandsbankens kapitalstruktur, för att användas
som vederlag i företagsförvärv eller industriella
omorganiseringar, som en del av Ålandsban-
kens incentivsystem och annars för att överlåtas
vidare eller behållas i Ålandsbanken. Därmed
finns det vägande ekonomiska skäl för att
genomföra ett riktat förvärv.
Aktiesparprogram
Ett nytt aktiesparprogram lanserades för samt-
liga anställda inom koncernen. De anställda kan
spara maximalt fem procent av sin månadslön
för att vid de halvårsvisa riktade emissionerna
teckna B-aktier. Sparperioden inleddes i juli
. Programmet är ettårigt. Tre år efter
respektive emission utdelar Ålandsbanken en
gratis matchningsaktie för varje aktie som för-
värvats i de riktade emissionerna till de som
deltagit i emissionerna och som fortsättningsvis
är anställda inom koncernen samt har de emit-
terade aktierna i sin ägo. De anställda erbjuds
att teckna B-aktien till en kurs som understiger
medelkursen för kalendermånaden innan
respektive emission med  procent. Vid anmäl-
ningstidens slut hade  procent av antalet
medarbetare i koncernen anmält sig till aktie-
sparprogrammet. Sparbeloppet för de som
anmält sig till programmet är cirka , miljoner
euro, vilket skulle motsvara cirka 
B-aktier utgående från medelkursen för decem-
ber  inklusive en rabatt om  procent.
Antalet matchningsaktier uppskattas till cirka
  B-aktier. Det uppskattade antalet aktier
som kan tillkomma personalen inom ramen
för aktiesparprogrammet är cirka  .
Inom ramen för aktiesparprogrammet
emitterades i januari   B-aktier.
Aktiefakta
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Aktiekapitalets utveckling
År Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier
   ,      
   ,      
   ,      
   ,      
   ,      
Handeln med bankens aktier
Under  omsattes bankens A-aktier på Helsingfors Börs för ,
miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen
var , euro, den lägsta , euro. B-aktierna omsattes för ,
miljoner euro till medelkursen , euro. Den högsta noteringen
var , euro och den lägsta , euro.
Antalet registrerade aktieägare i ägarförteckningen den 
december  var   som ägde   aktier. Dessutom
fanns totalt   förvaltarregistrerade aktier. Antalet direktre-
gistrerade aktieägare har under året ökat med  procent.
De tio största aktieägarna
Aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel,  Röstandel, 
Wiklöf Anders med bolag          , ,
Nordea Bank Abp (förvaltarregistrerat)    , ,
Alandia Försäkring Abp     , ,
Fennogens Investments S.A.      , ,
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas       , ,
Chilla Capital     , ,
Lundqvist Ben   , ,
Oy Etra Invest Ab     , ,
Svenska Litteraturllskapet i Finland rf     , ,
 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy     , ,
Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag.
Aktieägare enligt innehavets storlek
Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt Antal aktier i medeltal Antal röster, 
–     ,
–       ,
 –        ,
 –      ,
varav förvaltarregistrerade    ,
Aktiestockens fördelning
Ägarkategori Antal aktier Ägarandel, 
Privatpersoner    ,
Företag    ,
Finansiella institut och försäkringsbolag    ,
Icke vinstsyftande samfund   ,
Oentliga samfund  ,
Utlandet    ,
Förvaltarregistrerade aktier    ,
Summa    ,
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Uppgifter om Ålandsbankenaktien     
Antal aktier, tusen st.
      
Antal aktier efter utspädning, tusen st.      
Antal aktier i genomsnitt, tusen st.       
Resultat per aktie, euro
, , , , ,
Resultat per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Ordinarie dividend per aktie, euro ,
, , , ,
Tilläggsdividend per aktie, euro ,
, ,
Ordinarie dividend i  av resultatet
, , , , ,
Tilläggsdividend i  av resultatet
, , ,
Eget kapital per aktie, euro
, , , , ,
Eget kapital per aktie efter utspädning, euro , , , , ,
Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
P/E-tal
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Eektiv dividendavkastning, 
A-aktien , , , , ,
B-aktien , , , , ,
Börsvärde, miljoner euro , , , , ,
Antal registrerade aktier
med avdrag för egna aktier
på bokslutsdagen
Dividend för räkenskapsperioden

Aktiernas börskurs på
bokslutsdagen
Aktieägarnas andel av
räkenskapsperiodens resultat
Resultat/aktie
Aktieägarnas andel av periodens resultat
Aktieägarnas andel
av eget kapital
Dividend

Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
Styrelsens förslag till bolagsstämman
Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs
År Antal tusen aktier Omsättning i  av aktierna Betald kurs: högst/lägst, euro Medelkurs, euro
 A  , ,, ,
 B  , ,–, ,
 A  , ,–, ,
 B   , ,, ,
 A  , ,–, ,
 B  , ,–, ,
 A  , , , ,
 B  , ,–, ,
 A  , ,, ,
 B  , ,–, ,
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Bokslut
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernens resultaträkning
(tusen euro)
Koncernen
...
...
Not nr
nteintäkter
84 526
Räntekostnader
16 309
7 16 1
Räntenetto
K
68 217
62 229
Provisionsintäkter
111 438
110 436
Provisionskostnader
33 006
31 391
Provisionsnetto
K
78 432
79 044
IT-intäkter
23 492
24 407
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
K
12 815
4 4 2
Andel av intresseföretags resultat
544
531
Övriga intäkter
K
622
10 254
Intäkter sammanlagt
184 122
176 024
Personalkostnader
K
7 5 463
7 1 115
Övriga kostnader
K
39 706
33 786
Lagstadgade avgifter
K
3 440
2 757
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar
K, K
13 214
14 262
Kostnader sammanlagt
131 823
121 920
Resultat före nedskrivningar
52 299
54 104
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
K
6 205
4 906
Rörelseresultat
46 093
49 198
Inkomstskatt
K
9 314
9 348
Räkenskapsperiodens resultat
36 779
39 850
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande
1
2
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp
36 778
39 849
Resultat per aktie, euro
K
2,37
2,55
Resultat per aktie efter utspädning, euro
K
2,37
2,55
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernens totalresultat
(tusen euro)
Koncernen
...
...
Not nr
Räkenskapsperiodens resultat
36 779
39 850
Kassaflödessäkringar
Förändringar i värdering till verkligt värde
1 952
-
Tillgångar värderade via övrigt totalresultat
Förändringar i värdering till verkligt värde
10 235
608
Realiserade värdeförändringar
2
90
Överfört till resultaträkningen
1 587
55 1
Omräkningsdierenser
Vinster/förluster uppkomna under perioden
7 84 0
2 240
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
K
2 754
23 2
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
18 858
3 077
Värdeförändringar i egetkapitalinstrument
8 219
265
Omräkningsdierenser
2 554
4 3
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
K
7 078
6 351
Skatt på poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
K
2 291
1 038
Poster som inte kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
10 451
5 005
Övrigt totalresultat
8 407
1 928
Räkenskapsperiodens totalresultat
28 372
41 778
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande
1
2
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp
28 371
41 776
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernens balansräkning
(tusen euro)
Koncernen
..
..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
341 983
893 7 19
Skuldebrev
K
999 977
717 864
Utlåning till kreditinstitut
K
42 583
64 353
Utlåning till allmänheten
K
4 302 937
4 787 845
Aktier och andelar
K
48 810
15 049
Aktier och andelar i intresseföretag
K
6 790
14 603
Derivatinstrument
K
26 637
13 027
Immateriella tillgångar
K
20 621
23 086
Materiella tillgångar
K
35 544
34 272
Förvaltningsfastigheter
K
300
3 07
Aktuella skattefordringar
1 234
141
Uppskjutna skattefordringar
K
6 479
4 777
Övriga tillgångar
K
28 653
34 311
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K
35 172
31 285
Tillgångar totalt
5 897 719
6 634 639
Skulder
Skulder till kreditinstitut
K
434 156
867 491
Inlåning från allmänheten
K
4 182 068
4 070 112
Emitterade skuldebrev
K
792 634
1 196 535
Derivatinstrument
K
23 636
6 824
Aktuella skatteskulder
2 712
4 271
Uppskjutna skatteskulder
K
34 697
34 571
Övriga skulder
K
46 566
49 844
Avsättningar
K
1 206
363
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K
32 164
36 365
Efterställda skulder
K
31 434
36 343
Skulder totalt
5 581 273
6 302 720
Eget kapital och innehav utan bestämmande
inflytande
K
Aktiekapital
42 029
42 029
Överkursfond
32 736
32 736
Reservfond
25 129
25 129
Säkringsreserv
1 561
-
Fond för verkligt värde
107
2 990
Omräkningsdierenser
10 025
141
Fond för fritt eget kapital
28 455
27 994
Balanserade vinstmedel
170 137
17 1 74 4
Aktieägarnas andel av eget kapital
287 007
302 481
Andel av eget kapital för innehav
utan bestämmande inflytande
14
13
Innehavare av övrigt primärkapital
29 424
29 424
Eget kapital totalt
316 446
331 918
Skulder och Eget kapital totalt
5 897 719
6 634 639
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernens rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Koncernen
Andel
av eget
kapital
för
innehav
Aktie-utan Inne-
Fond för Balan- ägarnas bestäm-havare
Fond för Om- inbetalt serade andel mande av övrigt
Aktie-Över-Reserv- Säkrings-verkligt räknings- Egna fritt eget vinst-av eget infly-primär-
kapitalkursfondfondreservvärdedierensaktierkapitalmedelkapitaltande
kapital
Total
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
0
4 129
2 133
0
27 611
158 589
292 357
11
0
292 368
Periodens resultat
39 849
39 849
2
39 850
Övrigt totalresultat
1 139
2 2 74
5 341
1 928
1 928
Transaktioner med
koncernens ägare
Emission av övrigt
primärkapital
29 424
29 424
Primärkapitalinstru-
ment, utdelning
8 47
8 47
8 47
Dividendutdelning
31 188
31 188
31 188
Incitamentsprogram
383
383
383
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
0
2 990
1 41
0
27 994
17 1 74 4
302 481
13
29 424
331 918
Periodens resultat
36 778
36 778
1
36 779
Övrigt totalresultat
1 561
2 883
9 884
5 921
8 407
8 407
Transaktioner med
koncernens ägare
Inköp av egna aktier
12 072
12 072
12 072
Makulering av
egna aktier
12 072
12 072
0
0
Primärkapitalinstru-
ment, utdelning
1 242
1 242
1 242
Dividendutdelning
31 130
31 130
31 130
Incitamentsprogram
460
460
460
Aktiesparprogram
139
13 9
139
Eget kapital ..
42 029
32 736
25 129
1 561
107
10 025
0
28 455
170 137
287 007
14
29 424
316 446
För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Koncernens kassaflödesanalys
(tusen euro)
Koncernen
.–..
...
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat
46 093
49 198
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar
13 214
14 262
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
6 470
5 347
Orealiserade värdeförändringar
1 716
1 406
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade skuldebrev
7 097
6 653
Förmånsbestämda pensionsplaner
422
460
Resultat från investeringsverksamhet
1
1 936
Betalda inkomstskatter
11 7 73
8 227
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Skuldebrev
300 634
50 762
Utlåning till kreditinstitut
1 345
12 164
Utlåning till allmänheten
312 235
451 315
Övriga tillgångar
17 153
2 043
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
354 879
369 381
Inlåning från allmänheten
202 224
486 511
Emitterade skuldebrev
379 457
232 783
Övriga skulder
2 211
17 456
Kassaflöde från löpande verksamhet
478 725
258 054
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar
9 5 74
2 432
Försäljning av aktier och andelar
27
135
Investering i aktier i intresse- och dotterföretag
-
11 543
Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag
-
764
Investering i materiella tillgångar
3 552
2 872
Försäljning av materiella tillgångar
66
138
Investering i immateriella tillgångar
4 146
5 919
Kassaflöde från investeringsverksamhet
17 179
21 730
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission
460
383
Inköp egna aktier
12 072
-
Emission av övrigt primärkapital
-
29 424
Amortering av leasingskuld
3 363
4 038
Ökning av riskdebenturer
-
14 606
Minskning av riskdebenturer
2 266
14 776
Betald dividend
31 130
31 188
Utbetald ränta på primärkapitalinstrument
1 242
8 47
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt
49 613
6 435
Kursdierens i likvida medel
25 818
1 796
Förändring i likvida medel
571 335
228 093
Likvida medel vid årets början
900 348
672 255
Kassaflöde från löpande verksamhet
478 725
258 054
Kassaflöde från investeringsverksamhet
17 179
21 730
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
49 613
6 435
Kursdierens i likvida medel
25 818
1 796
Likvida medel vid årets slut
329 012
900 348
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
309 819
862 154
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut
19 193
38 194
Summa likvida medel
329 012
900 348
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig
återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella
och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital
som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
Ytterligare information avseende koncernens kassaflödesanalys, se not K.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter koncernen
    
K. Företagsinformation..................................................................... 
K. Redovisningsprinciper ................................................................. 
K. Koncernens riskhantering ........................................................... 
K. Segmentrapport ............................................................................ 
K. Produktområden ........................................................................... 
K. Geografisk fördelning ................................................................... 
K. Ränten et to ...................................................................................... 
K. Provisionsnetto .............................................................................. 
K. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ................. 
K. Övriga intäkter ...............................................................................
K. Personalkostnader ........................................................................
K. Övriga kostnader ........................................................................... 
K. Lagstadgade avgifter .................................................................... 
K. Förväntade kreditförluster .......................................................... 
K. Inkomstskatt ...................................................................................
K. Resultat per aktie ........................................................................... 
   
K. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder ................ 
K. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till
verkligt värde ................................................................................. 
K. Tillgångar och skulder per valuta .............................................. 
K. Innehav av skuldebrev ................................................................. 
K. Utlåning till kreditinstitut ..........................................................
K. Utlåning till allmänheten ...........................................................
K. Aktier och andelar.......................................................................
K. Aktier i intresseföretag .............................................................. 
K. Derivatinstrument ......................................................................
K. Immateriella tillgångar ............................................................... 
K. Materiella tillgångar ....................................................................
K. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ............................
K. Övriga tillgångar ..........................................................................
K. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...................
K. Skulder till kreditinstitut ............................................................
K. Inlåning från allmänheten ........................................................ 
K. Emitterade skuldebrev ...............................................................
K. Övriga skulder .............................................................................. 
K. Avsättningar .................................................................................
K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ................... 
K. Eftersllda skulder .....................................................................
K. Specifikation över förändringar i eget kapital ...................... 
 
K. Kassaflödesanalys, specifikationer .........................................
K. Konc ernst rukt ur ..........................................................................
K. Aktivt förvaltat kapital ...............................................................
K. Ställda säkerheter .......................................................................
K. Åtaganden utanför balansräkningen......................................
K. P ensions ansv ar ............................................................................ 
K. Leasingansvar .............................................................................. 
K. Upplysningar om närstående ................................................... 
K. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder ...................... 
K. sentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut ....... 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K1. Redovisningsprinciper
1. Grunder för redovisningen
Koncernbokslutet har uppgjorts i enlighet med de internationella
redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Stan-
dards, IFRS), sådana de antagits av EU. Vidare har vid upprättande
av noterna till koncernredovisningen även finsk samfunds- och
bokringslagstiftning tillämpats. Koncernredovisningen presenteras
i tusen euro, där annat inte anges. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt ursprungligt anskaningsaffningsvärde, förutom där annat
är angivet i redovisningsprinciperna .
Tabeller visar avrundade siror pundade siffror på alla enskilda rader. Detta inne-
bär att summeringar inte alltid går att göra av de avrundade värdena.
. Förändrade redovi2. Förändrade redovisningsprinciper
De väsentliga redovisningsprinciper som har använts vid upprättande
av årsbokslutet är de samma som de som användes vid upprättande
av årsbokslutet per den er den 3 decemb1 december er 202. 1.
Förändringar i redovisningsregler som antagits under  haer 2022 har
inte haft någon väsentlig eeksentlig effekt på koncernens finansiella ställning,
resultat, kassaflöde eller upplysningar.
 kommande rege0verksförändringar
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår
som börjar efter den  januari ter den 1 januari 2. D023. Dessa kommande regelverks-
förändringar bedöms inte ha någon väsentlig eekentlig effekt på koncernens
finansiella ställning, resultat eller upplysningar.
3. Utformning av finansiella rapporter
Finansiella rapporter utgörs av balansräkning, resultaträkning,
rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital,
rapport över kassaflöden samt noter. Syftet är att ge information
om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden som är
användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna
framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de
resurser som anförtrotts dem.
Koncernen publicerar delårsrapport för varje kvartal samt en
fullständig årsredovisning.
.4. Konsolideringsprinciper
Koncernbokslutet upprättas i enlighet med IFRS  KoS 10 Koncernredo-
visning och omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp (inklusive
Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial) och alla dotterbolag över
vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Koncernen
kontrollerar företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig
avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka
avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Vid bedömningen om
ett besmmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberät-
tigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Konsolidering av
dotterbolag sker från tidpunkten när bestämmande inflytande erhålls
till datum för avyttring.
Vid eliminering har förvärvsmetoden använts. Förvärvsmetoden
innebär att den överförda ersättningen, det förvärvade företagets
identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav
utan bestämmande inflytande värderas till verkligt värde vid förvärvs-
tidpunkten. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid
förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassifice-
rad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering
görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas
dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets
resultat. Immateriella tillgångar, vilka inte finns i det förvärvade före-
tagets balansräkning, exempelvis patent, varumärkesnamn eller
kundrelationer, identifieras och värderas i samband med förvärvet.
Vid förrv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande och verkligt värde på eventuell tidigare ägd andel
överstiger det verkliga värdet av förrvade tillgångar och övertagna
skulder, redovisas skillnaden antingen som goodwill eller som negativ
goodwill. Om goodwill uppstår görs en prövning av denna åtminstone
vid varje bokslut. Om negativ goodwill uppstår intäktsförs denna i sin
helhet vid förrvstidpunkten. För goodwillvärden i bolag där koncer-
nen har ett bestämmande inflytande eller dotterbolag där väsentliga
innehav utan bestämmanderätt föreligger, se not K.26.
Transaktionsutgifter, med undantag av sådana som är hänförliga till
emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas
direkt i resultaträkningen. Andel i eget kapital och räkenskapsperiodens
resultat i dotterbolagen hänförligt till innehav utan bestämmande infly-
tande avskiljs och visas som separata poster i koncernens resultat och
Noter till koncernens finansiella rapporter
(tusen euro)
K.K1. Företagsinformation
Ålandsbanken Abp är ett finländskt publikt aktiebolag, organiserat
enligt finsk lagstiftning och med huvudkontor i Mariehamn. Ålands-
banken Abp är en aäraffärsbank med sammanlagt  kontor i t kontor i Finland
och Sverige. Koncernen är genom dotterbolaget Crosskey Banking
Solutions Ab Ltd även leverantör av moderna bankdatasystem för
mindre och medelstora banker.
Moderbolagets huvudkontor har följande registrerade adress:
Ålandsbanken Abp
Nygatan Nygatan 2
AX-a21 Mar00 Mariehamn
Åland, Finland
Kopia av koncernbokslutet kan fås från huvudkontoret eller från
Internetsidan www.alandsbanken.fi
Ålandsbanken Abp:s aktier är föremål för handel på Nasdaq OMX
Helsinki Oy.
Koncernredovisningen för räkenskapsåret som slutar den ar den 3 de1 decem-
ber ber 2 har godk022 har godkänts av styrelsen den yrelsen den 2 februari 2 februari 2 o023 och kommer
att föreläggas bolagsstämman  för fasttämman 2023 för fastställande. Bolagsstämman
har möjlighet att fastslla eller att låta bli att fastställa bokslutet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
balansräkning. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande
inflytande fördelas även i de fall innehav utan bestämmande inflytande
kommer att vara negativt.
Förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där bestämmande
inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital.
Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande
inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redo-
visas under balanserade vinstmedel. Förändringar där bestämmande
inflytande upphör, innebär att vinster eller förluster samt poster i
övrigt totalresultat, med undantag av eventuella omvärderingar av
förmånsbestämda pensionsplaner, redovisas i resultaträkningen.
Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och värdeföränd-
ringen redovisas i resultaträkning.
Koncernbokslutet omfattar intresseföretag där koncernen äger
20––5 procent av röster0 procent av rösterna, eller annars har betydande inflytande.
Vid konsolidering av intresseföretag och joint ventures har kapital-
andelsmetoden använts. Kapitalandelsmetoden innebär att det i
koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras
av koncernens andel av intresseföretagets eget kapital samt koncern-
mässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncern-
mässiga över- och undervärden justerad för eventuella nedskrivningar.
Aktier i intresseföretag som befinner sig i en uppstartsfas/investerings-
fas upptas i koncernbalansräkningen till sitt anskaningsväffningsvärde.
Koncernens andel av intresseföretagens resultat och eventuell andel
i övrigt totalresultat redovisas på separata rader i koncernens resultat-
räkning respektive koncernens övrigt totalresultat. När koncernens
andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess
innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säker-
het, redo-visar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen
har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar
för intresseföretagets räkning.
Gemensamma verksamheter och joint ventures är samarbets-
arrangemang där Ålandsbanken och en eller flera samarbetspartner
har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens
tillgångar samt åtaganden för verksamhetens skulder. Ömsesidiga
fastighets- och bostadsaktiebolag har klassificerats som gemensamma
verksamheter. Koncernen redovisar tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader utifrån sin andel av dessa. Alla koncerninterna fordringar,
skulder, intäkter och kostnader, inklusive dividender och orealiserade
interna vinster har eliminerats i koncernbokslutet. Orealiserade vinster
som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i
den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget,
men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
5. Poster i utländsk valuta
Koncernredovisningen upprättas i euro (EUR), vilket är moderbolaget
Ålandsbanken Abp:s rapporteringsvaluta och funktionella valuta.
En verksamhets funktionella valuta bestäms utgående från den eko-
nomiska miljö där verksamheten bedrivs. Den funktionella valutan
för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens
rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Utländsk valuta definie-
ras som en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Intäkter
och kostnader i utländsk valuta omräknas till koncernbolagens och
filialernas funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurser.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den
valutakurs som föreligger på bokslutsdagen. Omräkningsdimräkningsdifferenser
från egetkapitalinstrument och skuldinstrument som värderas till
verkligt värde via övrigt totalresultat samt omräkningsdimt omräkningsdifferenser från
säkring av netto investering i utlandsverksamhet och verkligtvärde-
förändring på relaterade valutaderivatinstrument efter avdrag för
skatter i den mån säkringen är eekäkringen är effektiv, redovisas i övrigt totalresultat.
Icke-monetära poster som redovisas till verkligt värde omräknas
enligt kurs då verkligt värde fastställdes. Övriga icke-monetära poster
har omräknats enligt transaktionsdagens kurs.
I koncernbokslutet omräknas de utländska verksamheternas resultat-
räkningar, poster i övrigt totalresultat och kassaflödesanalyser till euro
enligt rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningen av balans-
räkningens poster till euro görs enligt bokslutsdagens kurs. De omräk-
ningsdierenser sningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter
redovisas separat i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat
komponent i eget kapital, benämnd omräkningsdierens. Nädifferens. När bestäm-
mande inflytande upphör, realiseras de till verksamheten hänförliga
ackumulerade omräkningsdierensernaningsdifferenserna, varvid de omklassificeras
från omräkningsdierensen i ekningsdifferensen i eget kapital till resultaträkningen.
6. Redovisning av tillgångar
och skulder i balansräkningen
Köp och försäljning av aktier, penning- och kapitalmarknadsinstru-
ment samt derivat på avistamarknaden redovisas på aärffärsdagen.
Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på
likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när
de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från
tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade
med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras.
Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens
räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den
tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten
inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då trans-
aktionen är lagligt fastslld. Tillgångarna och skulderna tas bort från
balansräkningen när det bestämmande inflytandet upphör.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett netto-
belopp i balansräkningen om banken har avtalsmässig eller legal rätt
och avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om
kvittning av finansiella tillgångar och skulder lämnas i not Ks i not K47.
Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans-
räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av
återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing. Se respektive
separat avsnitt nedan.
7. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
finansi ella tillgångar
I värderings- och redovisningssyfte delas alla finansiella tillgångar i
enlighet med bestämmelserna i IFRS  in i följande kateS 9 in i följande kategorier:
. 1. upplupet anskaffningsvärde
• investeringar som hålls till förfall
• lån och andra kundfordringar
• övriga finansiella tillgångar och skulder
.2. verkligt värde via resultatet
• innehav för handel
. 3. verkligt värde via övrigt totalresultat
• investeringar som innehas för att samla in kassaflöden och kan säljas
egetkapitalinstrument som inte innehas för handel
Indelningen i de olika kategorierna görs utifrån Ålandsbankens
aäraffärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de
kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Valet av Ålandsbankens
aärsmodell avspeglar huaffärsmodell avspeglar hur grupper av finansiella tillgångar tillsam-
mans hanteras för att uppnå ett visst syfte, exempelvis erhålla
kassaflöden och sälja tillgångar. Olika grupper av tillgångar kan ha
olika aäolika affärsmodeller. Klassificeringen i balansräkningen är oberoende
av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas
för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balans-
räkningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värde-
ringskategori görs i not K17.
Merparten av posterna i koncernens balansräkning är finansiella
instrument. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger
upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld
eller eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument
rubriceras i balansräkningen på olika rader beroende på vem som
är motpart, till exempel allmänhet eller kreditinstitut. Har det finan-
siella instrumentet ingen specifik motpart eller då det är noterat på
en marknad rubriceras dessa finansiella instrument i balansräkningen
som olika typer av värdepapper. Finansiella skulder där fordrings-
ägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen
som Efterställda skulder.
Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att
dess värde ändras till följd av förändringar i exempelvis valutakurser,
räntor eller aktiekurser i en underliggande tillgång samtidigt som
ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras
vid en framtida tidpunkt. Derivat redovisas på egna rader i balans-
räkningen tillsammans med avtalsenliga upplupna räntor, antingen
som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller
negativt verkligt värde.
Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på as i balansräkningen på affärsdagen
då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderingskategorin låne-
fordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella
tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i
allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder bokas bort
från balansräkningen då skulden upphör genom att avtalet fullgjorts
eller annullerats.
Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar
och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader
i resultaträkningen genast vid anskat vid anskaffningstillfället. För övriga finan-
siella instrument räknas transaktionskostnader enligt eekgt effektivränte-
metoden in i anskaningsen in i anskaffningsvärdet.
finansiell a tillgånga  r som redovisa s til l upplupet
anskaffningsvärde
Som finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaningsffnings-
värde redovisas räntebärande finansiella tillgångar som koncernen
innehar inom ramen för en ainnehar inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha
finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden, och
de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda
tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av
kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Beslutet
om att hålla en placering till förfall tas vid anskanskaffningstidpunkten.
Nedskrivningsprövning av investeringar som redovisas till upplupet
anskaanskaffningsvärde görs enligt modellen för förntade kreditförluster.
Låne- och kundfordringar redovisas till upplupet anskaningsvärde, pet anskaffningsvärde,
det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hän-
förliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens
eekeffektivränta vid anskanitivränta vid anskaffningstillfället. När ränteintäkter beräknas,
används den eanvänds den effektiva räntesatsen på det redovisade bruttovärdet för
en finansiell tillgång, förutom för de finansiella tillgångar som senare
har blivit kreditförsämrade. För dessa finansiella tillgångar används
eekeffektivräntan på den finansiella tillgångens upplupna anskaningsn på den finansiella tillgångens upplupna anskaffnings-
värde under efterföljande rapporteringsperioder (efter avdrag för
kreditreserv). Nedskrivningsprövning av låne- och kundfordringar görs
enligt modellen för förväntade kreditförluster. Låne- och kundford-
ringar som är definierade att ingå i Stadie  genomgår net ingå i Stadie 3 genomgår nedskrivnings-
prövning löpande och individuellt för varje fordran. Nedskrivningar
redovisas över resultaträkningen. Låne- och kundfordringar redovisas i
balansräkningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade och
konstaterade kreditförluster.
finansiell a tillgånga  r som redovisa s til l verkligt
  värde via öv rigt totalresultat
Ett skuldinstrument värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat
om den uppfyller både följande villkor och inte identifierats som
värderat till verkligt värde via resultatet, det innehas enligt en as enligt en affärs-
modell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassa-
flöden och sälja finansiella tillgångar, och dess avtalade villkor ger vid
besmda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbeloppet.
I denna värderingskategori redovisas skuldebrev som initialt redo-
visas till anskas till anskaffningsvärde i balansräkningen och värderas därefter
till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat
med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller nedskrivning
överförs den andelen av det ackumulerade resultat som tidigare
redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivnings-
prövning av finansiella tillgångar i denna värderings kategori görs
enligt modellen baserad på förväntade kreditförluster. Vid avyttring
omklassificeras det ackumulerade resultatet som tidigare redovisats
i övrigt totalresultat till resultaträkningen under Nettoresultat
finansiella poster
till verkligt värde. Räntor hänförliga till denna värderings kategori
redovisas i resultaträkningen under Räntenetto.
Ålandsbanken har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa innehav
av aktier i värderingskategorin finansiella tillgångar som redovisas till
verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta val görs investering för
investering. Aktierna redovisas initialt till sitt anskaningsaffningsvärde och
värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i
övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring
eller bortbokning från balansräkningen överförs den andel av det
ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat,
fond för verkligt värde, till balanserade vinstmedel. Utdelningar redo-
visas i resultaträkningen.
finansi ella till gångar som  re dovisas till
verkli   gt värde via resultate4
Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som värderade till
upplupet anskaningsvaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat
värderas till verkligt värde via resultatet.
finansi ella skulder
I värderings- och redovisningssyfte delas alla finansiella skulder i
enlighet med bestämmelserna i IFRS  in i fölS 9 in i följande kategorier:
. 1. upplupet anskaffningsvärde
. 2. verkligt värde via resultatet
• derivatinstrument som inte är föremål för säkringsredovisning
Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. Som finan-
siella skulder som redovisas till upplupet anskaningsaffningsvärde redovisas
leasingskulder. En finansiell skuld klassificeras till verkligt värde via
resultatet om den klassificeras som innehav för handelndamål, som
ett derivat eller den har blivit identifierad som sådan vid första redo-
visningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via
resultatet värderas till verkligt värde och nettovinster och förluster,
inklusive räntekostnader, redovisas i resultatet. Påföljande värdering
av övriga finansiella skulder sker till upplupet anskaningsaffningsvärde med
eekeffektivräntemetoden. Räntekostnader och valutakursvinster och
-förluster redovisas i resultatet. Vinster eller förluster vid borttagning
från redovisningen redovisas också i resultatet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
omklassificering  av  finansiell a instrument
Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte efter det första redo-
visningstillfället. Besmmelserna i IFRS  tS 9 tillåter endast omklassifice-
ring för vissa finansiella tillgångar och endast om Ålandsbanken i
sällsynta fall skulle byta aära affärsmodell för förvaltningen av en portfölj
av finansiella tillgångar. Ingen omklassificering av finansiella tillgångar
har skett under räkenskapsåret. Omklassificering av finansiella
skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället.
 inbäddade deriva4
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instru-
ment som också omfattar ett värdavtal som inte är ett derivat, vilket
innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden
varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat.
Ett inbäddat derivat skiljs från värdavtal och redovisas separat som
derivatinstrument i balansräkningen då dess ekonomiska egenskaper
inte är nära förknippade med värdavtalet, under förutsättning att det
sammansatta finansiella instrumentet inte redovisas till verkligt värde
via resultaträkningen. Ålandsbanken har inte några inbäddade deri-
vat vid utgången av räkenskapsåret.
8. Principer för värdering av finansiella
tillgångar och skulder till verkligt värde
Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle
kunna säljas eller en skuld överföras i en normal transaktion
mellan oberoende marknadsaktörer.
För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad
likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv
betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och
regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handels-
plats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna
prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet förekommande
transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av
aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs
för finansiella skulder. För grupper av finansiella instrument som
förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk
likslls det aktuella marknadspriset med det pris som skulle
erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om
marknads pris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings-
modeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i
allt väsentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis
marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för
andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande
vid prissättningen. Finansiella instrument som värderats med hjälp av
modell som bygger på indata om inte går att verifiera med externa
marknadsuppgifter består i allt väsentligt av onoterade aktier avse-
ende strategiska aktieinnehav. För att estimera det icke observerbara
priset använder Ålandsbanken olika metoder beroende på typ av till-
gängliga data. Den primära metoden är baserad på bankens andel av
substansvärdet i aktuellt bolag, alternativt baserad på genomförda
transaktioner i form av exempelvis nyemission, eller priser för lik-
nande onoterade aktier. Om likvida noteringar saknas för aktier
fastställs värderingen med betydande inslag av bankens egna
interna antaganden.
De värderingstekniker som används är analys av diskonterade
kassa flöden, värdering med referens till finansiella instrument som i
allt väsentligt är likadana, värdering med referens till nyligen genom-
förda transaktioner i samma finansiella instrument. Vid användning
av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt
marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskatt-
ningar för att erhålla verkligt värde. Se vidare not K.18.
Dag -vinsDag 1-vinster/-förluster, det vill säga skillnader som uppkommer
vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet
enligt en värderingsmodell, redovisas i resultaträkningen endast i
de fall värderingsmodellen enbart baseras på observerbara mark-
nadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det finansiella
instrumentets löptid. Några dag -vinster/gra dag 1-vinster/-förluster återfanns inte
under räkenskapsåret.
skuldebrev
Skuldebrev utgivna av stater såväl som säkerställda obligationer och
företagsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser.
I undantagsfall kan företagsobligationer värderas med värderings-
tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid
med justering för kredit- och likviditetsrisk.
egetkapitalinstrument
Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris.
Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderings-
modell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet.
Innehav i onoterade aktier består i huvudsak av aktier med anknytning
till bankens aärer, såsom still bankens affärer, såsom strategiska partnersam arbeten samt innehav
i åländska bolag. Sådana innehav värderas i regel till Ålandsbankens
andel av substansvärdet i bolaget som anses utgöra en rimlig uppskatt-
ning av det verkliga värdet. I bolag som nyligen genomfört nyemission
utan företrädesrätt på basen av tidigare innehav, värderas aktien till
denna emissionskurs, med avdrag för illikviditet i aktien.
der9vat
Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris.
Merparten av koncernens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och
olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller
som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värdering
av ickelinjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger på en
rimlig skattning av marknadsbaserad indata, exempelvis volatilitet.
. Ne9. Nedskrivningar av låne- och kundfordringar
Nedskrivning av låne- och kundfordringar görs enligt en modell
som baseras på förväntade kreditförluster (expected credit loss).
Modellen tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de
finansiella tillgångarna och utgörs av en trestadiemodell. Stadie  adie 1
utgör exponeringar som presterar utan att en väsentligt ökad
kredit risk anses ha inträatäffat. I stadie  placeraadie 2 placeras de exponeringar som
underpresterar och anses ha en väsentlig förändring i kreditrisken.
Därtill placeras exponeringar som beviljats anståndsåtgärder minst i
stadie . Eadie 2. Exponeringar i stadie  uppfyadie 3 uppfyller koncernens fallissemangs-
definition där en exponering anses fallerad då en betalning som avser
ett väsentligt belopp är försenad mer än  dad mer än 90 dagar. Övriga situationer
där koncernen anser en kreditexponering som fallerad är när banken
infriar en bankgaranti, motparten begärs i konkurs, eller ansöker om
skuldsanering. Därtill bedömer koncernen huruvida en motpart av
andra skäl ska anses vara betalningsoförmögen, vilket alltid innefattar
fall där banken utökar sina anståndsåtgärder gentemot kunden.
Kreditförlustreserveringen för stadie  och stadie 2 och stadie  btadie 3 baseras
definitionsmässigt på livstids kreditförluster men skiljer sig åt då
exponeringar i stadie  alltid omfatadie 3 alltid omfattar objektiva belägg för att for-
dran har identifierats som osäker. För flyttningar tillbaka till bättre
stadier tillämpar koncernen karenstider. För exponeringar i stadie , adie 2,
på grund av på grund av 3 förs0 förseningsdagar, tillämpas sex månader och för kre-
diter i stadie  tillämpas ingen karenstdie 3 tillämpas ingen karenstid eftersom det finns redan
en karenstid i fallissemangsdefinitionen. För exponeringar med
anstånd tillämpas en karenstid om  månader innan exptid om 24 månader innan exponeringen
kan återgå till stadie , givet atå till stadie 1, givet att anståndsåtgärderna inte längre före-
ligger. Nedskrivningsmodellen kräver bokföring av ett års förväntad
förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig
ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
kredit förluster som förväntas uppkomma under den återstående
löptiden. En väsentlig ökning av kreditrisken definieras som en
sentlig ökning av sannolikhet för en betalningsinställelse sedan
första redovisningstillfället. Koncernen bedömer en väsentligt
ökad kreditrisk utifrån beräkning om relativ förändring av sannolik-
heten för fallissemang (probability of default, PD) för den åter-
stående löptiden gånger tre och absolut förändring om minst
 procentenhe10 procentenheter.
Koncernen tillämpar för samtliga exponeringar en kreditrating-
modell för beräkning av förväntade kreditförluster. Dessa beräkningar
baseras på internt utvecklade modeller (PD, förlust vid fallissemang
(loss given default, LGD) och kreditexponering vid fallissemang
(expected exposure at default, EAD)), vilka tar både historiska data
och sannolikhetsviktande framåtblickande scenarier i beaktan i makro-
modellen för PD-justering. Ålandsbanken använder en makromodell
med tre prognosscenarion – ett basscenario som har en  prom har en 50 procent
viktning, ett negativt scenario som har cenario som har 2 procent vik5 procent viktning och ett
positivt scenario som har  procent vr 25 procent viktning. Prognosperioden i
scenariot är tre år. Dessa prognoser revideras minst årligen. Referens-
ränta och arbetslöshet är variabler som ingår i makromodellen för
privatpersoner, medan bara förändring i BNP beaktas i makro-
modellen för företag. Sannolikheten för fallissemang (PD) för  llissemang (PD) för 12
nader anger sannolikheten för att ett givet engagemang fallerar
inom  månaderinom 12 månader, medan livstids-PD (för återstående löptid) mot-
svarar sannolikheten att ett givet engagemang fallerar under finan-
siella tillgångens hela återstående löptid. PD-modellen baseras på
historiska data, de förhållanden som existerar på rapporteringsdagen
samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk.
Förlust vid fallissemang (LGD) anges per engagemang och är en
uppskattning av den förväntade förlusten som koncernen gör givet
att engagemanget fallerar. Koncernens LGD-modell baseras på histo-
riska data. Exponeringar vid fallissemang (EAD) avser en beräknad
kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn
tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balans-
dagen. Koncernens modell för EAD beaktar bl.a. nuvarande avtals-
villkor, antagande om infriande av garantier, förväntat utnyttjande
av limiter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.
Nivån på reserveringar bygger på en bred uppsättning relevanta
uppgifter för indata, antaganden och bedömningar från företags-
ledningen. I synnerhet dessa punkter kan ha stor påverkan på reser-
veringsnivån: fastställande av betydande ökning i kreditrisk, prognoser
för framtida makroekonomiska scenarier och beräkningsmetodologi av
både den förväntade kreditförlusten inom de kommande  månadernade 12 månaderna
och förntade kreditförluster under hela löptiden. Förväntade kredit-
förluster för fordringar i stadie  respekadie 2 respektive stadie  fasdie 3 fastslls av lednings-
gruppens kreditkommitté baserat på underlagen från koncernens modell
på förväntade kreditförluster. I anslutning till fastställandet så kan
ledningsgruppens kreditkommitté besluta om en avvikande hantering
ifall det bedöms finnas särskilda förhållanden som modellen inte beaktar.
Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka
banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes
uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika
problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera
återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta
justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad ränte-
marginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan
innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag
har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny
kredit. I samband med beviljande av eftergift av avtalade kreditvillkor
ska ansvarig beslutsfattare bedöma kundens finansiella situation. Ifall
eftergiften beviljas kunden med anledning av dennes försämrade
finansiella situation, ska fordran alltid överföras till stadie  (så länge adie 2 (så länge
inte grund för avvikande behandling till följd av regler om lagstadgad
betalningsmoratorium föreligger). Ifall det i samband med beviljad
eftergift bedöms att fullständig återbetalning av fordran är osannolik
utan att koncernen behöver tillgripa åtgärder som att realisera säker-
heter eller garantier, anses fordran fallerad och överförs till stadie .s till stadie 3.
Så länge det endast handlar om anståndsåtgärder, d.v.s. kunden
bedöms inte vara föremål för osannolikhet för betalning, så är åtgärden
individuell för envar kredit. Redovisat värde avser bruttoexponering
och omfattar inte enbart omstrukturerade krediter utan även andra
krediter i en kundhelhet.
Koncernen analyserar eerar effekterna av anståndsåtgärder inom ramen
för redovisning av modifieringsresultat. Kreditens ursprungliga nuvärde
av framtida diskonterade kassaflöden jämförs med det justerade nuvär-
det efter eventuella förändringar i kassaflöden. När ett lån modifieras
men inte tas bort från balansräkningen görs fortfarande bedömning av
sentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den urspunkliga kredit-
risken i nedskrivningssyfte. Modifieringsresultat bokförs i resultaträk-
ningen och avser skillnaden i nuvärdet på de ursprungliga och de nya
avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga eeken ursprungliga effektiv-
räntan, och periodiseras linjärt under kreditens återstående löptid.
Nedskrivningsmodellen enligt IFRS  kräver atS 9 kräver att företagsledningen
gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som
påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna. Under räken-
skapsåret har den största rådande osäkerhetsfaktorn varit den
förändrade säkerhetssituationen i Europa som en följd av Rysslands
invasionskrig av Ukraina. Ålandsbanken ser inte en betydande förhöj-
ning i kreditrisken i utlåningsverksamheten på kort till medellång sikt
på grund av utvecklingen i Ukraina. Ålandsbanken har inte några
direkta exponeringar mot företag i varken Ryssland, Belarus eller
Ukraina. Banken finansierar inte heller kunder som har import eller
export mot dessa länder i någon betydande omfattning, Ålands-
banken är dock, likt övriga banker, exponerad för händelser på det
makroekonomiska planet och deras påverkan på realekonomin.
Stigande energi- och oljepriser, inflationstryck, stigande räntor och
fallande börskurser kan påverka kunders återbetalningsförmåga och
värdet på pantsatta säkerheter.
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde pet anskaffningsvärde
görs reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en
minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För givna garantier
och outnyttjade kreditlimiter redovisas de reserveringarna som en
skuld inom avsättningar. Nedskrivningar på låne- och kundfordringar
samt konstaterade kreditförluster redovisas i resultaträkningen under
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto. Finansiella tillgångar tas
bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från till-
gången har löpt ut eller har överförts och koncernen har överrt i
stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet
till en annan part. En konstaterad förlust innebär således att en
låne- eller kundfordring slutligt skrivs av då konkurs bekräftats eller
medellöshet har hållits för sannolikt. Återbetalningar av tidigare kon-
staterade kreditförluster och återföringar av sannolika kreditförluster
intäkts redovisas under Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto.
1. S0. Säkringsredovisning
säk   ring av verkligt värde
Säkring av verkligt värde kan tillämpas för enskilda tillgångar och
skulder samt för portföljer av finansiella instrument i syfte att skydda
koncernen mot icke önskrda resultaterda resultateffekter till följd av föränd-
ringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.
Vid säkring av verkligt värde värderas både säkringsinstrumentet
– derivatet – och den säkrade risken i det säkrade instrumentet till
verkligt värde via resultaträkningen under Nettoresultat finansiella
poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning
ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och doku-
menterats. Säkringens eekäkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt
sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit
mycket eekmycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
kassaflödessäkring
Kassaflödessäkring kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder
i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateekffekter till
följd av variationer i kassaflöden hänförliga till ränte- och valuta-
förändringar. Derivat som utgör säkringsinstrument i kassaflödes-
säkring redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I den mån
säkringsinstrumentets värdeförändring är eekändring är effektiv redovisas den i
säkringsreserven via övrigt totalresultat. Eventuell ineek. Eventuell ineffektiv del
redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster
till verkligt värde. Beloppet redovisat i övrigt totalresultat överförs till
resultaträkningen i samband med att det emitterade skuldebrev som
säkrats med kassaflödessäkring förfaller. En förutsättning för att
säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna
mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redo-
visade perioder ha varit mycket eekrit mycket effektiv i att uppnå motverkande
värdeförändringar.
säk  ring av net4oinvest  ering i ut0andsverksamhet
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att
skydda koncernen från de omräkningsdierenser sodifferenser som uppkommer
då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan
omräknas. Derivat som utgör säkringsinstrument vid säkring av netto-
investering i utlandsverksamhet redovisas till verkligt värde i balans-
räkningen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet
som är eekffektiv redovisas i övrigt totalresultat.
Eventuell ineekEventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat
finansiella poster till verkligt värde. Vid eventuell avyttring av en utlands-
verksamhet överrs uppkomna vinster och förluster på säkringsinstru-
mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för
att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt
identifierats och dokumenterats. Säkringens eekringens effektivitet ska kunna mätas
på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder
ha varit mycket eha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.
11. Immateriella tillgångar och goodwill
Immateriella tillgångar består av IT-system som tillverkas för eget
bruk, externt upphandlade system, immateriella tillgångar från
bolagsförvärv samt förvärvade avtal.
akti    vering av tillverkning för ege t bruk
Om det tillverkade datasystemet genererar trolig framtida intäkt eller
kostnadsreduktion som överstiger investeringskostnaderna aktiveras
utvecklingskostnaderna för datasystemet. Egenutvecklade data-
system aktiveras till självkostnadspris. Utvecklingskostnader som inte
förväntas ha betydande ekonomisk nytta redovisas som kostnad i
resultaträkningen. Förundersöknings- och forskningskostnader
redovisas som kostnad i resultaträkningen.
avskr9vni3gar
De aktiverade utvecklingskostnaderna avskrivs i normalfall linjärt
under – årunder 5–7 år. Avskrivningarna inleds då datasystemet är färdigt
för användning.
Egen utveckling av datasystem ............................................................ 5– å–7 år
Externa datasystem .............................................................................5––10 år
Förvärvade avtal ........................................................................................ år10 år
Övriga immateriella tillgångar .............................................................3– år–5 år
ex ternt upp handlade it--system
Externa datasystem upptas i balansräkningen till anskakaffningsvärde
minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
förvärva de avtal
Förvärvade avtal avser utgifter för rättigheter till framtida kassa-
flöden och upptas i balansräkningen till anskaningsalansräkningen till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
övriga  immateriell a tillgångar
Övriga immateriella tillgångar utgörs bland annat av förrvade
kundkontrakt.
nedskrivning
Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastslla om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indika-
tion uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av
försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. Ännu ej färdig-
ställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett
förekomst av indikationer på värdeminskning. En nedskrivning
redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider
återvinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs
endast om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna
för nedskrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt
uppgå till bokföringsvärdet före nedskrivning .
goodwill
Goodwill motsvarar den andel av anskaningsutffningsutgiften som över-
stiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna
skulder. Goodwill avskrivs inte utan prövas årligen, eller oftare
om behov föreligger, för nedskrivning (impairment) genom att
diskontera framtida förväntade kassaflöden i kassagenererande
enheter. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Se not Ka6
för koncernmässigt goodwillrde .
12. Materiella tillgångar
förval4ningsfa3tigheter
Förvaltningsfastigheter innehas i syfte att erhålla hyresintäkter,
värde stegring eller i båda syften. Förvaltningsfastigheterna utgörs
av direkta innehav samt indirekta innehav via fastighetsbolag och
bostadsbolag. Förvaltningsfastigheterna redovisas enligt anskat anskaff-
ningsvärdemetoden separat i balansräkningen under materiella
tillgångar till anskaningsvärde minkaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar och nedskrivningar. I resultaträkningen visas
Nettointäkt från förvaltningsfastigheter som en delmängd av
posten Övriga intäkter. Värdering av fastigheterna har gjorts av
auktoriserad fastighets förmedlare.
rörelsefastighe, ter, fastighet   er i eget bruk
Rörelsefastigheter utgörs av direkta innehav och indirekta innehav
via fastighets- och bostadsbolag. Rörelsefastigheter upptas i
balansräkningen till anskabalansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar och nedskrivningar.
övriga  materiell a tillgångar
Övriga materiella tillgångar utgörs av maskiner och inventarier, bilar,
ombyggnader i hyrda lokaler och konstsamling. Övriga materiella
tillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Eventuella
försäljningsvinster, -förluster och utrangeringar resultatförs.
tillgån gar me d nyttjanderätt
Tillgångar med nyttjanderätt avser hyres- och leasingavtal där
koncernen är leasetagare och som enligt IFRS  redovisS 16 redovisats som
materiella tillgångar. Dessa tillgångar med nyttjanderätter avser när
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
det gäller rörelsefastigheter främst bank- och kontorsutrymmen,
och när det gäller övriga materiella tillgångar främst IT-utrustning
och bilar. Avskrivningsperioden är oftast fasta perioder mellan
– år me1–9 år med en genomsnittlig leasingperiod om  år. För ytd en genomsnittlig leasingperiod om 5 år. För ytterligare
information om hantering av leasingavtal se punkt e punkt 14 .
avskr9vni3gar
Avskrivningar är uppgjorda på basis av tillgångarnas förväntade
ekonomiska livslängd. Samtliga avskrivningar är linjära.
Byggnader ........................................................................................................ g år0 år
Byggnaders tekniska utrustning .................................................................. år12 år
Ombyggnad i hyrda lokaler kundutrymmen ............................................ år5 år
Ombyggnad i hyrda lokaler övriga utrymmen ....................................... år10 år
Maskiner och inventarier ........................................................................g––10 år
Övriga materiella tillgångar ....................................................................... –3– år5 år
Tillgångar med nyttjanderätt …………………………………………………… ........–1– år9 år
Jordområden avskrivs inte .
nedskrivningar
Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastslla om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indi-
kation uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av
försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. En nedskrivning
redovisas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider åter-
vinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs endast
om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna för ned-
skrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt upp
till bokföringsvärdet före nedskrivning.
13. Avsättningar
En avsättning redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse som
en följd av en inträad händelsen följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av
resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Avsättningen värderas till nuvärdet av uppskattat utöde.
Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov,
så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukture-
ring avses genomgripande organisationsförändring, till exempel
genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller
nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att
en omstruktureringsplan har fastsllts och tillkännagivits så att det
har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att
företaget kommer att genomföra omstruktureringen.
Avsättningar till omstruktureringsreserv rörande övriga kostnader
redovisas i balansräkningen när koncernen har fastsllt en utförlig
och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen
har påbörjats eller blivit oentligt tffentligt tillkännagiven.
Avsättningar rörande rättegångskostnader redovisas när kon-
cernen har identifierat den befintliga förpliktelsen och fastsllt det
troliga utflödet av resurser som kommer att krävas vid en reglering.
Förlustkontrakt redovisas när de förntade ekonomiska för-
delarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga
ut gifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser.
En eventualförpliktelse återfinns när det finns ett möjligt åtagande
som härrör från inträrån inträffade händelser och vars förekomst bekräftas
endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom koncernens
kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en
skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas eller inte kan beräknas med tillräcklig
tillförlitlighet. En eventualförpliktelse redovisas inte som en avsätt-
ning i rapporten över finansiell ställning utan för eventualförpliktelser
lämnas upplysningar i noterna till koncernens finansiella rapporter.
1. Lea4. Leasingavtal
IFRS  tS 16 tar bort leasetagarens krav på att skilja mellan finansiella och
operationella leasingavtal och kräver att leastagaren redovisar nyttjan-
derätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balans-
räkningen. Ålandsbanken tillämpar de undantag som standarden tillåter
avseende leasingavtal på  månader eller koal på 12 månader eller kortare (korttidsleasingavtal)
och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde.
Dessa leasingavtal redovisas som kostnader i resultaträkningen.
leasingav4  al där ålandsbanken   är leasetagare
När ett avtal ingås bedömer Ålandsbanken om avtalet är, eller
innehåller, ett leasingavtal, vilket definieras som att avtalet överlåter
rätten att under en viss period besmma över användningen av en
identifierad tillgång, i utbyte mot ersättning. Tillgångar och skulder
som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet av
framtida leasingbetalningar diskonterade med den marginella låne-
räntan. Ålandsbanken omprövar om ett avtal är, eller innehåller, ett
leasingavtal endast om villkoren i avtalet ändras. Ålandsbanken är
exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetal-
ningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasing-
skulden förrän de träder i kraft. När justering av leasingbetalningar
baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasing-
skulden och justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster
hänförlig till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar med nyttjanderätt tas vid avtalets ingång upp bland
materiella tillgångar och motsvarande finansiell leasingskuld bland
övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av leasingavtal till det
belopp som motsvarar den leasade tillgångens verkliga värde eller det
lägre nuvärdet för minimileasingavgifterna. Leasingperioden fastställs
utifrån den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med
en bedömning av både perioder som omfattas av en möjlighet att
förlänga leasingavtalet (och rimligheten att så också görs), samt en
bedömning av perioder som omfattas med möjlighet att säga upp
leasingavtalet om säkerhet föreligger att inte utnyttja det alternativet.
Avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den
kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden redovisas som
räntekostnad enligt eekffektivräntemetod.
Nedskrivning redovisas efter individuell bedömning av behovet.
leasingav4  al där ålandsbanken   är leasegivare
När Ålandsbanken är leasegivare fastställs det vid varje leasingavtals
inledningsdatum huruvida leasingavtalet ska klassificeras som ett
finansiellt eller ett operationellt leasingavtal. Ett finansiellt leasing-
avtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med
ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till
leasetagaren. Ålandsbankens leasingverksamhet, som leasegivare,
utgörs av finansiell leasing och redovisas som lånefordringar.
Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar.
Skillnaden mellan framtida leasingbetalningar och nuvärdet av
framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför
att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som
ränteintäkter, dels i balansräkningen såsom amortering.
Då leasegivare bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassifi-
ceras leasingavtalet som operationellt. Ålandsbanken redovisar
leasingavgifter för operationella leasingavtal som intäkt linjärt över
leasingperioden bland Övriga intäkter, se not K. Ålandsbanken ter, se not K10. Ålandsbanken
klassificerar avtalen om vidareuthyrning baserat på nyttjanderätten
som uppkommer från huvudleasingavtalet, inte baserat på den
underliggande tillgången.
1. Intäk5. Intäkter
IFRS  IntäkS 15 Intäkter från avtal med kunder innebär att koncernen ska
redovisa intäkter till ett belopp som återspeglar den ersättning som
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte att koncernen
överför varor eller tjänster till kund.
räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknas
enligt eenligt effektivräntemetod. Metoden redovisar instrumentens intäkter
och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perio-
den fram till förfallodagen. Beräkningen innefattar avgifter som
erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av eekffektiv-
räntan, transaktionskostnader och alla över- och underkurser.
provisionsnetto
Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultat-
räkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader.
Provisionsintäkter redovisas när tjänsten utförs vilket sker vid den
tidpunkt när kontrollen över tjänsten är överförd till kunden och
koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande. Som provisionsintäkter
redovisas courtage, olika former av förvaltningsavgifter, betalnings-
provisioner och kortavgifter. Valutaprovisioner kopplade till kunders
betalningar och värdepappershandel redovisas som betalningsprovi-
sioner och värdepappersprovisioner. Enskilda uppläggningsavgifter
för lån och löftesprovisioner uppgående till väsentliga belopp periodi-
seras över kreditens löptid och ingår i räntenetto. Ingen information
lämnas om återstående prestationsåtaganden som har en ursprunglig
förväntad löptid på högst ett år eller om Ålandsbanken har rätt till
ersättning från en kund till ett belopp som direkt motsvarar värdet för
kunden av Ålandsbankens prestation som uppnåtts till dato som är
tillåtet enligt IFRS . ProvisionskostS 15. Provisionskostnader är transaktionsberoende
och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter.
Intäkterna debiteras löpande. För provisioner som gäller flera år
redovisas enbart den andel som avser tjänster som kunden erhållit
under ifrågavarande räkenskapsperiod.
Provisionsintäkter och -kostnader redovisas när tjänsten utförs.
För provisioner som gäller flera år redovisas enbart den andel som
gäller räkenskapsperioden.
nettoresult at finansiell  a poster til0
 verkligt värde
Under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde redovisas
realiserade och orealiserade vinster och förluster från finansiella
instrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen,
samt den ineekffektiva delen vid säkringsredovisning.
Under nettoresultat från valutaverksamhet redovisas resultatet av
kursdikursdifferenser som uppkommer vid omräkning till euro av tillgångar
och skulder.
Realiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderats i
övrigt totalresultat redovisas som Nettoresultat från finansiella poster
till verkligt värde. I orealiserade värdeförändringar från skuldebrev
som värderas i övrigt totalresultat ingår förväntade kreditförluster
och modifieringsresultat.
94--intäkter
Dotterbolaget Crosskey erbjuder IT-tjänster som omfattar design,
implementering och supporttjänster. Intäkterna värderas utifrån den
ersättning som specificeras i avtalet med kunden. Systemförsäljning
med betydande anpassningar hanteras som långfristiga projekt.
Avtal kan inkludera flera olika prestationsåtaganden, exempelvis
systemutveckling och licenser. Om avtal innehåller flera prestations-
åtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestations-
åtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I de fall för-
säljningspriset inte är direkt observerbart, uppskattas priset baserat
på en förväntad kostnad plus en vinstmarginal. Intäkter för system-
licens från långfristiga projekt redovisas som intäkt utgående från
färdigställandegraden, då denna på ett tillförlitligt sätt kan fastställas.
Färdigställandegraden fastställs skilt för varje projekt som andelen
utfört arbete vid bokslutstidpunkten jämfört med projektets beräk-
nade totala antal arbetstimmar. Uppskattningar gällande intäkter,
kostnader, eller färdigställandegraden av projekt revideras om
omständigheterna förändras. Ökningar och minskningar i bedömda
intäkter eller kostnader på en ändrad uppskattning redovisas i resultat-
räkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till
revisionen blev kända. Om det är sannolikt att de totala utgifterna
kommer att överskrida de totala intäkterna för projektet redovisas
den förväntade förlusten genast som kostnad. Om avtalet är på
löpande räkning baserad på pris per timme, redovisas intäkten i
den utsträckning Crosskey har rätt att fakturera kunden.
övriga  intäkter
Som övriga rörelseintäkter redovisas bland annat utdelningar från
aktier och andelar samt utdelningar från tillgångar som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen. Här redovisas även realisations-
vinster vid avyttring av anläggningstillgångar och hyresintäkter från
förvaltningsfastigheter. Hyresintäkter redovisas linjärt i resultat-
räkningen baserat på villkoren i leasingavtalet.
1. E6. Ersättningar till anställda
pensionsansvar
Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av
dels avgiftsbestämda, dels förmånsbesmda planer. Som avgifts-
besmda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka
koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk
enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala
ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att
fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för
avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som
personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställ-
ning redovisas som förmånsbestämda planer.
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats genom ArPL-
försäkring (avgiftsbesmd plan) Det finns även en äldre lösning via
pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s., en så
kallad A-stiftelse; förmånsbestämd plan) som är stängd sedan dan 199. 1.
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade
BTP-planen som är avgif1-planen som är avgiftsbestämd. Ett fåtal tidigare tecknade
förmånsbestämda pensionsplaner inom BTP finn2 finns fortfarande kvar.
Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad
på lön och anställningstid, vilket innebär att arbetsgivaren bär alla
sentliga risker för fullgörandet av pensionsutstelsen. För majo-
riteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen
avskilt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa.
Som nettotillgång i balansräkningen avseende de förmånsbaserade
pensions planerna redovisas förvaltningstillgångarna minskade med
pensionsförpliktelserna. Aktuariella vinster och förluster på pensions-
förpliktelsen samt avkastning som överstiger den beräknade avkast-
ningen på förvaltningstillgångarna redovisas i övrigt totaltresultat.
Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbesmda
planer utgörs av nettot av följande poster, som samtliga ingår
i personal kostnader:
Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av den
beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräkningen av
intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål
för aktuariella antaganden.
Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensionsskulden
har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning
av årets räntekostnad används aktuell swapränta (räntan vid årets
början) för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning
av pensionsskulden.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Beräknad avkastning (ränta) på förvaltningstillgångarna. Räntan
på förvaltningstillgångar redovisas i resultatet med tillämpning av
samma ränta som vid fastställande av årets räntekostnad.
Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av
koncernens förmånsbestämda planer är förenad med ett flertal
bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan
på redovisade belopp.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas
vid den tidigaste av följande tidpunkter; när ändringen i planen
eller reduceringen inträar eeller reduceringen inträffar eller när företaget redovisar relaterade
omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning.
Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
17. Eget kapital
innehav   are av övrigt primärkapital
Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT). Des1). Dessa instru-
ment klassificeras som eget kapital eftersom dessa instrument inte
innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapitalbelopp eller
ränta till innehavarna. Om instrumentet innefattar ett krav på ränte-
betalning, beroende på om en framtida osäker händelse bortom både
emittentens och innehavarens kontroll inträar eller inte inträroll inträffar eller inte inträffar,
ska instrumentet klassificeras som en finansiell skuld. Ålandsbanken
behandlar betalningar på finansiella instrument klassificerade som
eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning,
och därför redovisas sådana betalningar som utdelningar. Betalning
erläggs kvartalsvis och ränta är  månader Stiba är 3 månader Stibor plus , procentor plus 3,75 procent.
1. A8. Aktierelaterade ersättningar
Koncernen har i sin ersättningspolicy möjliggjort att delar av ersätt-
ningen till de anställda kan regleras genom egna aktier, vilket redovisas
som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet beräknas vid
tilldelningstidpunkten och fördelas över intjäningsperioden, samtidigt
som motsvarande ökning av eget kapital redovisas. Kostnaden utgår
från det verkliga värdet på aktierna vid tilldelningstidpunkten. Aktiernas
verkliga värde beräknas vid tilldelningstidpunkten utgående från aktier-
nas noterade marknadspris. En bedömning av hur många aktier de
anställda kommer att intjäna görs vid beräkning av redovisad kostnad
för aktierelaterade ersättningar i enlighet med villkor i koncernens
ersättningspolicy (exempelvis fortsatt anställning). Vid varje rapport-
periods slut omprövar företags ledningen sina bedömningar om hur
många aktier som kommer att bli intjänade.
1. Inkoms9. Inkomstskatt
Inkomstskatt i resultaträkningen innefattar aktuella skatter för koncer-
nen baserat på skattepliktigt resultat för året, tillsammans med skatte-
justeringar för föregående år samt förändringar i uppskjutna skatter.
Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen som kostnad, förutom i
fråga om poster som redovisas i övrigt totalresultat, varvid också skatte-
eekeffekten redovisas som en del av övrigt totalresultat. Uppskjuten
skattefordran eller skuld har fastställts för temporära skillnader mellan
skattemässigt värde för tillgångar och skulder och deras redovisade
belopp, genom användande av skattesatser som gäller för framtida
perioder. De uppskjutna skatteskulderna och skattefordringarna
beräknas enligt skattesatser som förväntas gälla i respektive land när
skatten materialiseras (lag är godkänd men har ännu inte trätt i kraft).
En uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sanno-
likt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma mot
vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas.
2. Anläggningstil0. Anläggningstillgångar som innehas för
försäljning samt avvecklade verksamheter
En anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp, klassificeras som att
den innehas för förljning om dess redovisade värde kommer att
återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.
Tillgången eller avyttringsgruppen måste vara tillgänglig för omedelbar
försäljning i befintligt skick och utifrån villkor som är normala.
Det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.
En fullbordad försäljning förväntas bli redovisad inom ett år. En av-
vecklad verksamhet representerar en självständig rörelsegren eller
en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett
dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas.
Anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som innehas för
försäljning redovisas på egen rad i balansräkningen och värderas
till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet
efter avdrag för förväntade försäljningskostnader. Skulder som är
relaterade till anläggningstillgångarna redovisas också på egen rad
i balansräkningen. Inga anläggningstillgångar som innehas för
försäljning finns vid utgången av gången av 202 eller 1 eller 2022.
21. Rörelsesegment
Koncernen rapporterar rörelsesegment i enlighet med IFRS , vilket S 8, vilket
innebär att segmentrapporten speglar den information som företags-
ledningen i koncernen erhåller. Koncernens VD har identifierats som
högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen rapporterar de olika
aärsaffärsverksamheterna som rörelsesegment. En aärsesegment. En affärsverksamhet är
en grupp avdelningar och bolag som tillhandahåller produkter eller
tjänster som har risk och avkastning som avviker från övriga aviker från övriga affärs-
verksamheter. Koncerninterna transaktioner sker till marknads-
ssiga priser.
2. Li2. Likvida medel
Med likvida medel avses kassa och tillgodohavanden vid central-
bankerna i Finland och Sverige som fritt kan disponeras. Med
tillgodohavanden avses medel som är tillgängliga när som helst.
Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.
Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS S 7,
och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som
likvida medel.
2. Bet3. Betydande bedömningar
och osäkerhet i uppskattningar
Upprättande av bokslut i enlighet med IFRS kräver att företagsled-
ningen i vissa fall gör bedömningar och uppskattningar om framtiden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redo-
visade beloppen för tillgångar och skulder, intäkter och kostnader,
samt upplysningar om förbindelser. Även om gjorda bedömningar
och uppskattningar bygger på företagsledningens bästa vetande om
aktuella händelser och åtgärder vid tidpunkten för bedömningen,
kan det verkliga utfallet avvika från dessa bedömningar och uppskatt-
ningar. De betydande redovisningsmässiga bedömningar som gjorts
vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avser främst
nedskrivning av låne- och kundfordringar. De källor till osäkerhet
i uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det
följande årets finansiella rapporter beskrivs nedan.
  värdering av lå-  ne- och kundfordringar
Låne- och kundfordringar som är definierade att ingå i Stadie  t ingå i Stadie 3
genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje
fordran. Exponeringar som är föremål för individuell prövning identi-
fieras på basen av underlag som omfattar kunder med fallerade
engagemang eller engagemang som sannolikt kommer att fallera
under en kvartalsperiod. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt
återvinningsvärde. Det uppskattade återvinningsvärdet bygger på en
bedömning av motpartens finansiella återbetalningsförmåga och
antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter.
För de koncentrationer som inte enligt individuell bedömning har
nedskrivningsbehov, görs nedskrivningar enligt en modell som base-
ras på förväntade kreditförluster (expected credit loss). Modellen,
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
som utgörs av en tre-stadiemodell, tar sin utgångspunkt i föränd-
ringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna. En bedömning av
företagsledningen kan krävas i synnerhet avseende information som
påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster såsom tidigare
händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prog-
noser av framtida ekonomiska förhållanden som kan påverka fram-
tida förväntade kassaflöden. För ytterligare information, se not K.14.
aktuariell a beräkningar a v pension4aganden
Framtida pensionsskuld beräknas genom försäkringsmatematiska
kalkyler. Som bas för beräkningen finns antaganden om diskon-
terings ränta (swapränta med maturitet som motsvarar pensions-
skuldens förväntade tidslängd), löneökning (förväntad framtida
ökning för pensioner), inflation, personalomsättning samt förväntad
avkastning på tillgångar. För ytterligare information, se not Kterligare information, se not K4.4.
finansi ella instrume nt värderade
 till v erkligt värde
För att fastställa verkligt värde för finansiella instrument görs
bedömningar som kan ha betydande inverkan på redovisade belopp.
Bedömningar som avses omfattar val av värderingstekniker,
bedömning av om marknader är aktiva samt om vilka marknads-
parametrar som kan observeras. Vid användning av värderingstekniker
används i så stor utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men
ifall detta inte är möjligt krävs uppskattningar av företagsledningen
för att erhålla verkligt värde.
Om verkligt värde på finansiella tillgångar inte kan erhållas från
noteringar på en aktiv marknad beräknas de med hjälp av olika
värderingstekniker, inklusive matematiska modeller. Företagsledningen
bedömer vilka marknadsnoteringar som är mest lämpade och vilka
matematiska modeller som skall tillämpas i koncernen. För ytterligare
information, se not K.18.
  värdering av goodwill
Goodwill testas årligen för behov av nedskrivningar genom en
beräkning av om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet.
Nedskrivning görs genom att diskontera framtida förntade
kassaflöden i kassagenererande enheter. Framtida förväntade
kassaflöden bygger på av företagsledningen uppskattade kassaflöden.
En förändring i uppskattningen av framtida kassaflöden, som en följd
av konjunkturnedgång, nya konkurrenter eller prispress, kan leda till
nedskrivning av goodwill.
värde ring a v förvaltningsfastigheter
oc h rörel3efa3tighe4er
Företagsledningen gör årligen en genomgång av förvaltnings fastig-
heter och rörelsefastigheter för att fastställa om det föreligger något
nedskrivningsbehov. Vid indikation om nedskrivningsbehov fast-
ställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och
nyttjandevärdet på tillgången, varefter nedskrivning redovisas i
resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider återvinningsvärdet.
Uppskattningen av värden på tillgångarna görs av externa oberoende
värderare. För ytterligare information, se not Ka7.
leasingav4al
Vid bedömning av nuvärdet av tillgångar med nyttjanderätt och till-
hörande leasingskuld görs uppskattningar gällande fastställande av
leasingperiod och val av diskonteringsränta. När leasingavtalets längd
fastställs, beaktar företagsledningen all tillgänglig information som
ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption eller
att inte utnyttja en option för att säga upp avtalet.
 värdering a v uppsk juten skat4
En uppskjuten skattefordran redovisas för fastställda beskattnings-
bara förluster i den utsträckning det är sannolikt att framtida
beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma. Företagsledningen
bedömer löpande när uppskjuten skatt bör redovisas i koncernen
utgående från förväntad framtida resultatutveckling. Vid varje balans-
dag bedöms om redovisad uppskjuten skatt är befogad utgående
från storleken på förväntade framtida skattemässiga intäkter.
För ytterligare information, se not K.28.
aktierelater ad er3ät4ning
Vid beräkning av redovisad kostnad för aktierelaterade ersättningar i
enlighet med koncernens ersättningspolicy uppskattar företagsled-
ningen hur många aktier de anställda kommer att tilldelas. Kostnaden
utgår från det verkliga värdet på aktierna vid utdelningsögonblicket.
För ytterligare information, se not K.11.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. Koncernens ri3. Koncernens riskhantering
1. Risker i bankens verksamhet
1.1 R  1.1 Riskprofil och risk20tit
Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet.
Ålandsbanken har en låg riskprofil med ett konservativt förhåll-
ningssätt till risk. Målsättningen är att all risk ska härstamma från
den normala affärsverksamheten. Med det följer att riskerna i
huvudsak utgörs av affärsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk, marknads-
risk samt operativ risk. Riskerna ska vara anpassade efter bankens
riskkapacitet, det vill säga att förluster relaterade till dessa risker ska
kunna täckas med bankens kapitalbas och resultat. Bankens låga
riskprofil återspeglas i de låga förluster relaterade till finansiella och
operativa risker som uppstått genom åren.
Tabell l 1..1..1
Riskprofil per riskkategori
Risktyp Riskprofil Riskhantering
AAffärsrisk Bankens aäs affärsrisk är generellt sett låg. Kostnader till följd
av ändrade regelverk och teknikskiften kan påverka Ålands-
bankens lönsamhet relativt sett mer än andra då banken är
en liten aktör.
Styrelsen och koncernledningen och därtill hörande kom-
mittéer arbetar kontinuerligt med att identifiera samt hitta
lämpliga åtgärder för att hantera aärra affärsrisken. Bland annat
har banken ingått flera partnersamarbeten för att diversi-
fiera intäktskällorna samt uppnå kostnadsfördelning.
Kreditrisk Ålandsbankens prioriterade kundgrupp är privatpersoner
på Åland, finska fastlandet och Sverige med god ekonomi
och, undantaget Åland, geografiskt begränsat till storstads-
områden. På Åland finns också en företagsaaffär.
Styrelsen fastsller ramverket för kreditgivning och
kreditriskhanteringen. Kreditens storlek och risknivå avgör
kreditbeslutsnivån, där styrelsen utgör den högsta nivån.
Kreditrisken i den dagliga verksamheten hanteras utgående
från god kännedom om kunden samt analys av kundens
återbetalningsförmåga och de säkerheter som kunden
ställer. För exponeringar i företagsportföljen görs en årlig
föredragning för analys av kunden. Kreditrisken i banken
hanteras även genom av styrelsen fastställda limiter – till
exempel begränsas maximal exponering mot vissa bran-
scher och motparter. Motpartskreditrisk (primärt finansiella
institut) hanteras genom en utvärderingsprocess som
primärt fokuserar på institutets rating samt andra relevanta
nyckeltal, samt risklimiter.
Likviditetsrisk Likviditetsrisk är en dynamisk risk som kan skifta snabbt.
Som liten aktör kan dessa snabba skiften få stor påverkan
på Ålandsbankens tillgång till likviditet.
Styrelsen fastsller ramverket för likviditetshantering och
likviditetsriskhantering. Den dagliga likviditetshanteringen
sker inom treasuryfunktionen. Likviditetsrisken hanteras
främst genom en väldiversifierad finansieringsstruktur
och en likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar.
Likviditetsrisken regleras även genom av styrelsen fast-
ställda limiter.
Marknadsrisk nterisk i bankboken är strukturell till sin karaktär
och betraktas som en betydande men hanterbar risk.
Valutarisken är främst av strukturell karaktär och
förekommer framförallt i svenska kronor genom bankens
svenska filial.
Styrelsen fastsller ramverket för hantering av marknads-
risk. Den dagliga hanteringen av marknadsrisker sker inom
treasuryfunktionen. Ränterisker hanteras med limiter för
räntenettorisken samt värdeförändringsrisken och genom
användning av derivat. Valutarisker hanteras främst genom
matchning samt genom limiter.
Operativ risk Bankens operativa risker ska relatera till aärffärsverksamheten
och riskerna ska förebyggas och begränsas till vad som är
ekonomiskt motiverat. Bankens riskaptit för aaptit för affärskritiska
produkter, tjänster och IT-lösningar är låg. Ingen operativ
risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga verksamhe-
ten eller hota konsumentskyddet för Ålandsbankens kunder.der.
Styrelsen fastsller ramverket för hantering av operativa
risker. Den dagliga hanteringen av operativa risker sker
primärt inom aärffärsverksamheten. Operativa risker hanteras
genom årliga självutvärderingar, uppdaterade kontinuitets-
planer, kontinuitetsövningar, incidentrapportering samt upp-
rätthållande av internt regelverk och interna utbildningar.
1.1. Kredit1 Kreditrisk
Kreditrisk avser risken för förluster till följd av att en kund inte kan
fullgöra sina åtaganden gentemot banken och att ställd säkerhet
inte täcker bankens fordran gentemot kunden. Kreditrisk i
utlåningsverksamheten är en risk som uppkommer naturligt i
bankverksamheten. Kreditrisk uppstår också inom ramarna för
finansieringsverksamheten i Bankens likviditetsförvaltning.
Kreditrelaterade koncentrationsrisker inom utlåningsverksamheten
kan uppstå genom grupper av exponeringar vars fallissemangsrisk
uppvisar en betydande grad av samvariation. De koncentrations-
risker som bedöms vara relevanta för Banken är koncentration mot
enskilda motparter (namnkoncentration), koncentration mot
enskilda branscher (branschkoncentration) samt koncentration
inom enskilda länder (geografisk koncentration).
Bankens övergripande kreditstrategi samt aptit för kreditrisk
fastställs av bankens styrelse.
1.1. Lik.2 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra betalningsförplik-
telser vid förfallotidpunkt på grund av brist på likvida medel eller att
förpliktelserna kan fullgöras endast genom att erhålla betalnings-
medel till avsevärt högre kostnad eller genom att realisera positio-
ner till avsevärt lägre marknadspris än förväntat. Likviditetsrisk är en
risk som uppkommer naturligt på grund av bankens verksamhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Banken eftersträvar att begränsa likviditetsrisken framför allt
genom att inte vara beroende av andra finansieringskällor för ut-
ningen än kunddepositioner och säkerställda obligationer. För att
säkerslla tillgång till likviditet även under perioder utan externa
upplåningsmöjligheter ska banken ha en likviditetsreserv samt en
väl diversifierad instrument- och förfallostruktur på sin upplåning.
.1..1.3 Kapitalrisk
Kapitalrisk avser risken att banken inte har en tillfredställande
nivå eller sammansättning av kapital för att täcka externa krav och
samtidigt stödja affärsverksamheten under normala eller stressade
förhållanden.
Banken strävar efter att upprätthålla en stark kapitalposition i
förhållande till bankens aggregerade riskexponering. Kapitalbeho-
vet utvärderas minst årligen inom ramen för den interna kapital-
och likviditetsutvärderingen.
1.1. Marknadsrisk .4 Marknadsrisk
Marknadsrisk avser risken för att resultat, eget kapital eller värde
minskar till följd av förändringar i priser och riskfaktorer på finansiella
marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutarisk och aktierisk.
Inom ramarna för bankrörelsen uppkommer oundvikligen struktu-
rella risker avseende ränterisk (räntenettorisk respektive värdeföränd-
ringsrisk) och valutarisk. Banken strävar efter att i huvudsak begränsa
dessa risker.
Koncernen har en strukturell valutarisk i svenska kronor till följd av
verksamheten i Sverige. Risken hanteras genom aktiva beslut.
Aktierisk avser risken för värdeminskning på grund av förändringar
i kurser på aktiemarknaden. Banken bedriver ingen handel för egen
räkning.
.1..1.5 Affärsrisk
Affärsrisk avser risken för lägre intjäning på grund av försämrade
affärsförhållanden. Affärsrisk uppstår naturligt i all affärsverksamhet
och går inte att undvika. Banken riktar sin verksamhet i huvudsak till
marknader och produkter som man verkar inom sedan tidigare och
har god kännedom om.
1.1. Operativ risk .6 Operativ risk
Operativ risk avser risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga
eller bristfälliga interna processer, mänskliga fel, systemfel eller
externa händelser. Legala risker inkluderas i operativa risker.
Operativa risker förekommer i all verksamhet, och det är således
varken möjligt eller optimalt att helt eliminera dem. Det är dock
viktigt att risktagandet är medvetet och att lämpliga åtgärder vidtas
då risker som identifieras är för stora. Vilken risknivå som anses vara
optimal fastställs av styrelsen och utgör bankens riskaptit.
1.2 R1.2 Riskorganisation
Styrelse
Verkställande direktör


Äger och hanterar
risker
• Aärsverksamhet
• Supportfunktioner
 
Oberoende mätning,
kontroll och rapportering
Risk Control
Operativa risker
och Säkerhet
• Compliance


Översyn och
utvärdering
• Internrevision
1...2. Sty1 Styrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för hantering och kontroll
av risker. Styrelsen definierar verksamhetens riskaptit och fastställer
årligen de policydokument som anger övergripande principer för
hantering av risker samt begränsningar i form av limiter som verk-
samheten har att hålla sig inom. Efterlevnad av riskhanteringsprinci-
perna och riskpositionerna övervakas regelbundet. Limitpositioner
och riskindikatorer rapporteras till styrelsen minst kvartalsvis.
Styrelsen godkänner också väsentliga metoder och modeller som
används för att mäta bankens risker.
Revisionskommittén bistår styrelsen inom övervakning av risk-
hantering, metoder och modeller för riskmätning, riskrapportering
samt intern kontroll.
1.. Verkst.2.2 Verkställande direktören och ledningsgrupp
Verkställande direktören utnämns av styrelsen. Verkställande direk-
tören ska säkerställa att hanteringen av risker sker i enlighet med de
principer och risktoleranser som styrelsen beslutat om. Detta sker
genom verkställande direktörens fastställande av riktlinjer, som har
sin utgångspunkt i de av styrelsen fastställda policydokumenten.
Verkställande direktören ska också säkerställa att bankens kompe-
tens och resurser är anpassade efter affärsverksamheten samt att
det finns tillräckliga resurser och system för kontroll och uppföljning.
Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande
ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens
affärsområden och stabsfunktioner och fungerar som rådgivare
åt verkställande direktören. Verkställande direktör och lednings-
gruppen erhåller regelbundet rapportering av bankens limit-
positioner och riskindikatorer.
Ärenden relaterade till vissa typer av finansiella risker hanteras
av kommittéer bestående av ledningsgruppsmedlemmar och andra
personer utnämnda av verkställande direktören. Bankens Asset and
Liability Committee (ALCO) är ett beslutsorgan, underställt verkstäl-
lande direktören, som hanterar frågor rörande finansiella risker,
likviditet, finansiering och kapitalallokering. Ledningsgruppens
Kreditkommitté fattar kreditbeslut i större kreditärenden för banken
enligt beslutade kreditlimiter.
1.. De tre förs.2.3 De tre försvarslinjerna
För att skapa en stark riskkultur som utmärker hela organisationen
baseras bankens riskorganisation på tre försvarslinjer, vilka har en
tydlig ansvarsfördelning mellan risktagare och kontrollfunktioner.
Första försvarslinjen
Första försvarslinjen omfattar affärsområden, dotterbolag och
Treasury samt tillhörande stödfunktioner. De ansvarar alla för den
risk som uppstår i den egna dagliga verksamheten, vilket innebär att
risktagande ska ske inom givna ramar samt att det finns processer
för mätning och kontroll.
Andra försvarslinjen
Den andra försvarslinjen omfattar de oberoende funktionerna
Risk Control, Operativa risker och Säkerhet samt Compliance, vilka
samtliga är underställda bankens Chief Risk Officer (CRO).
Risk Control ansvarar för löpande identifiering, mätning, analys,
kontroll samt rapportering av bankens finansiella risker. Det inne-
bär bland annat regelbunden kontroll av att bankens verksamhet
håller sig inom fastställda risktoleranser samt regelbunden
rapportering av bankens finansiella risker till styrelse, ledning
och tillsynsmyndighet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Risk Control ansvarar för att koordinera bankens interna kapital-
och likviditetsutvärderingar och för att utföra och analysera utfall
från stresstester och bedöma dess påverkan på kapitaltäckning och
likviditetspositioner. Risk Control ansvarar också för att koordinera
och uppdatera bankens återhämtningsplan och för uppföljning och
rapportering av återhämtningsplanens indikatorer.
Operativa risker och säkerhet är den enhet inom banken som
ansvarar för analys och rapportering av koncernens operativa risker
inklusive informationsförvaltning, dataskydd och fysisk säkerhet
samt upprätthållande av internt regelverk som berör enhetens
ansvarsområde.
Compliance ansvarar för att övervaka, kontrollera och verka för
att koncernen har en god regelefterlevnad. Compliance identifierar
risker relaterade till bristande regelefterlevnad bland annat genom
årliga riskanalyser inom områdena kundskydd, uppförande på mark-
naden, motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism
samt tillstånds- och tillsynsfrågor.
Tredje försvarslinjen
Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen Internrevision som är
direkt underställd styrelsen. Internrevisionen har till uppgift att
utvärdera koncernens riskhantering genom oberoende gransk-
ningar av processer, modeller och system. Internrevisionen
rapporterar sina iakttagelser till styrelsen.
1.3   1.3 modell för riskhantering
Bankens modell för riskhantering syftar till att identifiera, mäta,
kontrollera och rapportera riskerna i koncernen. Modellen är ut-
formad för att tillmötesgå såväl externa regelverkskrav som interna
krav och behov samt för att leva upp till god marknadspraxis.
Modellen består av:
interna regelverk, fastställda av styrelse och verkställande direk-
tör. Regelverken fastställer ansvarsfördelning samt principer och
riktlinjer för hantering, mätning, kontroll och rapportering av
koncernens risker
tydliga och dokumenterade processbeskrivningar
system för mätning, uppföljning och kontroll av risker, anpassade
efter verksamhetens komplexitet och storlek
efter verksamheten anpassade resurser och kompetenser
regelbunden rapportering till styrelse och ledning
incidentrapportering.
Bankens Asset and Liability Management-process (ALM-process)
syftar till att balansera den risk och den avkastning som uppstår i
bankens verksamhet på de finansiella marknaderna. En hög risk kan
äventyra framtida intäkter, skapa likviditetsbrist och hota bankens
överlevnad. Det är därför viktigt att bankens riskexponering över-
ensstämmer med dess riskaptit samt ger möjlighet att hantera
oväntade förluster till följd av ränteförändringar eller andra för
banken ofördelaktiga händelser i dess omvärld.
ALM-processen innehåller bland annat analys av strukturen på
räntebindningstid och förfall avseende tillgångar och skulder, strate-
gier för att säkra risker, kapitalplanering, finansieringsbehov och
stresstester. Processen består av såväl statiska som dynamiska scena-
rier, samt fördefinierade såväl som specifika för separata afrsbeslut.
2. Kreditrisk
Kreditrisk i utlåningsverksamheten är den största risken inom ban-
kens verksamhet. Kreditrisk avser risken för förluster till följd av att
en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot Banken och
att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker Bankens fordran.
Risken härrör till största delen från fordringar på privatpersoner och
icke-finansiella företag, i huvudsak på basen av beviljade krediter,
kreditlimiter och garantier.
Kreditrisk i treasuryverksamheten utgörs huvudsakligen av
risken för fallissemang hos emittenter av innehavda masskuldebrev
inom bankens balansförvaltning. Till denna kategori hänförs också
motpartskreditrisker som specifikt avser handel med derivat inom
balansförvaltningen.
Kreditrisk uppkommer också genom säkerhetskrav som banken
ställer på kunder som lånar värdepapper av banken samt ställer ut
derivat hos Nasdaq.
Kreditrisk omfattar även kreditkoncentrationsrisker såsom
namn-, bransch- samt geografisk risk.
2.1 2.1 riskhan4ering
Kreditriskhanteringen bygger huvudsakligen på formella kredit- eller
limitbeslut. Kreditbeslut ska baseras på kännedom om kunden.
I praktiken innebär detta att banken i första hand gör affärer med
kunder som är verksamma i de regioner där banken har kontor.
För företagskrediter gäller allmänt att kunden ska ha en kontakt-
person i banken som känner till kundens verksamhet och bransch
samt kreditengagemangets risker och säkerheter. För större företags-
kunder som ingår i företagsexponeringsklassen genomför banken
en kvalitativ bedömning av kunden, vilken ska revideras minst
årligen och föredras inför bankens kreditkommitté. Den kvalitativa
bedömningen utgör ett viktigt komplement till den statistiska
poängsättningen av företagskunden.
Beslut i kreditärenden som inte omfattas av kundansvarigas eller
enhetschefers mandat fattas av ledningsgruppens kreditkommitté. I
kreditkommitté ingår bland andra verkställande direktören, koncer-
nens Chief Risk Officer samt kreditchefer. Kreditkommittén behand-
lar i regel beslut för kreditärenden i storleksklassen  till  misen 2 till 10 miljoner
euro. Bankens styrelse fattar beslut i kreditärenden större än  törre än 10
miljoner.
Bankens kreditberedningsavdelning säkerställer att ärenden som
föredras i en kreditkommitté ger en heltäckande och korrekt bild av
kundens ekonomiska situation, framtida återbetalningsförmåga och
säkerheternas värde.
Kreditriskerna följs upp och analyseras centralt av Risk Control
som rapporterar direkt till den verkställande direktören och
ledningsgruppen månatligen samt till styrelsen kvartalsvis i
samband med koncernens riskrapport. Risk Control ska som en
del av andra försvarslinjen vara oberoende i förhållande till den
verksamhet som kontrolleras och inte delta i hanteringen av de
risker som kontrolleras.
Finansinspektionen informeras regelbundet om bankens
riskposition.
.2.1. S1 Säkerhetshantering och riskreducering
Banken begränsar sin kreditrisk i första hand genom att kräva till-
räckliga säkerheter av hög kvalitet. Säkerheter eliminerar eller redu-
cerar bankens förlust om kredittagaren inte kan fullfölja sina betal-
ningsförpliktelser. Krediter till privatpersoner och företag är som
huvudregel säkerställda. Detta gäller till exempel bostadsfinansie-
ring till privatpersoner, krediter till fastighetsbolag, värdepappers-
krediter till privatpersoner och företag samt diverse andra typer av
finansieringar. Krediter utan säkerhet kan beviljas då det rör sig om
mindre krediter till privatpersoner och endast i undantagsfall till
företag. I det senare fallet upprättas som regel särskilda lånevillkor,
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
som ger banken större rättigheter till omförhandling eller uppsäg-
ning av krediten.
Inom företagsutlåningen är det möjligt att använda kovenanter.
Kovenanterna kan vara av finansiell karakr eller icke-finansiell
karaktär. De finansiella kovenanterna baserar sig i allmänhet på
olika finansiella nyckeltal medan de icke-finansiella kan begränsa
kundens handlingsfrihet.
Kreditriskreduceringstekniker (CRM) vid kapitalkravsberäkning
avser beaktandet av vissa godtagbara säkerheter som sänker kapi-
talkravet för kreditrisk. Såsom godtagbara säkerheter i kapitalkravs-
beräkningen beaktar banken bostäder, garantier ställda av stater,
kommuner och institut, depositioner i egen och annan bank samt
finansiella säkerheter.
Majoriteten av alla krediter beviljade till privatpersoner och före-
tag har en bostad eller annan fastighet som säkerhet. Bostadssäker-
heter som används för kreditriskreducering ska uppfylla särskilda
krav som kapitaltäckningsföreskrifterna ställer för att kunna godtas.
Bland annat ställs krav på regelbunden oberoende värdering och att
säkerheten överstiger fordran med ett väsentligt belopp, vilket
säkerställs genom belåningsgrader. Enligt kapitaltäckningsregel-
verket anses en exponering eller en del av en exponering som inte
överstiger  procent av faöverstiger 80 procent av fastighetens marknadsvärde vara fullt ut
säkrad. Uppföljning av bostadssäkerheternas marknadsvärden görs
kvartalsvis. Vid behov anlitas en extern värderare.
Utlåning sker även mot pantsättning av finansiella säkerheter
som till största del marknadsvärderas dagligen. Pantsatta finansiella
säkerheter består främst av aktier noterade på Helsingfors- och
Stockholmsbörsen, samt räntebärande värdepapper emitterade
eller förmedlade av i huvudsak nordiska kreditinstitut.
Genom att tillämpa belåningsgrader för säkerheter tar banken
höjd för en eventuell negativ prisutveckling för olika former av
säkerheter, exempelvis förändrade bostadspriser och kursutveckling
på finansiella säkerheter. Som huvudregel belånas bostadssäker-
heter som högst till –st till 70– procent av marknadsvärdet85 procent av marknadsvärdet. För finansiella
säkerheter bestäms belåningsgraden huvudsakligen efter likviditeten
och kreditkvaliteten på det finansiella instrumentet. Det beräknade
LGD-värdet för en exponering går hand i hand med LTV-värdet då
båda baseras på det tillgängliga marknadsvärdet i form av ställda
säkerheter i förhållande till exponeringen.
Banken tillämpar den fullständiga metoden för finansiella
säkerheter. Godkända finansiella säkerheter enligt kapitaltäcknings-
regelverket volatilitetsjusteras med av myndighet givna volatilitets-
justeringar och påverkar LGD-parametern för de exponeringar där
IRB tillämpas. För exponeringar där kapitalkravet beräknas enligt
schablonmetoden reduceras i stället exponeringsbeloppet för
exponeringarna innan dessa riskvägs.
Genom att använda sig av garantier ställda av bland annat stater
kan banken överföra hela eller delar av en exponering till en mot-
part med bättre kreditkvalitet vid beräkning av kapitalkrav. De främ-
sta tillhandahållarna av dessa former av kreditriskskydd är finska
staten och landskapet Åland. Inom bankens svenska verksamhet
säkerställer Boverkets garantier vissa finansieringslösningar i form
av byggnadskreditiv. Banken har även beviljats tillstånd att för en
begränsad portfölj också använda sig av garantier ställda av europe-
iska investeringsfonden.
.2.1. Hantering av kre.2 Hantering av kreditrisk i treasuryverksamheten
I treasuryverksamheten uppstår kreditrisk genom innehav av finan-
siella instrument inom löpande balansförvaltning och riskhantering.
Instrumenten utgörs i huvudsak av de masskuldebrev i bankens
likviditetsportfölj vilka till stor del är säkerställda obligationer och
statsobligationer samt värdepapper emitterade av multilaterala
utvecklingsbanker. Bankens limitramverk omfattar placeringsrikt-
linjer som bland annat anger hur placeringarna bör vara fördelade
mellan olika sektorer, exempelvis centralbanker, offentlig förvalt-
ning och institut.
Banken håller även en High Yield-portfölj som består av värde-
papper emitterade av motparter med lägre kreditbetyg eller som
saknar kreditbetyg. Motparterna i High Yield-portföljen har genom-
gått en utvärderingsprocess med höga kvalitetskrav och för samtliga
motparter görs en uppskattning av kreditvärdigheten utifrån en
analys av motparten och dess nyckeltal. Instrumenten utgörs i
huvudsak av skuldebrev emitterade av företag på den europeiska
marknaden. High Yield-portföljen omfattas av placeringsriktlinjer
fastställda av styrelsen.
I samband med att banken ingår derivatkontrakt med olika mot-
parter uppstår motpartskreditrisk. Motpartskreditrisken hanteras
genom nettningsavtal uppgjorda enligt ISDA-standard, vilka tillåter
att fordringar och skulder som löper under samma avtal med en och
samma motpart kan kvittas. Därtill tillämpas CSA-avtal vilka reglerar
utxling av säkerheter. I syfte att minska kreditriskexponeringen
används central clearing för derivatinstrument.
.2.1. Kreditko.3 Kreditkoncentrationsrisk
Banken hanterar namn- och branschkoncentrationsrisk i kreditport-
följen genom att limitera enskilda motparter och vissa branscher.
För banker gäller lagstadgade gränser för koncentrationer mot
enskilda kunder eller kundhelheter.
Kvartalsvis rapporteras alla större kreditengagemang inom
respektive affärsområde till ledningsgruppen och även till
Finansinspektionen.
2.2 2 m  ätning av kreditrisk
Kreditriskuppföljning och analys av exponeringar mot privatperso-
ner och företag görs huvudsakligen med hjälp av bankens interna
riskklassificeringssystem. Banken har två interna riskklassificerings-
system för kreditrisk i utlåningsverksamheten, ett system för beräk-
ning av oförväntade förluster (kapitalkrav) och förväntade förluster
(EL) i enlighet med IRB, och ett system för beräkning av reservering
för framtida kreditförluster (ECL) i enlighet med IFRS . Båda riskS 9. Båda risk-
klassificeringssystem är utvecklade utgående från bankens egen
kreditstatistik för att uppskatta risken för fallissemang (PD) samt
förlustandelen vid fallissemang (LGD) hos bankens kreditkunder.
Estimeringen av riskparametrarna i de båda systemen är därför
långtgående samstämmiga.
Internt rapporteras bankens riskprofil fördelad på klasser,
migration mellan klasser samt jämförelser av faktisk andel fallisse-
mang och, i den utsträckning egna estimat används, av faktiska
LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar i den
kvartalsvisa riskrapporten.
Inom Risk Control finns från varandra avgränsade enheter för
modellutveckling och validering. Funktionerna har tydliga ansvars-
områden och rapporterar separat till avdelningschefen. Modellut-
vecklingsenheten ansvarar för utveckling, dokumentation och
implementation av interna modeller. Därtill görs löpande kvartals-
visa och årliga översyner, en fullständig översyn var tredje år samt
eventuellt efterföljande kalibrering av de riskmått och modeller
som tillämpas för riskklassificering. Löpande kontroller görs för att
säkerslla att risken mäts på ett tillförlitligt och konsekvent sätt.
Valideringsenheten ansvarar för att regelbundet utföra oberoende
utvärderingar av riskklassificeringssystemet. Resultatet av utvärde-
ringen rapporteras till styrelsen.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Internrevision utför oberoende kontroll av riskklassificerings-
systemet och dess användning i verksamheten. Banken får inte göra
väsentliga ändringar i sina interna modeller utan Finansinspektio-
nens godkännande.
..2.2. Användning a1 Användning av internmetoden för kreditrisk
Det interna riskklassificeringssystemet för IRB är en viktig hörnsten i
kreditbeviljningsprocessen och används bland annat för prissättning
av kreditrisk vid beviljandet av nya krediter. Dessutom används det
interna systemet vid månatlig kreditriskuppföljning och intern rap-
portering, intern kapitalallokering samt vid beräkning av riskjusterad
avkastning.
Interna riskklassificeringsmodeller för IRB tillämpas för expone-
ringar mot privatpersoner, mindre företag som kan klassificeras
som hushållsexponeringar samt större företag. Riskklassificerings-
systemet skattar dels sannolikheten för att en kund kommer att
fallera inom  månaderfallera inom 12 månader, dels hur mycket banken förlorar om
kunden fallerar.
För företag i hushållsportföljen bestäms den officiella PD-
klassificeringen, omfattande klassnummer och klassvärde, på basen
av den statistiska regressionsmodellen. För företag i företagsport-
följen bestäms den officiella PD-klassificeringen vid en årsföredrag-
ning, som bland annat baseras på den av modellerna föreslagna
PD-klassificeringen. För exponeringar i hushållsexponeringsklassen
estimerar banken själv LGD (A-IRB), medan för företagsexpone-
ringsklassen används av myndighet givna LGD-värden (F-IRB).
Bankens modeller för att skatta LGD för exponeringarna grundar sig
på statistiska analysdata som banken har lagrat om kundernas
återbetalningshistorik.
Vid beräkning av regulatoriska kapitalkrav kategoriseras expone-
ringar enligt bankens sjugradiga PD-skala för icke-fallerade expone-
ringar, där ett fastslaget klassvärde för PD används vid beräkningen
av kapitalkrav. Därtill finns en klass för krediter som har fallerat.
Vid kreditriskmodellering för företagskunder används dessutom
externa pngsättningsdata som bland annat grundar sig på
företagens finansiella nyckeltal.
Bankens modell för att framställa kapitalkrav och EL har både
element av så kallade point-in-time- (LGD) och through-the-cycle-
angreppssätt (PD) och baseras sammanfattningsvis på en hel kon-
junkturcykel inbegripet en lågkonjunktur. Eftersom EL antas vara
känd ska den även avdras bankens kapitalbas i den mån denna inte
täcks av bokförda kreditförlustreserveringar. Bokförda kreditförlust-
reserveringar är grundade på redovisningsprinciperna enligt IFRS . S 9.
ECL och regulatoriska kapitalkrav ingår i bankens rapportering till
ledning och styrelse och har en stark koppling till riskstyrning inom
bankens kreditriskhantering.
.. Användni2.2.2 Användning av schablonmetoden för kreditrisk
Banken tillämpar schablonmetoden för kreditrisk bland annat för
exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, expone-
ringar mot institut och aktieexponeringar. Exponeringar i den
svenska filialen hanteras i sin helhet enligt schablonmetoden.
Exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden delas in i
exponeringsklasser på basen av motpart, säkerhet eller typ av
fordran. Därefter tillämpas i regelverket fastslagna riskvikter för
respektive exponeringsklass. Riskvikter för institut, säkerställda
obligationer och företag i treasuryportföljen bestäms på basen
av extern rating. För exponeringar som inte har en extern rating
härleds riskvikten på basen av hemstatens rating.
..2.2. Kreditrisk enligt IFR3 Kreditrisk enligt IFRS  S 9
IFRS  föreskriver atS 9 föreskriver att kreditriskexponeringar ska delas in i tre
stadier. Stadie  ut. Stadie 1 utgörs av presterande exponeringar för vilka ingen
väsentligt ökad kreditrisk anses föreligga. Stadie  utgör. Stadie 2 utgörs av expo-
neringar som underpresterar och som anses ha en väsentligt
förändrad kreditrisk. En väsentlig ökning av kreditrisken anses ha
inträffat om exponeringens livstids-PD har ökat minst  gåat minst 3 gånger
jämfört med initial livstids-PD och den absoluta förändringen är
minst  procentenheterminst 10 procentenheter. Banken tillämpar kriteriet om  da. Banken tillämpar kriteriet om 30 dagars
försening som en back-stop. Exponeringar med belopp försenade
mer än  damer än 90 dagar eller som i andra avseenden uppfyller bankens
fallissemangsdefinition flyttas till stadie . s till stadie 3.
Nödlidande exponeringar utgörs av fordringar som uppfyller den
regulatoriska definitionen för fallissemang enligt kapitaltäcknings-
regelverkets artikel  eller som bettikel 178 eller som betraktas som nedskrivna enligt
redovisningsmässiga principer. Enligt bankens interna definition
inträffar fallissemang när en väsentlig förfallen kreditförpliktelse är
mer än  damer än 90 dagar sen eller när banken anser det osannolikt att gälde-
nären kan fullgöra sina förpliktelser gentemot banken, utan att
banken behöver tillgripa åtgärder som att realisera säkerheter eller
garantier. Vid bedömning av osannolikhet för betalning omfattas de
indikatorer som återfinns i kapitaltäckningsförordningens (CRR)
artikel .. Därutövertikel 178.3. Därutöver tillämpas andra indikatorer som bedöms
som ändamålsenliga utifrån bankens kreditriskhanteringsprocess.
Den redovisningsmässiga definitionen av nedskrivna fordringar
utgörs av de fordringar som redovisas i stadie , vilket i allt västadie 3, vilket i allt väsentligt
är samstämmigt med den regulatoriska definitionen av fallissemang.
I allmänhet använder banken enbart av specifika nedskrivningar och
inte gruppvisa reserveringar. Under . Under 2 g022 gjordes inga gruppvisa
reserveringar.
Anståndsåtgärder tillämpas för kreditengagemang där kunder
har uppenbara ekonomiska problem och där en justering av lånevill-
koren måste vidtas för att upprätthålla kundens återbetalningsför-
måga. Anståndsåtgärden utgör formellt en eftergift som banken
inte skulle ha gjort om kunden inte hade haft eller varit nära att få
ekonomiska problem. Tydliga tecken på ekonomiska problem kan
vara att kunden inte följer sin återbetalningsplan utan gör sig skyldig
till upprepade dröjsmål med betalningarna. Det kan även före-
komma fall där kunden meddelar kundansvarig om omständigheter
som innebär att villkoren behöver justeras för att korrigera en lång-
siktigt försvagad återbetalningsförga. Dylika justeringar inner
exempelvis att banken kan överväga sänkt marginal, amorterings-
uppskov och/eller väsentligt förlängd återbetalningstid för krediten.
För att en exponering ska bedömas som att inte längre vara föremål
för anståndsåtgärder krävs att krediten sköts i enlighet med de krav
som externt regelverk ställer. Därtill krävs att den kundansvarige
gjort en ekonomisk analys som styrker att finansiella svårigheter
inte längre föreligger. En exponering som omfattas av anståndsåt-
gärder flyttas till stadie  i och med atadie 2 i och med att kreditrisken då bedöms ha
ökat väsentligt. Utökade anståndsåtgärder innebär att expone-
ringen blir oreglerad och därmed redovisas i stadie . adie 3.
Vid förflyttningar tillbaka till lägre stadier tillämpar banken
karenstider. För exponeringar i stadie  med minst  föradie 2 med minst 30 försenings-
dagar tillämpas en karenstid på sex månader och för krediter i stadie
 tillämpas en karenstid p3 tillämpas en karenstid på två månader. För exponeringar med
anstånd tillämpas en karenstid på  månader inå 24 månader innan exponeringen
kan återgå till stadie  givet att anstadie 1 givet att anståndsåtgärder inte längre
föreligger.
Modellen för beräkning av ECL baseras på krediternas årliga
framtida PD-, LGD- och EAD-värden, och beror ytterligare av kredi-
ternas diskonteringsränta. Vid framtagandet av ECL beräknas för
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
varje exponering dels en tolv månaders-ECL, dels en livstids-ECL
som tillämpas när en exponering bedöms ha en väsentlig ökning av
kreditrisken. Kreditförlustreserveringen för stadie  och stadie  adie 2 och stadie 3
baseras definitionsmässigt på livstids-ECL men skiljer sig åt då vissa
exponeringar i stadie  kaoneringar i stadie 3 kan omfattas av en individuell
nedskrivningsprövning.
Enligt bankens riktlinjer skrivs en fordran slutligen ned om kon-
kurs har bekräftats eller om medellöshet har hållits för sannolikt.
Exponeringen anses i detta skede utgöra en konstaterad kreditför-
lust för banken. Misskötta och försvagade kreditengagemang samt
trender för särskilda kreditriskindikatorer för utlåningen rapporteras
månatligen till verkställande ledning och kvartalsvis till styrelsen i
samband med koncernens interna riskrapport.
2.3  kreditriskexponering
Tabell .. redovisar utlåning tilell 2.3.1 redovisar utlåning till allmänheten fördelat enligt mot-
partens bransch- och geografiska tillhörighet. Banken har särskilt
identifierat utlåning till sjöfart och övrig fastighetsverksamhet som
segment inom kreditportföljen som har en förhöjd kreditrisk, därför
har specifika limiter satts av styrelsen för utlåning till dessa segment.
Koncernens derivatexponeringar vid utgången av året redovisas
i not K.25.
Tabell ..ell 2.3.1
Kreditriskexponering i utlåning till allmänheten
2021 2021
tusen euro
varav
motparter i
Finland
varav
motparter i
Sverige
varav
motparter i
Finland
varav
motparter i
Sverige
Privatpersoner
Bostäder  2 38 3 870   1 462 984 780 890   2 834 518  1 522  435  1 2 26 742
Värdepapper och övriga placeringar 433  199 316  109 68  482  439 834 314  471 80  295
Näringsverksamhet 85  243 76 006 815 85  267 80 092 921
Övrig privathushållning  372 489 139 290 185 758 366  585 144 460 190 227
Summa privatpersoner  3 27 4 802   1 994 388   1 035 94r  3 72 6 203  2 0 61 4rn   1 498 1ni
Företag
Sjöfart 30  659 12 307 17 933 53 642  30 867 19 328
Handel 38  640  34 906 997  40 986  38 568  2 342
Bostadsverksamhet 232 840  42 966 188 324 291 561 51  989 239  219
Övrig fastighetsverksamhet 190 827 101  418 65  175 157 366 125  164 31  858
Finans- och försäkringsverksamhet 223  935 166 385 43  433 216 906 176 163  38 946
Hotell- och restaurangverksamhet 3 1 966  27 606  1 947 33 407 31  261 2  146
Jordbruk, skogsbruk och fiske  10 279  9 369 0  9 826 9  826 0
Byggnadsverksamhet  53 984 23  475  27 691 49  306 26  160 22  470
Övrig industriverksamhet 35 417 3 0 942 2  111 37 962 33  980  3 982
Övrig serviceverksamhet 131 072 76  145  49 209 118 092 79  055  38 899
Summa företag  979 620 r5r 517 399 819   1 009 053 903  032 188  196
OOffentlig sektor och ideella organisationer 6 8 547 57 374  2 730 67  139 6 4 622 2 517
Utlåning till allmänheten  4 32 2 970   2 577 280  1 43 5 494   4 802 3er   2 729 141   1 899 894
Åtaganden utanför balansräkningen
Outnyttjade kreditmöjligheter 1  113 776 959  679
Övriga förbindelser  50 956 85 614
Summa åtaganden utanför balansräkningen  1 19 4 735   1 045 291
Tabellerna ..ellerna 2.3. och 2 och 2..3. red.3 redovisar kreditkvaliteten för de finansiella
instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kredit-
förluster enligt IFRS . Redovisade värden före reserS 9. Redovisade värden före reserveringar eller
nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och
per steg. Instrument för vilka ingen sannolikhet för fallissemang har
fastslagits redovisas som ograderade.
Fordringar vilka redovisas i stadie  enligt IFRtadie 3 enligt IFRS  vaS 9 var vid utgången av
året på en högre nivå än vid ingången av året. Redovisat bruttovärde
för fordringar som redovisas i stadie  uppgick till tadie 3 uppgick till 59, miljoner eu,0 miljoner euro.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Volymen krediter med anstånd har minskat under året, främst på
grund av att krediter som har omfattats av anståndsåtgärder har
uppfyllt alla kriterier för bedömningen att anståndsåtgärder inte
längre föreligger.
Tabell ..ell 2.3.4
Fordringar med anståndsåtgärder 2021 2021
tusen euro
Fordringar på allmänheten och oentlig seffentlig sektor
Fordringar utan förfallna belopp och fordringar med förfallna belopp  pp <= 3 daga0 dagar  7 006  14 635
Fordringar med förfallna belopp  pp > 3 dagar0 dagar 0 0
Fallerade fordringar 18 320 17 214
Balansvärde, brutto  25 329  31 849
Tabell ..ell 2.3.2
Kreditkvalitet 2021 2021
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa
Utlåning till allmänheten
g risk  3 73 6 779 8 714 35  3 7 45 528  4 4 67 746
Medelrisk  281 579 133 904 0 415 483 231 805
Hög risk  6 653 77  134 111  83 899  42 088
Ograderade  2 299 10 146  2 456 517
Fallerade 3 6  182  69 488 75 673 60  332
Balansvärde, brutto  4 02 7 342  225 922 ie  781 2   323 039   4 802 487
Reservering för förväntad förlust 475 ––1  240 ––18 321 ––20 037 ––14 656
Balansvärde, netto   4 026 839 5 24 702 51  458   4 303 002  4 7 87 834
Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier
g risk  505 407 2 0  505 408 523  494
Medelrisk  7 685  4 306 0 11 991 1  292
Hög risk 54 21 0 75 14
Ograderade 6 45 778 0 0 6 45 778 516  123
Fallerade 508 561  1 799  2 868 4  370
Nominellt värde, brutto  1 1 59 435  4 890  1 798   1 166 120   1 045 291
Avsättning för förväntad förlust ––308 ––4 ––7 ––318 ––322
Balansvärde, netto (avsättning) ––363 ––4 ––7 ––318 ––322
Skuldebrev redovisade till upplupet anskaningaffnings-
värde
g risk 318 585 318 585  322 362
Balansvärde, brutto 318 53r 318 53r  322 395
Reservering för förväntad förlust ––114 ––114 ––114
Balansvärde, netto 318  474 318 471 322  247
Skuldebrev värderade till verkligt värde via övrigt
totalresultat
g risk 665  055 665  055 368  240
Balansvärde, brutto 965  055 965  055 368  246
Reservering för förväntad förlust ––99 ––99 ––30
Balansvärde, netto 992  956 992  956 193 2to
Tabell ..ell 2.3.3
Förfallna fordringar 2021 2021
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa
Utlåning till allmänheten
Fordringar utan förfallna belopp   4 008 739 208  255 49  187   4 266 181  4 72 6 912
Fordringar med förfallna belopp  pp <= 3 da0 dagar 18 575 14 949  1 683 35 208  60 209
Fordringar med förfallna belopp  pp > 3 dagar0 dagar 0 2  740 18 910  21 650 1 5 367
Balansvärde, brutto  4 02 7 342  225 922 ie  781 2   323 039   4 802 487
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Tabell ..ell 2.3.5
Utlåning till allmänheten per säkerhetstyp 2021 2021
tusen euro Stadie Stadie 1 Stadie adie 2 Stadie Stadie 3 Summa Summa
Fastigheter   4 987 128 243  707 47 711  5 27 8 547 5  749  748
Stats- och kommunborgen 144 992  6 982 795 152 769 144 422
Garantier  9 671 862 425 10 958 19 423
Finansiella säkerheter  888 237 10 683 302 899  222  914 075
Summa   6 030 057 262  234  49 232  6 34 1 495  6 81 6 188
Tabell l 3...1.1..1
Likviditetsreserv 2021 2021
tusen euro
Kassa och placeringar hos centralbank 341 980 893 711
Skuldebrev emitterade av stater och or och offentliga samfund 518 407 123 873
Säkerställda obligationer (rating lägst AA–) 295  428 268  708
Konton hos andra banker 17 413  33 881
Skuldebrev emitterade av finansiella företag  52 577 0
Summa  1 22 5 806   1 320 171
varav LCR-kvalificerade  1 13 2 382   1 264 727
. Lik3. Likviditetsrisk
3.1 R.1 Riskhantering
För att hantera likviditetsrisker har banken utformat ett ramverk
bestående av ett antal komponenter:
Limiter som säkerställer att bankens riskaptit och risktolerans
ljs.
Kontinuerlig uppföljning och analys av bankens framtida
likviditetsbehov på såväl kort som lång sikt.
En väldiversifierad finansieringsstruktur, ur såväl instrument-
som löptidsperspektiv.
En portfölj av bostadskrediter vars kvalitet är sådan att
den upprätthåller bankens upplåning med säkerställda
obligationer även i ett stressat scenario.
En väluppbyggd investerarbas.
En likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar som
säkersller tillgång till likviditet under en längre period med
begränsad tillgång till kapitalmarknadsupplåning.
Med hänsyn till bankens risktolerans har styrelsen fastställt limiter
bland annat för bankens likviditetstäckningsgrad, stabil netto-
finansieringsgrad, överlevnadshorisont samt för hur stor andelen
emitterade säkerställda obligationer får vara i förhållande till till-
gängliga säkerheter. Likviditetsrisken hanteras av Treasury som
ansvarar för att riskerna respekterar de limiter som fastslagits av
styrelsen. Likviditetsriskerna följs upp och analyseras centralt av
Risk Control som rapporterar direkt till verkställande direktören
månadsvis och till styrelsen kvartalsvis i samband med koncernens
riskrapport.
3..1..1 Lik viditetsreser v
I syftet att minska bankens likviditetsrisk håller banken en likviditets-
reserv med högkvalitativa tillgångar som ska fungera som alternativ
källa till likviditet i tider med begränsad eller utebliven möjlighet att
låna upp pengar på den externa kapitalmarknaden. Reserven kan
utgöras av kassa, konton i centralbank eller annan välrenommerad
bank med god rating, depositioner med kort löptid, innehav i egna
emitterade skuldebrev och värdepapper med sådan kreditkvalitet
att de är belåningsbara hos centralbank. Placeringarna regleras av
styrelsen. Storleken på likviditetsreserven ska vara sådan att likvidi-
tetstäckningsgraden och överlevnadshorisonten kan bibehållas på
eftersträvade nivåer.
.3.1. F.2 Finansiering
Banken eftersträvar en väldiversifierad finansieringsstruktur, ur
såväl instrument- som löptidsperspektiv. Banken avser att inte vara
beroende av enskilda deponenter, investerare, finansieringsinstru-
ment eller marknadssegment.
Bankens finansieringskällor utgörs, utöver eget kapital, huvud-
sakligen av depositioner från allmänheten, säkerställda obligationer,
bankcertifikat samt kort- och långfristig upplåning från kreditinsti-
tut. En långsiktig målsättning är att depositioner från allmänheten
står för mer än  proår för mer än 50 procent av finansieringen exklusive eget kapital.
Vid utgången av året utgjorde depositioner och säkerställda obliga-
tioner drygt t 80 procent av finansieringsstrukturen.
3.2   2 mätning av likvidi19tsrisk
Bankens balansräkning och dess förfallostruktur är en viktig para-
meter vid beräkning och analys av bankens likviditetsrisk. Utifrån
balansräkningen prognostiseras framtida kassaflöden som är ett
viktigt verktyg för att hantera och planera bankens likviditetsrisk
och upplåningsbehov.
Tabell .abell 2.. visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts 3.5 visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts
för bankens kreditriskexponeringar inom ramen för kreditgivning till
allmänheten fördelade enligt exponeringarnas stadie samt typ av
säkerhet. Tabellen omfattar endast sådana säkerheter som beaktas i
kapitaltäckningssammanhang.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Tabell ..ell 3.2.1
Återstående löptid 2021
tusen euro
Betalbar på
anfordran  m<3 mån –3– må6 mån 2––12n 1– år–5 år – år5–10 år >10 år Ej löptidsfrdelad Total
Tillgångar
Kassa och fordringar hos centralbanker 341 983 341 983
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 67  952 123  166  223 503 541  121 31  755 987  497
Övriga skuldebrev 9 916  2 564 12 480
Fordringar på kreditinstitut 42 583  42 583
Fordringar på allmänheten och oentlig seffentlig sektor 45 210 32 9 687 104  453 151 282 1   428 815 69 6 729   1 545 810 950   4 302 937
Aktier och andelar  55 599  55 599
Derivatinstrument  6 403  2 444 0  8 881 8 617 292 26  637
Immateriella tillgångar 20  621 20  621
Materiella tillgångar 35 544 35 544
Förvaltningsfastigheter 300 300
Övriga tillgångar 71  538 71  538
Summa 608 776  404 045  230 092 156 73r   1 988 735 739  66r   1 546 105 184  552  5 8 97 748
Skulder
Skulder till kreditinstitut 33  793 20 0 363 0 0 2 00 000 0 0 434  156
Skulder till allmänheten  3 3 34 867 743 812  39 408 42  234 21  748 0 0  4 1 82 068
Emitterade skuldebrev 212 661 47 947 244  154  287 872 0 0  792 634
Derivatinstrument  3 003 2  607  5 722 12 036 0 269  23 636
Övriga skulder 117 345 117 345
Efterställda skulder 31  434 31 434
Eget kapital 316 446 316 446
Summa   3 368 660  1 1 59 833  89 994 585  111 521  655 6 31  705  433 791   5 897 748
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
..3.2. Lik1 Likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot
Tillsynsmyndigheterna har fastställt regler för likviditetsrisk som
omfattar såväl kortfristig som strukturell likviditet under stressade
förhållanden. Likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio,
LCR) syftar till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med likvida
tillgångar för att möta likviditetsstress på kort sikt. Det innebär att
bankerna ska ha likvida tillgångar av mycket hög kvalitet och som
motsvarar minst nettokassautflödet för  dadet för 30 dagar under stressade
förhållanden, det vill säga minst  proförhållanden, det vill säga minst 100 procent.
Tabell l 3.1..1..1
Likviditetsckningsgrad (LCR) 2021 2021
tusen euro
Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 1   1 050 214  1 1 62 414
Likvida tillgångar nivå vida tillgångar nivå 2 82  168 102 313
Likvida tillgångar totalt  1 1 32 382   1 264 727
Inlåning från allmänheten 179 232 180  416
Kapitalmarknadsfinansiering 663  323 77 4 503
Övriga kassaflöden 74 886 68 010
Kassautflöden 817 441  1 02 2 929
Inflöden från fullt presterande exponeringar 4 6 454 53  310
Övriga kassainflöden 52  534 58  257
Kassainflöden  98 988 111 597
Nettokassautflöde 818 453 911 362
Likviditetstäckningsgrad, täckningsgrad, % 138 139
Det strukturella likviditetsmåttet, stabil nettofinansieringskvot
(Net Stable Funding Ratio, NSFR) ställer krav på att bankerna ska ha
tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina
finansieringsbehov både under normala och stressade förhållanden.
Minimikravet för NSFR är  procentmikravet för NSFR är 100 procent. NSFR är oreviderad.
Tabell ...ell 3.2.1.2
Stabil nettofinansieringsgrad (NSFR) 2021 2021
tusen euro
Stabilt finansieringsbehov (RSF)
Likvida tillgångar (HQLA) 104  210 60 015
Övriga likvida tillgångar 4 774 52  020
Övriga värdepapper 38  265 121 824
Presterande lån och andra fordringar  3 1 85 437   3 862 211
Derivat  52 282 7 547
Övriga tillgångar 242 059 201  858
Poster utanför balansräkningen  22 714 24  232
Summa stabilt finansieringsbehov   3 649 740   4 329 708
Tillgänglig stabil finansiering (ASF)
Kapitalbasposter 316 626 337 087
Inlåning från allmänheten  2 39 7 920   2 437 182
varav stabil inlåning  1 41 1 821  1 3 90 476
varav mindre stabil inlåning  986 099  1 0 46 706
Inlåning från övriga motparter 609 775  480 505
Kapitalmarknadsfinansiering 62 5 000  1 4 44 825
Övriga skulder 0 0
Summa tillgänglig stabil finansiering   3 949 320   4 699 599
Stabil nettofinansieringsgrad, d, % 108 109
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
3.3  intecknade  tillgångar
Intecknade tillgångar utgörs till övergande del av bostadskrediter
som används som säkerheter för bankens utestående emitterade
säkerställda obligationer. Storleken av de intecknade tillgångarna för
säkersllda obligationer utgår från den nivå av översäkerheter som
ratinginstitutet Standard & Poor´s ställer på banken för att obligatio-
nerna ska tilldelas rating AAA.
Utöver bostadskrediter har banken för egna skulder, betalnings-
system, värdepappershandel och clearing ställt säkerheter i form av
statspapper och obligationer i huvudsak till centralbanker och
kreditinstitut.
. M4. Marknadsrisk
4.1 .1 riskhantering
Bankens styrelse beslutar om bankens riskaptit och fastställer limi-
ter för ränterisk, valutarisk och aktierisk. Bankens marknadsrisker är
primärt av strukturell natur och hanteras av Treasury. Positioner
säkras i samband med att de kommer in i balansen samt löpande i
enlighet med de principer som bankens styrelse beslutat om samt i
enlighet med de processer som Treasury etablerat. Beslut som rör
aktierisk hanteras av Bankens styrelse eller av verkställande
direktören.
Marknadsrisker följs upp och analyseras centralt av Risk Control,
som rapporterar direkt till verkställande direktören månadsvis och
kvartalsvis till styrelsen i samband med koncernens riskrapport.
4.2 2 ränterisk
Med ränterisk avses såväl risken för minskat räntenetto (Net Interest
Income, NII) som risken för ofördelaktiga värdeförändringar i ban-
kens räntebärande tillgångar och skulder (Economic Value of Equity,
EVE) till följd av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk uppstår
primärt på grund av att räntebärande tillgångar och skulder har olika
räntebindningstider och således återprissätts vid olika tidpunkter.
Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av ränte-
nettot respektive värdet på räntebärande tillgångar och skulder i
scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt.
Tabell .abell 4.2. visar räntebärande till1 visar räntebärande tillgångar och skulder som förfal-
ler till ny räntesättning i respektive tidsintervall med antagandet om
att avistainlåning förfaller dag ett.
Tabell ..ell 3.3.1
Intecknade tillgångar
tusen euro
Intecknade
tillgångar
Icke intecknade
tillgångar
Tillgångar
totalt
Räntebärande värdepapper 111 362  888 616  999 977
Fordringar på allmänheten   1 250 830  3 05 2 107   4 302 937
Övriga tillgångar 5 312 461  490 4 66 803
Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning 128 002 128 002
Summa   1 367 504  4 5 30 24r  5 89 7 718
Andel av tillgångar totalt, alt, % 23 77 100
Tabell ..ell 4.2.1
Återstående löptid
tusen euro Upp till  månl 3 mån 3 mån6 mån 2––1 m2 mån – år1–5 år Över  åÖver 5 år Total
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 341 980 0 0 0 0 341 980
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 129  158 80  229 286  562 48 4 449 33 919  1 01 4 316
Utlåning till kreditinstitut 25  951 0 0 0 0 25 951
Utlåning till allmänheten och oech offentlig sektor   2 329 204 671  783  888 587 381  356  49 408  4 32 0 339
Summa räntebärande tillgångar   2 826 281 755 012  1 1 75 149 3 65 805 83  327  5 7 02 586
Skulder
Skulder till kreditinstitut 234  103 0 0 2 00 000 0 434  103
Skulder till allmänheten och oentlig sekffentlig sektor  4 095  703  39 408  42 234 21  748 0  4 19 9 092
Emitterade skuldebrev 213 334  48 000 2 50 000 300  000 0 811 334
Efterställda skulder 31  470 0 0 0 0 31  470
Summa räntebärande skulder  4 57 4 609  87 403 592  232  521 723 6  5 47 5 9en
Poster utanför balansräkningen 834  935 463  375 2 50 000 168 729  45 600  1 569
Skillnad mellan tillgångar och skulder   2 583 254  1 1 27 979  1 1 32 919 512 737 37  727 553  157
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
..4.2. Räntene1 Räntenettorisk
Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av ränte-
nettot respektive värdet på räntebärande tillgångar och skulder i
scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt. Räntenettorisken
mäts som känsligheten i räntenettot över de kommande tolv
månaderna under antagandet om en konstant balansräkning.
Positionerna i balansräkningen räntejusteras vid deras kontrakts-
mässiga eller antagna räntejusteringstidpunkt. Avistainlåningens
räntebindningstid är satt till en dag i modellen.
.. Värdefö4.2.2 Värdeförändringsrisk
Värdeförändringsrisken mäts som känsligheten i det beräknade
nuvärdet av samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräkning
av värdeförändringsrisk använder sig banken av två metoder för
modellering av avistainlåningens räntebindningstider. Den första
metoden placerar avistainlåningen som är kopplad till bankens egna
referensräntor i tidsfickan ickan 0– månad, och resten av in–1 månad, och resten av inlåningen i
tidsfickan an 10 månader11 månader. Den andra metoden modellerar ränte-
bindningstiderna för avistainlåningen baserat på Europeiska
Bankmyndighetens och Basel-kommitténs regelverk.
Räntebindningstiderna som modelleras enligt EBA och Basel
regelverken tillämpas i EBA:s extremvärdestest där utfallen av de
sex stresscenarierna kontrolleras mot regelverkslimiten som är
kopplad till bankens kärnprimärkapital. Värdeförändringsrisken
mäts per väsentlig valuta i enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva
utfall viktas med  ped 50 procent. Banken har även en intern limit för
värdeförändringsrisk mot totalresultat för skiftet tet +1 rä00 räntepunkter.
Tabell .ell 4.2. visar k.2 visar känsligheten i räntenettot respektive känslighe-
ten i nuvärdet på räntebärande tillgångar och skulder vid parallell-
förskjutning av räntekurvan uppåt och nedåt med dåt med 20 räntepunkter0 räntepunkter
per väsentlig valuta. Måtten anges enligt de ovan beskrivna model-
lerna, där värdeförändringsrisken avser nuvärdesförändringen av
samtliga räntebärande tillgångar och skulder enligt EBA och Basel-
regelverkens modell.
4.3. 3. valutarisk
Med valutarisk avses risken för negativt resultat till följd av föränd-
ringar i kurser för valutor som banken är exponerad mot. Bankens
verksamhet sker huvudsakligen i de två basvalutorna euro och
svenska kronor. En begränsad del av ut- och inlåningen sker även i
andra valutor. Valutarisken hanteras främst genom matchning, och
den potentiella valutarisk som återstår i slutet av dagen
valutabalansjusteras.
Vid årsskiftet var bankens valutaexponering ,onering 0, mil8 miljoner euro
((0, miljoner euro ). Banken använder sig också av et,7 miljoner euro 2021). Banken använder sig också av ett statistiskt
mått på risken i koncernens valutabalans. Med en VaR-analys om  -analys om 95
procent konfidensintervall och en månads prognoshorisont erhålls
per årsskiftet en känslighet på cirka  tusen euro, att jämföras mtet en känslighet på cirka 16 tusen euro, att jämföras med
, m0,8 miljoner total valutariskexponering.
Koncernen har en strukturell valutaposition som uppstår främst
från den svenska verksamheten i filialform vars balansräkning är
denominerad i svenska kronor. Filialen är kapitaliserad med filial-
kapital och upparbetat resultat som redovisas i svenska kronor.
Syftet med positionen är att säkerställa att relationen mellan kärn-
primärkapital i svenska kronor och riskexponeringsbelopp i svenska
kronor är i balans med koncernens kärnprimärkapitalrelation. Den
strukturella valutapositionen i svenska kronor påverkar bankens
övriga totalresultat. Banken har tillstånd från Finansinspektionen
att undanta den strukturella valutapositionen från kapitalkravs-
beräkningen upp till en maximal öppen nettoposition.
4.4 ak498r93k
Aktierisk är risken för värdeminskning på grund av kursförändringar
på aktiemarknaden. Eftersom banken inte bedriver någon handel
med aktier för egen räkning är aktierisken mycket begränsad.
Banken är exponerad mot aktierisk genom strategiska och övriga
innehav. Bankens strategiska och övriga aktieinnehav hanteras, mot
bakgrund av dess syfte och karaktär, genom separata beslut av sty-
relsen för strategiska innehav och av verkställande direktören för
övriga aktieinnehav.
. A5. Affärsrisk
Afrsrisk omfattar konkurrensrisk, strategisk risk och ryktesrisk.
Konkurrensrisk innebär en risk för lägre intäkter till följd av ökad
konkurrens, som kan leda till lägre volymer och/eller lägre
marginaler.
Strategisk risk avser den av styrelsen och verkställande direktö-
ren valda strategin i förhållande till förändrade marknadsförutsätt-
ningar för verksamheten, men också i form av till exempel ändrade
regelverk eller teknikskiften i branschen, som kan påverka bankens
möjligheter att som liten aktör bedriva en lönsam bankrörelse.
Finansbranschen förändras snabbt och ny teknik möjliggör för nya
aktörer att distribuera finansiella tjänster på nya, kostnadseffektiva
sätt och därmed erodera lönsamheten för de traditionella bankerna.
Ryktesrisk avser försämrat anseende och förtroende hos såväl
kunder, anställda och myndigheter till följd av till exempel bristande
affärsetik och bristfällig regelefterlevnad.
Mycket av arbetet i styrelsen och koncernledningen och därtill
hörande kommittéer syftar till att identifiera afrsrisker och att
finna lämpliga åtgärder för att hantera de möjligheter och hot som
uppkommer i en föränderlig omvärld.
Tabell ..ell 4.2.2
Parallellförskjutning av räntekurvan 2021
tusen euro Räntepunkter ter +200 Räntepunkter –ter –200
NII  21 031 ––23 280
EUR 14  777 18 712
SEK 10 054 – –8 588
EVE 10 436 ––14  472
EUR 16 626 ––17 637
SEK ––5  554 2  754
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
6. Operativ risk
6.1 6.1 riskhantering
Hanteringen av operativa risker syftar till att säkerställa att alla
väsentliga operativa risker i verksamheten identifieras och hanteras
på en tillräcklig nivå i förhållande till verksamhetens art och förmåga
att bära risk. Banken strävar efter att minska sannolikheten för oför-
utsedda betydande förluster eller försämrat anseende. Ledningen
och styrelsen ska regelbundet informeras om operativa risker i verk-
samheten. Adekvat hantering av operativa risker är viktig för att
säkra tilliten till bankens verksamhet.
Avdelningarna Operativa risker & Säkerhet samt Compliance
utgör delar av bankens andra försvarslinje. Operativa risker &
Säkerhet ansvarar för analys och rapportering av koncernens opera-
tiva risker. Compliance ansvarar för analys och rapportering av risker
ur ett regelefterlevnadsperspektiv. Den andra försvarslinjen stödjer
verksamheten bland annat genom interna utbildningar och genom
interna regelverk som hänför sig till hantering av operativa risker och
regelefterlevnad.
Koncernen har kontinuitetsplaner för samtliga huvudprocesser
samt centrala affärsenheter som måste fungera för att koncernen
och dess kunder inta ska drabbas av allvarliga konsekvenser.
Planerna syftar till att upprätthålla verksamheten och begränsa
avbrott, förluster eller skador i händelse av störningar.
Adekvata rutiner för dataskydd och informationssäkerhet ska
finnas på plats och vidareutvecklas utifrån aktuell hotbild.
Vid projektarbete tillämpas bankens process för produktgodkän-
nande (NPAP). Riskkartläggning är en viktig del av denna process.
Med en samlad riskanalys där olika risker lyfts upp är syftet att
undvika omedvetet risktagande. Nya och väsentligt förändrade pro-
dukter och tjänster ska vara säkra och fungerande då de tas i bruk.
På koncernnivå har försäkringar tecknats för att minska konse-
kvenserna av eventuella realiserade risker. Det finns försäkringar för
styrelse- och ledningsansvar (Directors & Officers), verksamhets-
ansvar (Professional Liability) och försäkringar mot brottsliga
handlingar (Crime). Koncernbolagen har utöver dessa tecknat
bolagsspecifika försäkringar.
6.2 2 kartl   äggning av operativa risker
För att få en fullständig bild av koncernens alla risker ska risk-
kartläggningar och analyser från samtliga tre försvarslinjer tas
i beaktande.
Den första försvarslinjen kartlägger årligen den egna verksam-
hetens operativa risker bland annat genom en process för självut-
värdering. Vid självutvärderingen bedöms sannolikheten för och
konsekvenserna av att en eller flera operativa risker realiseras.
Risker som av andra försvarslinjen bedöms vara höga eller oaccep-
tabla föredras för koncernens ledningsgrupp i syfte att säkerställa
att tillräckliga åtgärder vidtas i syfte att inte överskrida bankens
riskaptit. Åtgärdsplanerna följs upp kontinuerligt. Utfallet av själv-
utvärderingsprocessen och eventuella åtgärdsplaner rapporteras
även till styrelsen. Minst årligen görs även riskanalyser inom
bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
(Anti Money Laundering – Combating the Financing of Terrorism,
AMLCFT). Resultaten rapporteras till ledning och styrelse.
Den andra försvarslinjen gör regelbundet egna riskkartlägg-
ningar, bland annat bedömningar av informationskerhetsrisker
och regelefterlevnadsrisker samt kartläggningar av bankens
operativa risker.
6.3 6.3 väsen4liga  operati va risker
Operativa riskområden som identifierats och bedömts vara väsent-
liga är framför allt risker kopplande till manuell hantering och otill-
räckligt systemstöd, risker för bedrägerier och misstänkta transak-
tioner, risker kopplade till tredje part samt regelefterlevnadsrisker.
.6.3. Risker kopplade till manuell hantering och 1 Risker kopplade till manuell hantering och
otillräckligt systemstöd
De krav som ställs på banker via externa regelverk medför ett ökat
behov av IT-system som stödjer alltmer komplexa processer. Från
operativ risksynvinkel betyder mer komplexa processer med många
inslag av manuella arbetsskeden en högre risk särskilt i kombination
med en växande verksamheten. För att minska riskerna behöver IT-
leveranserna och utvecklingstakten vara i balans.
.6.3. R.2 Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner
Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner härrör från den
externa hotbild från finansiell brottslighet som finansbranschen är
exponerad för. Att brott sker via internet blir allt vanligare och det
drabbar ofta bankens kunder i första led. Dock har bankerna har en
bred ersättningsskyldighet vid bedrägerier vilket kan innebära stora
kostnader trots att bedrägeriet inte är riktat mot banken. Bedräge-
rier kan utföras genom exempelvis phishing, falska fakturor, investe-
rings- eller romanssvindleri.
Dagligen flödar ett stort antal transaktioner genom bankernas
betalningssystem och det innebär risk för att även brottsliga trans-
aktioner initieras. För att identifiera misstänkta transaktioner görs
kontinuerligt systembaserade kontroller. Bankens medarbetare
utbildas regelbundet för att öka medvetenheten om misstänkta
transaktioner samt hur dessa ska hanteras och utredas. Det finns
dedikerade medarbetare inom första och andra försvarslinjen som
arbetar med att stödja verksamheten vid hantering av misstänkta
transaktioner samt av motverkande av penningtvätt och finansie-
ring av terrorism.
.6.3. Risker kopplade till tredje par.3 Risker kopplade till tredje part
Finansbranschen präglas kontinuerligt av stora förändringar genom
teknisk utveckling. Förändringarna tenderar att leda till att processer
och aktiviteter utkontrakteras. Utkontraktering avser situationer då
banken ingått avtal med en leverantör om att denne ska utföra en
process, tjänst eller annan aktivitet. Ofta handlar det om informa-
tionstekniska lösningar.
Tredjepartsrisker är risker som ett företag kan exponeras för som
ett resultat av ett avtal med en annan part. Ansvaret för tjänster och
risker som är kopplade till den egna verksamheten aldrig kan läggas
ut på en annan part. För att begränsa tredjepartsriskerna är det vik-
tigt att en noggrann godkännandeprocess tillämpas i samband med
att nya avtal upprättas samt att nya och befintliga leverantörer prö-
vas och följs upp på ett adekvat sätt.
Banken har inrättat en särskild kommitté för hantering av
utkontrakteringsfrågor.
.. Regelef6.3.4 Regelefterlevnadsrisker
Banken omfattas av ett stort antal regelverk som ställer krav på
bankens verksamhet. Bristande regelefterlevnad medför risk för att
banken inte lever upp till externa lagar och förordningar. Bristande
hantering av regelefterlevnadsrisker kan leda till ökade operativa
och legala risker, anseenderisker samt risk för ingripande från
tillsynsmyndigheter.
Compliance genomför och dokumenterar minst årligen en analys
av regelefterlevnadsrisker som ska bestå av identifiering och värde-
ring av risker samt förslag på åtgärder för att begränsa och hantera
risker som bedöms som höga eller oacceptabla.
Interna riskkartläggningar ska alltid omfatta
regelefterlevnadsrisker.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
7. Klimatrelaterade risker
Klimatrelaterade risker utgör inte ett separat riskområde utan sna-
rare en tvärgående risk som kan förstärka riskerna inom de redan
etablerade riskområdena. Klimatrelaterade risker ställer därför krav
på att utveckla det redan existerande riskhanteringsramverket för
att möta de framväxande riskdrivare som klimatförändringarna för
med sig. Klimatrelaterade risker kan delas in i olika kategorier,
som fysiska risker, risker relaterade till omställningar för att stävja
klimatförändringar samt ansvarsrisk.
Fysiska risker avser direkta effekter av klimathändelser. Fysiska
risker kan vara akuta i form av enskilda extremväderhändelser, som
exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder, som kan
orsaka skador på fastigheter och infrastruktur eller störa produktion
och leveranskedjor. Låntagare som drabbats av en extrem väder-
händelse kan lida ekonomisk förlust på grund av skadad egendom
eller utebliven inkomst. Fysiska risker kan också vara kroniska vilket
innebär mer långsiktiga förändringar, såsom förändrade neder-
bördsmönster, höjda medeltemperaturer eller stigande havsnivåer.
Omställningsrisk avser risker som uppstår till följd av åtgärder
som vidtas för att åstadkomma en övergång till en hållbar ekonomi.
Omställning kan också innebära att tillgångar minskar i värde innan
de når sin förväntade livstid och därför måste skrivas ned. Sådana
tillgångar brukar benämnas som strandade tillgångar. Generellt sett
kan aktörer vars verksamhet är klimatskadlig antas ha en högre
omställningsrisk. Aktörer som snabbt kan ställa om till en hållbar
produktion kan få ekonomisk fördel av detta medan andra aktörer
straffas för att de inte lyckats ställa om lika snabbt.
Klimatförändringar kan även generera ansvarsrisk, då någon som
har drabbats av förluster till följd av klimatförändringar försöker
återvinna dessa förluster från andra som de tror kan ha varit ansva-
riga, exempelvis genom stämningar eller försäkringskrav.
Prognosen för när klimatrelaterade risker kan realiseras är olika
för olika aktörer. Risker relaterade till omställningar kan komma att
realiseras relativt snabbt särskilt om världen ska lyckas nå de upp-
satta klimatmålen, medan risken för klimatförändringar blir mer
betydande om omställningen till en hållbar ekonomi inte har varit
tillräckligt stram.
Kreditrisk
Klimatförändringar kan skapa kreditrisk genom att åsamka lånta-
gare förluster som gör att de inte kan uppfylla sina låneåtaganden.
Det kan exempelvis handla om skadad egendom, utebliven inkomst
eller att investeringar minskar i värde till följd av klimatrelaterad
marknadsrisk. Klimatförändringar kan även realisera kreditkoncen-
trationsrisker då vissa områden eller branscher kan drabbas hårdare
av extrema väderhändelser.
Drygt hälften av bankens utlåning utgörs av bostadskrediter
till privatpersoner. De främsta riskfaktorerna inom detta segment
relaterar till de fastigheter som ställts som säkerhet för lånen. Fastig-
heterna kan komma att skadas under extrema väderhändelser.
Fastigheter som ställts som säkerhet kan även minska i värde till
följd av att deras belägenhet innebär särskild utsatthet för stigande
havsnivåer, något som kan innebära förlust för banken om kunden
fallerar och säkerheterna måste realiseras. Fastigheternas mark-
nadsvärde kan också påverkas av deras energiprestanda. En sämre
energiprestanda kan innebära kostnader för modernisering eller
ökade utgifter i form av kostnader för energi och uppvärmning.
Bankens företagsutlåning är fördelad mellan olika branscher och
i huvudsak koncentrerad till aktörer på Åland, i Finland och i Sverige.
Statistikinsamlingarnas branschkoder är grova vilket gör det svårt
att endast på basen av dessa bedöma företagens riskexponering.
Företagen gör dessutom olika val kring sina etableringar och
leverantörskedjor vilket gör att de kan vara mer eller mindre
exponerade mot klimatrelaterade risker jämfört med andra aktörer.
En stor del av riskexponeringen kan finnas längre ner i leverantörs-
kedjorna, exempelvis i fabriker och transporter från utvecklings-
länder.
Inom byggbranschen och vid stadsplanering måste anpassningar
göras för att begränsa klimatriskerna och minska fastigheters och
områdens sårbarhet vid värmeböljor, ökad nederbörd, översväm-
ningar eller jordskred. Byggbranschen är redan föremål för skärpt
lagstiftning om hållbarhetsåtgärder, såsom krav på klimatdeklara-
tion vid nybyggen, energihushållning och källsortering av bygg-
och rivningsavfall.
Hur handel och tillverkningsindustri kommer att påverkas av kli-
matrisker beror på vad som säljs eller produceras och vilka metoder
som används. Tillgången på varor eller insatsvaror som importeras
kan komma att omfattas av större osäkerhet när andra delar av
världen drabbas av extrema väderhändelser. Prisvariationerna kan
också bli större i takt med att störningar blir vanligare. Omställ-
ningen till fossilfritt kan innebära att efterfrågan på vissa produkter
drastiskt minskar vilket kan göra vissa affärsmodeller direkt
olönsamma.
Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher som kommer att
beröras direkt av extremväder och klimatförändringar. Översväm-
ningar, torka, skogsbränder och stormar kan få allvarliga konsekven-
ser. Inom jordbruket uppkommer behov av anpassningsåtgärder för
att minska risken för att extrema väderhändelser eller skadeinsekter
ska förstöra hela skördar. Försämrat fiskbestånd i Östersjön drabbar
oundvikligen yrkesfisket.
Aktörer inom turism och upplevelseindustri kan i viss mån
komma att gynnas av att ett varmare klimat med fler värmeböljor
i södra och centrala Europa kan öka sommarturismen i Norden.
Samtidigt kan aktörer som erbjuder vinteraktiviteter drabbas av
kortare eller snöfattiga vintrar.
Service- och tjänstesektorer antas drabbas lindrigare av klimat-
förändringar. Ett potentiellt problem skulle kunna vara att lokaler
eller anläggningar är belägna så att de relativt ofta drabbas av
värmeböljor eller köldvågor.
Inom finans- och försäkringsbranschen kan realiserade klimat-
relaterade risker hos låntagare eller försäkringstagare innebära
förluster. I samband med att utsläppstunga affärsmodeller blir
ekonomiskt olönsamma kan investerare bli tvungna att skriva ned
sina innehav. Strandade fossila tillgångar såsom olja, kol, gas och all
infrastruktur som byggts för utvinningen av dessa naturresurser
skulle påverka en rad ekonomiska aktörer och potentiellt hela
världsekonomin och den finansiella stabiliteten.
Marknadsrisk
I takt med att klimathändelser inträffar med högre frekvens och
allvarlighetsgrad kommer marknadsriskerna att påverkas. Om mark-
naden förväntar sig att klimatpolitiska åtgärder, såsom hårdare
beskattning av koldioxidutsläpp, kommer att vidtas kan detta
påverka aktiekurserna för företag som antas beröras. Prisbilden kan
även komma att påverkas i takt med att ratinginstituten beaktar fler
klimatriskfaktorer i sina bedömningar.
Eftersom banken inte bedriver någon handel med aktier för egen
räkning är aktierisken mycket begränsad. Exponeringen för aktierisk
utgörs till största delen av strategiska innehav i finansiella företag
som bedöms ha en begränsad exponering för klimatrelaterade risker.
Klimatförändringar och de åtgärder som vidtas för att motverka
dem skapar risker som kan äventyra ekonomisk utveckling, pris-
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
stabilitet och finansiell stabilitet. Extremväderhändelser riskerar
att försämra företagens produktionsmöjligheter och människors
välfärd. Ur ett penningpolitiskt perspektiv kan detta leda till ökad
volatilitet för priser och produktion. Hur inflationen kommer att
påverkas beror bland annat på penningpolitiska avväganden.
Likviditetsrisk
Klimatrelaterad risk orsakar sällan likviditetsrisk utan att först orsaka
marknadsrisk, kreditrisk eller operativ risk. Detta eftersom klimat-
förändringar vanligtvis inte gör en tillgång mindre likvid utan att
tillgången förlorar i värde, att en låntagare hamnar på obestånd eller
att finansmarknaden upplever störningar.
Likviditetsrisk skulle kunna uppstå om investerare väljer att i
första hand investera i gröna obligationer. Marknaden för icke-gröna
obligationer skulle då bli mindre likvid, eftersom det finns färre
köpare. Sannolikt skulle även värdet på de icke-gröna obligationerna
påverkas och generera marknadsrisk för investerare som redan äger
dem. Dessa kan dessutom bli tvungna hålla obligationerna till förfall.
Sammantaget skulle dessa investerare bli mindre likvida än tidigare
och bli tvungna att komplettera sin likviditetsreserv med mer likvida
medel. Det är också möjligt att värdepapper emitterade av stater
och regionala myndigheter i områden som löper större risk att drab-
bas av upprepade väderkatastrofer minskar i värde eller blir mindre
likvida.
Banken begränsar risken i likviditetsportföljen genom av styrel-
sen godkända placeringsriktlinjer, bland annat avseende rating,
länder, valutor samt motpartssektor. Banken strävar efter att
utarbeta bättre metoder för att identifiera hållbara finansiella
instrument bland de egna tillgångarna, utveckla nya processer för
att samla in data om hållbarhet vid beviljandet av krediter och skapa
förutsättningar för att emittera gröna obligationer.
Aärsrisk Affärsrisk
I takt med att konsumenterna blir mer medvetna om klimatproble-
matiken och aktivt väljer hållbara produkter och tjänster kan detta
innebära en ökad affärsrisk för aktörer som inte hinner justera sitt
utbud i enlighet med konsumenternas preferenser.
Hållbarhetsarbetet har varit en del av Ålandsbankens värde-
grund under lång tid redan. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del
av bankens verksamhetsstyrning med målsättningen att hela tiden
förbättra bankens agerande ur ett hållbarhetsperspektiv.
Operativ risk
Klimatförändringar kan ha en inverkan på den operativa risknivån,
exempelvis i händelse av att extremväder kan tvinga fram kontors-
stängningar eller skada viktiga resurser som datacenter. Extremvä-
der kan också medföra svårigheter för enskilda medarbetare att ta
sig till sin arbetsplats. Operativa risker kartläggs av verksamheten
årligen genom självutvärdering. De högsta riskerna ska hanteras och
begränsas ifall de inte bedöms vara inom ramen för bankens
riskaptit.
Banken har kontinuitetsplaner för alla affärskritiska processer för
att hantera situationen som uppkommer vid eventuella störningar i
IT-system. Utöver de egna kontinuitetsplanerna ställer banken krav
på kritiska systemleverantörer att tillhandahålla planer som omfattar
strategier för att minimera effekterna av exempelvis extremväder-
händelser och för att snabbt återuppta verksamheten.
. K8. Kapitalhantering
Bankens kapitalbehov regleras i kapitaltäckningsförordningen (CRR)
och kapitaltäckningsdirektivet (CRD) formulerat enligt hur mycket
kapital bankerna behöver hålla i förhållande till de risker som finns i
verksamheten. Kapitalkravet delas in i Pelare -kravlkravet delas in i Pelare 1-krav, Pelare -krav , Pelare 2-krav
och kombinerade buffertkrav. Utöver de bindande kapitalkraven
finns Pelare -väglefinns Pelare 2-vägledning. Vägledningen syftar till att säkerställa att
bankerna har en tillräcklig kapitalbas för att täcka risker som inte
täcks av andra krav och att de kan absorbera förluster vid en finan-
siell påfrestning. Vägledningen fastställs för varje bank separat.
Finansinspektionen har inte fastställt en Pelare -väällt en Pelare 2-vägledning för
Ålandsbanken.
Enligt Pelare -kraven i CRR arelare 1-kraven i CRR artikel  stikel 92 ska bankerna ha en
kapitalbas som i relation till riskexponeringsbelopp alltid uppfyller
följande krav:
Kärnprimärkapitalrelation om minst , procent nst 4,5 procent
Primärkapitalrelation om minst  procent nst 6 procent
Total kapitalrelation om minst  procentapitalrelation om minst 8 procent
Kapitalkrav enligt Pelare  bealkrav enligt Pelare 2 bedöms genom utvärdering av övriga
risker som inte täcks in under Pelare -regelverket. Krisker som inte täcks in under Pelare 1-regelverket. Kapitalbehov för
dessa risker bedömer banken årligen genom den interna kapital-
utvärderingsprocessen vars resultat sedan fastslås eller justeras av
Finansinspektionen genom en så kallad Översyns- och utvärderings-
process (SREP). Vid SREP-utvärderingen kan nationella myndigheter
påföra banker extra kapitalkrav för dessa övriga risker. Tre fjärde-
delar av Pelare -kravet ska täckdelar av Pelare 2-kravet ska täckas av primärkapital, varav tre fjärde-
delar av kärnprimärkapital.
I den interna kapitalutvärderingen som gjordes utgående från
situationen  besituationen 2021 bedömde banken sitt eget interna kapitalbehov
utöver Pelare  till utöver Pelare 1 till 1, mil8,4 miljoner euro, vilket vid tidpunkten utgjorde
,1, procent av k0 procent av koncernens riskexponeringsbelopp. Finansinspektio-
nen har vid sin senaste översyn av bankens situation från utgången
av  beav 2020 beslutat om tilläggskapitalkrav om sammanlagt , procent. t 1,0 procent.
Dessa utgör bankens Pelare -krav och har varit i krgör bankens Pelare 2-krav och har varit i kraft sedan
utgången av det tredje kvartalet talet 2. Kr021. Kravet gäller högst tre år
till den  september  eller tilltill den 30 september 2024 eller tills dess att Finansinspektionen
kommunicerat ett avvikande krav för banken.
Utöver dessa krav tillkommer kombinerade buffertkrav för
konjunkturnedgång som fastslås i CRD. I Ålandsbanken består
kapitalbuffertarna av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontra-
cyklisk kapitalbuffert samt en eventuell systemriskbuffert.
Kapitalkonserveringsbufferten är densamma för alla banker.
Den kontracykliska kapitalbufferten kan variera mellan  och , ariera mellan 0 och 2,5
procent av riskexponeringsbeloppet. Bufferten utgör ett makrotill-
synsverktyg. Den fastslås av respektive lands tillsynsmyndighet och
tillämpas på de relevanta kreditriskexponeringar som är lokaliserade
inom respektive marknad.
Det kombinerade buffertkravet ska uppfyllas i sin helhet av kärn-
primärkapital. Överträdelse av den kombinerade bufferten medför
begränsade möjligheter till utdelning av det egna kapitalet i enlighet
med utdelningsrestriktionerna i artikel  i CRD. Banken omfattikel 141 i CRD. Banken omfattas,
till skillnad från större institut, inte av några buffertkrav för system-
viktiga institut.
Med beaktande av kapitalkrav enligt Pelare , senast beelare 1, senast bedömda
kapitalkrav för Pelare  och det kombinerade bufalkrav för Pelare 2 och det kombinerade buffertkravet måste
Ålandsbankens kärnprimärkapitalnivå per pitalnivå per 3 december 1 december 2 minst 022 minst
uppgå till uppgå till 7, procent för att inte utdelningsrestriktioner sk,6 procent för att inte utdelningsrestriktioner ska inträda.
Motsvarande minimirelationer avseende primär- och totalkapital-
nivå utgjorde , respekjorde 9,3 respektive , procenttive 11,5 procent.
Vid årsskiftet uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till
, procent (,12,0 procent (12,), vilk1), vilket ger att banken hade en kärnprimärkapital-
buffert om , procent (t om 3,9 procent (,), eller utr4,5), eller utryckt i kärnprimärkapital
, mi76,4 miljoner euro (,). Jämfört m89,3). Jämfört med föregående år har bankens
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
minimikapitalkrav ökat med sammanlagt , procentenhetert 0,5 procentenheter.
Ökningen är en följd av höjda kontracykliska buffertkrav.
Totalkapitalrelationen minskade från , till , procent.nskade från 15,4 till 15,2 procent.
8.1 1 kapitalba3
Kapitalbasen är uppdelad enligt kärnprimärkapital (CET), primär1), primär-
kapitaltillskott (AT) och supplementärk1) och supplementärkapital (T). Kärnprimär2). Kärnprimär-
kapitalet utgör den mest beständiga formen av kapital och mot-
svaras i praktiken av eget kapital enligt balansräkningen efter vissa
lagstiftningsjusteringar.
Mer specifikt består kärnprimärkapitalet av aktiekapital i form av
kapitalinstrument jämte tillhörande överkursfonder som uppfyller
särskilda villkor i artikel  i CRRikel 28 i CRR. De finansiella instrument som vid
årsskiftet ingick i bankens kärnprimärkapital var Ålandsbankens
A- och B-aktier. Vinstmedel som härrör från årets resultat får enligt
artikel  punkt  endatikel 26 punkt 2 endast inräknas med förhandstillstånd från
Finansinspektionen, såvida inte ett stämmobeslut fastslagit
årets resultat.
Från kärnprimärkapitalet avräknas poster som har sämre för-
måga att absorbera förluster. Exempelvis avdras det oavskrivna
anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar, eventuella positiva
nettopensionstillgångar, uppskjutna skattefordringar beroende av
framtida lönsamhet och underskott i form av förntade förluster
överstigande bokförda nedskrivningar för den IRB-godkända
portljen.
Jämfört med föregående år minskade bankens kärnprimärkapital
sammanlagt med , mid 5,7 miljoner euro eller , procent till ler 2,4 procent till 23, miljo3,3 miljo-
ner euro. Under året förändrades eget kapital med årets resultat
om , miljoner euom 36,8 miljoner euro, övrigt totalresultat om –, miljoner eulresultat om –8,4 miljoner euro,
emission av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram om
, mi0,5 miljoner euro, aktiesparprogram om ,m 0, miljoner eur1 miljoner euro, utbetald
dividend om , mdividend om 31,1 miljoner euro samt utbetald utdelning på primär-
kapitalinstrument om , milalinstrument om 1,2 miljoner euro. Det egna kapitalet uppgick
vid årets slut till , miljoner euro. vid årets slut till 316,4 miljoner euro.
Vid förra årsskiftet fanns ett outnyttjat tillstånd från Finans-
inspektionen för återköp av egna aktier till , mtier till 10,5 miljoner euro.
Det beloppet var till fullo en avdragspost i kapitalbasen även då
dessa återköp inte hade skett. Vid årsskiftet  ftet 2022 fanns inget
liknande tillstånd.
Ålandsbanken tillämpar övergångsreglerna i artikel a i CRa i artikel 473a i CRR
för IFRS . Därmed återS 9. Därmed återför banken en del av nedskrivningsreserven
tillbaka till kärnprimärkapitalet med två faktorer som gradvis mins-
kar över fem år. I praktiken är de nedskrivningar som återförs hän-
förliga till exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden.
Supplementärkapitalet är till skillnad från kärnprimärkapitalet
inte lika tillgängligt för täckande av förluster enligt regelverket.
Koncernens supplementära kapital består i huvudsak av emitterade
T-instrument. De2-instrument. Dessa utgjorde vid årsskiftet tet 3, mil1,5 miljoner euro.
I supplementärkapitalet får även, i förekommande fall, medräknas
förväntade förluster som överstiger bokförda nedskrivningar för den
IRB-godkända portföljen, dock maximalt ,tföljen, dock maximalt 0, procent av6 procent av riskexpone-
ringsbeloppet som beräknats enligt IRB-metoden.
Detaljerad information om koncernens kapitalbas finns i
bankens Pelare -rapporare 3-rapport.
8.2 8.2 kapitalkrav
Bankens kapitalkrav för kreditrisk inom kreditgivning till allmän-
heten beräknas i den finska verksamheten enligt IRB-metoden.
För företagsexponeringsklassen tillämpar banken den grundläg-
gande metoden (F-IRB). För alla övriga exponeringsklasser, inklusive
aktieexponeringar, använder banken schablonmetoden för att
beräkna kapitalkrav för kreditrisk. I den svenska verksamheten
beräknas kapitalkravet enligt schablonmetoden i sin helhet.
Banken har endast ett mindre handelslager som till största del
består av aktieanknutna instrument. Positionerna uppkommer alltid
som ett resultat av handel för kunds räkning. Banken bedriver ingen
egen handel. Banken tillämpar undantaget för mindre verksamhet
i handelslager, då bankens handelslager understiger tröskelvärdena
enligt artikel  i CRtikel 94 i CRR. Därmed beräknas inget kapitalkrav för
positionsrisker enligt marknadsriskföreskrifterna. I stället tillämpas
reglerna för kreditrisk för dessa poster.
Tabell l 8..1..1
Kapitalbas 2021 2021
tusen euro
Eget kapital enligt balansräkningen 28 7 003 302 469
Förutsebar utdelning ––31 270 ––31 205
Kärnprimärkapital före avdrag  255 732  271 265
Immateriella tillgångar ––14 292 ––15 029
Avdrag för övervärde i pensionstillgångar ––360
Innehav utan bestämmande inflytande ––14 13
Kassaflödessäkringar  1 561
Övriga poster netto ––147
Tillstånd för återköp av egna aktier  10 500
Ytterligare värdejusteringar ––783 421
Förväntade förluster enligt IRB utöver bokrda (underskott) ––8  726 6  863
Justering på grund av övergångsregler avseende IFRS S 9 333 528
Kärnprimärkapital 233  30r 23 8 997
Primärkapitaltillskott 29  424 29  424
Primärkapital 262  729 268  391
Supplementärkapitalinstrument 31  470 36 411
Supplementärkapital 31  470 19 411
Kapitalbas totalt 582  198 30 4 802
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
För att beräkna exponeringsvärden för motpartsrisker för derivat
tillämpar banken ursprungligt åtagandemetod enligt artikel  i tikel 282 i
CRR. Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknas enligt
schablonmetoden och omfattar alla derivatexponeringar gentemot
finansiella motparter som inte clearas hos en central motpart.
Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kapitalkra-
vet för operativ risk. Kapitalkravet för operativ risk utgör , mgör 19,5 miljoner
euro jämfört med d 17, mi,8 miljoner euro vid utgången av föregående år.
Sedan  tillämpar banken etdan 2021 tillämpar banken ett ytterligare kapitalkrav om
, procent a26,5 procent av riskexponeringsbeloppet för IRB-relaterade port-
följer i Finland, detta med anledning av att bankens förändrade
IRB-modeller ännu inte är godkända av Finansinspektionen. Under
 s2022 steg påslaget till , procent för hushslaget till 45,5 procent för hushållsportföljen.
Vid utgången av året uppgick bankens totala riskvägda expone-
ringsbelopp till   milringsbelopp till 1 938 miljoner euro jämfört med  d 1 97 mil6 miljoner euro
vid utgången av föregående år.
I tabell .. viell 8.2.1 visas koncernens kapitaltäckningsberäkning enligt
Pelare . 1.
Tabell ..ell 8.2.1
Kapitaltäckning 1231 2021
tusen euro
Kärnprimärkapital 233 305 23 8 967
Primärkapitaltillskott 29  424 29  424
Supplementärkapital 31  470 36 411
Kapitalbas totalt 582  198 30 4 802
Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metoden 38  954 38  824
Ytterligare kapitalkrav IRB-metod 14 079  10 288
Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod  81 905  91 107
Kapitalkrav för marknadsrisker 592
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk 47 54
Kapitalkrav för operativa risker 19 487 17 818
Kapitalkrav totalt 15r 091 153 081
Riskexponeringsbelopp  1 933 293   1 976 156
Kapitalrelationer
Kärnprimärkapitalrelation 12,0 12,,1
Primärkapitalrelation 13,6 13,6
Total kapitalrelation 15,2 15,4
Krav avseende kapitalbuerffertar, , %
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buerlkrav inklusive buffertkrav 8,,1 ,7,6
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 1 ,4,5 ,4,5
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare gt Pelare 2 ,0,6 ,0,6
varav krav på kapitalkonserveringsbuereringsbuffert ,2,5 ,2,5
varav krav på kontracyklisk kapitalbueyklisk kapitalbuffert ,0,5 ,0,0
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buertgt att användas som buffert 12,6 12,,1
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Tabell ..ell 8.2.2
Fördelning enligt exponeringsklass
tusen euro Bruttoexponering
Exponering vid
fallisemang Riskvikt, t, %
Riskexponerings-
belopp Kapitalkrav
Kreditrisk enligt internmetoden
Utan egna estimat av LGD
Företag – Övriga större företag 216 875 185 098 54 100 690  8 055
Företag – Små och medelstora företag 302 207 281 179 48 134 249 10  740
Företag – Specialutlåning  4 903 4 915 93  4 551 364
Egna estimat av LGD
Hushåll – Säkrade genom fastigheter (ej små och
medelstora företag)  1 89 5 824  1 88 2 740 10 181  186 14 495
Hushåll – Säkrade genom fastigheter (små och
medelstora företag) 12 9 000 126 551 21  26 062  2 085
Hushåll – övriga små och medelstora företag 35  351 33  921 20 6 770 542
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag  377 660 319 701 10 33  416  2 673
Summa exponeringar enligt internmetoden   2 961 826   2 834 169 17 23 6 922  38 952
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Nationella regeringar och centralbanker 641 815 721  873 0 0 0
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan 8 8 487 123 767 0 0 0
Oentliga organOffentliga organ 35  130 35  116 0 0 0
Multilaterala utvecklingsbanker 57 902 65 612 2  1 000 80
Internationella organisationer 39  785  39 784 0 0 0
Institutsexponeringar  250 376 214  175 21 4 4 723 3  578
Företagsexponeringar 814 235 323  156 96 310  188 24 815
Hushållsexponeringar 795  249 286  384 51 147  113 11 769
Exponeringar säkrade genom panträtt
i fast egendom  943 785 942  856 33 313 969 25  118
Fallerande exponeringar 23  144 15 002 114 17  154 1  372
Säkerställda obligationer  352 458 352 400 11 38 845 3  108
Företag för kollektiva investeringar (fonder) 1  155 1  155 113  1 310 105
Aktieexponeringar 54 445 54 445 161  87 398 6 992
Övriga poster  71 349  71 349 87 62  109 4  969
Summa exponeringar enligt schablonmetoden 2  168  314   3 247 073 32  1 02 3 809 nt 905
Totalt riskexponeringsbelopp 7  134  132   6 081 136 25  1 54 0 711 126 8r8
I tabell ..ell 8.2. ges en översik2 ges en översikt av exponeringsbelopp fördelat enligt
exponeringsklasser.
8.3 8.3 bru4tosolidi1943grad
Bruttosoliditet är ett mått på bankers soliditet och syftar till att und-
vika överdriven skuldsättning. Bruttosoliditetsgraden beräknas som
kvoten av primärkapitalet och ett särskilt definierat exponerings-
mått enligt kapitalkravsförordningen. Till skillnad från kapitaltäck-
ningsberäkningen är exponeringarna inte riskgda vid beräkningen
av kvoten.
Bankens bruttosoliditetsgrad uppgick vid utgången av året till
, procent4,3 procent. Minimikravet för bruttosoliditetskravet är  procentsoliditetskravet är 3 procent.
Bruttosoliditetsgraden är beräknad enligt situationen vid årets slut.
Primärkapitalet inkluderar periodens resultat.
Tabell ..ell 8.3.1
Bruttosoliditetsgrad 1231 2021
tusen euro
Primärkapital 2 62 729 26 8 391
Totalt exponeringsmått  6 1 58 534  6 27 2 903
varav poster i balansräkningen  5 9 24 986   6 052 032
varav poster utanför balansräkningen 233 548  220 871
Bruttosoliditetsgrad, tsgrad, % ,4,3 ,4,3
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
9. Intern kapital- och likviditetsutvärdering
Den interna kapitalutvärderingen syftar till att analysera samtliga
risker i koncernens verksamhet och utifrån resultatet bedöma kapital-
behovet för att säkerställa att koncernen är tillräckligt kapitaliserad
för att täcka alla sina risker för att kunna bedriva och utveckla verk-
samheten, både under normala och kraftigt försämrade affärsför-
hållanden. I utvärderingen bedöms dels huruvida kapitalkraven
under Pelare  är tillräcklunder Pelare 1 är tillräckliga, dels nivån på kapitalbehovet för risker
som inte täcks in under Pelare . Exempel på sådana risker är kons in under Pelare 1. Exempel på sådana risker är kon-
centrationsrisker, pensionsskuldsrisk och ränterisk i bankboken.
I  årI 2022 års interna kapitalutvärdering, som avsåg situationen den
 d31 december ecember 202, utv1, utvärderades effekterna av ett utdraget negativt
scenario baserat på lågkonjunkturscenariot som publicerades av
EBA i början av EBA i början av 202, ekonomis1, ekonomiska utsikter, egna bedömningar och
uppgifter som Finansministeriet, centralbankerna i Finland och
Sverige med flera konjunkturbedömare har publicerat. Det negativa
scenariot bygger i enlighet med praxis på oförändrade
affärsvolymer.
Identifierat ytterligare kapitalbehov utöver Pelare  uppgick tillbehov utöver Pelare 1 uppgick till
, mil18,4 miljoner euro. De största riskområdena var koncentrationsrisker
i kreditportföljen, kreditrisk samt aktierisk utöver Pelare . Banken tierisk utöver Pelare 1. Banken
har i sin kapitalbehovsbedömning beaktat det tilläggskapitalkrav för
Pelare  (PR) soPelare 2 (P2R) som Finansinspektionen fastställt inom ramen för sin
SREP-process, eftersom detta är högre än bankens internt bedömda
kapitalbehov enligt den interna kapitalutvärderingen och regulato-
riskt bindande krav för banken. Kapitalplaneringen för en eventuell
konjunkturnedgång visade kapitalrelationerna behålls på en till-
fredsställande nivå under hela stressperioden.
Bankens kapitalbehov uppgick per den albehov uppgick per den 3 december 1 december 2 till 021 till
227, miljoner eu,4 miljoner euro, detta med beaktande av kapitalkravet för
Pelare  som enligt Finansinspektionens bePelare 2 som enligt Finansinspektionens bedömning ska vara
, procent från och med den 1,0 procent från och med den 3 september 0 september 202. ,1. 158, miljoner 1 miljoner
euro avsåg minimikrav enligt Pelare , krav enligt Pelare 1, 4,9, mil6 miljoner euro avsåg
kombinerade buffertkrav och , mkrav och 19,8 miljoner euro bestod av Finans-
inspektionen bedömt kapitalkrav för Pelare apitalkrav för Pelare 2.
Den interna likviditetsutvärderingen syftar till att säkerställa att
de likviditetsbuffertar som finns är tillräckliga för att säkerställa en
störningsfri verksamhet även under perioder av stress. Detta sker
genom stresstester som baseras på olika scenarier i syfte att
bedöma vilka effekter dessa har på bankens likviditetstillgång och
upplåningsbehov.
Banken gör regelbundet, minst en gång per år, en genomgång av
de scenarier som ska användas vid identifiering, mätning och hante-
ring av likviditetsrisker. Utgångspunkten är faktorer som banken
identifierat och som bedöms ha stor påverkan på bankens likvidi-
tetsrisk. Exempel på sådana faktorer är inlåning, säkerhetsmassan
för säkerställda obligationer och likvida tillgångar.
Den interna likviditetsutvärderingen visar att banken ur ett likvi-
ditetsperspektiv kan hantera stressade scenarier som är specifika
för banken (idiosynkratisk stress), systemövergripande (generell
marknadsstress) samt scenarier som kombinerar dessa. Den låga
likviditetsrisken är ett resultat av bland annat vald finansieringsprofil
samt en likviditetsreserv av hög kvalité.
10. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna
Baselkommittén för banktillsyn publicerade i december tillsyn publicerade i december 20 sin 17 sin
rekommendation om färdigställande av Basel III. Europeiska kom-
missionen presenterade i oktober er 202 et1 ett förslag till ändringar och
kompletteringar i EU:s kapitaltäckningsregelverk för kreditinstitut.
Ändringar görs i både EU:s tillsynsförordning och i EU:s kapitaltäck-
ningsdirektiv. Uppdateringar görs även i EU:s krishanteringsdirektiv
som föreskriver regler för krishantering av banker. Ändringarna
kommer att slutföra implementationen av Basel III i EU.
Flertalet av förslagen i tillsynsförordningen föreslås börja tilläm-
pas fr.o.m. den  januari  me.o.m. den 1 januari 2025 med en gradvis infasning för vissa av
ändringarna under fem år.
Förändringarna omfattar bland annat ett golv för riskvägda
tillgångar (output floor) som begränsar bankernas möjlighet att
genom interna modeller sänka sitt kapitalkrav. Syftet är att minska
den överdrivna variation som förekommer bland riskvägda till-
gångar från banker som använder interna modeller. Golvregeln
innebär att riskvägda tillgångar beräknade utifrån interna modeller
begränsas till minst motsvarande , proe 72,5 procent av riskvägda till-
gångar beräknade utifrån schablonmetoderna när regeln är helt
infasad. Schablonmetoden för kreditrisk föreslås göras mer risk-
känslig, exempelvis när det gäller exponeringar mot hushåll och
fastighetsutlåning. En ny schablonmetod föreslås för operativa
risker samtidigt som möjligheten att använda interna modeller för
operativa risker tas bort.
Förändringarna inkluderar också regler om hantering och över-
vakning av ESG-risker i linje med EU:s strategi för hållbar utveckling.
Förslaget innebär att bankerna blir skyldiga att systematiskt identi-
fiera, offentliggöra och hantera ESG-risker inom ramen för sin
riskhantering. Det omfattar regelbundna klimatstresstester som
ska utföras av både tillsynsmyndigheter och banker. De föreslagna
åtgärderna ska inte bara göra banksektorn mer motståndskraftig,
utan även se till att den tar hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det förvän-
tas även att nya regelverk angående ESG-risker kommer att införas
som kan ha en inverkan på bankers kapitalkrav.
Bankens kombinerade buffertkrav kommer att öka när de kon-
tracykliska buffetvärdena i bland annat Sverige, Norge och Tyskland
ökar under ökar under 2. T023. Tillsynsmyndigheten i Finland förbereder sig för
att i början av  beörjan av 2023 besluta om att införa en systemriskbuffert på
högst en procent. Kravet kan förväntas börja gälla  månader efs börja gälla 12 månader efter
att det kommunicerats.
11. Ytterligare information
I Ålandsbankens Pelare -rapporI Ålandsbankens Pelare 3-rapport redogör banken för de upplys-
ningskrav som fastslås i del åtta i kapitaltäckningsförordningen (EU)
No /No 575/20 samt efter13 samt efterföljande ändringsförordningar. I rapporten
finns ytterligare information om koncernens finansiella risker.
Rapporten finns tillgänglig via bankens websida.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. SeK4. Segmentrapport 2021
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto 32  742 31  183 12 4 317 ––13 68 217
Provisionsnetto 55  531 18 072 ––65  4 423 470  78 432
IT-intäkter 0 0 43  559 205 ––20 272 23 492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2 915  5 448 ––235 4  746 ––58 12 815
Övriga intäkter 74 10 1 092  1 567 ––1 577  1 166
Summa intäkter  91 262 r2 714 22  339 15 2r3 ––24 4r6 182  125
Personalkostnader ––20 104 – –6 808 ––24 484 ––24 067 0 ––75 463
Övriga kostnader ––10 257 ––3 976 ––17  189 ––25 661 17 377 ––39 706
Lagstadgade avgifter ––1 456 ––1 719 0 ––266 0 ––3 440
Avskrivningar ––2 547 ––202 ––3  492 9  286 2 313 ––13 214
Intern kostnadsfördelning ––24 944 22  111 0  47 055 0 0
Summa kostnader – –59 307 ––32 8ti 2r  16r ––12 25r 19 686 ––131 851
Resultat före nedskrivningar 31  952 19 883 ––827 1  033 ––1 796 52 288
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto ––7 485  1 391 0 112 0  6 205
Rörelseresultat 24  470 21 289 ––857  2 921 ––1 796  46 091
Inkomstskatt 5 016  4 343 218 172 0 9 314
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 ––1 0 0 ––1
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 19 4r1 ti 927 9to 5  743 ––1 796 1 6 778
Provisionsnetto
Inlåning 167 1 010 0 262 0  1 440
Utlåning 964 2  398 0 68 ––2  3 429
Betalningsförmedling  1 648  7 084 0 3  149 0 11 882
Fondprovisioner 60  245  5 885 0 961 6 614 60  477
Förvaltningsprovisioner 15 410  1 409 0 ––8 ––180 16 630
Värdepappersförmedling 11 085 976 0 1 063 0 13 125
Övriga provisioner 266  2 478 0  1 680 ––37  4 387
Summa provisionsintäkter 89  785 21  246 6 7  173 9 811 111 376
Provisionskostnader ––34  255 3  168 65 ––2 754 7  303 ––32  938
Summa provisionsnetto 55  531 18 075 65  4 423 470 78  432
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten   1 898 035   1 994 511 0 412 016 ––1 626  4 30 2 937
Inlåning från allmänheten   2 006 633   2 063 007 0 129 418 ––16 991  4 1 82 068
Aktivt förvaltat kapital  7 94 3 825 683 974 0  9 578 0  8 637  377
Förvaltade bolån 0 0 0   1 303 508 0  1 3 03 508
Riskexponeringsbelopp 758 229  506 742 7 5 000 598  105 0  1 9 38 077
Eget kapital 108 038 76 708 25  879 105 820 316 446
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % 1,8,3 ,21,7 ––2,3 ,3,6 12,8
K/I-tal ,0,65 ,0,64 ,1,02 ,0,80 ,0,72
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
2021
Private
Banking
Premium
Banking IT
Koncern-
funktioner
och övrigt Elimineringar Totalt
Räntenetto  27 991  28 268 ––2 5  981 ––8  62 229
Provisionsnetto  58 582 16 909 ––75 3  343 286  79 044
IT-intäkter 0 0  42 817 340 18  749 24 407
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 12 ––28 747 327 ––5 442
Övriga intäkter 681 11 937 10 364 ––1 209 10 785
Summa intäkter  87 267 2r  164 60 967 20  375 ––19 63r 179 052
Personalkostnader ––18 313 6  857 ––22 940 ––23 006 0 71  115
Övriga kostnader 8  137 ––3  758 ––16 204 21  131 15 445 ––33  786
Lagstadgade avgifter ––1  189 ––1 470 0 ––98 0 ––2  757
Avskrivningar ––2 828 ––364 ––3  251 11 206  3 387 14 262
Intern kostnadsfördelning ––24 072 21  261 0 45  333 0 0
Summa kostnader ––5 4 533 ––33 7to – –42 395 – –10 108 18 815 4 21 926
Resultat före nedskrivningar 32  729 11 4r6 r13 to 299 ––854 r2  102
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto ––4  898 103 0 110 0  4 906
Rörelseresultat 57  831 11 5r1 r13 to  15r ––854 28  193
Inkomstskatt – –5 722  2 367 313 ––946 0 – –9 348
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 ––2 0 0 ––2
Räkenskapsperiodens resultat hänförligt
till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 22  108 8  18r 193  9 209 ––854 39 849
Provisionsnetto
Inlåning 113 811 0 255 0 1  179
Utlåning 576 1  743 0 76 ––2  2 394
Betalningsförmedling  1 653 6  355 0  3 245 0 11 253
Fondprovisioner  59 467  5 682 0 927 6  381  59 694
Förvaltningsprovisioner 14  746 1  257 0 31 ––149 15 885
Värdepappersförmedling 13 935  1 305 0  1 249 0 16 489
Övriga provisioner 388  2 646 0 505 ––56  3 482
Summa provisionsintäkter 86  877 19 788 6  6 283  6 588 110 379
Provisionskostnader ––32 295 ––2 890 ––75 ––2 945 6 874 – –31 332
Summa provisionsnetto  58 582 ti 968 ––7r  3 343 286  79 022
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten   1 966 232  2 31 9 570 0  502 348 ––305  4 78 7 845
Inlåning från allmänheten   1 960 205   2 064 482 0 64  290 ––18 865  4 07 0 112
Aktivt förvaltat kapital  9 1 44 532 670  152 0 10 975 0   9 825 659
Förvaltade bolån 0 0 0  2 000 0  2 000
Riskexponeringsbelopp 752 967 582 014 7 5 000 566  175 0  1 97 6 156
Eget kapital  82 265  88 347 27  747 133 559 331 918
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE),  ), % ,25,2 ,9,9 ,0,7 11,7 ,14,0
K/I-tal ,0,62 ,0,75 ,0,99 ,0,50 ,0,69
Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS , vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller.
Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess tio helägda dotterbolag).
Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning. IT innefattar
dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury
samt partnersamarbeten.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. Geografisk förK6. Geografisk fördelning 1231 2021
Finland Sverige Totalt Finland Sverige Totalt
Räntenetto 39  785 28  432 68 217  35 051 27  178 62  229
Provisionsnetto 59  079 19 353 78  432 60  404 1 8 640  79 044
IT-intäkter 15 363 8  128 23  492 17 499  6 908 24 407
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ––1  744 14  559 12 815 ––5 631 5  189 ––442
Övriga intäkter 1  058 108 1  166 10 677 108 10 785
Summa intäkter 113 525  70 536 432  125 122 958 51 08r 176 052
Personalkostnader ––56  957 ––1 8 505 ––75 463 ––52  930 ––18  185 71  115
Övriga kostnader ––23 793 ––19 354 43  146 ––1 7 369 19  174 ––36 543
Avskrivningar 13  979 765 13 214 ––12 205 – –2 057 ––14 262
Summa kostnader 8 4 728 ––37 082 ––134 851  82 505 ––38  415 ––121  920
Resultat före nedskrivningar 18 812 11 439 52 288  42 424 4 1 680 r2  102
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 929 ––5  277  6 205 ––2 229 ––2 677 – –4 906
Rörelseresultat 17 832  28 208  46 091 26  19r  9 002 28  193
Inkomstskatt ––3 614 5  700 9 314 ––7 637 ––1 711  9 348
Innehav utan bestämmande inflytande ––1 0 ––1 ––2 0 ––2
Periodens resultat hänförligt till
aktieägarna i Ålandsbanken Abp 14 298  22 508 1 6 778  32 559 7  293  39 848
AärsvolymerAffärsvolymer, ultimo
Utlåning till allmänheten   2 871 452   1 431 484  4 30 2 937   2 891 696  1 8 96 149  4 78 7 845
Inlåning från allmänheten  2 8 29 386  1 35 2 682  4 1 82 068  2 91 8 143  1 1 51 968   4 070 112
Aktivt förvaltat kapital   4 803 693   3 833 685  8 6 37 377  5 04 1 744   4 783 915  9 82 5 659
Riskexponeringsbelopp   1 220 141 717 936  1 9 38 077  1 1 22 926 853  230  1 97 6 156
Allokerat eget kapital 22 9 586 86  857 316 443 252  344 79  572 331 916
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), t (ROE), % ,6,8 28,,7 12,8 15,0 10,6 14,0
K/I-tal ,0,83 0,53 ,0,72 0,,66 0,,77 ,0,69
K. ProdukK5. Produktområden 1231
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto 19 904 47 600 0 156 870 68 217
Provisionsnetto 11 263  4 933 62  286 65 15 78 432
IT-intäkter 0 0 0 23  492 0 23  492
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 0 11 310 0 ––235 1  740 12 815
Övriga intäkter 0 0 0 0 1  166 1  166
Summa intäkter 31  167  63 862 95  286  23 035 1  791 432  125
2021
Dagligbanks-
tjänster
inkl. inlåning
Finansierings-
tjänster
Placerings-
tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt
Räntenetto  5 847  54 699 0 ––79 1  762 62  229
Provisionsnetto 10 782 2 961  65 350 ––75 28  79 044
IT-intäkter 0 0 0 24 407 0 24 407
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 0 ––27 0 ––747 333 442
Övriga intäkter 0 0 0 0 10 785 10 785
Summa intäkter ti 658 57  633 65  356 23  509 12 967 179 052
Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer,
provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack med mera, samt intäkter från valutaväxlingar.
Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och garantiprovisioner.
Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter från inlåningskonton och krediter som
kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive finansieringstjänster.
IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
KK8. Provisionsnetto 2021 2021
Inlåning  1 440 1  179
Utlåning  3 429  2 394
Betalningsförmedling 11 882 11 253
Fondprovisioner 60  477 59  694
Förvaltningsprovisioner 16 630 15 885
Värdepappersförmedling 13 125 16 489
Juridiska tjänster 673 737
Garantiprovisioner 302 567
Övriga provisioner  3 481 2  238
Summa provisionsintäkter 111 413 116 419
Betalningsprovisionskostnader 4  183 ––3  931
Fondprovisionskostnader  24 650 ––22 724
Förvaltningsprovisionskostnader ––1  127 1 015
Värdepappersprovisionskostnader ––2 241 ––3 051
Övriga provisionskostnader ––806 671
Summa provisionskostnader ––33 069 ––31  394
Provisionsnetto 78  432  79 022
K7. Räntenetto 2021 2021
Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta, a, % Medelsaldo Ränta
Genomsnittlig
ränta, a, %
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 674 955 1  621 0,24 767 480 875 0,,11
Utlåning till allmänheten  4 24 5 251 73 511 ,1,73  4 5 36 804  63 720 ,1,40
Skuldebrev 925  310  4 224 ,0,46 733  128 335 0,,05
Räntebärande tillgångar   5 845 5ti  79 359 ,1,19  6 03 7 445 91  184 ,1,6r
Derivatinstrument 17 828 1  590 16 639 1  075
Övriga tillgångar 203  371 667 184 028 166
Summa tillgångar   6 066 712 34 613  6 23 8 078  64 422
varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 8 1 245  63 988
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 58 8 696 55 ,0,01 702 643 ––2  923 0,,42
Inlåning från allmänheten  4 21 2 177  5 669 0,,13  3 7 44 845  1 580 ,0,04
Emitterade skuldebrev 759 565  3 994 ,0,53   1 288 580 1 093 ,0,08
Efterställda skulder 34 302  1 083 3,,16 30  161 865 ,2,87
Räntebärande skulder   5 594 739 to 864 6,,18   5 766 229 914 6,,01
Derivatinstrument 15 283  2 446  9 101  1 479
Övriga skulder 139 420 149 154 602 100
Summa skulder  5 7 49 443 13 389 r  928  932 5  191
Summa eget kapital 317 271 308  147
Summa skulder och eget kapital  6 06 6 712   6 238 079
varav räntor enligt ee effektiv räntemetod 13 026  1 894
Räntenetto 93 217  62 229
Räntemarginal ,1,16 ,1,04
Placeringsmarginal ,1,12 ,1,00
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Räntemarginal är ränta på räntebärande tillgångar dividerat med medelsaldo för tillgångar minus ränta på räntebärande skulder dividerat med medelsaldo för skulder.
Medelsaldo beräknas som ett medeltal av  månaders ultimovärden.Medelsaldo beräknas som ett medeltal av 13 månaders ultimovärden.
Placeringsmarginal är räntenetto i förhållande till balansomslutning i genomsnitt.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. PersonalkostnaderK11. Personalkostnader 2021 2021
Löner och arvoden 58  381 54 915
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 305 666
Pensionskostnader 10 285 9  141
Övriga lönebikostnader 6 492 6  392
Summa 75 463 74  115
varav rörliga personalkostnader  3 308  3 805
varav kostnader för personalomställning 190 109
Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter.
Löner och arvoden
Styrelse 397 345
Ledande befattningshavare 3  052 3  417
Övriga 55  236  51 820
Summa  58 686  55 582
Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande
direktör i dotterbolag.
KK1. Ö0. Övriga intäkter 2021 2021
Intäkter från investeringar i form av eget kapital 38 81
Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar  6 263
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter 4 102
Hyresintäkter från fastigheter 79 63
Övriga intäkter 500 3  745
Summa 622 to  252
Specifikation över nettoresultat
från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter 20 27
Realisationsvinster 95
Övriga intäkter 1
Övriga kostnader ––16 ––21
Summa 2 to5
K. Nettoresultat finK9. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
2021 2021
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument 0 ––7 ––7 728 23 751
Övriga finansiella poster ––149 1 817  1 669 662 ––1 430 ––2 092
Summa värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen ––148 4 8to 4 694 99 ––1 467 ––1 324
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Realiserade värdeförändringar  1 587  1 587 551 551
Förväntade kreditförluster ––69 69 224 224
Summa värderingskategori verkligt värde
via övrigt totalresultat  1 587 ––69 4 518 551 224 775
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument 79 ––3 881 ––3 803 ––1 298 ––2 835 4  133
varav säkrad post 0  4 467  4 467  1 443  2 860 4  303
Säkringsredovisning 79 585 664 14r 25 176
Värderingskategori upplupet anskaningsaffningsvärde
Lån 9 519 18  9 501 0 ––27 ––27
Skuldebrev 63 63 202 202
Summa värderingskategori upplupet
anskaaffningsvärde  9 582 ––13  9 562 202 ––27 174
Valutaomvärdering 6 593 ––593 6 ––256 ––226
Summa 11 088 4 7ti 12 815 892 ––1 469 260
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Löner och arvoden till ledande befattningshavare
Löner och arvoden  2 794  2 862
Aktierelaterade ersättningar 258 555
Summa  3 052 1 417
Pensionskostnader
Verkställande direktör 85 89
Ledande befattningshavare 458 530
Övriga 9  742  8 523
Summa to 285 8  141
Pensionskostnader
Förmånsbestämd plan 784 864
Avgiftsbestämd plan  9 500  8 277
Summa to 285 8  141
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Antal anställda
Åland 273 258 531 277 250 527
Finland 137 117 254 124 116 240
Sverige 127 67 194 109 72 181
Summa 537 442 979 510 438 948
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster
Ålandsbanken Abp 499 481
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd 317 298
Ålandsbanken Fondbolag Ab 37 35
Totalt antal tjänster omräknat från arbetad tid 854 315
Män Kvinnor Män Kvinnor
Könsfördelning, , %
Styrelse  57 43 67 33
Ledande befattningshavare  69 31 75 25
Styrelse avser styrelsen för Ålandsbanken Abp.
Aktiesparprogram 2021
Program ram 2233– –2023
Redovisad kostnad avseende ersättningar i form
av aktier i Ålandsbanken Abp 139
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del 11
Total redovisad kostnad 156
2021 2021
Verk-
ställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare
Övriga
risktagare Övriga
Verk-
ställande
direktör
Ledande
befattnings-
havare
Övriga
risktagare Övriga
Totala ersättningar
Intjänade fasta ersättningar 385  2 009 1  393 52  183 353 1  954 5  616 44  521
Avsättningar till pensioner 85 458 225 9 517 89 530  1 044 7  479
Intjänade rörliga ersättningar 135 523 31 2  026 235 875 745 1  284
Summa 605  2 990  1 656 9 3 729 677 1  359  7 404 53 283
varav uppskjutna rörliga ersättningar 54 152 0 246 94 350 185 88
varav tilldelade rörliga ersättningar 81 371 31 1  779 141 525 560 1  196
Antal personer som enbart fått fast ersättning 0 3 16 1 011 0 4 44 896
Antal personer som fått både fast och
rörlig ersättning 1 9 4 110 1 7 22 88
Summa 4 12 20 1124 4 11 99 984
Ingående uppskjutna rörliga ersättningar 231 763 595 88 176 492 523 0
Årets uppskjutna rörliga ersättningar 54 152 0 246 94 350 185 88
Utbetalt under året ––31 ––50 0 ––122 ––38 ––22 ––111 0
Justerat under året 0 ––10 ––595 534 0 ––57 ––1 0
Utgående uppskjutna rörliga ersättningar 255 855 6 569 231 761 595 88
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
1
Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare har under  minskat med Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare har under 2022 minskat med
anledning av ändringar i aktuellt regelverk. Antalet risktagare den .. uppgick till  stycken medan motsvarande sira per den .. var  stycken.anledning av ändringar i aktuellt regelverk. Antalet risktagare den 31.12.2021 uppgick till 78 stycken medan motsvarande siffra per den 31.12.2022 var 44 stycken.
Banken har fastställd kvalitativa och kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de anställda som har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil.
V Villkor   och er4tningar
Generellt
Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens
företagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och
främja god och eekffektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska vara så
konstruerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga intressen.
En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar de finansiella
risker som banken utsätts för och hanteringen av dessa risker.
Det ska finnas en lämplig balans mellan fasta och rörliga ersättningar.
Koncernens sammanlagda ersättningar för en enskild förtjänstperiod
ska inte bygga upp och belöna risker som kan äventyra koncernens
långsiktiga intressen.
Bankens har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den verk-
ställande direktören och ledande befattningshavare ingår. Dessutom
finns separata resultatbaserade ersättningssystem för personal inom
aäraffärsområdena. Den resultatbaserade ersättningen kan för enskild
individ maximalt uppgå till ett belopp motsvarande  månadslöner elopp motsvarande 12 månadslöner
per verksamhetsår.
Styrelsen
Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagssmman. För tiden
från bolagsstämman ämman 2 till ut022 till utgången av  ågången av 2023 års bolagsstämma utgår
dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för varje bevistat styrelse- och
kommittémöte. Till styrelsens ordförande utgår ett årsarvode om vode om 35 000
euro och till styrelsens vice ordförande utgår ett arvode om de om 30 0 euro.00 euro.
Övriga styrelsemedlemmar erhåller vardera ett årsarvode om vode om 28 pp0
euro. Dessutom erläggs ett mötesarvode för varje bevistat styrelse-
möte. Mötesarvodet uppgår för ordföranden till  rdföranden till 1 0 euro o00 euro och för
övriga medlemmar till  euro per bill 750 euro per bevistat möte. Till medlem i styrel-
sens kommittéer erläggs s 75 euro per be0 euro per bevistat möte. Till respektive
kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om  vode om 1 00 euro per 0 euro per
bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas inte av
aktiebaserade ersättningssystem.
Verkställande direktör
Verkställande direktören har en månadslön om tören har en månadslön om 31  euro. Dä000 euro. Därtill
har verkställande direktören fri bilförmån och rätt till i banken allmänt
tillämpade personalförmåner. Under  utbet. Under 2022 utbetalades till verkställande
direktören en ersättning om totalt  t 570 22 euro inklusive natu7 euro inklusive naturaför-
måner och rörliga ersättningar. Av den rörliga ersättningen som har
utbetalats s 202 har  2 har 85  euro utb968 euro utbetalats i kontanter och anter och 86  euro939 euro
i aktier i banken i enlighet med externa regelverk.
Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst  ågst 65 år och
högst  årt 70 år. Verkställandedirektören beviljas pension i enlighet med
ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad till tilläggs-
pension utöver den allmänna lagstadgade pensionen. Uppsägningstid
från verkställande direktörens sida är nio (törens sida är nio (9) månader. Under uppsäg-
ningstiden utgår ordinarie månadslön. Vid uppsägning från bankens
sida har verkställande direktören enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett
avgångsvederlag om sammanlagt nio (t nio (9) månadslöner. Inga andra
ersättningar utgår vid sådan avgång.
Ledande befattning
Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individuell
månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalförmåner i
banken. Ledande befattningshavare i koncernen omfattas inte av
något tilläggspensionsarrangemang. För ledningsgruppsmedlemmar
bosatta i Sverige har det, på grund av avvikande pensionssystem i
Sverige, tecknats premiebaserade tilläggspensionsförsäkringar med
pensionsålder  år.der 65 år.
Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och
aktiebaserade ersättningssystem
För risktagare
1
erläggs den resultatbaserade ersättningen i sin helhet
vid fastställandet av ersättningen om den faktiska ersättningens
belopp för en enskild individ för en förtjänstperiod om ett år uppgår
till maximalt till maximalt 50 pp euro. Över0 euro. Överstiger ersättningen  tningen 50 0 euro sk00 euro ska
utbetalningen avminst  protalningen avminst 40 procent av den resultatbaserade ersätt-
ningen uppskjutas med minst fyra år, så kallad uppskovstid. Om den
resultatbaserade ersättningen för en individ utgör en särskilt stor
andel av det totala beloppet av den fasta och den resultatbaserade
ersättningen ska utbetalningen av minst st 6 procent av den result0 procent av den resultat-
baserade ersättningen skjutas upp på motsvarande sätt. Då Ålands-
banken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst  pros minst 50 procent av den
resultatbaserade ersättningen i aktier i banken. Med anledning av
att Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett fondbolag, måste minst
 pro50 procent av den rörliga ersättningen till risktagare anställda i
Ålandsbanken Fondbolag Ab utbetalas i fondandelar. Tilldelade
aktier/fonder måste innehas under minst  månadte innehas under minst 12 månader, så kallad väntetid,
innan ersättningstagaren kan disponera över dessa. Utbetalningen
kan ytterligare uppskjutas med beaktande av en helhetsbedömning
baserad på koncernens konjunkturcykel, aturcykel, affärsverksamhetens natur
och risker samt individens arbetsuppgifter och ansvar. Banken har
rätt att avstå från att utbetala uppskjuten resultatbaserad ersättning
om koncernens finansiella ställning försämrats väsentligt.
För information om antalet aktier kopplade till de rörliga ersätt-
ningsprogrammen, se avsnittet Aktiefakta.
Aktiesparprogram  202–2–2023
Under Under 2 be022 beslutade Ålandsbankens styrelse att lansera ett aktie-
sparprogram för samtliga anställda inom koncernen. Den etriga spar-
perioden inleddes i juli  där  procent av ants i juli 2022 där 69 procent av antalet medarbetare i
koncernen valde att delta. I januari respektive augusti tive augusti 2 te023 tecknas
sparaktier (B-aktier) genom en nyemission. Från sparaktiernas emissions-
tidpunkt börjar en treårig kvalifikationsperiod. Vid kvalifikationsperiodens
utgång utdelas matchningsaktier till de deltagare som har kvar sina teck-
nade sparaktier i öronmärkt förvar. Programmet upphör när de sista
matchningsaktierna har utdelats lats 2. Målsät026. Målsättningen med programmet
är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet och lång-
siktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor erbjuda
samtliga anställda möjligheten att förvärva aktier i banken.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. FörK14. Förntade kreditförluster 2021
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten 16  555 10  112 651 952 ––265  6 480
Åtaganden utanför balansräkningen 134 ––408 0 0 0 ––274
Skuldebrev 174 174 0 0 0 0
Summa förväntade kreditförluster ti 892 ––16 682 651 952 ––26r  6 205
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev 141 ––72 69
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat 141 ––75 6 6 6 ie
K. Övriga kostnadeK12. Övriga kostnader 2021 2021
IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 17 649 18 226
Hyror  1 384 1  076
Övriga lokal- och fastighetskostnader  2 367 1  422
Marknadsföringskostnader  2 944  2 560
Informationstjänster  2 850 2 513
Personalrelaterade kostnader 2 853  2 429
Resekostnader 819 273
Köpta tjänster 4 710 4  188
Övriga kostnader  8 467  6 847
Tillverkning för eget bruk 4  336 5  749
Summa 1 9 709 11  789
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden 434 464
Arvoden enligt revisionslagen  §  mogen 1 § 1 mom.
 punk2 punkt 25 8
Utbetalda konsultarvoden
Skatteärenden 65 77
Övrigt 487 280
Summa 4 0to 829
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ()Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 283 tusen euro (301).
K. LaK13. Lagstadgade avgifter 2021 2021
Garantiavgift
1
10 5
Stabilitetsavgift  3 430  2 753
Totalt  3 446  2 757
1
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift 2  135  1 505
Erlagt av Gamla insättargarantifonden ––2  135  1 505
Stabilitetsavgift  3 430  2 753
Förvaltningsavgift 28 24
Summa  3 458 5 776
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godoMed 2022-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godo.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
2021 1231
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-anskaff-
ningsvärde Totalt
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning
för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-anskaff-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång 14 654 318 114 15 087 11 884 409 193 12 486
Nya och ökade individuella nedskrivningar 18 253 393 174 18 820 12 264 263 147 12 674
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) ––1 698 ––259 ––1 956 0 0 0
Återfört från tidigare gjorda reserveringar 10  112 ––408 174 ––10 694 7  121 ––351 ––226 ––7 698
Utnyttjat för konstaterade förluster 651 0 0 651 ––2 343 0 0 ––2 343
Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar 411 ––1 413 ––30 ––2 ––32
Reserv vid årets utgång 20  036 60 114 56  195 14 6r2 318 114 15 037
Fordringar med anståndsåtgärder
Utlåning till allmänheten
Fordringar utan förfallna belopp och ford-
ringar med förfallna belopp p <6 dagar30 dagar  7 007 14 635
Fallerade fordringar 18 372 17 214
Balansvärde, brutto 25  386  31 849
Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska
situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade
lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till
sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit. Redovisat värde avser brutto exponering och omfattar inte enbart
omstrukturerade krediter utan även andra krediter i en kundhelhet.
2021
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningaffningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten 12 264 7  121 ––2 343 2 714 441 5  073
Åtaganden utanför balansräkningen 263 ––351 0 0 0 ––89
Skuldebrev 147 ––226 0 0 0 ––78
Summa förväntade kreditförluster 12 656 ––7 683 ––2 321 5 714 241  4 906
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev 108 ––332 ––224
Summa förväntade kreditförluster
via övrigt totalresultat to3 ––332 6 6 6 ––252
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
K. InkoK15. Inkomstskatt
2021 2021
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år 7 389
Aktuell skatt 11 201 7 093
Förändring av uppskjuten skatt ––1 894  1 867
Summa 8  314  9 348
Nominell skattesats i Finland, inland, % ,20,0 ,20,0
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, , % ,0,0 –,–1,7
Svensk skattesats , ats , % ,0,3 ,0,4
Skatt avseende tidigare år, , % ,0,0 ,0,3
Övrigt, t, % 0,,1 ,0,0
EekEffektiv skattesats, , % ,20,5 19,6
Övrigt totalresultat
Aktuell skatt ––257 ––176
Förändring av uppskjuten skatt ––206 982
Summa ––463 806
Skattesatsen i Sverige är , Skattesatsen i Sverige är 20,6 .%.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
KK17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2021
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 341 983 341 983 341 983
Skuldebrev 16 451 665 055 318 471  999 977 976  554
Utlåning till kreditinstitut  42 583  42 583 42  583
Utlåning till allmänheten 168 911  4 1 34 026   4 302 937   4 265 224
Aktier och andelar 48 810 48  810 48 810
Aktier och andelar i
intresseföretag 6  790 6  790  6 790
Derivatinstrument 7  142 19 495 26  637 26  637
Upplupna ränteintäkter 15 445 15 445 15 445
Fondlikvidfordringar 8 213 8 213 8 213
Övriga tillgångar  7 275  7 275 7 275
Summa finansiella tillgångar 7  145 19 48r 7  275 ti 4r4 713 89r ti3 911   4 867 509   5 800 649  5 73 9 541
Icke-finansiella tillgångar 97  070
Summa tillgångar  5 89 7 718
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .
Noter till koncernens balansräkning
K. Resultat per aktieK16. Resultat per aktie 2021 2021
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna  36 778  39 849
Genomsnittligt antal aktier före utspädning 1  5 526 114 1  5 599 454
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 5 53 7 418 1  5 599 454
Resultat per aktie, euro ,2,37 ,2,55
Resultat per aktie efter utspädning, euro ,2,37 5,,55
Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående aktier.
2021
Värderat till verkligt värde
via resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut
och centralbanker 434  156 434  156 430  851
Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 82 068  4 1 80 990
Emitterade skuldebrev  622 026 170 608 792  634  792 642
Derivatinstrument  5 498 18  138 23  636 23  636
Efterställda skulder 31  434 31  434 3 0 959
Upplupna räntekostnader  4 420  4 420  4 420
Fondlikvidskulder  8 407  8 407 8 407
Övrigt 17 683 17 683 17 683
Summa finansiella skulder  5 498 43  133 95 2 029   4 848 775   5 494 438   5 489 587
Icke-finansiella skulder 86  836
Summa skulder   5 581 273
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning .
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
2021
Värderat till verkligt värde via
resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 893 719 893 719 893 719
Skuldebrev  27 377 368  240 322  247 717 864 717 768
Utlåning till kreditinstitut 64  353 64  353 64  353
Utlåning till allmänheten 167 204   4 620 641  4 7 87 845   4 805 360
Aktier och andelar 15 049 15 049 15 049
Aktier och andelar i
intresseföretag 14 603 14 603 14 603
Derivatinstrument 3  331  9 696 13 027 13 027
Upplupna ränteintäkter 12 735 12 735 12 735
Fondlikvidfordringar 10  748 10  748 10  748
Övriga tillgångar  4 962 4  962  4 962
Summa finansiella tillgångar 1  331 8  696  4 995 57  377  383 288 ti7 262  5 9 39 059  6 53 4 905 9   552 322
Icke-finansiella tillgångar 99  733
Summa tillgångar  6 63 4 639
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
2021
Värderat till verkligt värde
via resultaträkningen
Värdering via övrigt
totalresultat
Värdering till upplupet
anskaningaffningsvärde
Innehav
för handel
Säkrings-
redovisning Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Säkrings-
redovisning
1
Övrigt
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut
och centralbanker 86 7 491  867 491 863  471
Inlåning från allmänheten  4 07 0 112  4 07 0 112  4 07 0 209
Emitterade skuldebrev 6 43 865 552 670  1 1 96 535  1 1 96 338
Derivatinstrument  4 090 2  733  6 824 6  824
Efterställda skulder  36 343  36 343 3 6 629
Upplupna räntekostnader  3 684  3 684  3 684
Fondlikvidskulder  7 685  7 685 7  685
Övrigt 18 718 18 718 18 718
Summa finansiella skulder  4 090 5  733 6 6 6 9 43 865   5 556 703  6 2 07 392   6 203 5rn
Icke-finansiella skulder 95  328
Summa skulder  6 30 2 726
1
Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. VärderiK18. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 1231
Nivå Nivå 1 Nivå ivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Skuldebrev  681 507  681 507
Utlåning till allmänheten 168 821 168 821
Aktier och andelar 1  162  47 648 48 810
Derivatinstrument 26  637 26  637
Övriga tillgångar 7  275 7 275
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde  682 668 19r 4r3 r2  923  933 056
Emitterade skuldebrev  622 115  622 115
Derivatinstrument  23 636 23  636
Summa finansiella skulder till verkligt värde 6 92r  752 6 92r  752
Redovisat värde Nivå å 1 Nivå Nivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 341 983 341 983 341 983
Skuldebrev 318 471 295 047 295 047
Utlåning till kreditinstitut  42 581 42  583 42  583
Aktier i ägarintresseföretag  6 790  6 790  6 790
Utlåning till allmänheten 4  134  116   4 096 403   4 096 403
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde  4 862  939 5er 065  4 4 80 969  6 796  4 78 2 806
Skulder
Skulder till kreditinstitut 434  156 43 0 851 430  851
Inlåning från allmänheten  4 1 82 068  4 1 80 990  4 1 80 990
Emitterade skuldebrev 170 519 170 526 170 526
Efterställda skulder 31  434 30  959 30  959
Summa finansiella skulder till upplupet anskaskaffningsvärde  4 81 8 176 6  4 81 3 326 6  4 84 3 329
2021
Nivå Nivå 1 Nivå ivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Skuldebrev 395 617 395 617
Utlåning till allmänheten 167 204 167 204
Aktier och andelar  1 021 14 028 15 049
Derivatinstrument 13 027 13 027
Övriga tillgångar  4 962  4 962
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 189  638 186 231 18 986 59 5 859
Emitterade skuldebrev 6 43 865 6 43 865
Derivatinstrument 6  824 6  824
Summa finansiella skulder till verkligt värde 6 650 689 6 65 0 689
Redovisat värde Nivå å 1 Nivå Nivå 2 Nivå Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar och skulder
redovisade till upplupet anskaningsaffningsvärde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 893 719 893 719 893 719
Skuldebrev  322 247 322  152 322  152
Utlåning till kreditinstitut 64  353 64  353 64  353
Aktier i ägarintresseföretag 14 603 14 603 14 603
Utlåning till allmänheten   4 620 641   4 638 156  4 6 38 156
Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaskaffningsvärde  5 91 5 563 322  152   5 596 227 14 661  5 91 2 982
Skulder
Skulder till kreditinstitut 867  491 863  471 863  471
Inlåning från allmänheten  4 07 0 112  4 07 0 209   4 070 209
Emitterade skuldebrev  552 670 552  473 552  473
Efterställda skulder  36 343  36 629 3 6 629
Summa finansiella skulder till upplupet anskakaffningsvärde  5 52 6 619 6  5 52 2 785 6  5 52 2 785
Nivå Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser
Nivå Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
2021 2021
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå dring i innehav i nivå 3
Redovisat värde vid årets ingång 14 028 12 026
Nyanskaningaffning/omklassificering 25 568  2 482
Avyttrat/förfallet under året ––26 ––50
Realiserad värdeförändring ––4 25
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat  8 082 455
Redovisat värde vid årets utgång 65 623 14  023
Ingen överföring mellan nivå  oellan nivå 1 och  har sketch 2 har skett.
K. TillgK19. Tillgångar och skulder per valuta 2021
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel 30 7 295 34 443 95 150 341 983
Skuldebrev 675 273 301  594 23  110 999  977
Utlåning till kreditinstitut  27 561 6  797 3  188 5  035 42  581
Utlåning till allmänheten  2 85 4 744  1 43 1 484 16 708  4 30 2 937
Aktier och andelar 1 516 47  291 2 1 48 810
Derivatinstrument 19 709 6  928 1 26  637
Övriga ej valutafördelade poster 134 791 134 791
Summa tillgångar   4 020 886   1 828 536 21  103 r  189  5 89 7 71r
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 418  359 15 373 1 423 434  156
Inlåning från allmänheten  2 761  170  1 29 2 981 105 854 22  063  4 1 82 068
Emitterade skuldebrev 765  359 27  275 79 2 634
Derivatinstrument 18  167  5 446 24  23 636
Efterställda skulder 0 31 434 31  434
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 433  787 433  787
Summa skulder och eget kapital   4 396 842   1 372 509  105 855 22 5to   5 897 71r
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter ––332 340 62  851 17 976
Nettoposition i valuta (EUR) 123 688 99 652 124 438
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då koncernens redovisning upprättas i euro, och de svenska filialernas redovisning är
i svenska kronor.
Finansiella instrument för vilka det finns prisuppgifter som är
lätttillgängliga och som representerar verkliga och frekvent före-
kommande transaktioner värderas till aktuellt marknadspris.
För finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och för finansiella
skulder används aktuell säljkurs. För grupper av finansiella instru-
ment som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för
marknads risk likställs det aktuella marknadspriset med det pris som
skulle erhållas eller betalas vids vid en avyttring av nettopositionen.
För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om
marknadspris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av
värderingsmodeller. Sådana modeller kan exempelvis bygga på
pris jäm förelser, nuvärdesberäkningar eller optionsvärderingsteori,
beroende på instrumentets karaktär. I modellerna används indata i
form av marknadspriser och andra variabler som bedöms påverka
prissättningen. De modeller och indata som ligger till grund för
värderingarna valideras regelbundet för att säkerställa att de över-
ensstämmer med marknadspraxis och vedertagen finansiell teori.
värderingshierarkin
Finansiella instrument som värderats enligt marknadsnoteringar på
en aktiv marknad för identiska tillgångar/skulder kategoriseras som
nivå . Finansnivå 1. Finansiella instrument som värderats med värderingsmodel-
ler som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategoriseras
som nivånivå a. Finansiella instrument som värderats med hjälp av
modell som bygger på indata som inte går att verifiera med externa
marknadsuppgifter kategoriseras i nivås i nivå . Des3. Dessa innehav består i allt
väsentligt av onoterade aktier. Sådana innehav av egetkapitalinstru-
ment där Ålandsbanken vid första redovisningstillfället, eller vid
övergången till IFRS , har gjorS 9, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa
efter följande förändringar av det verkliga värdet i övrigt totalresultat.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i ovan
tabeller klassificerats med avseende på hur de värderats och graden
av marknadsdata som använts vid värderingen på balans dagen.
Om klassificeringen på balansdagen har förändrats i jämförelse med
klassificeringen vid föregående årsskifte har instrumentet flyttats
mellan nivåerna i tabellen. Instrument har inte flyttats mellan
nivåernanivåerna  och . För1 och 2. Förändringar i nivåändringar i nivå  fra3 framgår av separat tabell.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. Inneh20. Innehav av skuldebrev 2021 2021
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer  444 191  434 340 48 56  389 56 918 10
Säkerställda bostadsobligationer 174 066 171 763 14  242 372 24 6 694 16
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 77  239 75 347 14 91  120 92 004 16
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde
Statsobligationer 69  310 69  785 8 85  059  85 868 40
Säkerställda bostadsobligationer 180  183 179 382 34 146  493 148  744 24
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 56  923 56 881 15 72 576  72 544 31
Övriga skuldebrev
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev   1 001 914 987  497 131  694 003 702  773 137
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev.
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaskaffningsvärde
Företagsobligationer 12 405 12 480 57 1 5 000 15 091 19
Summa övriga skuldebrev 12 46r 12 436 57 4 5 000 15 084 19
Summa skuldebrev 4 014 3ti  999 977 196 708 063 717 892 159
2021
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel  579 971 313 518 92 138 893 719
Skuldebrev 331 690 316  720 6 9 455 0 717 864
Utlåning till kreditinstitut  25 006 12 407 20  899 6 041 64  353
Utlåning till allmänheten  2 87 0 276   1 896 199  21 371 0   4 787 845
Aktier och andelar  1 380 13 665 2 2 15 049
Derivatinstrument 11 308 1 719 0 1 13 027
Övriga ej valutafördelade poster 142 782 157 831
Summa tillgångar   3 962 445   2 554 257 111 849 9  186  6 63 4 639
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 336  656 530  126 491 219 867  491
Inlåning från allmänheten  2 8 26 612  1 1 31 338 95  534 16 627  4 07 0 112
Emitterade skuldebrev 846  934 349 602  1 1 96 535
Derivatinstrument 4 313 2 510  6 824
Efterställda skulder  2 266  34 077  36 343
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 457  333 457  333
Summa skulder och eget kapital  4 47 4 14r  2 0 47 6r5 89  026 ti 829  6 63 4 639
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter 374  777 ––1 4 994 11  139
Nettoposition i valuta (EUR) 131 798 798 475 133 070
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K2. Ut1. Utlåning till kreditinstitut 2022 2021
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut 4 413 0 0 4 413  2 573 0 0  2 573
Utländska banker och kreditinstitut 38  170 0 0 38  170 61  780 0 0  61 780
Summa  42 583 3 3  42 583 02  353 3 3 02  353
K22. Utlåning till allmänheten 2022 2021
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag 545  623  1 508 544  115 627  353 ––2 721  624 632
Oentlig sektorOffentlig sektor  8 303 ––9  8 294  8 770 ––7 8  763
Hushåll   2 005 231 6 593   1 998 638  2 07 3 680 ––7 268   2 066 412
Hushållens intresseorganisationer 18  128 ––1 18  126 19 351 ––17 19 335
Utlandet  1 7 45 688 11 924  1 73 3 764   2 073 345 4 641  2 0 68 704
Summa  4 32 2 971 ––20 310   4 302 937   4 802 500 ––72 612   4 787 845
varav efterställda fordringar  1 704 262
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
2022 2021
Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa Stadie Stadie 1 Stadie Stadie 2 Stadie Stadie 3 Summa
Utlåning till allmänheten, brutto  4 02 7 323 225  942 69  781  4 32 3 022  4 60 3 546 132 212 59  035  4 80 2 500
Reserveringar för förväntade förluster
Ingående balans 2  110 842 11 693 14 645  2 508  1 047 8  328 11 883
Ökningar till följd av utgivning och förvärv 641 8 4  375  5 024 446 2 79 527
Minskning till följd av borttagande från
balansräkningen ––754 13 4  433 5  116 ––531 22 1  158 ––1 661
Minskning till följd av bortskrivningar 0 0 51 51 0 0 17 17
Överföring till stadie tadie 1 621 617 ––4 0 431 430 ––1 0
Överföring till stadie tadie 2 ––1 661  1 435 ––368 0 538 900 ––361 0
Överföring till stadie tadie 3 ––29 ––379 409 0 ––15 ––232 247 0
Förändringar till följd av förändrad
kreditrisk (netto) 494 45  7 004  7 544 ––189 ––464  4 564 3 912
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) ––1 521 132 ––44 ––1 698 0 0 0 0
Valutakursdisdifferenser och övriga justeringar ––15 ––31 ––369 414 ––1 ––3 ––21 ––25
Utgående balans 480  1 241 18 315 20  036 2  110 442 11 621 14 621
Utlåning till allmänheten, netto  4 02 6 840 224  703 51 465   4 303 008   4 601 421  139 070 47  342   4 787 845
.31..12.2022 31..12.2221
Kreditförluster IFRS  – NyckelS 9 – Nyckeltal
Total reserveringsgrad utlåning
till allmänheten, ten, % ,0,46 ,0,30
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 1 utlåning
till allmänheten, ten, % , 0,01 0,,05
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 2 utlåning
till allmänheten, ten, % ,0,55 , 0,60
Reserveringsgrad Stadie  ud Stadie 3 utlåning
till allmänheten, ten, % ,26,25 19,81
Andel utlåning till allmänheten i Stadie , adie 3, % ,1,61 ,1,23
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. A24. Aktier i intresseföretag 2022 2021
Redovisat värde vid årets början 14 603  1 449
Andel av årets resultat 544 531
Förvärv 1  5 669
Förljning/Omklassificering ––8  286 ––2
Aktieägartillskott 0 1  029
Utdelning ––73 ––73
Redovisat värde vid årets slut  6 793 14 603
Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per er 3 decem1 december ber 2022:
Hemort Ägarandel, Ägarandel, %
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 35
Alandia Holding Ab Mariehamn 28
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40
Leilisuo Oy Simo 50
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Helsingfors 50
Uusimo GP Oy Helsingfors 50
Under år  omklassificerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.Under år 2022 omklassificerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen:
Tillgångar  42 373 273  566
Skulder 17 846 221 664
Omsättning  1 206 1  351
Periodens resultat 3  693 6 965
K. D25. Derivatinstrument 2022 2021
Nominellt belopp/löptid
under  årr 1 år 1– år–5 år över  åröver 5 år
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nominellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar  6 060  6 060 294 433 12 660 1 612  1 580
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer 678 660 678 660 6  858  5 237 549 616 1 719 2  510
Summa 678 303 3  6 060 042  123 5  151  5 669 161 350 1  331  4 090
Derivat för marknadsvärde-
säkring
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar 354  300 43 1 271  45 600 831  171 19 486 17 961 8 24 421  9 696 2  733
Summa 352  303 431 271  45 603 411  171 19 440 17 205 824  421  9 696  2 711
Derivat för kassaflödessäkring
nterelaterade kontrakt
Ränte- och valutaswappar 359  654 359  654 162
Summa 359  652 3 3  359 652 3 3 3 3 3
Summa derivatinstrument   1 392 014 431 271 51 603  1 87 4 945  26 637 23  636  1 385  497 13 325 0  824
varav clearat OTC
varav clearat 113 954 431  271 4 8 630  1 19 3 855
19 495 18 461
830  451
 9 696 4 313
Derivat redovisas med tillhörande upplupna räntor.
K. A23. Aktier och andelar 2022 2021
Noterade 1  162 1  021
Onoterade  47 648 14 628
Summa aktier och andelar 24 473 15 322
Hela innehavet är klassificerat som finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K26. Immateriella tillgångar 2022
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 35 916  21 615 2  932  7 478  67 940
Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 4  334 185 0 0 4 518
Avyttringar och utrangeringar ––230 ––256 0 0 ––486
ValutaeekValutaeffekt 337 370 0 0 ––465
Anskaaffningsvärde vid utgången av året  39 702  21 392 2  932 5  478  71 504
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––21 511 ––18 532 ––30 4  722 44  854
Avyttringar och utrangeringar 230 256 0 0 486
Årets avskrivningar ––3 204 ––1 301 0 – –2 535 – –6 840
ValutaeekValutaeffekt 201 122 0 0 322
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––22 322 ––19 211 ––30 ––7 215 – –50 887
Utgående restvärde 15 303 2  132  2 901 221 20  621
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Goodwill förvärvade i rörelseförrv har allokerats till lägsta möjliga
kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet för detta har fastställts
baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade
framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor.
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enhet har verkställts.
En känslighetsanalys har gjorts där de ingående variablerna i nytt-
jandevärdemodellen ändrats och eekch effekten analyserats. För det prog-
nosticerade kassaflödet är tillväxt, vinstmarginal samt investeringar
viktiga faktorer. För värderingen är även diskonteringsfaktorn en
viktig parameter. Vinstmarginalen som antagits i modellen är också
i nivå med utfall all 2022. För tillväxt, lönsamhetsutveckling och dis-
konteringsfaktor medgav en negativ förändring på  procent inget dring på 1 procent inget
nedskrivningsbehov.
2021
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningaffningsvärde vid ingången av året 30  764  22 395 2  932  7 478  63 569
Anskaningaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 5  740 429 0 0 6  168
Årets nedskrivningar ––238 0 0 0 ––238
Avyttringar och utrangeringar ––282 ––1  149 0 0 ––1 403
ValutaeekValutaeffekt ––68 ––60 0 0 ––128
Anskaaffningsvärde vid utgången av året 35 270 21 615 2  932 5  478  67 943
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året ––18  725 ––18 531 ––30 ––1 889 ––39  181
Avyttringar och utrangeringar 282 1  149 0 0 1  431
Årets avskrivningar ––3 610 ––1  190 0 ––2 833 ––7  032
Årets nedskrivningar ––163 ––1 0 0 ––164
ValutaeekValutaeffekt 44 48 0 0 92
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året ––21 551 ––74 512 ––13 ––4  722 22  854
Utgående restvärde 14 321  3 084 2  901 2  757  23 040
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K27. Materiella tillgångar 2022 2021
Förvaltningsfastigheter 300 307
Rörelsefastigheter 12 889 13 244
Övriga materiella tillgångar  5 838 5  278
Tillgångar med nyttjanderätt 16 816 1 5 750
Summa  35 843  34 578
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde 476  35 953  33 528 483  36 354 03  535
NyanskaningNyanskaffning 0 1  784 1  529 0 368 1  956
Avyttringar och utrangeringar ––7 – –2 725 ––1 558 ––7 ––292 ––248
Överföring mellan poster 0 ––1 609  1 009 0 470 470
ValutaeValutaefffekt 0 ––23 ––684 0 ––6 ––185
Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde 469 11  972 11 424 476  35 953  33 528
Ingående ackumulerade avskrivningar
––169 ––22 709  28 250 ––169 ––21  652 ––26 801
Årets avskrivning 0 ––1 642 ––1 881 0 ––1  199 ––1 801
Årets nedskrivning 0 ––94 ––7 0 ––156 ––10
Avyttringar och utrangeringar 0 2  734 1  495 0 292 190
ValutaeekValutaeffekt 0 21 661 0 6 178
Utgående ackumulerade avskrivningar
––162 ––21 323 ––25 240 ––162 ––22 532 ––24 213
Redovisat värde 300 12 442 1  838 135 13 222  5 278
varav byggnader 0  10 934 0 11 281
varav mark- och vattenområden 0 1  820 0  1 820
varav aktier i fastighetssammanslutningar 300 135 307 138
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
2022 2021
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Tillgångar med nyttjanderätt
Ingående anskaningsvärdeIngående anskaffningsvärde 20 692 1  794 19 713  7 856
NyanskaningNyanskaffning  4 480 41 5  182 1  701
Avyttringar och utrangeringar 923 0 ––3 545 ––7  171
Bedömningar och modifieringar 200 0 ––1  538 ––6
ValutaeekValutaeffekt ––883 ––6 280 1
Utgående anskaningsvärUtgående anskaffningsvärde  22 966  1 829  20 092  1 792
Ingående ackumulerade avskrivningar 5 817 ––262 – –6 860 ––7 282
Årets avskrivningar ––2 911 ––368 3  111 ––558
Avyttringar och utrangeringar 1  156 0  2 961 1  577
Bedömningar och modifieringar 0 0 1  174 2
ValutaeekValutaeffekt 345 2 17 0
Utgående ackumulerade avskrivningar ––7 311 628 1  875 ––202
Redovisat värde 15 615 1  201 14 217 1  532
Tabellen avseende nyttjanderätter ger information om de leasingavtal där koncernen är leastagare. Koncernen redovisar nyttjanderätter för rörelsefastigheter främst gällande
bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är  år. bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är 5 år.
Koncernen har i vissa fall, främst för IT-utrustning, optioner för att köpa de leasade tillgångarna vid slutet av leasingsperioden. För några av leasingavtalen avseende bank- och
kontorsutrymmen ingår såväl optioner att förlänga leasingavtalen som indexklausuler.
En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K.En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K34.
2022 2021
Belopp redovisade i resultatet
Avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt ––3 345 ––3 669
Räntekostnader för leasingskulder ––553 443
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal – –1 350 956
Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde ––38 ––111
Intäkter från vidareuthyrning av tillgångar
med nyttjanderätt 99 91
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under  var   tusen euro ( ).Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2022 var 3 363 tusen euro (4 038).
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2022 2021
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar 248 79
Immateriella tillgångar  2 504 2  166
Pensionsskuld 6 1  976
Nedskrivning finansiell skuld 520
I förskott erhållna intäkter 144 110
Övrigt 633 469
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Skuldebrev  2 554 176
Kassaflödessäkring 390
Summa uppskjutna skattefordringar  6 472  4 777
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver 29  000  30 606
Immateriella tillgångar  1 554 1  499
Materiella tillgångar 1  492 1 547
Pensionstillgångar 90
Finansiella tillgångar värderade
via övrigt totalresultat
Skuldebrev 1
Aktier och andelar  2 561 917
Summa uppskjutna skatteskulder 34  697  34 571
Netto uppskjutna skatter ––28 218 ––22 522
2022
31..12.2221
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekeffekter .31..12.2022
Förändringar av uppskjutna skatter ter 2022
Avsättningar 79 169 248
Immateriella tillgångar 666 283 1 950
Pensionsskuld 1  976 93 ––1 405 ––28 ––84
Nedskrivning finansiell skuld 520 ––520 0
I förskott erhållna intäkter 110 33 144
Obeskattade reserver ––30 606  1 606  29 000
Materiella tillgångar ––1 541 163 ––2 ––1 380
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 176  2 378  2 554
Aktier och andelar värderade via
övrigt totalresultat 917 – –1 644 ––2 561
Kassaflödessäkring 0 390 390
Övrigt 465 67 ––9 523
Summa ––29 522 1  895 ––243 ––38 ––24  214
2021
.31..12.2020
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat
i övrigt total-
resultat
Valuta-
eekeffekter 31..12.2241
Förändringar av uppskjutna skatter ter 2021
Avsättningar 0 79 79
Immateriella tillgångar 819 ––386 ––7 666
Pensionsskuld 2 445 92 ––1 256 ––25  1 256
Nedskrivning finansiell skuld 0 520 520
I förskott erhållna intäkter 222 111 110
Obeskattade reserver 28  155 ––2 451 ––30 606
Materiella tillgångar ––1 534 62 69 ––1 541
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat ––12 181 176
Aktier och andelar värderade via
övrigt totalresultat 970 53 917
Övrigt 376 89 465
Summa ––20 432 ––7 405 ––7 370 ––733 ––22 521
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K2. Övr9. Övriga tillgångar 2022 2021
Betalningsförmedlingsfordringar  5 273  2 798
Fondlikvidfordringar 8 213 10  748
Kundfordringar 6  032 12 629
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 1  275 4  962
Övriga  1 861 3 718
Summa 24  653 12 311
K. Förutbetalda kostnader och uppl30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2242 2241
Upplupna ränteintäkter 37 445 12 735
Provisionsfordringar  6 944 1  286
Övriga upplupna intäkter  7 306  7 665
Övriga förutbetalda kostnader  5 471  3 600
Summa 11  172  31 285
K3. Skuld1. Skulder till kreditinstitut 2022 2021
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker  400 000  400 000 609 618 609 618
Finländska kreditinstitut 54 0 54 207 0 207
Utländska kreditinstitut 34  102 34  102 60  078 197 532 251 610
Summa 12  150  400 000 212  150 0 0 285 807  200 867  491
K.32. Inlåning från allmänheten 2242 2021
Företag  1 1 43 823 1  271  343
Oentlig sektorOffentlig sektor 92 914 73  032
Hushåll   1 405 729  1 36 5 573
Hushållens intresseorganisationer 66  499 65 313
Utlandet  1 4 73 103   1 294 851
Summa  4 1 82 068  4 07 3 712
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
K. Emitterade sku33. Emitterade skuldebrev 2242 2021
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat 171  334 170 608
varav till upplupet anskavarav till upplupet anskaffningsvärde 171 334 170 608
Säkerställda obligationer  640 000 622  026  1 1 86 325  1 1 96 535
varav till upplupet anskavarav till upplupet anskaffningsvärde 0 0 546  325 552 670
varav verkligt värdesäkring  640 000 622  026  640 000 643  865
Summa 411 312 792  632  1 1 86 325  1 1 96 531
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
K3. Övriga s4. Övriga skulder 2022 2021
Betalningsförmedlingsskulder  5 520  5 925
Fondlikvidskulder  8 461  7 685
Leverantörsskulder 4  335 3  387
Leasingskulder 17 683 16  118
Övriga 10 621 16  730
Summa  46 560  49 822
Leasingskulder
Kortfristiga 3  497  3 085
Långfristiga 14  185 13 633
Summa 17 641 70  114
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K3. Avs5. Avsättningar 2022 2021
Avsättning för
omstruktu-
rerings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning för
omstruktu-
rerings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång 0 318 46 363 0 409 0 409
Avsatt under året 134 1  870  2 004 263 50 313
Belopp som tagits i anspråk 0 ––750 ––750 ––4 ––4
Outnyttjade belopp som återförts ––408 ––408 ––351 ––351
Valutakursförändringar ––1 ––2 ––3 ––2 0 ––2
Avsättningar vid årets utgång 3 42 1  161  1 235 3 318 45 363
Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader, men till
väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga
avsättningar består av avgångsvederlag.
Ålandsbanken har sedan  haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de Ålandsbanken har sedan 2017 haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret 2016. Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de
anser att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från anser att Ålandsbanken ska betala cirka 0,5 miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från
december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet .december 2021. Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet 2021.
K. Upplupna kostn36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2242 2241
Upplupna räntekostnader  4 420  3 684
Övriga upplupna kostnader  20 460 18 516
Provisionsskulder  5 268 6  087
Pensionsskulder 1  121 1  321
Förutbetalda intäkter 894 757
Summa 12  162  36 365
K37. Efterställda skulder 2022 2021
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /Debenturlån 1/2017  2 266  2 266  2 266
Debenturlån /Debenturlån 1/2018 17 983 17 913 17 983 19 512 19 476 19 512
Green Floating Rate Tier  Note ier 2 Note 2241 13 481 13 461 13 481 14 634 14 601 14 634
Summa 17  473 17  432 17  473 10 411  36 343 10 411
nta: Återbetalning:
Debenturlån /Debenturlån 1/2018 Stibor  mStibor 3 mån ån +,2,40% 1..5.05.2038
Green Floating Rate Tier  Noteier 2 Note Stibor  mån r 3 mån +,2,15% 16..12.2041
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
Debenturlånet / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger Debenturlånet 1/2018 har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7%
skrivs kapitalbeloppet ned med skrivs kapitalbeloppet ned med 50.%.
K. Spe38. Specifikation över förändringar i eget kapital 2022 2021
Förändring av säkringsreserv
Säkringsreserv vid årets ingång 0
Orealiserade värdeförändringar under året ––1 561
Säkringsreserv vid årets utgång ––1 561
Förändring av fond för verkligt värde
Verkligt värdereserv vid årets ingång  2 990 4  129
Avyttrat eller förfallet under året ––48 ––336
Orealiserad marknadsvärdeförändring under året
för kvarvarande och nya innehav ––2 835 804
Verkligt värdereserv vid årets utgång 107  2 993
Förändring av omräkningsdierensdifferenser
Omräkningsdierensdifferenser vid årets ingång ––141 2  303
Förändring i omräkningsdierenningsdifferens
hänförlig till filialer  7 668 – –2 093
Förändring i omräkningsdierenningsdifferens
hänförlig till dotterretag ––10 14
Förändring i omräkningsdisdifferens hänförlig
till övrigt primärkapital ––2 293 ––250
Övrig förändring 87 55
Omräkningsdierenser vid årets utgånggsdifferenser vid årets utgång ––73 321 ––141
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital
Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång  27 994 21 611
Aktierelaterad ersättning incitamentprogram 460 383
Fond för inbetalt fritt eget kapital
vid årets utgång  28 455  27 922
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel vid årets ingång 171  744 1 58 589
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens
resultat 36  778  39 849
Dividendutdelning 31  300 ––31  188
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner  5 662  5 081
Aktiesparprogram 139
Inköp av egna aktier ––12 612
Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeekffekt ––985 671
Övrigt 1 85
Balanserade vinstmedel vid årets utgång  170 137 151  742
Övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital vid årets ingång 2 9 424 0
Emission av primärkapitaltillskott 29  424
Övrigt primärkapital vid årets utgång  29 424 29  424
Poster inom eget kapital
Överkursfonden inkluderar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet före ..t före 1.9.22.06.
Reservfonden innehåller komponenter överförda från eget kapital enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut.
Säkringsreserven innefattar den een effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument
hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträm ännu inte har inträffat.
Fonden för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på skuldinstrument och egetkapitalinstrument
som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning.
För skuldinstrument visas realiserat resultat vid en avyttring i resultaträkningen. Vid avyttring av egetkapitalinstrument överförs instrumentets
omvärderingsbelopp till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig resultat eller övrigt totalresultat.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdieredifferenser som uppsr vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har
upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
Fonden för fritt eget kapital innefattar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet från och med ..ed 1.9.42.06.
Övrigt primärkapital består av ett så kallat AT-inst1-instrument (primärkapitaltillskott) om m 30 miljoner S0 miljoner SEK. Instrumentet är evigt med möjlighet till
förtida inlösen efter fem år. Räntan löper med  måer med 3 mån Stibor  n Stibor + 3, ,75 %.
Förändringar i antal aktier 2242 2021
A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier
Antal aktier vid årets ingång  6 47 6 138  9 1 26 165  6 47 6 138  9 1 09 916
Inköp och makulering av egna aktier – –361 821
Emission incitamentsprogram 12 825 16 249
Antal aktier vid årets utgång  6 47 6 114   8 777 169  6 47 6 114  9 1 26 165
Se avsnittet Aktiefakta för närmare information.
Övriga noter
K. Kas39. Kassaflödesanalys, specifikationer
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om  or om 82 58 ( ), betal4 (66 141), betalda räntor om om  m om 14 77 (7 (7 ) och e898) och erhållna dividendintäkter om  (m 38 (8).1).
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten:
Ej kassaflödespåverkande förändringar
31..12.2221
Kassaflöde från
finansierings-
verksamhet
Eekt Effekt
av ändrad
valutakurs
Periodisering
av över-/
undervärde Anskaningaffning .31..12.2022
Riskdebenturlån 3 6 343 ––2 266 ––2 616 32 03  434
Leasingskulder 16  118 ––3 363 ––598 5  526 17 683
Summa skulder hänförliga till
finansieringsverksamheten  52 402 ––5  629 1 274 32  5 520 22  117
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
KK4. Kon0. Koncernstruktur
Ålandsbanken Abp har två dotterretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet.
Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag.
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, garandel, %
Dotterbolag
Ålandsbanken Fondbolag Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder II Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder III Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder IV Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder V Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Fonder VI Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Finland/Mariehamn IT 100
S-Crosskey Ab Finland/Mariehamn IT 60
Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till ett
sammanlagt värde om , miljarder euro.e om 4,0 miljarder euro.
Aktier i intresseföretag och joint ventures
Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, Ägarandel, %
Mäklarhuset Åland Ab Finland/Mariehamn Fastighetsförmedling  35
Alandia Holding Ab Finland/Mariehamn Holdingverksamhet  28
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Finland/Helsingfors Finansiell stödverksamhet  40
Leilisuo GP Oy Finland/Simo Vindkraft  50
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50
Uusimo GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft  50
Under år r 202 omkla2 omklassificerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via
övrigt totalresultat.
Innehav i fastighetsbolag
Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några konsolideras enligt nedan.
Registreringsland Konsolidering Ägarandel, Ägarandel, %
Fastigheter i eget bruk
Fastighets Ab Godby Center Finland/Finström Gemensam verksamhet 11
Förvaltningsfastigheter
Fastighets Ab Nymars Finland/Sottunga Gemensam verksamhet 30
Fastighets Ab Västernäs City Finland/Mariehamn Gemensam verksamhet 50
Fastighets Ab Horsklintlint Finland/Kökar Kapitalandelsmetod 20
Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS  redovisats som Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS 11 redovisats som
gemensamma verksamheter.
K. AkK41. Aktivt förvaltat kapital 2022 2021
Fondandelsförvaltning  4 023 986 4   298 456
Diskretionär kapitalförvaltning   2 488 957   2 654 803
Rådgivande förvaltning  2 01 0 186  9 1 24 115
Externa fonder 114 248 148 256
Summa 4   637 375   9 825 652
varav egna fonder i diskretionär
och rådgivande kapitalförvaltning 794 489 832 619
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. Ställda säkerheterK42. Ställda säkerheter 2022 2021
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut  22 863 18 604
Statspapper och obligationer 46  207 262  123
Utlåning till allmänheten   1 250 830   2 085 371
Övrigt  3 686  3 664
Summa för egna skulder ställda säkerheter   1 323 586  2 3 69 762
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer  56 130 51 693
Övrigt 593  7 621
Summa övriga ställda säkerheter 56  723 14 514
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger
skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
K. ÅtK43. Åtaganden utanför balansräkningen 2022 2021
Garantier  22 896 43  761
Outnyttjade checkräkningslimiter 326  473 311 889
Outnyttjade kreditkortslimiter 88  570 88  116
Outnyttjade kreditmöjligheter 100  120 559 618
Övriga förbindelser  28 060  41 846
Summa  1 1 66 120   1 045 291
Avsättning för förväntad förlust 42 363
KK4. Pensionsans4. Pensionsansvar
Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats delvis genom
Arpl-försäkring (premiebestämd plan) och delvis via Ålandsbanken
Abp:s Pensionsstiftelse r.s. (förmånsbestämd plan). Ålandsbanken
Abp.s Pensionsstiftelse är stängd sedan  juni dan 30 juni 199. Pers1. Personer som
ingår i stiftelsen har rätt att gå i pension vid fyllda yllda 63––2 år bero5 år beroende
på födelseåret. Den fulla ålderspensionen utgör gör 6 procent av den 0 procent av den
pensionsgrundande lönen, som uträknas enligt samma princip som
vid ArPL. Familjepension utgör L. Familjepension utgör 34 pro60 procent beroende på om den
efterlevande maken/makan är ensam eller har ett eller flera barn.
Enligt det finska kollektivavtalet inom finansbranschen, har de
anställda delvis rätt till pension vid en lägre ålder än vad den allmänna
lagstiftningen idag stadgar. Arbetsgivaren är skyldig att trygga pen-
sionsförmåner av Finansbranschens kollektivavtal, vilket bekräftades
under under 20 av arbe17 av arbetsdomstolens beslut.
Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-
planen och är historiskt till stor del förmånsbestämd. Nyanställda ingår
fr.o.m.  maj  i en ny premiebe. 1 maj 2013 i en ny premiebestämd tjänstepensionsplan, s.k.
BTP. BT1. BTP-planen är tryggad genom försäkring i bolaget SPP. I Sverige
utgår ålderspension från och med ch med 6 år och p5 år och pensionslöftet för ålders-
pension utgör  procent av pgör 10 procent av pensionsmedförande lön på lönedelar
under under 7, inkomstb,5 inkomstbasbelopp (ibb),  procent på lön, 65 procent på lönedelar mellan
8, och ,5 och 2 ibb samt 0 ibb samt 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan  och lar mellan 20 och 3 ibb. 0 ibb.
Pensionslöftet för familjepension är tet för familjepension är 3, procent på l2,5 procent på lönedelar mellan
8, och ,5 och 2 ibb samt ,0 ibb samt 16,2 procent p5 procent på lönedelar mellan  oelar mellan 20 och  ibb.ch 30 ibb.
Durationen för de förmånsbesmda planerna för Finland är  (mda planerna för Finland är 10 () 15)
år och för Sverige  () årår och för Sverige 13 (23) år .
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
2022 2021
Redovisade belopp i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 258 262
Räntekostnader 11 73
Administrationskostnader 141 184
Kostnader (nader (+) /intäkter (er (−) i resultaträkningen 476 119
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
i övrigt totalresultat
Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) demografiska antaganden 0 ––7
Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) finansiella antaganden  9 261 2 819
Aktuariell vinst ()+)/förlust () erfarenhetsbaserad ––557 891
Aktuariell vinst (inst (+)/förlust (lust (−) på förvaltningstillgångar ––1  626  2 648
Övrigt totalresultat  7 078 0  351
Totalt  6 602 1  832
Redovisade belopp i balansräkningen
Pensionsförpliktelse  21 206  30 580
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde  21 626  24 262
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), netto 420 0 318
Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Finland 450  4 055
Pensionstillgång (Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (sskuld (−) i Sverige ––30 ––2 263
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder ()−), totalt 420 0  174
Förändring av pensionstillgångar, netto
Ingående balans 6 318 ––12 264
Resultat 476 ––719
Övrigt totalresultat  7 078 6  351
Premiebetalningar 54 59
ValutaeekValutaeffekt 82 55
Utgående balans 420 0 318
Pensionsförpliktelse
Ingående balans  30 580 34 995
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 258 262
Räntekostnader 332 192
Utbetalda ersättningar ––927  1 040
ValutaeekValutaeffekt ––334 ––126
Aktuariella vinster ()+)/förluster (–)  8 704 ––3  703
Utgående balans  21 230  30 583
Förvaltningstillgångar
Ingående balans  24 262  22 731
nteintäkt 256 119
Premiebetalningar 54 59
Utbetalda ersättningar ––927  1 040
Aktuariella vinster ()+)/förluster (–) ––1 626  2 648
ValutaeekValutaeffekt ––252 ––71
Administrationskostnader ––141 ––184
Utgående balans  21 626  24 262
Fördelning av förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar  6 698  7 979
Noterade fondandelar  4 523  4 465
Noterade räntebärande värdepapper  6 950  8 037
Fastigheter  2 372  2 427
Övriga förvaltningstillgångar 1  181 1  354
Summa  21 733  24 262
I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om (), samt banktillgodohavanden om  ()I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om 48(41), samt banktillgodohavanden om 532 (696) .
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Utfall  4242 Prognos rognos 2023
Framtida kassaflöden
Betalda förmåner 54 58
2022 2021
Finland, d, % Sverige, Sverige, % Finland, d, % Sverige, Sverige, %
Antaganden
Diskonteringsränta ,3, 85 , 4,40 ,0,95 ,1,45
Ökning av lönekostnader ,2,35 ,2,40 ,1,90 ,2,00
Indexökning av pensioner 2,,35 ,2,40 ,1,90 ,2,00
nsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga antaganden
Ändring i
antagande, gande, %
Ökning i
antagande
Minskning i
antagande
Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde,
netto ökar (ar (+)/minskar (–)
Diskonteringsränta ,0,5 ––572  2 390
Förväntad löneökning ,0,5 343 ––406
Förväntad pensionsökning ,0,5  1 043 1  152
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträar och förändringar i Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i
några av antagandena kan vara korrelerande. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod
som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Känslighetsanalys för den förmånsbestämda planen i Sverige har beräknats för diskonteringsräntan och
förväntade löneökningen.
Banken är exponerad för ett antal risker genom sina förmåns-
besmda planer. Nedan beskrivs de mest väsentliga riskerna.
tillgångsvolatilitet
Pensionsansvaret beräknas med hjälp av en diskonteringsränta base-
rad på företagsobligationer med gott kreditbetyg. Om förvaltnings-
tillgångarna genererar sämre avkastning än diskonterings räntan
kommer det att orsaka ett underskott. I förvaltningstillgångarna
ingår en betydande andel aktier, vilka på lång sikt förväntas ge högre
avkastning än diskonteringsräntan, samtidigt som det ger högre
volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsansvarets
långsiktiga karaktär anser banken att en fortsatt hög andel aktier är
lämpligt för att hantera planerna på ett et effektivt sätt.
för  ändringar i obligationsräntor
Ifall räntorna på företagsobligationerna sjunker så leder det till att
pensionsförpliktelsen ökar. Detta kompenseras delvis med att värdet
på de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna ökar.
inflationsrisk
Pensionsförpliktelsen är kopplad till inflation. Högre inflation kommer
att leda till att pensions förpliktelsen ökar. Förvaltningstillgångarna
påverkas inte av inflation i någon väsentlig utsträckning, vilket inne-
bär att om inflationen ökar så kommer det att leda till ett ökat under-
skott ipensionsplanerskott i pensionsplanerna.
förvänt ad livslängd
Pensionsplanerna genererar pensioner som sträcker sig över de
anställdas livslängd. Detta innebär attom den fört om den förväntade livslängden
ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka.
KK4.5. Leasingansvar 2022 2021
De finansiella leasingskulderna ska betalas
enligt följande: Minimihyror Räntor Nuvärde Minimihyror ntor Nuvärde
Under  åUnder 1 år  4 071 579 3  497 3  526 441 3 685
– år1–5 år 13  199  3 016 11 883 11 931 955 10 981
Över  årÖver 5 år 2  386 84 2  302 2  154 102  2 052
Summa 19 601  1 979 17 641 17 670 1  498 10  114
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
K. UpplysningK46. Upplysningar om närstående 2022 2021
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Styrelse och
ledning
Närstående
företag
Intresse-
företag
Tillgångar
Utlåning till allmänheten 37 646 13 345 0 17  174 11 558 1  051
Övriga tillgångar 1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 58 68
Summa 15 320 13 431 3 17  174 11 625 1  051
Skulder
Inlåning från allmänheten  6 385  87 405 412 4  126  8 958 97 645
Summa  6 385  87 405 212 2  120 4  958  97 645
Intäkter och kostnader
nteintäkter 67 420 47 230 116
Räntekostnader ––7 ––338 0 ––11
Provisionsintäkter 6 141 1 6 138 1
Övriga intäkter 9 10
Summa 68 232 1 52 367 115
Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen, ledningen och övriga närstående företag.
Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära familjemedlemmar. Till närstående räknas
bolag eller person som har ett betydande inflytande. Till de närstående räknas också bolag, i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person
har ett bestämmande inflytande. Närstående företag omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s.
Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller finansiering sker till samma villkor och enligt
samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta tillämpas på krediter till personal i den finländska verksamheten.Personalräntan fastställs
av ledningsgruppen och uppgick per den .. till , av ledningsgruppen och uppgick per den 31.12.2022 till 0,25  (,). % (0,25).
Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta.
För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M.För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M34.
För upplysning om koncernstruktur se not M.För upplysning om koncernstruktur se not M40.
Ersättning till ledande befattningshavare 2022 2021
Löner och andra kortfristiga ersättningar
1
  2 446   2 053
Aktierelaterade ersättningar  225  225
Summa   2 671   2 278
Ledande befattningshavare omfattar koncernledningen samt verkställande direktör.
1
Inkluderar lön, förmåner och utbetald kontant rörlig ersättning.
KK47. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder 2022 2021
Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder
Finansiella tillgångar och skulder som är föremål för
kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal
Bruttobelopp 26  637 63  995 13 621 53  851
Kvittade belopp
Summa  26 637  63 995 13 325 53 457
Relaterade belopp som inte kvittas
Finansiella instrument, nettningsavtal ––7  610 ––7  610 4  338 4  338
Finansiella instrument, säkerheter ––39 803 ––39  478
Kontanter, säkerheter 3  333 0 9  752
Summa av belopp som inte har kvittats ––7 673 13  775 2  114 53  564
Nettobelopp 19 325 13 223  8 689 288
Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS  och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller
liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde-
papperslån. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande
avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats i balansräkningen, därför
är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar eller
skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
KK4. Vä8. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut
Inom ramen för aktiesparprogrammet emitterades i januari des i januari 2 023 21  B-ak057 B-aktier.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets resultaträkning
(tusen euro)
Moderbolaget ... ...
Not nr
nteintäkter    
Räntekostnader – –
Räntenetto M    
Provisionsintäkter    
Provisionskostnader  – 
Provisionsnetto M   
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde M  
Intäkter från egetkapitalinstrument M   
Övriga intäkter M   
Intäkter sammanlagt   
Personalkostnader M   
Övriga kostnader M  –
Lagstadgade avgifter M – –
Avskrivningar och nedskrivningar
av immateriella och materiella tillgångar M, M  – 
Kostnader sammanlagt  
Resultat före kreditförluster    
Förväntade kreditförluster från finansiella tillgångar
som redovisas till upplupet anskaningsvärde M   
Förväntade kreditförluster från övriga finansiella
tillgångar samt förlustnedskrivningar M 
Rörelseresultat  
Bokslutsdispositioner   –
Inkomstskatt M –  
Räkenskapsperiodens resultat   
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets balansräkning
(tusen euro)
Moderbolaget .. ..
Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M    
Utlåning till kreditinstitut M   
Utlåning till allmänheten M      
Skuldebrev M   
Aktier och andelar M  
Aktier och andelar i intresseföretag M   
Aktier och andelar i företag inom samma koncern M    
Derivatinstrument
M   
Immateriella tillgångar M  
Materiella tillgångar M  
Övriga tillgångar M   
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
M    
Uppskjutna skattefordringar M    
Tillgångar totalt      
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker M   
Inlåning från allmänheten M      
Emitterade skuldebrev M     
Derivatinstrument
M    
Övriga skulder M   
Avsättningar M  
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
M    
Efterställda skulder M    
Uppskjutna skatteskulder M   
Skulder totalt      
Bokslutsdispositioner
Allmän kreditförlustreserv
 
Bokslutsdispositioner totalt  
Eget kapital
Aktiekapital    
Överkursfond    
Reservfond  
Säkringsreserv –
Fond för verkligt värde   
Omräkningsreserv  –
Fond för fritt eget kapital    
Balanserade vinstmedel   
Eget kapital totalt  
Skulder och eget kapital totalt      
Åtaganden utanför balansräkningen M
Åtaganden för kunders räkning
till förmån för tredje part
Garantier  
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund     
Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet  §.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital
(tusen euro)
Moderbolaget
Aktie-
kapital
Överkurs-
fond
Reserv-
fond
Säkrings-
reserv
Fond för
verkligt
värde
Om-
räknings-
dierens
Egna
aktier
Fond för
inbetalt
fritt eget
kapital
Balans-
erade
vinst-
medel
Totalt
Eget kapital ..             
Periodens resultat   
Förändring i verkligt värde   –
Omräkningsdierens – –
Dividendutdelning –  – 
Incitamentsprogram  
Övrigt – –
Eget kapital ..        –   
Periodens resultat   
Förändring i verkligt värde – –  
Omräkningsdierens – –
Inköp av egna aktier – –
Makulering av egna aktier  –
Dividendutdelning  
Incitamentsprogram  
Eget kapital ..      –  –    
För vidare uppgifter, se not M samt avsnittet Aktiefakta.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Moderbolagets kassaflödesanalys
(tusen euro)
Moderbolaget ... ...
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat  
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar   
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto    
Orealiserade värdeförändringar – 
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade masskuldebrev  
Resultat från investeringsverksamhet – 
Dividend från intresse- och dotterföretag –  
Betalda inkomstskatter –  
Ökning () eller minskning () av fordringar från löpande verksamhet
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev –  
Utlåning till kreditinstitut    
Utlåning till allmänheten   
Övriga tillgångar – 
Ökning () eller minskning () av skulder från löpande verksamhet
Skulder till kreditinstitut –  
Inlåning från allmänheten    
Emitterade skuldebrev –  
Övriga skulder –   
Kassaflöde från löpande verksamhet totalt –   
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar  
Försäljning av aktier och andelar  
Investering i aktier i intresse- och dotterföretag 
Försäljning av aktier i intresse- och dotterföretag 
Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag  
Investering i materiella tillgångar – 
Försäljning av materiella tillgångar  
Investering i immateriella tillgångar – 
Kassaflöden från investeringsverksamheten totalt –  
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission  
Inköp egna aktier 
Ökning av riskdebenturer  
Minskning av riskdebenturer – 
Betald dividend   
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt –  
Kursdierens i likvida medel – –
Förändring i likvida medel –  
Likvida medel vid årets början   
Kassaflöde från löpande verksamhet   
Kassaflöde från investeringsverksamhet – 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet   
Kursdierens i likvida medel – 
Likvida medel vid årets slut    
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut   
Totalt    
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbara fodringar på kreditinstitut, övrig fodringar på kreditinstitut och skuldebrev med
ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på oentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning
till materiella och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främ-
mande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden.
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om   ( ), betalda räntor om   ( ) och erhållna dividendintäkter om  ().
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter moderbolaget
    
M. Moderbolagets redovisningsprinciper .................................. 
  
M. ntenetto ................................................................................... 
M. Provisionsnetto ........................................................................... 
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ..............
M. Intäkter från egetkapitalinstrument ......................................
M. Övriga intäkter ............................................................................ 
M. Personalkostnader .....................................................................
M. Övriga kostnader ........................................................................ 
M. Lagstadgade avgifter ................................................................. 
M. Förväntade kreditförluster .......................................................
M. Inkomstskatt ................................................................................
  
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden,
bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden ..............
M. Tillgångar och skulder per valuta ...........................................
M. Innehav av skuldebrev ..............................................................
M. Utlåning till kreditinstitut..........................................................
M. Utlåning till allmänheten ..........................................................
M. Aktier och andelar ......................................................................
M. Derivatinstrument ...................................................................... 
M. Immateriella tillgångar .............................................................. 
M. Materiella tillgångar ................................................................... 
M. Övriga tillgångar .........................................................................
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..................
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ...........................
M. Skulder till kreditinstitut ...........................................................
M. Inlåning från allmänheten ....................................................... 
M. Emitterade skuldebrev ..............................................................
M. Övriga skulder .............................................................................
M. Avsättningar ................................................................................
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .................. 
M. Efterställda skulder .................................................................... 
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder .................. 
M. Fordringar på koncernbolag ....................................................
M. Skulder till koncernbolag ..........................................................
    
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning ...............................
M. Ledningens privata innehav av aktier i
Ålandsbanken Abp .................................................................... 
M. Finansiella transaktioner med närstående ..........................
   

M. Ställda säkerheter .......................................................................
M. Åtaganden utanför balansräkningen .....................................
M. Hyresåta ganden ......................................................................... 
 
M. Dotter- och intresseföretag .....................................................
M. Utdelningsbara medel ...............................................................
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Noter till resultaträkningen
M. Räntenetto  
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker   
Utlåning till allmänheten  
Skuldebrev   
Derivatinstrument    
Övriga ränteintäkter  
Summa ränteintäkter    
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod   
Skulder till kreditinstitut och centralbanker  
Inlåning från allmänheten    
Skuldebrev   
Efterställda skulder   
Derivatinstrument   
Övriga räntekostnader 
Summa räntekostnader   
varav ränteintäkter enligt eektiv räntemetod  
Räntenetto   
Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är  ().
Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är  ().
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Negativa ränteintäkter från placeringar redovisas som räntekostnader medan erhållna negativa räntor för skulder redovisas som ränteintäkter.
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
(tusen euro)
M. Moderbolagets redovisningsprinciper
Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen,
Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i
kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens
före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet
med finländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo-
visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges.
Goodwill
Goodwill avskrivs planenligt under  år.
Bokslutsdispositioner
Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar som
Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av inkomst av
näringsverksamhet  .
I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Provisionsnetto  
Inlåning   
Utlåning  
Betalningsförmedling   
Fondprovisioner  
Förvaltningsprovisioner  
Värdepappersförmedling  
Juridiska tjänster  
Garantiprovisioner  
Övriga provisioner   
Summa provisionsintäkter   
Betalningsprovisionskostnader   
Förvaltningsprovisionskostnader –  
Värdepappersprovisionskostnader – –
Övriga provisionskostnader – –
Summa provisionskostnader  – 
Provisionsnetto   
M. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde  
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument – –   
Övriga finansiella poster –    – –
Summa värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen –     – 
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Realiserade värdeförändringar      
Förväntade kreditförluster    
Summa värderingskategori verkligt värde
via övrigt totalresultat       
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument  – – –  –  
varav säkrad post         
Säkringsredovisning      
Värderingskategori upplupet anskaningsvärde
Lån  –   – –
Skuldebrev    
Summa värderingskategori upplupet
anskaningsvärde   –    – 
Valutaomvärdering   – –
Summa       – 
M. Intäkter från egetkapitalinstrument  
Innehav som redovisas till verkligt värde via
övrigt totalresultat  
Intresseföretag  
Företag inom samma koncern    
Summa    
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Personalkostnader  
Löner och arvoden    
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp  
Pensionskostnader   
Övriga lönebikostnader   
Summa   
Antal anställda
Fast heltidsanställda  
Fast deltidsanställda  
Visstidsanställda  
Summa  
M. Övriga kostnader  
IT-kostnader (exkusive marknadsdata)  
Hyror    
Övriga lokal- och fastighetskostnader  
Marknadsföringskostnader  
Marknadsdata   
Personalrelaterade kostnader   
Resekostnader  
Köpta tjänster  
Övriga kostnader   
Summa    
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden  
Enligt revisionslagen  §  mom.  punkt 
Utbetalda konsultarvoden
Skatt  
Övrigt  
Summa  
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG OY Ab för övriga tjänster än revision uppgår till  tusen euro ().
M. Övriga inkter  
Hyresintäkter från fastigheter  
Koncerninterna tjänster  
Intäkter från förvärvade avtal   
Intäkter i samband med överlåtelse av tillgångar  
Övriga intäkter   
Summa   
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter  
Realisationsvinster 
Övriga intäkter
Övriga kostnader – –
Summa 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Lagstadgade avgifter  
Garantiavgift

Stabilitetsavgift   
Totalt   
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift   
Erlagt av Gamla insättargarantifonden –  – 
Stabilitetsavgift   
Förvaltningsavgift  
Summa   
Med -års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka fem år framöver till godo.
M. Förväntade kreditförluster 
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten  –    – 
Åtaganden utanför balansräkningen   –
Skuldebrev  
Summa förväntade kreditförluster  –   –  
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev  – 
Summa  – 

Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återrt från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till upplupet anskaningsvärde samt från
åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten   –  –    
Åtaganden utanför balansräkningen  – –
Skuldebrev  – –
Summa förväntade kreditförluster  – –     
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat
Skuldebrev  – –
Summa  – –
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
 
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsätt-
ning för
förväntade
förluster för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Reserv för
förväntade
förluster
för skulde-
brev som
redovisas
till upplupet
anska-
ningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång        
Nya och ökade individuella nedskrivningar        
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) – – –
Återfört från tidigare gjorda reserveringar    – –  – – –
Utnyttjat för konstaterade förluster   – –
Valutakursdierenser  –  – – –
Reserv vid årets utgång         
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Inkomstskatt  
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år 
Aktuell skatt    
Förändring av uppskjuten skatt  –
Summa   
Nominell skattesats i Finland,  , ,
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader,  –, ,
Svensk skattesats,  , ,
Skatt avseende tidigare år,  , ,
Övrigt,  , ,
Eektiv skattesats,  , ,
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen ,  som började gälla från  januari .
Skattesatsen i Sverige är , .
Noter till balansräkningen
M. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden
 
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank     
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev       
Utlåning till kreditinstitut      
Utlåning till allmänheten            
Skuldebrev     
Aktier och andelar    
Aktier och andelar i intresseföretag     
Aktier i dotterbolag        
Derivatinstrument      
Summa finansiella tillgångar           
Skulder till kreditinstitut      
Inlåning från allmänheten          
Emitterade skuldebrev         
Derivatinstrument      
Efterställda skulder        
Summa finansiella skulder            

Nivå  Nivå  Nivå  Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev    
Utlåning till allmänheten   
Aktier och andelar    
Derivatinstrument    
Summa     
Skulder
Emitterade skuldebrev   
Derivatinstrument    
Summa   
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp

Nivå  Nivå  Nivå  Totalt
Finansiella instrument värderade till
verkligt värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev   
Utlåning till allmänheten  
Aktier och andelar    
Derivatinstrument  
Summa       
Skulder
Emitterade skuldebrev    
Derivatinstrument   
Summa    
Nivå  Instrument med noterade priser
Nivå  Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå  Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
 
Aktier och
andelar
Aktier och
andelar
Förändring i innehav i nivå 
Redovisat värde vid årets ingång   
Nyanskaning/Omklassificering   
Avyttrat/förfallet under året – –
Realiserad värdeförändring – 
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat   
Redovisat värde vid årets utgång   
Ingen överföring har skett mellan nivå  och nivå .
M. Tillgångar och skulder per valuta 
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel      
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev      
Utlåning till kreditinstitut        
Utlåning till allmänheten          
Skuldebrev  
Aktier och andelar    
Derivatinstrument     
Övriga ej valutafördelade poster    
Summa tillgångar           
Skulder till kreditinstitut och centralbanker     
Inlåning från allmänheten           
Emitterade skuldebrev      
Derivatinstrument       
Efterställda skulder    
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital    
Summa skulder och eget kapital             
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter –     
Nettoposition i valuta (EUR)     
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska filialens redovisning är i
svenska kronor.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Innehav av skuldebrev  
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat
Statsobligationer         
Säkerställda bostadsobligationer         
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut       
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Statsobligationer        
Säkerställda bostadsobligationer        
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut      
Övriga skuldebrev
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev           
Hela innehavet består av oentligt noterade skuldebrev.
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaningsvärde
Företagsobligationer       
Summa övriga skuldebrev       
Summa skuldebrev
      
M. Utlåning till kreditinstitut  
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
anfordran
betalbar Övrig
Reservering
för
förväntad
förlust Totalt
Finländska kreditinstitut     
Utländska banker och kreditinstitut       
Summa      

EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kontanta medel       
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev      
Utlåning till kreditinstitut        
Utlåning till allmänheten           
Skuldebrev    
Aktier och andelar    
Derivatinstrument    
Övriga ej valutafördelade poster   
Summa tillgångar           
Skulder till kreditinstitut och centralbanker        
Inlåning från allmänheten            
Emitterade skuldebrev     
Derivatinstrument   
Efterställda skulder      
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital   
Summa skulder och eget kapital            
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter    
Nettoposition i valuta (EUR)     
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska filialens redovisning är i
svenska kronor.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Utlåning till allmänheten  
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Balansvärde,
brutto
Reservering
för förväntad
förlust
Balansvärde,
netto
Företag   –      –   
Oentlig sektor   –    – 
Hushåll            –    
Hushållens intresseorganisationer   –    –  
Utlandet               
Summa    –       –   
varav efterställda fordringar   
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
M. Aktier och andelar  
Innehav som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Noterade  
Onoterade    
Summa aktier och andelar   
Aktier och andelar i ägarintresseföretag   
Aktier och andelar i företag inom samma koncern    
Summa aktier och andelar    
Under år  omklassificerades aktieinnehavet i Borgo AB från ägarintresseföretag till innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
M. Derivatinstrument  
Nominellt belopp/löptid
under  år – år över  år
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Nomniellt
belopp
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handel
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar          
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer        
Summa               
Derivat för marknadsvärdesäkring
nterelaterade kontrakt
Ränteswappar              
Summa            
Derivat för kassaflödessäkring
nterelaterade kontrakt
Ränte- och valutaswappar     
Summa     
Summa derivatinstrument                   
varav clearat OTC
varav clearat              
Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Immateriella tillgångar 
Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året         
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar  
Avyttringar och utrangeringar – –
Valutaeekt – – –  – 
Anskaningsvärde vid utgången av året       
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året  –    
Avyttringar och utrangeringar  
Årets avskrivningar – –  – –  – 
Valutaeekt     
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året –  –  –  
Utgående restvärde    

Internt
utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga
immateriella
tillgångar Totalt
Anskaningsvärde vid ingången av året         
Anskaningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar    
Årets nedskrivningar – 
Avyttringar och utrangeringar – –
Valutaeekt –  – –
Anskaningsvärde vid utgången av året         
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året – –  –  – – 
Avyttringar och utrangeringar    
Årets avskrivningar – –  – –  –
Årets nedskrivningar – – 
Valutaeekt   
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året  – –    
Utgående restvärde        
I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Materiella tillgångar  
Förvaltningsfastigheter  
Rörelsefastigheter   
Övriga materiella tillgångar   
Summa  
Förvaltnings–
fastigheter
Rörelse–
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaningsvärde         
Nyanskaning    
Avyttringar och utrangeringar – – – –
Överföring mellan poster –    
Valutaeekt – – – –
Utgående anskaningsvärde          
Ingående ackumulerade avskrivningar  –   – –  
Årets avskrivning – – – –
Årets nedskrivning – – – –
Avyttringar och utrangeringar    
Valutaeekt  
Utgående ackumulerade avskrivningar – – –  – – –
Ingående uppskrivningar  
Utgående ackumulerade uppskrivningar   
Redovisat värde       
varav byggnader  
varav mark- och vattenområden  
varav aktier i fastighetssammanslutningar    
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
M. Övriga tillgångar  
Betalningsförmedlingsfordringar   
Fondlikvidfordringar  
Kundfordringar  
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar   
Övriga   
Summa   
M. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter  
Upplupna ränteintäkter  
Övriga upplupna intäkter    
Anteciperad dividend    
Övriga förutbetalda kostnader   
Summa    
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Uppskjutna skattefordringar och -skulder  
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar  
Hyllavskrivningar  
Nedskrivning finansiell skuld 
I förskott erhållna intäkter  
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat   
Kassaflödessäkring 
Övrigt  
Summa uppskjutna skattefordringar    
Uppskjutna skatteskulder
Finansiella tillgångar värderade via
övrigt totalresultat
Aktier och andelar   
Summa uppskjutna skatteskulder   
Netto uppskjutna skatter  
I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om   ( ).

..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar  – 
Hyllavskrivningar   
Värdering finansiell skuld  –
Intäkter erhållna i förskott   
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat    
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat  – – 
Kassaflödessäkring  
Övrigt  
Summa    

..
Redovisat
i resultat-
räkningen
Redovisat i
övrigt total-
resultat ..
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar  
Hyllavskrivningar   
Värdering finansiell skuld  
Intäkter erhållna i förskott   
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat   
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat   
Övrigt   
Summa    
M. Skulder till kreditinstitut  
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker      
Finländska kreditinstitut  
Utländska banker och kreditinstitut        
Summa         
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Inlåning från allmänheten  
Företag      
Oentlig sektor   
Hushåll      
Hushållens intresseorganisationer   
Utlandet      
Summa      
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
M. Emitterade skuldebrev  
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp
Bankcertifikat   
varav till upplupet anskaningsvärde  
Säkerställda obligationer          
varav till upplupet anskaningsvärde   
varav verkligt värdesäkring        
Summa          
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
M. Övriga skulder  
Betalningsförmedlingsskulder   
Fondlikvidskulder    
Leverantörsskulder    
Övriga   
Summa   
M. Avsättningar  
Avsättning
för om-
strukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning
för om-
strukturer-
ings reserv
Avsättning
för
åtaganden
utanför
balans-
räkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång     
Avsatt under året      
Belopp som tagits i anspråk –  – –
Outnyttjade belopp som återförts   – –
Valutakursförändringar – – – – –
Avsättningar vid årets utgång     
Avsättningen för omstruktureringsreserv avser både Finland och Sverige. Avsättning för omstruktureringsreserv omfattar både personalkostnader och övriga kostnader, men till
väsentligaste del personalkostnader. Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga
avsättningar består av avgångsvederlag.
Ålandsbanken har sedan  haft ett pågående ärende med svenska Skatteverket gällande moms för räkenskapsåret . Skatteverket har meddelat beslut i ärendet där de
anser att Ålandsbanken ska betala cirka , miljoner euro i moms. Ålandsbanken delar inte Skatteverkets bedömning och har överklagat förvaltningsrättens negativa domslut från
december . Hälften av beloppet har reserverats som en skattekostnad i bokslutet .
M. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter  
Upplupna räntekostnader    
Övriga upplupna kostnader   
Upplupna skatter  
Förutbetalda intäkter  
Summa    
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Efterställda skulder  
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån /      
Debenturlån /        
Green Floating Rate Tier  Note       
Primärkapitaltillskott
Floating Rate Perpetual AT Note        
Summa           
nta: Återbetalning:
Debenturlån / Stibor  mån ,  ..
Green Floating Rate Tier  Note Stibor  mån ,  ..
Floating Rate Perpetual AT Note Stibor  mån ,  Evig
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser.
Debenturlånet / har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET, understiger   skrivs
kapitalbeloppet ned med   .
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder 
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran  mån – mån – mån – år – år  år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och fordringar hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev         
Utlåning till kreditinstitut  
Utlåning till allmänheten                 
Övriga skuldebrev    
Aktier och andelar   
Derivatinstrument           
Immateriella tillgångar  
Materiella tillgångar   
Övriga tillgångar   
Summa                    
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker       
Inlåning från allmänheten             
Emitterade skuldebrev        
Derivatinstrument        
Övriga skulder    
Eterställda skulder    
Eget kapital och bokslutsdispositioner    
Summa                  
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran  mån – mån – mån – år – år  år
Ej löptids-
fördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och fordringar hos centralbanker  
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev         
Utlåning till kreditinstitut    
Utlåning till allmänheten                   
Övriga skuldebrev     
Aktier och andelar   
Derivatinstrument        
Immateriella tillgångar   
Materiella tillgångar  
Övriga tillgångar  
Summa                  
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker          
Inlåning från allmänheten          
Emitterade skuldebrev      
Derivatinstrument         
Övriga skulder   
Eterställda skulder      
Eget kapital och bokslutsdispositioner    
Summa                  
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Fordringar på koncernbolag  
Utlåning till allmänheten  
Övriga tillgångar  
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter   
Summa   
M. Skulder till koncernbolag  
Inlåning från allmänheten   
Övriga skulder   
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter   
Summa    
Noter angående personal och ledning
M. Utbetalda löner till styrelse och ledning  
Lampi, Nils  
Taxell, Christoer  
Ceder, Åsa  
Karlsson, Anders Å  
Valassi, Ulrika  
Wiklöf, Anders  
Leino-Haltia Mirel

Medlemmar i styrelse  
Verkställande direktör  
Övriga medlemmar i ledningsgrupp  
Ny styrelsemedlem .
I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen finns inga pensionsförpliktelser. Verkställande direktörens pensionsförmåner grundar sig på
gängse anställningsvillkor.
M. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp
Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning.
M. Finansiella transaktioner med närstående
Se not K i Noter till koncernens finansiella rapporter.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
M. Åtaganden utanför balansräkningen  
Garantier   
Outnyttjade checkräkningslimiter  
Outnyttjade kreditkortslimiter   
Outnyttjade kreditmöjligheter   
Övriga förbindelser    
Summa      
Avsättning för förväntad förlust  
Garantier för dotterbolag   
Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag  
Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag
M. Hyresåtaganden  
Hyresåtaganden att erlägga
Under  år   
Över  och under  år  
Över  år  
Summa    
Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal.
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
M. Ställda säkerheter  
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut   
Statspapper och obligationer  
Utlåning till allmänheten      
Övrigt    
Summa för egna skulder ställda säkerheter      
Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den
registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Statspapper och obligationer   
Övrigt  
Summa övriga ställda säkerheter  
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter,
är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Övriga noter
M. Dotter- och intresseföretag 
Hemort Ägarandel,  Bokfört värde
Dotterbolag
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn   
S-Crosskey Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn  
Ålandsbanken Fonder Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder II Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn 
Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors 
Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Helsingfors 
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Helsingfors 
Summa  
Inresseföretag och joint ventures
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn  
Alandia Holding Ab Mariehamn   
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 
Leilisuo GP Oy Simo 
Riitamaa-Nurmesneve GP Oy Helsingfors 
Uusimo GP Oy Helsingfors 
Summa 
Bostads- och fastighetssammanslutningar
Fastigheter i eget bruk
FAB Godby Center Finström  
Summa 
Förvaltningsfastigheter
FAB Horsklint Kökar  
FAB Nymars Sottunga  
FAB Västernäs City Mariehamn  
Summa 
M. Utdelningsbara medel  
Balanserade vinstmedel  
Fond för inbetalt fritt eget kapital   
Aktiverade utvecklingsutgifter – 
Summa   
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Innehållsförteckning noter hållbarhet
   
H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO
e .......................................... 
H. Taxonomirapportering ................................................................ 
H. Ansvarsfulla investeringar .........................................................
H. Ansvarsfulla krediter ................................................................... 
H. Medarbetare och personal ........................................................
H. Samhällsengagemang .................................................................
H. Inköp och leverantörer ................................................................
H. FN:s globala målsättningar och överblick av
Ålandsbankens relaterade aktiviteter ......................................
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Noter till Ålandsbankens hållbarhet
Ålandsbankens utsläpp i form av koldioxidekvivalenter (CO
e)
sammanställs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG).
Enligt GHG-protokollet redovisas utsläppen i tre scope, där Ålands-
bankens egen operativa verksamhet omfattar scope , vilket består
av tjänstebilar och dess drivmedel, scope  som består av energi-
användning samt slutligen leverantörsrelaterade utsläpp från inköp
i scope  uppströms. Ålandsbanken klimatkompenserar för utsläp-
pen som genereras från den här egna verksamheten.
Utsläppen från den egna operativa verksamheten kompletteras
med information om utsläppen i scope  nedströms, vilket är påver-
kan från den generella verksamheten. För Ålandsbankens del inne-
bär det här investeringar såsom den påverkan som kreditportföljen,
Treasury samt investeringar via fondbolaget står för. Nytt för i år är
att beräkningarna för dessa områden har förfinats och utvecklats,
vilket innebär att en större andel av deras utsläpp syns  än
tidigare år. Dessa utvecklade beräkningar gör att det syns en tydlig
ökning från föregående år. Tillgänglig data för samtliga påverkans-
områden för kreditportföljen (scope  nedströms från kreditport-
följens perspektiv) saknas dock fortfarande. För att förbättra möjlig-
heterna till jämförelse mellan de olika områdena, visas dessa upp-
delade i sina respektive scope ,  och , sett från deras perspektiv.
Jämförelsetalen från  är omräknade enligt de nya modellerna,
för att ge en bättre bild av helheten.
Egna utsläpp
, växthusgaser
ton CO
e  
Intensitet
tCO
e/MEUR

Intensitet
tCO
e/MEUR

Dierens
intensitet
 vs 
Scope 
Utsläpp från ägda eller kontrollerade resurser   
Summa scope    
Scope 
Energirelaterade utsläpp   –  
Summa scope    –  
Scope , uppströms
Inköpa varor och tjänster     
Kapitalvaror –  
Transport och distribution     
Avfall som genereras av egna verksamheten   
Aärsresor      
Leasade tillgångar   
Summa scope , uppströms      
Summa, egna utsläpp      
Klimatkompensation – –
Scope , nedströms (se spec. på nästa sida)
Kreditportföljen    –
Placeringar       –
Treasury   –
Summa, scope , nedströms       –
Totalsumma växthusgaser      
–
Utsläppen beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer och Åland Index, och tar sin grund i kostnadsförda aktiviteter i resultaträkningen. Undantaget är köpt el som i noten avräknas
enligt marknadsbaserad metod där miljöcertifierad el avräknas till noll CO
e-utsläpp, liksom även den andel av fjärrvärmen som kommer från förnyelsebara källor. Avseende den
andel av elförbrukningen som härrör från icke-förnyelsebara källor, ligger dock den faktiska förbrukningen till grund för värdet som multipliceras med en utsläppsfaktor. För att ha
jämförbara siror mellan åren, räknades  års utsläpp om retroaktivt enligt denna metod för beräkningen av energiförbrukningen, vilket gjorde att  års beräknade utsläpp
sjönk från , ton CO
e till , ton CO
e.
Klimatkompensation för  i Q , baserat på då beräknat utsläpp på , ton CO
e. Bakomliggande utsläppsmängd restatat till , ton CO
e sommaren  då
koecienten för energi ändrades.
Summan ton CO
e från  är omräknad under  för att reflektera de ändrade beräkningsmetoderna och göra den jämförbar med summan för .
De tidigare rapporterade , tusen ton CO
e är nu utökat till  tusen ton CO
e.
H. Utsläpp av växthusgaser, ton CO
e
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Kreditportföljen
ton CO
e  
Intensitet
tCO
e/MEUR

Intensitet
tCO
e/MEUR

Dierens
intensitet
 vs 
Scope  och        –
Scope 
Summa, kreditportföljen       –
Data för scope  för kreditportföljen ej tillgängligt, därav rapporteras noll.
Fördelat på branscher
Privatpersoner
Bostad
  –  
Placeringskrediter
   –   –
Övrigt     
Summa privatpersoner    –   –
Företag
Annan serviceverksamhet     –  
Byggverksamhet      
Fastighetsverksamhet    –  
Finans- och försäkringsverksamhet     
Försörjning av el, gas, värme och kyla    –  
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar    –  
Hotell- och restaurangverksamhet    –  
Informations- och kommunikations-
verksamhet   –  
Jordbruk,skogsbrukochfiske        
Kultur, nöje och fritid    –  
Näringsverksamhet privatperson   –   –
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring   –  
Tillverkning     
Transport och magasinering   –  
Utbildning     
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster
och andra stödtjänster      
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering       
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik      
Vård och omsorg; sociala tjänster    
Summa företag
  –   –
Summa kreditportföljens exponeringar    –   –
Ålandsbankens ambition är att beräkna utsläppen från kreditgivningen på de kredittyper där data är tillgänglig men estimat används fortfarande för de områden där data saknas.
Vid förändring i beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO
e-utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning data är tillgänglig för den tidigare perioden.
Per .. har de rapporterade utsläppen för  räknats om för bolånekrediter till följd av en större förändring i beräkningsmetoden. Tidigare år har utsläppen baserats på
estimat utgående från statistik på medelhushållets utsläpp medan uträkningen för  övergått till en kvadratmeterbaserad metod utgående från PCAF. Förändringen i räkne-
metoden innebär en ökning av utsläppen för bolån för det omräknade  med , tCO
e (totala utsläpp för bolån publicerade  uppgick till   tCO
e). Utsläppen från
företagsutlåningen och placeringskrediter har även räknats om till följd av en mer precis branschindelning samt förändring i val av tillämpade emissionsfaktorer. Förändringen
i företagsutlåningen för det omräknade  utgör en minskning på , tCO
e (:   tCO
e) och för placeringskrediter en ökning på , tCO
e (:   tCO
e).
Förändringen påverkas även i viss mån av att kreditvolymen för beräkningarna för CO
e-utsläpp år  har korrigerats och därmed ökat med  miljoner euro.
Beräkningarna för bolånekrediter utgår från de krediter där ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. De krediter där ingen eller enbart andra säkerheter har ställts exkluderas
från beräkningarna. Utsläppsberäkningarna baseras på bostadssäkerhetens kvadratmeterstorlek och energiprestanda till den utsträckning data är tillgänglig. Utsläpp beräknas
sedan baserat på estimerad energiförbrukning och utsläpp per kvadratmeter för respektive energiklass och fastighetstyp enligt data för respektive land från PCAFs emissions-
faktordatabas. För de säkerheter där data på faktisk storlek för säkerheten och energiklass saknas estimeras kvadratmeterstoleken genom att tillämpa medelvärden för respektive
fastighetstyp från portföljen med känd data. Som estimat för energiförbrukning används en faktor från PCAFs emissionsdatabas. Som attribution factor tillämpas medel-LTV (lån
i förhållande till säkerhetens värde) från bankens krediter inkluderade i den säkerställda obligationen. Beräkningarna för år  har räknats om per .. för att motsvara
den uppdaterade beräkningsmetoden. Förändringen från utsläppen i föregående period beror enbart på denna förändring samt en minskning av bolåneportföljen till följd av
migreringen av svenska bolånekrediter. Under år  förväntas omfattningen av information gällande bostadssäkerheters energicertifikat öka och ytterligare förbättra kvaliteten
på beräkningarna.
Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion bygger på estimat utgående från kreditvolym samt genomsnittliga emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder
samt konsumtion från Åland Index. Inga förändringar har gjorts i metoden från år . Förändringen i placeringskreditportföljen drivs av en lägre emissionsfaktor jämfört med
. Emissionsfaktorn väljs som ett medelvärde av utsläppsfaktorer för Fondbolagets fonder på vilka hållbarhetsrapportering görs. Faktorn för beräkningarna för år  är per
fondbolagets rapportering ...
CO
e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata för Ålandsbankens företagskunder i regel inte
är tillgänglig. Estimaten baseras på branschvisa oentligt publicerade genomsnittliga emissionsfaktorer från Åland Index, Statistiska Centralbyrån i Sverige samt den utestående
kreditvolymen. Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per .. På grund av att övergripande branschvisa emissionsfaktorer tillämpas på samtliga kunder samt en
viss osäkerhet i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estimerade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa. Förändring i metoden från år  utgörs
främst av en mer detaljerad branschnedbrytning av företagskunder enligt NACE-koder, förändring i val av emissionsfaktor för estimering av utsläpp samt korrigering av kredit-
volymen som utgör bas för uträkningen.
Scope, nedströms, växthusgaser
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Investeringar
ton CO
e  
Intensitet
tCO
e/MEUR

Intensitet
tCO
e/MEUR

Dierens
intensitet
 vs 
Scope      –   –
Scope     – –
Scope        –   –
Summa, investeringar      –   –
Fördelat på branscher
Stater, central- och investeringsbanker
Företagsexponeringar
Annan serviceverksamhet        
Byggverksamhet     –   –
Fastighetsverksamhet       
Finans- och försäkringsverksamhet      –
Försörjning av el, gas, värme och kyla     –    –
Handel; reparation av motorfordon
och motorcyklar        –
Hotell- och Restaurangverksamhet    –   –
Informations- och kommunikations-
verksamhet     –  
Jordbruk, skogsbruk och fiske     –   
Kultur, nöje och fritid  – –
Tillverkning         –
Transport och magasinering        
Utvinning av mineral     –    – 
Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering och sanering  –  –
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik      –
Vård och omsorg; sociala tjänster  –  –
Summa investeringar
      –   –
I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer samt fysiska fastigheter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som
Ålandsbanken placeringar ägde ... Placeringar har i första hand använt rapporterade utsläppsdata och i andra hand estimerade utsläppsdata. Den estimerade data som
används är tredjeparts förutom för Ålandsbanken Bostadsfond där egna estimat har tagits fram. Beräkningar görs för scope , scope  och scope  med målet att ha så hög täckning
som möjligt.  års utsläppssiror är omräknade under . Ursprungligen rapporterades utsläpp på , tusen ton CO
e, men det är nu omräknat till  tusen ton CO
e.
Anledningen till ökningen är dels att täckningen ökat i.o.m att den estimerade andelen utsläpp har ökat och att vi har lagt till Ålandsbanken Bostadsfond scope  i beräkningarna.
Scope, nedströms, växthusgaser
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Treasury
ton CO
e  
Intensitet
tCO
e/MEUR

Intensitet
tCO
e/MEUR

Dierens
intensitet
 vs 
Scope      – , , ,
Scope    – , , ,
Scope      – , , ,
Summa treasuryportföljen     – , , ,
Fördelat på branscher
Byggverksamhet – , , ,
Fastighetsverksamhet   – , , ,
Finans- och försäkringsverksamhet     – , , ,
Försörjning av el, gas, värme och kyla     – , , ,
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring    , , ,
Tillverkning      , , ,
Transport och magasinering    , , -,
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och
andra stödtjänster   – , , ,
Verksamhet vid internationella organisationer,
utländska ambassader o.d.  , , ,
Summa treasuryportföljen
    – , , ,
Totalsumma växthusgaser       –
I utsläppsberäkningarna för treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de
innehav som Ålandsbanken ägde ... Utsläppsdata har inhämtats från emittenternas års- och hållbarhetsredovisning och omfattar scope , scope  och scope . I sådana
fall där data inte finns tillgängligt från emittenten, har estimat använts.
Vid estimering räknas ett vägt medeltal för de innehav i portföljen som tillhör samma industrisektor, och bedöms vara relativt lika till sin verksamhet. I de fall där det inte finns
några liknande emittenter i portföljen för estimering av utsläppssiror, används istället utsläppssiror från andra emittenter som estimeras motsvara dess industrisektor
och verksamhet.
För de emittenter där utsläppssiror endast finns att tillgå på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiror till den emitterande entitetens andel enligt
jämförelseprincipen.
Utsläppssirorna för treasuryportföljen .. har räknats om retroaktivt för att dels inkludera scope  utsläpp för alla innehav, dels för att använda samma datakälla för
utsläppssiror som använts i årets utsläppsberäkningar för att åren ska vara jämförbara sinsemellan. Vid omräkning har man även inkluderat utsläppen för kassapositioner
i centralbanker.
Treasury rapporterade i samband med årsredovisningen  totala utsläpp på , tusen ton CO
e (scope  och scope ). I beräkningarna användes då utsläppsdata från
en extern leverantör där det ingick både verkliga utsläppssiror rapporterade av bolagen men även uppdrivna estimat för bolag där verkligt utsläppsdata inte hämtats.
Motsvarande omräknad sira för treasuryportföljens totala utsläpp år  uppgick till , tusen ton CO
e (scope  och scope ), då utsläppsdata inhämtats från emittenternas
års- och hållbarhetsredovisning.
Scope, nedströms, växthusgaser
Kreditportföljen, scope  och 
Investeringar, scope  och 
Treasury, scope  och 
Scope  nedströms, med
respektive scope  och 
Kreditportföljen, scope  och 
Kreditportföljen, scope 
Investeringar, scope  och 
Investeringar, scope 
Treasury, scope  och 
Treasury, scope 
Scope  nedströms, med
respektive scope , och 
Diagrammen visar Ålandsbankens scope  nedströms (ton CO
e),
med deras respektive scope  och , respektive ,  och , för att belysa
fördelningen då data för kreditportföljens eget scope  ej är tillgängligt
och därmed redovisas som noll.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Verksamhetens CO
e-påverkan  
ton CO
e
Totala CO
e-utsläpp per FTE , , –
Totala CO
e-utsläpp per intäkter i miljoner euro  , , 
CO
e-utsläpp från den egna verksamheten per FTE , , 
CO
e-utsläpp för den egna verksamheten per intäkter
i miljoner euro , , 
Uppföljning, klimatmål  
ton CO
e
Ålandsbanken ska minska sina CO
e-utsläpp med
 fram till år  jämfört med .   ,   , –
Förbrukning  
Pappersförbrukning, ton , , –
Pappersförbrukning, ton/FTE , ,
Energiförbrukning, GWh , , –
varav förnybart,   
varav övrigt,  
Energiförbrukning, GWh/FTE , ,
Aärsresor, ton CO
e , , 
Aärsresor, ton CO
e/FTE , ,
Antal aärsresor   
varav flyg,   
varav båt,   
varav tåg,   
Antal aärsresor/FTE , ,
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,50
203020282026202420222020
xthusgaser, mål och utfall
miljoner ton CO
e
Totalsumma växthusgaser
Mål : Minska med 
jämfört med 
Egna utsläpp
Kreditportföljen
Placeringar
Treasury
ton CO
e
Utsläpp av växthusgaser
Utsläpp från ägda eller
kontrollerade resurser
Energirelaterade utsläpp
Inköp av varor och tjänster
Kapitalvaror
Transport och distribution
Avfall som genereras av
egna verksamheten
Aärsresor
Leasadetillgångar
ton CO
e
Utsläpp från den egna verksamheten
Diagrammet visar scope ,  och 
uppströms samt scope  nedströms.
Data för kreditportföljens eget
scope  är dock ej tillgängligt.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Taxonomirapportering 
procent Andel av täckta tillgångar
Andel av totala tillgångar
Tillgångar som omfattas av rapporteringen
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin
, ,
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin
, ,
Exponeringar undantagna från rapportering
Derivat , ,
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD
, ,
Interbanklån på anfordran
Exponeringar som inte ingår i täckta tillgångar
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter ,
Handelsportfölj
(EU) / samt (EU) / artikel ..
Bolån och bostadsrelaterade krediter till privatpersoner med säkerhet i underliggande pantfastighet, som omfattas av de tekniska granskningskriterierna .–. i
EU Kommissionens delegerade förordning (EU) /.
För exponeringar som inte omfattas av taxonomin har Ålandsbanken valt att inte rapportera något, då förstahandsdata inte varit tillgänglig och en bedömning huruvida
exponeringen inte omfattas av taxonomin därmed inte kunnat ske.
Exponeringar exkluderade från täljaren i nyckeltalet GAR och som som därmed inte bedöms mot taxonomin.
Exponeringar som inte omfattas av NFRD (//EU), inkluderar i Ålandsbankens fall företag med färre än  anställda, vilket i huvudsak omfattar åländska företag
och entreprenörsdrivna företag i Finland och Sverige, samt bostadsaktiebolag, bostadsrättsföreningar och kommuner.
Exponeringar som exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckeltalet GAR.
Totala tillgångar minus tillgångar som ska exkluderas från både täljaren och nämnaren i nyckteltalet GAR.
Ålandsbanken rapporterar från och med  de exponeringar i
balansräkningen som omfattas av EU:s taxonomi för hållbara
investeringar. Att en exponering anses omfattas av taxonomin
innebär att det finns kriterier för att bedöma att den är miljömässigt
hållbar. Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och
innehåller således inga estimat eller härledningar från exempelvis
NACE-koder. Avgränsningen betyder att endast en del av Ålands-
bankens exponeringar kunnat rapporterats, då avsaknad av första-
handsdata inneburit att exponeringens omfattning av taxonomin
inte kunnat vare sig definieras eller kvantifieras.
H. Taxonomirapportering
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Klassificering och utvärdering
euro
Procentandel av
totalen, 
Hållbara investeringar, artikel
,
  ,
Investeringar, artikel
,
    ,
Investeringar, artikel 
,
   ,
Produktutbudet
Procentandel fonder utvärderade enligt PRI
(Principles for Responsible Investment) 
Andel av fondinnehavet som har skrivit under SBTi

Andel av fondinnehavet som har påbörjat
processen för att skriva under SBTi

Andel av fondinnehavet som ännu ej har påbörjat
processen för att skriva under SBTi

Sirorna innefattar Fondbolagets förvaltade fondkapital, fördelat enligt SFDR-klassificeringen.
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Hållbara investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Investeringar, artikel 
Fondkapital, fördelat enligt SFDR-
klassificering, artikel ,  och .
Ålandsbanken har ett brett utbud av produkter och tjänster där de
miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna
(ESG) är integrerade i investeringsprocesserna. Nedan syns Ålands-
bankens fondbolags förvaltade kapital, fördelat enligt klassificeringen
i SFDR-förordningen, EU:s förordning för hållbarhetsrelaterade upp-
lysningar. SFDR klassificerar fonder i tre huvudsakliga kategorier,
artiklarna ,  och . Artikel  är så kallade mörkgröna fonder
(fonder som investerar i hållbara investeringar), artikel  är så
kallade ljusgröna fonder (främjar miljö- och sociala aspekter),
och artikel  är övriga fonder.
Fonderna utvärderas även enligt Principles for Responsible
Investment (PRI), för att det ska kunna vidtas åtgärder då oegentlig-
heter uppmärksammas. Det förs även en dialog med inblandade
företag om målsättning inom hållbarhet (SBTi).
H. Ansvarsfulla investeringar
Granskning, investeringar  
Procentandel av
totalen, 
Mängd fondtillgångar som har screenats mot ESG  
Mängden bolag som bryter mot internationella
överenskommelser (normförbrytelser)
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Utlåning till allmänheten  
procent
Procentandel utlåning till allmänheten,
region för region
Finland  
Sverige  
Utlåning till företag  
miljoner euro
Utlåning till företag fördelat per sektor
Jordbruk,skogsbrukochfiske  
Fastighetsverksamhet  
Transport och magasinering  
Hotell- och restaurangverksamhet  
Finans- och försäkringsverksamhet  
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Tillverkning  
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och
andra stödtjänster  
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik  
Byggverksamhet  
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfalls-
hantering och sanering
Kultur, nöje och fritid  
Handel; reparation av motorfordon och
motorcyklar  
Annan serviceverksamhet  
Vård och omsorg; sociala tjänster  
Informations- och kommunikationsverksamhet 
Utbildning
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring
Näringsverksamhet privatperson  
Utlåning till företag totalt
 
Bolån  
kg CO
e/m
CO
e-utsläpp från bolån per m
boyta vi lånat ut till
, ,
varav Finland , ,
varav Sverige , ,
Green Bonds  
procent
Green Bonds totalt , ,
varav förnybar energi  
varav gröna fastigheter  
Undvikande av utsläpp, ton CO
e
,
Summan omfattar lånebelopp i balansräkningen (overdrafts, kreditkort ej medräknat). Även näringsverksamhet privatperson ingår här i företagsutlåningen. Bör endast ses som
bas för hållbarhetsrapportering och diererar från annan branschindelning.
Omfattar endast utsläpp för bostadsobjekt med information om verklig kvadratmeterstorlek. Sverige omfattar enbart lägenhetsobjekt eftersom kvadratmeterinformation om
fastigheter saknas. Siran för Finland omfattar fastighet och lägenhet.
Undvikande av utsläpp pga aktivt val av Green Bonds snarare än annan investeringsform. Eftersom kapitalinstrumentet emitterades först i december  finns ingen beräkning
av undvikande utsläpp för .
H. Ansvarsfulla krediter
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Personalens rörlighet   
Ordinarie nyansllningar , , ,
Personalomsättning , , ,
Per kön
Kvinnor
Män
Per region
Åland
Finland
Sverige
Per åldersgrupp

–

Ordinarie nyanställningar
Kvinnor
Män
Personalomsättning
Per kön Per åldersgrupp

–

Koncernen ordinarieanställde  personer under . I förhållande
till antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) mot-
svarade detta en expansion på , procent  (, procent ).
Under året har  personer avslutat sin ordinarie anställning i koncernen.
Bland dessa avslut fanns  pensionsavgångar. I förhållande till antalet
tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) motsvarade
detta en personalomsättning på , procent  (, procent ).
Per region
Åland
Finland
Sverige
0
200
400
600
800
1 000
202220212020
0
10
20
30
40
50
202220212020
0
20
40
60
80
202220212020
0
200
400
600
800
1 000
202220212020
0
10
20
30
40
50
202220212020
0
15
30
45
60
75
90
202220212020
Åland Finland Sverige
Ordinarie
Kontraktstyp per region
Åland Finland Sverige
Visstid månad
Åland Finland Sverige
Visstid timme
Kvinnor Män
Ordinarie
Kontraktstyp per kön
Kvinnor Män
Visstid månad
Kvinnor Män
Visstid timme
H. Medarbetare och personal
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Deltid/heltid per kön och region
Deltid Heltid Totalt
Åland
Kvinnor   
Män   
Totalt   
Finland
Kvinnor   
Män   
Totalt   
Sverige
Kvinnor  
Män  
Totalt   
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Antalet arbetsförhållanden i koncernen uppgick vid årsskiftet till 
personer (:  personer). Bland dessa  hade  personer
( procent) tillsvidarekontrakt och  personer ( procent) visstids-
kontrakt. Könsfördelningen kvinnor och män är i koncernen  procent
respektive  procent fördelat på hel- och deltidsanställningar. Ungefär
halva personalstyrkan är placerad på Åland, medan resten är fördelade
mellan Finland och Sverige.
Sjukfrånvaro och olycksfall
Timmar
Sjukfrånvaro, korttid  
Sjukfrånvaro, långtid  
Sjukfrånvaro, totalt  
Olycksfall, antal/år
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Korttidssjukfrånvaro avser totalt understigande  sjukfrånvarodagar
under rapporteringsperioden. Långtidssjukfrånvaro avser total översti-
gande  sjukfrånvarodagar under rapporteringsperioden. I förhållande till
all sjukfrånvaro utgör korttidsfrånvaron  procent och långtidsfrånvaron
 procent.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Jämställdhet
Könsfördelning
Antal
Ledare med personalansvar (exkl.
Ledande befattningshavare)
Kvinnor  
Män  
Totalt  
Ledande befattningshavare
Kvinnor 
Män 
Totalt  
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande
befattningshavare
Kvinnor  
Män  
Totalt  
Total personalstyrka exkl. styrelse
Kvinnor  
Män  
Totalt  
Styrelse
Kvinnor 
Män 
Totalt  
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Åldersfördelning
Antal
Ledare med personalansvar (exkl.
Ledande befattningshavare)

–  
>  
Totalt  
Ledande befattningshavare

– 
> 
Totalt  
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande
befattningshavare
  ,
–  ,
>  ,
Totalt  
Total personalstyrka exkl. styrelse
  ,
–  ,
>  ,
Totalt  
Styrelse

–
>  
Totalt  
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Koncernen eftersträvar en jämlik könsfördelning (minst /). Bland
ledare med personalansvar är fördelningen /. Totala fördelningen i
koncernen låg vid årsskiftet på /. På styrelsenivå är fördelningen
 procent kvinnor och  procent män.
Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande
direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag. Styrelsen avser
samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Avser sam-
mansättning ledande befattningshavare och styrelse per årets sista dag
för respektive år.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Kompetensutveckling
Genomförda utbildningar medarbetare och ledare
Timmar Utbildningstimmar totalt
I snitt per person Antal anställda
Ledare
varav kvinnor   
varav män    
Totalt    
Medarbetare exklusive ledare med personalansvar
och ledande befattningshavare
varav kvinnor    
varav män    
Totalt    
Inklusive introduktionsutbildning för nyanställda.
Genomförda utbildningar per kategori,
samtliga medarbetare
Timmar
Introduktionsutbildning  
Marknad, trender och omvärldsbevakning 
Teknikskifte 
Myndighetskrav och säkerhetsfokus  
Produktutveckling 
Yrkeskompetenshöjande utbildning  
Ändrade arbetssätt  
Övrigt 
Totalt 
I snitt per anställd 
Engagemangs- och ledarskapsindex
Engagemangsindex (–) ,
eNPS (– – )
Ledarskapsindex (–) ,
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ekonomiskt värdeskapande  
miljoner euro
Intäkter minus nedskrivningar , ,
Förädlingsvärde skapat genom att
betjäna kunder , ,
Till medarbetarna
Löner , ,
Sociala avgifter och andra personalkostnader , ,
Summa värde till medarbetarna , ,
Till samhället
Inkomstskatt , ,
Ej avdragsgill moms , ,
Garantiavgifter , ,
Avgift till statlig stabilitetsfond , ,
Summa värde till staten , ,
Övriga värden till samhället
Leverantörer
, ,
Sponsring , ,
Summa övriga värden till samhället , ,
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning , ,
Primärkapitalinstrument, utdelning , ,
Nyemission , –,
Summa transaktioner med aktieägarna , ,
Kvar i banken
Återinvesterat ekonomiskt värde , ,
Avser övriga administrativa kostnader samt avskrivningar.
Skattebetalning  
miljoner euro Finland Sverige Total Finland Sverige Total
Skatter och avgifter av skattenatur
Inkomstskatt , , , , , ,
Sociala avgifter , , , , , ,
Ej avdragsgill moms , , , , , ,
Garantiavgifter och avgift till
statlig stabilitetsfond , , , ,
Total , , , , , ,
0
30
60
90
120
150
180
20222021
Ekonomiskt mervärde
Medarbetare
Staten
Övriga värden till samhället
Aktieägare
Återinvesterat ekonomiskt värde
Förutom betalning av inkomstskatt och moms till staten är
Ålandsbanken en betydande arbetsgivare framför allt på hemma-
marknaden Åland.
Ålandsbanken bidrar till sysselsättningen genom att stå för över
 arbetsplatser på Åland, vilket gör oss till den näst största privata
arbetsgivaren på Åland.Genom att betala sociala avgifter bidrar
Ålandsbanken till att stärka den sociala tryggheten. Därutöver
betalar Ålandsbanken bankavgifter i form av avgifter till statlig stabi-
liseringsfond som bidrar till den finansiella stabiliteten i samhället.
Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället
och bidrar bland annat genom att stöda kultur, idrott och studier.
Genom det är vi med och skapar en meningsfull fritid för framför
allt barn och ungdomar. Vi ordnar även regelbundet informations-
tillfällen med aktuella ämnen som är öppna för allmänheten.
Vårt samhällsengagemang har breddats under året genom att vi
aktivt är med och utreder möjligheterna för nya energilösningar
både till havs och på land på Åland.
Ålandsbanken ser det som viktigt att Åland är ett levande
samhälle som folk vill stanna kvar i, vill flytta till och återvända till.
Genom bankens personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland
viktiga samhällsfunktioner.
Ålandsbankens inställning till skattebetalning
En grundläggande del av Ålandsbankens hållbarhetsarbete är att
betala skatt och bidra till de samhällen där banken bedriver sin verk-
samhet. Ålandsbanken gör stora ansträngningar för att säkerställa
att gällande skattelagar och förordningar efterlevs, och strävar
efter att agera transparent och i enlighet med lagstiftningens syfte.
Vid behov för Ålandsbanken dialog med skattemyndigheterna.
H. Samhällsengagemang
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Inköp och leverantörer  
euro
Leverantörer
Antal aktiva leverantörer
 
Antal leverantörsdialoger
 
Inköp, värde fördelat per kategori
Informations- och kommunikationsverksamhet      
Finans- och försäkringsverksamhet      
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap
och teknik      
Fastighetsverksamhet      
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och
andra stödtjänster      
Transport och magasinering      
Handel    
Annan serviceverksamhet    
Hotell- och restaurangverksamhet    
Försörjning av el, gas, värme och kyla    
Vård och omsorg; sociala tjänster    
Oentlig förvaltning och försvar; obligatorisk
socialförsäkring    
Utbildning    
Tillverkning    
Kultur, nöje och fritid    
Byggverksamhet    
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering
och sanering    
Inköp totalt
     
Aktiv leverantör: en leverantör som under året fakturerat mer än   euro.
Dialoger: antal dialoger som genomförts med leverantörerna för att utvärdera leveransen och samarbetet.
Inköp: Sammanlagda inköp av aktiva leverantörer, som fakturerat mer än   euro.
Ålandsbankens inköpsarbete syftar till att säkerställa att vi köper
rätt saker till rätt pris, samt att leverantörerna uppfyller de krav
banken ställer. Upphandlingarna skall stöda bankens strategi samt
följa gällande regelverk. Ålandsbanken hade år   aktiva
leverantörer, av vilka Ålandsbanken gjort inköp av produkter och
tjänster till ett värde av    euro. Med befintliga och nya
leverantörer har genomförts  leverantörsdialoger i syfte att
utvärdera och säkerställa att överenskomna villkor uppfyllts.
H. Inköp och leverantörer
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
. Rent vatten och sanitet för alla
Delmål .,.,.,.,.B
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.
Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag
och föreningar som aktivt jobbar för att minska föroreningar i vattendrag.
Ålandsbanken var med och instiftade det globala vattenpriset Stockholm
Water Prize som delas ut av Stockholm International Water Institute (SIWI).
Vi bidrar alltjämt till den årliga utdelningen av priset.
Vi har kranmärkt våra kontor, vilket betyder att vi bara serverar
obuteljerat vatten.
. Hållbar energi för alla
Delmål .,.
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan.
Koldioxidutsläpp från elförbrukning bibehålls på
samma nivå som . Vår målsättning är 
energi från förnybara källor, vilket uppnåddes i
slutet av .
Vi satsar på gröna placeringsprodukter och erbjuder våra kunder place-
ringsprodukter med investeringar som gynnar miljörelaterade aspekter.
Eftersom vår Vindkraftsfond investerar i vindparksprojekt bidrar vi till att
öka andelen förnybar energi i Norden.
Ålandsbankens fondbolag och den svenska vindkraftpartnern OX ingick
i november  en avsiktsförklaring för att utveckla det havsbaserade
vindkraftsprojektet Noatun i havsområdet söder om Åland. OX agerar
som projektutvecklare tills vindparken är färdigställd, och Ålandsbankens
fondbolag är via sina fonder projektets långsiktiga ägare. Noatun-projektet
är ännu i ett tidigt skede, men när vindkraftparken står färdig kommer den
att bestå av ca  vindkraftverk som tillsammans producerar ca  TWh
per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka  miljoner hushåll.
Nedan ger vi en överblick över hur vår verksamhet påverkar de av
FN:s globala mål för hållbar utveckling som anses vara prioriterade
för Ålandsbanken.
Ålandsbankens klimatmål
Ålandsbanken ska minska sina CO
²
e-utsläpp med  procent
fram till år  jämfört med år .
– Uppföljning:  procent minskning från  till 
Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast
år .
Ålandsbanken ska nå netto noll utsläpp år .
H. FN:s globala målsättningar och överblick av Ålandsbankens relaterade aktiviteter
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Delmål .,.,.,.,.,.,.
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens långsiktiga finansiella mål:
Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE)
ska över tid överstiga . Utfall: ,
Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finans-
inspektionens minimikrav med ,–, procent-
enheter. Utfall: , procentenheter över.
Utdelningsandelen ska vara  eller högre av
årets vinst, givet att målet för kapitalstyrkan inte
underskrids. Utfall: Styrelsens förslag är .
Ålandsbankens klimatmål, se ovan.
Balanserad könsfördelning kvinnor och män där
fördelningen är minst /. Utfall på koncern-
nivå : /.
Ansvarsfull kreditgivning: Vi vill säkerställa kundens återbetalningsförmåga
och förkra oss om att krediten motsvarar kundens behov. Vi jobbar för
att kunna integrera hållbarhetsrisken i riskbedömningen när nya krediter
beviljas. Vi erbjuder banktjänster och kreditgivning till privatpersoner och
företag av olika storlek.
Ansvarsfulla investeringar: I våra placeringar exkluderas bolag som bryter
mot Global Compact, vilket bidrar till att trygga anständiga arbetsvillkor.
Socialt ansvar: Vi jobbar aktivt med integration och mångfald. Genom att
exempelvis välkomna arbets- och språkpraktikanter kan vi bidra till syssel-
sättning, integration och mångfald.
Socialt ansvar: Vi arbetar medvetet för att alla medarbetare ska ha lika
rättigheter och möjligheter vad gäller villkor och personlig utveckling i sitt
arbete. Vår lönemodell, som har arbetsvärdering som grund, och den årliga
lönekartläggningen ska säkerställa lika lön för likvärdigt arbete.
Socialt ansvar: Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper
oss och våra leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt och ställer krav på
att företag skyddar arbetstagares rättigheter och främjar en trygg och säker
arbetsmiljö för alla. Det krävs också anständiga arbetsvillkor med lika lön
för likvärdigt arbete, samt att de strävar efter att både kvinnor och mäns
erfarenhet och kunskap tillvaratas och finns representerade på alla om-
råden, roller och positioner i hela verksamheten och skapar en företags-
kultur där olikheter ses som en tillgång.
Socialt ansvar: Vi driver ett successivt arbetsmiljöarbete och följer tillämp-
liga lagkrav. Vi lägger stor vikt på att samarbetet mellan oss som arbets-
givare och personal samt fackliga representanter hela tiden utvecklas.
. Hållbar konsumtion och produktion
Delmål .,.,.,.,.,.,.
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Ålandsbankens uppförandekod (Code of Conduct) hjälper oss och våra
leverantörer att agera ansvarsfullt och etiskt. Vi följer såväl regelverk som
policyer om etiskt uppträdande och identifiering och hantering av intresse-
konflikter. Genom utbildningsinsatser och teknisk utveckling bidrar vi till att
bekämpa korruption, penningtvätt och annan brottslig verksamhet.
Under året initierade vi en kampanj kring hållbara färdsätt till arbetet,
kampanjen koordinerades av Ålands hållbarhetsagenda Bärkraft.
Kampanjens syfte var att belysa fördelar och möjligheter att pendla
hållbart till och från arbetsplatsen.
Genom Östersjökontot och Östersjökortet med Åland Index har våra kunder
möjlighet att göra egna miljövänliga val.
Tillsammans med Emmaus Åland har vi gjort det enkelt för personalen att
återbruka kläder och skor genom insamlingskärl på vårt huvudkontor.
Vid inköp där produktens natur gör det möjligt, utreder vi alltid möjlighet
till begagnade alternativ.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
. Bekämpa klimatförändringarna
Delmål .,.,.
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan.
Minska koldioxidutsläpp från resor med 
till år  jämfört med baret .
Utfall: Ökning med .
Vi beräknar CO
e-utsläppen för kärnverksamheten och den egna operativa
verksamheten i enlighet med GHG-protokollet.
Under  fastställde vi vår klimatstrategi som beskriver hur vi, med tydliga
mål på årsbasis och längre sikt, ska minska utsläppet av de CO
e utsläpp som
vår verksamhet direkt och indirekt orsakar, och därmed nå vårt klimatmål.
För  klimatkompenserar vi CO
e-utsläpp från vår egen verksamhet
genom en kompensationsportfölj.
Hur vi reser har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Vår resepolicy är
därmed en del av vår klimatstrategi för att nå Ålandsbankens klimatmål.
Under  fastslog vi att vi ska arbeta fram vetenskapligt baserade
utsläppsmål i enlighet med Science Based Target initiative (SBTi).
Treasuryavdelningen bidrar ytterligare till att främja en långsiktig
hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna obligationer i enlighet
med Ålandsbankens gröna ramverk.
I vårt arbete med att bekämpa klimatförändringarna för vi ett nära sam-
arbete och en dialog med UNEP FI och NZBA i utvecklingsarbetet, och
arbetar enligt de principer vi antagit som medlemmar i initiativen.
. Hav och marina resurser
Delmål .,.,.,.,.A
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Östersjökontot och Östersjöprojektet bidrar vi och våra kunder till
att minska föroreningarna i Östersjön. Olika intressenter erbjuds möjlighet
att få medel för att förverkliga sina idéer för ett friskare hav. Vårt miljöarbete
startade redan  och har sitt ursprung i vårt läge – mitt i en skärgård.
Ett mål är att bidra till en minskning av föroreningarna i Östersjön.
Med Östersjöprojektet bidrar vi till detta genom att understöda företag
och föreningar som aktivt jobbar med att minska föroreningar i vattendrag.
. Ekosystem och biologisk mångfald
Delmål .,.,.A
Målsättning Ålandsbankens aktiviteter som bidrar till målsättning
Ålandsbankens klimatmål, se ovan. Genom Åland Index ökar vi våra medarbetares och kunders medvetenhet
om det personliga koldioxidavtrycket. Samtidigt jobbar vi för att minska
vårt koldioxidutsläpp.
Våra medarbetare utbildas och engageras i hållbarhets- och miljöarbetet,
bland annat genom lokala håll-naturen-ren-projekt.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
rslag till vinstdisposition
Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade utvecklingskostnader, inklusive
fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet  , euro, varav räkenskapsperiodens
resultat är ,. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets ekonomiska ställning efter
räkenskapsperiodens utgång.
Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om   , euro disponeras
enligt följande:
För utelöpande A- och B-aktier utdelas , euro per aktie i ordinarie dividend och , euro per aktie i
tilläggsdividend från balanserade vinstmedel,
sammanlagt   ,
Som utdelningsbara medel kvarlämnas  ,
Mariehamn den  februari 
Nils Lampi Christoer Taxell Åsa Ceder
Ordförande Vice ordförande
Anders Å Karlsson Mirel Heino-Haltia Ulrika Valassi
Anders Wiklöf Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Revisionspåteckning
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den  februari 
Henry Maarala Jessica Björkgren Sandra Eriksson
CGR CGR CGR
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för Ålandsbanken Abp
(FO-nummer -) för räkenskapsperioden
.–... Bokslutet omfattar koncernens balansräkning,
resultaträkning, totalresultat, rapport över förändring i eget kapital,
kassaflödesanalys och noter till bokslutet inklusive en sammanfatt-
ning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt moderbolagets
balansräkning, resultaträkning, rapport över förändring i eget kapital,
kassaflödesanalys och noter till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekono-
miska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassa-
flöden för året i enlighet med internationella redovisnings-
standarder (IFRS), så som de antagits av EU,
ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska
ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med
i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av
bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.
Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i
den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets
revisionskommitté.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland.
Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföre-
tagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda
revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbo-
laget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse
i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har
inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordning-
ens / artikel .. De andra tjänster än revisionstjänster som vi
tillhandahållit framgår ur not K  till koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen.
Materialiteten har bestämts på basen professionell bedömning och
styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av
revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhållandet
till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss besmda materialite-
ten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som
ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska
beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande
felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår uppfatt-
ning är materiella för användarna av bokslutet.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom
ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet
som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områ-
den. De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter
som avses i EU-förordningens / artikel . c är inkluderade
i beskrivningarna av för revisionen särskilt betydelsefulla områden
nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontrol-
ler. Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på
ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en risk
för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Utlåning till allmänheten uppgår till , miljarder euro.
Detta motsvarar ungefär  procent av Ålandsbankens
balansomslutning.
IFRS  Finansiella instrument -standarden tillämpas vid beräkning av
förväntade kreditförluster. Beräkning av förväntade kreditförluster
inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens
bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och
beloppet för förväntade kreditförluster samt till definitionen av
betydande ökning i kreditrisk
På grund av det materiella balansvärdet, beräkningsmodellernas
komplexitet och de inkluderade uppskattningarna gjorda av före-
tagsledningen beträande nedskrivningar, är värdering av utlåning
till allmänheten ett område av särskild betydelse för revisionen.
Vi har utrderat principer och kontroller hänförliga till godkän-
nande, redovisning och övervakning av krediter samt gjort en
bedömning av principer som legat till grund för riskbedömning
och fastställande av nedskrivningar och kreditförlustreserve-
ringar. Vi har i vår granskning av kreditstocken även utnyttjat
dataanalyser.
Vi har utrderat modellerna och de centrala antagandena för
kalkylering av förväntade kreditförluster samt testat kontroller
hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kreditförluster.
Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest
sentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsperioden.
IFRS- och finansieringsspecialister från KPMG har deltagit i
revisionen.
Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Ålandsbankens
bokslutsnoter gällande lån och övriga fordringar och förväntade
kreditförluster.
Särskilt betydelsefulla områden
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Hur ifrågavarande områden
beaktats i revisionen
Värdering av utlåning till allmänheten (redovisningsprinciper och
noter K, K, K, M och M)
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Provisionsnetto och IT-intäkter (redovisningsprinciper
och noter K, M)
De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna berättigar till
provisionsbaserade intäkter baserat på avtal med kunder och
samarbetspartners. IT-intäkterna baserar sig på kundavtal.
Provisions- och IT-intäkterna utformar en betydande post
inom koncernens resultaträkning.
Beräkningen av fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter
inbegriper manuella arbetsskeden som kan innefatta bedömningar
av företagsledningen hänförligt till arvodets belopp samt vid
fastställande av intäktsföringsgrad.
På basen av intäkternas storlek och de relaterade bedömningarna
är provisionsnetto samt IT-intäkter ett område av särskild bety-
delse för revisionen.
Vi har utrderat de metoder som Ålandsbanken använder sig av
för att beräkna fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter.
Vår granskning av redovisning av fond- och förvaltningsprovisioner
samt IT-intäkter har fokuserat på kontrollerna inom fakturerings-
och kalkyleringsprocesserna. Vi har även utvärderat utformningen
av kontrollerna och deras eektivitet.
Våra revisionsinsatser har genom urval inbegripit bl.a. testning av
arvodesberäkningar samt genomgång av avtal och fondstadgar
där arvodesbasen definierats. Vi har även utfört dataanalyser på
de debiterade arvodena.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av
bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits
av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut
samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer
är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några
sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande
direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens för-
måga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om
förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten
och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt
drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller
koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt
alternativ än att göra så.
Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bok-
slutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en
revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är
en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt
eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
beslut som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed gör vi professionell
bedömning och har en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i
bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag,
utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa
risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända-
målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för
att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter
är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag,
eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller
åsidosättande av intern kontroll.
Skaar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller
koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för
att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om eektiviteten i
den interna kontrollen.
Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som
används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis-
ningen och tillhörande upplysningar.
Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstäl-
lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund
i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon
sentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller för-
hållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets
eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar
slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i
revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna
i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana
upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet.
Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram
till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel-
ser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern
inte längre kan fortsätta verksamheten.
Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och
innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett
sätt som ger en rättvisande bild.
Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avse-
ende den finansiella informationen för enheterna eller aärs-
aktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende
koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och
utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för
vårt uttalande.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Helsingfors den  februari 
KPMG Oy Ab
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan  A
 Helsingfors
Sandra Eriksson
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan  A
 Helsingfors
Jessica Björkgren
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan  A
 Helsingfors
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning
avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inrikt-
ning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under
revisionen, däribland betydande brister i den interna kontrollen som
vi identifierat.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med
en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende
oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden
som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall
tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med dem som har ansvar
för bolagets styrning fastställer vi vilka av dessa som varit de mest
betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör
de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa
områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-
ningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta
fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisions-
berättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att
göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av
denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Personer anställda av KPMG Oy Ab har fungerat som av bolagstämman
valda revisorer från och med våren  oavbrutet i  år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga
informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhets-
berättelsen och informationen i årsberättelsen. Vi har fått tillgång
till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen före datumet för
denna revisionsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte
övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informa-
tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter
mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning
vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla
sentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det
ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen
har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av
verksamhetsberättelse.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen
och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprät-
tats i enlighet med gällande besmmelser om upprättande av
verksamhetsberättelse.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som
vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar
slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella
övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att
rapportera gällande detta.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp

Koncernen     
miljoner euro
Räntenetto , , , , ,
Provisionsnetto , , , , ,
IT-intäkter , , , , ,
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde
, , , , ,
Övriga intäkter , , , , ,
Summa intäkter , , , , ,
Personalkostnader –, –, , , ,
Övriga kostnader –, –, –, –, –,
Lagstadgade avgifter –, –, , , ,
Avskrivningar och nedskrivningar
av materiella och immateriella tillgångar –, –, –, –, ,
Summa kostnader –, –, –, , ,
Resultat före nedskrivningar , , , , ,
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto
, –, , –, ,
Rörelseresultat , , , , ,
Inkomstskatt –, , –, , ,
Rapportperiodens resultat , , , , ,
Hänförligt till:
Innehav utan bestämmande inflytande , , , , ,
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp , , , , ,
Volymer
Utlåning till allmänheten
      
Inlåning från allmänheten
       
Aktivt förvaltat kapital
      
Förvaltade bolån
 
Eget kapital
    
Balansomslutning
     
Riskexponeringsbelopp      
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), 
, , , , ,
K/I-tal
, , , , ,
Kreditförlustnivå, 
, , , , ,
Andel lån i stadie , brutto, 
, , , , ,
Likviditetstäckningsgrad (LCR), 
    
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR), 
    
Utlåning/Inlåning, 
    
Kärnprimärkapitalrelation, 

, , , , ,
Primärkapitalrelation, 

, , , , ,
Total kapitalrelation, 

, , , , ,
Bruttosoliditetsgrad, 

, , , , ,
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster     
Resultat per aktie, euro

, , , , ,
Eget kapital per aktie, euro

, , , , ,
Dividend per aktie, euro ,

, , , ,
Aktivt förvaltat kapital inkluderar förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär-
och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Tillgänglig stabil finansiering/Behov av stabil finansiering.
Total bolånevolym i Borgo AB som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna/Aktieägarnas genomsnittliga
andel av eget kapital.
Kostnader/Intäkter.
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten/
Utlåning till allmänheten vid periodens utgång.
Andel lån i stadie /Utlåning till allmänheten brutto.
LCR-tillgångar nivå  och / dagars nettokassautflöde.
Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten.

Kärnprimärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Riskexponeringsbelopp.

Kapitalbas/Riskexponeringsbelopp.

Primärkapital/Totalt exponeringsmått.

Aktieägarnas andel av periodens resultat/Antal aktier i genomsnitt.

Aktieägarnas andel av eget kapital/Antal aktier per bokslutsdagen.

Styrelsens förslag till bolagsstämman
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Bolagsstyrning
Foto: Anton Sucksdor
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret 
Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en
särskild berättelse i samband med verksam-
hetsberättelsen för , och har behandlats
av styrelsens revisionskommitté.
Lagstiftning och rekommendationer
om bolagsstyrning
Finsk kod för bolagsstyrning  (”koden”),
som är tillgänglig på webbplatsen
www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bolag
noterade på Nasdaq Helsinki Oy (”Helsingfors-
börsen”). Koden tillämpas enligt ”följ eller
förklara”-principen, vilket innebär att av-
vikelser ska uppges och motiveras. Ett bolag
anses följa koden även om avvikelser sker
från enskilda rekommendationer under
förutsättning att avvikelsen har uppgivits
och motiverats.
Ålandsbanken Abp (”banken”), som är
noterad på Helsingforsbörsen, är ett publikt
aktiebolag med hemort i Mariehamn,
Finland. Bolagsstyrningen av banken följer
bland annat den finska aktiebolagslagen,
kreditinstitutslagen, värdepappersmark-
nadslagen, bankens bolagsordning och
koden. Bolagsstyrningsrapporten har
upprättats enligt kodens anvisningar för
rapportering och i enlighet med värde-
pappersmarknadslagen  kap  . Vid till-
lämpningen av koden avviker banken från
rekommendation  ”Val av kommitté-
ledamöter” genom att det i bankens
ersättningskommitté ingår en adjungerad
medlem som inte är medlem i bankens
styrelse. Den adjungerade medlemmen är
även kommitténs ordförande. Avvikelsen
görs i syfte att bredda ersättningskommit-
téns erfarenhets- och kompetensbas i
ersättningsfrågor. Behovet av extern kom-
petens bedöms separat inför varje tillsätt-
ningstillfälle. Ålandsbankens bolagsstämma
beslutade den  april  att avvikande
från rekommendation  Nominerings-
kommittén” och rekommendation 
Aktieägarnas nomineringsråd” ska ”Nomi-
neringskommittén bestå av styrelsens
ordförande samt representanter för de tre
till röstetalet största aktieägarna i banken
per den första november respektive år.
Om aktieägare avstår från att delta övergår
rätten till följande största aktieägaren.
Denna bolagsstyrningsrapport, bolag-
sordningen och övriga uppgifter som krävs
enligt koden finns tillgängliga på bolagets
webbplats www.alandsbanken.fi.
Styrelsen
 
Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandat-
tid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska
enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar.
Styrelsen har under  bestått av sju ordinarie styrelsemedlemmar. Verkställande
direktören får inte vara medlem i styrelsen.
  
    
Styrelsens sammansättning 
Namn, huvudsyssla och utbildning
Födelseår
Medlem i styrelsen sedan år
Hemort
Styrelsemedlemmarnas
aktieinnehav i banken per
 december  (direkt
ägande eller via bolag i vilka
styrelsemedlemmen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens övriga
koncernbolag föreligger inte.
Nils Lampi, ordförande
Koncernchef, Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier: 
B-aktier:  
Christoer Taxell, vice ordförande
Juris kandidat
Född 
Medlem sedan 
Åbo, Finland
A-aktier: 
B-aktier:  
Åsa Ceder
Egenföretagare
Ekonomie magister
Aktuarie
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier: 
B-aktier: 
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Född 
Medlem sedan 
Lemland, Åland
A-aktier: 
B-aktier: 
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doctor, CFA
Född 
Medlem sedan 
Helsingfors, Finland
A-aktier: 
B-aktier: 
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Född 
Medlem sedan 
Stockholm, Sverige
A-aktier: 
B-aktier: 
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c.
Kommerseråd
Född 
Medlem sedan 
Mariehamn, Åland
A-aktier:   
B-aktier:   
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
  
  
  

Styrelsens bedömning är att styrelsens
ordförande och samtliga övriga styrelse-
medlemmar är oberoende av banken.
Christoffer Taxell, Åsa Ceder, Mirel Leino-
Haltia och Ulrika Valassi är även oberoende
av betydande aktieägare. Styrelsens ordfö-
rande Nils Lampi bedöms vara beroende av
betydande aktieägare då han är koncern-
chef för Wiklöf Holding Ab, som har ett bety-
dande aktieinnehav i banken. Anders Wiklöf
anses som beroende av betydande aktie-
ägare på grund av sitt direkta och indirekta
ägande i banken. Anders Å Karlsson bedöms
vara beroende av betydande aktieägare i
banken då han är styrelsemedlem i Alandia
Försäkring Abp som har ett betydande
aktieinnehav i banken.
 
Styrelsen handhar förvaltningen av bankens
angelägenheter och ansvarar för att verk-
samheten är ändamålsenligt organiserad.
Styrelsen ansvarar även för övergripande
policy- och strategifrågor, samt för att
riskkontrollen är tillräcklig och tillser att
ledningssystemen fungerar. Till styrelsens
uppgifter hör även att utse och vid behov
entlediga verkställande direktören, dennes
ställföreträdare och medlemmar av led-
ningsgruppen, samt att besluta om deras
nermåner och övriga ansllningsvillkor.
För att styrelsen ska vara beslutför erfordras
att mer än hälften av medlemmarna
är närvarande.
För sitt arbete har styrelsen fastställt en
intern arbetsordning som är koncernöver-
gripande. Arbetsordningen, som utvärderas
årligen och revideras vid behov, reglerar i
huvudsak arbetsfördelningen mellan styrel-
sen, verkställande direktören och lednings-
gruppen. I arbetsordningen regleras även
mötesrutiner, mötesprotokoll och rapporte-
ringsrutiner. Styrelsen, som sammanträder
efter kallelse av styrelsens ordförande,
diskuterar regelbundet det ekonomiska
läget på de finansiella marknaderna.
Med stöd av verkställande direktörens
återkommande rapportering om den opera-
tiva verksamheten följer styrelsen upp
strategi, ekonomiskt utfall och övergripande
långsiktiga mål för verksamheten. Därutöver
handlägger styrelsen övriga ärenden som
aktualiseras enligt aktiebolagslagen, bolags-
ordningen och övriga regelverk som berör
bankens verksamhet och förvaltning, samt
även ärenden som anhängiggörs av enskilda
styrelsemedlemmar och av ledningsgruppen.
   
Styrelsen genomför årligen en intern utvär-
dering av sin verksamhet och sitt arbete.
Utvärderingen innefattar bland annat ett
frågeformulär i vilket respektive styrelse-
medlem bedömer styrelsearbetet under
året. Styrelsens ordförande har även
enskilda samtal med respektive styrelse-
medlem. Under ledning av styrelsens ord-
förande behandlas utvärderingen på ett
uppföljande styrelsemöte samt beslut fattas
om åtgärder som vidtas med anledning
av utvärderingen.

Under  hölls  () styrelsesamman-
träden. Styrelsemedlemmarnas genom-
snittliga deltagande var  () procent.
Respektive styrelsemedlem har under
 deltagit i styrelsesammanträden
enligt följande:
Deltagande i styrelse ns
sammanträden 
Styrelsemedlem
Styrelsesammanträden
Totalt antal: 
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Åsa Ceder /
Anders Å Karlsson /
Mirel Leino-Haltia /
Ulrika Valassi /
Anders Wiklöf /
Medlem i Styrelsen från bolagsstämman den  mars
.

Enligt kreditinstitutslagen och koden ska
styrelsen fastställa principer för att främja
mångfald i styrelsens sammansättning och
ha som mål för kreditinstitutet att könen är
jämnt representerade i styrelsen. Banken
eftersträvar att främja mångfald i styrelsens
sammansättning, med målsättningen att
styrelsen som helhet besitter den kompe-
tens och erfarenhet som övervakningen och
utvecklingen av bolaget kräver. För att
uppnå målet krävs att styrelsen som grupp
besitter en bredd i fråga om utbildning,
personliga egenskaper, erfarenheter, kön
och ålder. Fördelningen mellan könen ska
vara jämn och därför ska båda könen vara
representerade i det förslag som läggs fram
vid varje nomineringstillfälle till ny styrelse-
medlem. För verksamhetsåret har styrelsens
ledamöter kollektivt uppnått den variation
i utbildning, erfarenhet och förmågor som
krävs för uppdraget, och båda kön repre-
senteras i styrelsen så att fördelningen
mellan könen är  procent kvinnor och
 procent män.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Styrelsens kommiter

Nomineringskommitténs huvudsakliga
uppgift är att inför ordinarie bolagsstämma
förbereda förslag gällande val av styrelse-
medlemmar samt förslag rörande styrelse-
arvode till ordföranden, vice ordföranden
och övriga styrelsemedlemmar.
Reglerna för hur nomineringskommit-
tén utses har fastställts av bolagsstämman
. Nomineringskommittén består av fyra
medlemmar; styrelsens ordförande och
representanter för de till röstetalet tre
största aktieägarna i banken per den
 november respektive år. Om styrelsens
ordförande representerar någon av ovan-
nämnda aktieägare, eller ifall aktieägare
avstår från att delta i nomineringskommit-
tén, övergår rätten till medlemskap till den
följande största aktieägaren. Den till röste-
talet största aktieägarens representant är
nomineringskommitténs ordförande.
Nomineringskommittén består av
Nils Lampi, styrelsens ordförande, styrelse-
medlemmen Anders Wiklöf med stöd av
direkt och indirekt personligt aktieinnehav,
Stefan Björkman representerande Alandia
Försäkring Abp och Georg Ehrnrooth
representerande Fennogens Investments
S.A. Anders Wiklöf är ordförande för
nomineringskommittén.
Under  har nomineringskommittén
sammanträtt  () gånger. Kommittémed-
lemmarnas genomsnittliga deltagande var
 () procent.
Deltagande i nominerings-
kommitténs sammanträden 
Medlem
Nomineringskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Anders Wiklöf,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi
/
Stefan Björkman
/
Georg Ehrnrooth
/

Styrelsen, som utser medlemmarna i revi-
sionskommittén, har fastställt dess uppgifter
i en arbetsordning. Revisionskommittén
bistår styrelsen bland annat avseende sköt-
seln av dess övervakningsuppgifter gällande
interna kontrollsystem och riskhantering,
rapportering, revisionsprocessen, samt
iakttagandet av lagar och bestämmelser.
Härutöver förbereder revisionskommittén
inför bolagsstämman förslag till valet av
revisorer och deras arvoden. Revisions-
kommitténs ordförande rapporterar regel-
bundet till styrelsen om kommitténs arbete
och iakttagelser.
Revisionskommittén består av styrelsens
ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem-
marna Anders Å Karlsson, Mirel Leino-Haltia
och Ulrika Valassi, revisionskommitténs
ordförande. Under  har revisions-
kommittén sammanträtt  () gånger.
Kommittémedlemmarnas genomsnitt-
liga deltagande var  () procent.
Deltagande i revisionskommitténs
sammanträden 
Medlem
Revisionskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Ulrika Valassi,
kommitténs ordförande
/
Anders Å Karlsson /
Mirel Leino-Haltia /
Nils Lampi /
Medlem i revisionskommittén från bloagsstämman
den  mars 

Ersättningskommittén har som uppgift
att bereda väsentliga ersättningsbeslut,
utvärdera bankens ersättningspolicy och
principerna för rörlig ersättning. Ersättnings-
kommittén beslutar om åtgärder för uppfölj-
ning av tillämpningen av principerna för
ersättningssystemet och bedömer dess
lämplighet och påverkan på koncernens
risker och riskhantering.
Ersättningskommittén består av styrel-
sens ordförande Nils Lampi, styrelsemedlem
Christoffer Taxell och som adjungerad
medlem och tillika kommitténs ordförande
Agneta Karlsson.
Ersättningskommittén har under 
sammanträtt vid  () tillfällen. Kommitté-
medlemmarnas genomsnittliga deltagande
var  () procent.
Deltagande i ersättnings-
kommitténs sammanträden 
Medlem
Ersättningskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 
Agneta Karlsson ,
kommitténs ordförande
/
Nils Lampi /
Christoer Taxell /
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Verkställande direktören
Verkställande direktör för banken är Peter
Wiklöf, juris kandidat (född ). Verkstäl-
lande direktörens aktieinnehav i banken
framgår av tabellen till höger.
Verkställande direktören ansvarar bland
annat för bankens löpande förvaltning och
för att denna handhas i enlighet med lag,
bolagsordning, övriga regelverk samt styrel-
sens anvisningar och föreskrifter. Härutöver
ansvarar verkställande direktören för att
styrelsens beslut verkställs.
Verkställande direktören rapporterar
regelbundet till styrelsen. Verkställande
direktören tillsätts och entledigas av styrel-
sen. Villkoren för befattningsförhållandet
fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns
av styrelsen.
Koncernens ledningsgrupp
– övrig operativ ledning
Styrelsen utnämner medlemmarna i den
koncernövergripande ledningsgruppen.
Ledningsgruppen är rådgivare åt verk-
ställande direktören och behandlar alla
väsentliga bankomfattande frågor. Lednings-
gruppen består av cheferna för bankens
affärsområden och stabsfunktioner.
Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav
i banken framgår av tabellen nedan.
Under  sammanträdde lednings-
gruppen vid  () tillfällen.
      
–    –    
   
Koncernens ledningsgrupp 
Ledningsgruppens sammansättning
och medlemmarnas ansvarsområden
Utbildning
Födelseår
Medlem i ledningsgruppen
sedan år
Aktieinnehav i banken
per  december 
(direkt ägande eller via
bolag vari personen utövar
bestämmande inflytande).
Aktieinnehav i bankens
övriga koncernbolag
föreligger inte.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör,
koncernchef
Ordförande i ledningsgruppen
Juris kandidat
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Ocer
Ställföreträdande verkställande
direktör
Civilekonom
Master of Business
Administration
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Tove Erikslund
Chief Administrative Ocer
Ekonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Sofie Holmström
Chef, aärsområdet
Partnersamarbeten
Civilingenjör
Fil.kand. ekonomi
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Magnus Johansson
Direktör, aärsområdet Sverige
Civilekonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Mikael Mörn
Direktör, aärsområdet Åland
Studentmerkonom
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Ocer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.),
M.Sc. (Tech.)
Master in International
Management
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
Anne-Maria Salonius
Direktör, aärsområdet Finland
(utom Åland)
Juris kandidat
Vicehäradshövding
Född 
Medlem sedan 
A-aktier: 
B-aktier:  
   
   
Styrelsen utvärderar, under ledning av styrelsens ordförande, årligen verkställande
direktörens och ledningsgruppens arbete. Vid utvärderingen deltar inte verkställande
direktören eller annan ur ledningsgruppen.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Internkontroll och riskhanterings-
system i samband med den
finansiella rapporteringsprocessen

Internkontrollen och riskhanteringen inom
den ekonomiska rapporteringsprocessen är
en integrerad del av system och dagliga
rutiner i verksamheten. För att uppnå detta
tillämpas klara och lättillgängliga interna
instruktioner. Vid utveckling av nya system,
produkter, tjänster och/eller rutiner beaktas
internkontrollen. Organisationen har ett tyd-
ligt definierat ansvar och befogenheter samt
klara och tydliga rapporteringsvägar.
 
Grundläggande principer för internkontroll
inom den ekonomiska rapporterings-
processen är en klar rollfördelning samt
instruktioner och förståelse för den
ekonomiska resultatbildningen.
Koncernens rapportering sammanställs
centralt av Group Finance. Avdelningen
ansvarar för koncernens redovisning och
bokslut, redovisningsprinciper, policydoku-
ment och instruktioner, ekonomiska verk-
samhetsstyrning, skatteanalys, myndighets-
rapportering samt publicering av ekonomisk
information. Respektive dotterbolag ansvarar
för att redovisningen uppfyller koncernens
krav och rapporterar månadsvis till bolagens
ledning och Group Finance.
Internrevisionen bistår de externa reviso-
rerna med granskning av den ekonomiska
informationen i enlighet med på förhand
uppgjord revisionsplan. Internrevision är en
oberoende funktion och arbetar på uppdrag
av styrelsen.
Externa revisorer granskar koncernens
delårsrapporter, halvårsrapport, årsredovis-
ning och bolagsstyrningsrapport och lämnar
revisionsrapport till revisionskommittén
samt till koncernens styrelse.
Koncernens ledningsgrupp behandlar
månatligen koncernens interna finansiella
rapportering och kvartalsvis delårsrappor-
ter, halvårsrapport eller årsredovisning.
Revisionskommittén bistår styrelsen i
det fortlöpande kontrollarbetet genom att
granska de finansiella delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen,
samt behandlar de externa och interna
revisorernas iakttagelser.
Styrelsen behandlar delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen och
får månatligen koncernens interna finans-
iella rapportering. Styrelsen granskar även
de externa revisorernas revisionsrapporter,
revisionsplaner och slutsatser rörande del-
årsrapporter, halvårsrapport och årsredovis-
ning. Styrelsens revisionskommitté träffar de
externa revisorerna minst kvartalsvis.

Koncernen eftersträvar en verksamhet med
rimliga och avgda risker. Lönsamheten är
direkt beroende av organisationens förmåga
att identifiera, hantera och prissätta risker.
Riskhanteringens syfte är att minska sanno-
likheten för oförutsedda förluster och/eller
hot mot anseende, samt att bidra till höjd
lönsamhet och ökat aktieägarvärde.
Koncernen är exponerad mot kreditrisk,
motpartsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk,
operativ risk och affärsrisk. Den sist nämnda
är en följd av koncernens strategi, konkur-
renskraft, förmåga att anpassa sig till
kundernas förväntningar, ogynnsamma
affärsbeslut och av den miljö samt marknad
koncernen verkar i. Affärsrisken hanteras i
samband med den strategiska planeringen.
Kreditrisken som är koncernens mest
betydande risk omfattar fordringar på
privatpersoner, företag, institut och offentlig
sektor. Fordringarna består huvudsakligen
av krediter, kreditlimiter och garantier som
beviljats av banken.
Styrelsen har det övergripande ansvaret
för styrning och kontroll, det vill säga att
riskhanteringen är tillräcklig, samt för
systematik och regelverk för att övervaka
och begränsa bankens riskexponering.
Revisionskommittén bistår styrelsen i sköt-
seln av dess övervakningsuppgifter inom
interna kontrollsystem, riskhantering och
rapportering. Verkställande direktören över-
vakar och leder affärsverksamheten i enlig-
het med styrelsens anvisningar, ansvarar för
den löpande förvaltningen och för att styrel-
sens medlemmar regelbundet ges tillräcklig
information om koncernens riskpositioner
och de regelverk som berör verksamheten.
Banken arbetar enligt en ansvarsfördel-
ning mellan tre olika försvarslinjer där varje
del av affärsverksamheten inom första för-
svarslinjen bär ansvaret för sina affärer och
att riskerna hanteras. Staben Risk Office
inom andra försvarslinjen ansvarar för den
oberoende riskkontrollen (finansiella risker)
och operativa risker (inkluderat regelefter-
levnadsrisker). Staben Risk Office ansvarar
också för kreditbeviljningsprocessen. Detta
innebär bland annat att identifiera, mäta,
analysera och rapportera samt följa upp
koncernens alla väsentliga risker samt
granska de kreditärenden som föredras för
ledningsgruppens kreditkommitté. Staben
Risk Office ansvarar också för dataskydd,
informations- och företagssäkerheten samt
juridiken i koncernen. Staben Risk Office
övervakar att riskerna och riskhanteringen
lever upp till bankens riskaptit och risktole-
rans och att bankens ledning löpande får
rapporter och analyser om den aktuella ställ-
ningen. Risk Office granskas av avdelningen
Internrevision inom tredje försvarslinjen,
som utvärderar både riskhanteringens
tillräcklighet och efterlevnad.
Utöver Finansinspektionens föreskrifter
och anvisningar samt nationell lagstiftning
är grunden för riskhanteringen ett stort
antal direktiv och förordningar på EU-nivå.
För mer utförlig information om koncernens
riskhantering, kapitalhantering, utvärdering
av kapitalbehov och kapitaltäckningsinfor-
mation hänvisas till Kapital- och riskhante-
ringsrapporten för . Rapporten finns
publicerad på bankens webbplats
www.alandsbanken.fi.

I banken bär enheterna Private Banking
och Premium Banking på Åland, finländska
fastlandet och i Sverige kreditansvaret via
mandat. De medarbetare som arbetar med
kreditgivning har personliga limiter för kredit-
beviljande för de kunder som de ansvarar
för. På Åland finns även en enhet för krediter
till företag. Kreditansvaret bärs av respektive
enhets ledning tillsammans med den
kundansvariga enligt förenämnda struktur.
Vid behov av beslut avseende större krediter
finns en kreditkommitté för verksamheten i
Finland och en för verksamheten i Sverige.
Därtill finns ledningsgruppens kreditkom-
mitté för kreditärenden som på grund av sin
storlek inte kan beslutas i de landspecifika
enheterna. De största engagemangen
beslutas av bankens styrelse.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Banken har under  till hypoteksbolaget
Borgo AB överlåtit majoriteten av den
bolånestock som byggts upp via partner-
samarbeten. Även en del av bankens egna
bolånekrediter har överlåtits till Borgo AB.
Samarbetet medför även att en del av de nya
bolån som banken tillhandahåller till sina
kunder ges ut av Borgo AB.
 ()
Oberoende kontroll och bedömning av
regelefterlevnaden inom banken hanteras
av koncernens Compliancefunktion med
fokus på kundskydd, uppförande på mark-
naden, motverkande av penningtvätt och
finansiering av terrorism samt tillstånds-
och tillsynsärenden. Compliancefunktionen
rapporterar regelbundet sina iakttagelser
till bankens ledning och styrelse.
Intern revision
Internrevision är en oberoende funktion
som är direkt underställd styrelsen.
Syftet med internrevisionen är att förse
styrelse och operativ ledning med objektiva
och oberoende bedömningar av den opera-
tiva verksamheten, operativa verksamhets-
och ledningsprocesser, koncernens risk-
hantering, styrning och kontroll. Intern-
revisionen rapporterar regelbundet till
styrelsen, revisionskommittén och led-
ningsgruppen. Styrelsen fastställer
årligen en plan för internrevisionen.
Särskilt beslutsförfarande gällande
närståendetransaktioner
Beslut om krediter till närstående fattas av
bankens styrelse.
Regelverk för närstående
transaktioner
Banken har fastställt ett internt regelverk för
identifiering av och beslutsfattande gällande
närståendetransaktioner. I det interna regel-
verket regleras bland annat identifiering,
rapportering och övervakning av närstående-
transaktioner samt även beslutsordning och
hantering av intressekonflikter.
Insiderförvaltning
I egenskap av värdepappersföretag respek-
tive fondbolag upprätthåller Ålandsbanken
och Ålandsbanken Fondbolag insiderregister
i enlighet med lagen om investeringstjänster
eller lagen om placeringsfonder.
I egenskap av börsbolag upprätthåller
banken enbart projektspecifika insiderför-
teckningar. Dessa projektspecifika insider-
förteckningar upprättas omedelbart när
information, som banken i enlighet med
gällande regelverk bedömer att är insider-
information, uppstår. Handelsförbud i
bankens finansiella instrument råder för
personer införda i projektspecifika insider-
förteckningar så länge som de är införda
i förteckningen.
Banken upprätthåller inte någon per-
manent insiderförteckning och inte heller
någon lista över personer som deltar vid
framtagande av delårsrapporter och bok-
slut. Personer i ledande ställning i banken
samt deras närstående har en skyldighet
att omedelbart anmäla sina transaktioner
i bankens finansiella instrument. Banken
publicerar börsmeddelanden om dessa
transaktioner.
Ålandsbankenkoncernen har i enlighet
med EU:s marknadsmissbruksförordning
och Nasdaq Helsinki Oy:s insideranvisning
infört en handelsbegränsning som innebär
att personer i ledande ställning samt samt-
liga anställda i koncernen inte får handla
med bankens finansiella instrument under
 dagar fram till och med dagen för publi-
cering av bankens finansiella rapporter.
Handelsbegränsningen omfattar även
omyndiga, för vilka personer i ledande
ställning eller anställda i koncernen är
intressebevakare, samt organisationer i
vilka personer i ledande ställning eller
anställda i koncernen direkt eller indirekt
har bestämmande inflytande.
Ålandsbanken tillämpar en tyst period
om tre veckor före en delårsrapport,
halvårsrapport eller bokslutskommuniké
publiceras.
För anställda som deltar i tillhanda-
hållandet av investeringstjänster tillämpar
banken dessutom koncerngemensamma
handelsbegränsningar som baserar sig på
tillämplig lag samt handelsregler uppsatta
av branschorganisationer såsom Finans
Finland (FA), Svenska Fondhandlarefören-
ingen samt Fondbolagens Förening (Sverige).
Bankens juridiska avdelning kontrolle-
rar regelbundet uppgifter som anmälts till
insiderregister och insiderförteckningar
samt uppgifter om personer i ledande
ställning och deras närstående. Bankens
Compliancefunktion kontrollerar regel-
bundet att anställda följer gällande
handelsbegränsningar.
Revisorer
Banken ska enligt bolagsordningen ha minst
tre revisorer samt nödvändigt antal supple-
anter för dem. Revisor utses årligen vid ordi-
narie bolagsstämma för tiden intill utgången
av nästa ordinarie bolagssmma.
Till revisorer omvaldes vid ordinarie
bolagssmma  CGR-revisorerna
Fredrik Westerholm och Henry Maarala.
Därtill valdes CGR-revisor Sandra Eriksson
till ordinarie revisor. Till revisorssuppleant
omvaldes revisionssammanslutningen
KPMG Oy Ab.
I revisionsarvode för koncernbolagen har
under  utbetalats sammanlagt 
( ) euro inklusive moms. Därtill har
  () euro inklusive moms
utbetalats avseende konsultuppdrag utrda
av KPMG Oy Ab.
Ersättningar till styrelsen,
verkställande direktören och
andra medlemmar i den övriga
operativa ledningen
Bankens ersättningsförklaring inkluderande
ersättningsrapport för  finns publicerad
på bankens webbplats www.alandsbanken.fi.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Styrelse
Nils Lampi

Koncernchef Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
dd 
Styrelseordförande sedan 
Styrelsemedlem sedan 
Åsa Ceder
Egenföretagare
Ekonomie magister
Aktuarie
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Christoffer Taxell
 
Juris kandidat
dd 
Vice styrelseordförande sedan 
Styrelsemedlem sedan 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.f i
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c., kommerseråd
Född 
Styrelsemedlem sedan 
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doctor, CFA
dd 
Styrelsemedlem sedan 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Verkställande ledning
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Officer, ställföreträdande verkställande direktör
Master of Business Administration, civilekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Magnus Johansson
Direktör, affärsområdet Sverige
Civilekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Peter Wiklöf
Verkställande direktör, koncernchef
Juris kandidat
Född 
Ordförande och medlem i ledningsgruppen sedan 
Tove Erikslund
Chief Administrative Officer
Ekonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Officer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.),
Master in International Management.
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Mikael Mörn
Direktör, affärsområdet Åland
Studentmerkonom
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Anne-Maria Salonius
Direktör, affärsområdet Finland
Juris kandidat, vicehäradshövding
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Sofie Holmström
Chef, affärsområdet Partnersamarbeten
Civilingenjör, fil.kand ekonomi
dd 
Medlem i ledningsgruppen sedan 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Definitioner
  
Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande
värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.

Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller framtida
resultatutveckling, finansiell ställning eller kassafde som inte
definierats i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller kapital-
täckningsregelverk (CRD/CRR).
Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är relevant
för att följa upp och beskriva bankens finansiella situation, för att
underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge ytterligare
användbar information till användarna av de finansiella rapporterna.
Dessa mått behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal
som presenteras av andra företag.
      , 
Utlåning till allmänheten i stadie , brutto dividerat med utlåning till
allmänheten före reserverade nedskrivningar.
    ()
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat med
aktieägarnas andel av genomsnittligt
eget kapital.

Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa
poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings-
faktorer definierade i standardmetoden.

Kemisk beteckning för koldioxid.

e
Koldioxidekvivalenter, samlingsbegrepp för de vanligaste
xthusgasernas miljöpåverkan omräknat till koldioxid.
   
Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier med
avdrag av egna aktier per bokslutsdagen.
   , e
De anställdas benägenhet att rekommendera Ålandsbanken.
Beräknas på skalan – där andelen negativa svar (–) dras från
andelen positiva svar (–).
 
(  , )
Nuvärdet av förväntade framtida kreditförluster på finansiella
tillgångar. ECL är en produkt av PD, LGD och exponering vid
fallissemang.
/
GreenHouse Gas protocol, globalt protokoll och standard för
beräkning av växthusgasutsläpp.

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.
/-
Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till
allmänheten, netto dividerat med utlåning till allmänheten vid
periodens ingång.

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s
förordning nr / (CRR).

Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.
  , ()
Förlustandelen av exponeringen i händelse av fallissemang.
 ()
Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat
nettolikviditetsutflöde under en period av  dagar.
  , 
Benägenheten att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på en
skala från – där andelen negativa svar (–) dras från andelen
positiva svar (–).
  , ()
Sannolikheten att en motpart eller ett kontrakt ska fallera inom
månader.

Räntenetto i relation till genomsnittlig
balansomslutning.

Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande
riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott.
    
  
Reserverade nedskrivningar i stadie  dividerat med utlåning till
allmänheten i stadie , brutto.
 
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat dividerat med
antal aktier i genomsnitt.

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt
kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa
risker beräknas och uttrycks som riskexponering.

Eget kapital dividerat med balansomslutning.
   ()
Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig stabil
finansiering.

Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få
medräknas som primärkapitaltillskott.

Dividend per aktie dividerat med resultat per aktie.
/
Utlåning till allmänheten dividerat med Inlåning från allmänheten.
Medeltal av  månaders ultimovärden.
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp

.. Ålandsbanken överlåter merparten av sin svenska bolåne-
portfölj till Borgo AB
.. Ålandsbanken Abp offentliggör ändring av villkoren för sina
säkerställda obligationer som förfaller 

.. Bokslutskommuniké för perioden januari december 
.. Ålandsbanken Abp offentliggör tidsplanen för och åtgärder i
anslutning till byte av emittent för säkersllda obligationer
.. Överlåtelsen av svenska bolån och säkerställda obligationer
från Ålandsbanken Abp till Borgo AB genomförd
.. Ålandsbanken Abp:s årsredovisning för  har publicerats
.. Ålandsbanken Abp:s riktade emission inom ramen för ersätt-
ningssystem för rörliga ersättningar till ledningsgruppen
och nyckelpersoner

.. Bolagsstämmokallelse
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Wiklöf)
.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning (Eurell)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Mörn)
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning (Holmström)
.. Ålandsbanken Abp ogiltigförklarar egna aktier som innehas
av bolaget
.. Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma 

.. Delårsrapport för perioden januari mars 
.. Ålandsbanken Abp lanserar aktiesparprogram för anställda
.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning (Eurell)

.. Ålandsbanken inleder förvärv av egna aktier
.. Ålandsbanken inleder förvärv av egna aktier – komplettering

.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan

.. Halvårsrapport för perioden januari juni 
.. Standard & Poor’s höjer kreditbetyget för Ålandsbanken Abp

.. Ålandsbanken Abp höjer prime-räntan
.. Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Lampi)

.. Carola Nilsson ny VD i Ålandsbanken Abps dotterbolag
Ålandsbanken Fondbolag Ab
.. Ålandsbanken Abp: Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning (Lampi)
.. Ålandsbanken Abp: Finansiell kalender och ordinarie
bolagsstämma 

.. Information om ansökan om upptagande av andra tranchen
av värdepapper till handel på en reglerad marknad
.. Ålandsbanken har återköpt  egna aktier

.. Ålandsbanken avbryter förvärv av egna aktierhandel på en
reglerad marknad
.. Ålandsbanken Abp ogiltigförklarar egna aktier som innehas
av bolaget
Därtill har det under perioden ..–.. och ..–
.. skett regelbundna återköp av egna aktier varom börsmeddelande
har publicerats.
Börsmeddelanden 
Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden 
Års- och hållbarhetsredovisning 
Ålandsbanken Abp
Adressförteckning
Ålandsbanken Abp
Mariehamn

Nygatan 
AX- Mariehamn
Tfn   
city@alandsbanken.ax
Finström
Von Knorringsvägen 
AX- Finström
Tfn   
godby@alandsbanken.ax
Kumlinge
– samarbete med Åland Post
Kumlingeby
AX- Kumlingeby
Tfn   
aland@alandsbanken.ax
Kökar
– samarbete med Åland Post
Karlby
AX- Karlby
Tfn   
aland@alandsbanken.ax
info@alandsbanken.ax
www.alandsbanken.ax
Helsingfors
Bulevarden
FI- Helsingfors
Tfn   
bulevarden@alandsbanken.fi
 
Bulevarden
FI- Helsingfors
Tfn   
private.banking@alandsbanken.fi
Tammerfors
Hämeenkatu 
FI- Tammerfors
Tfn   
tammerfors@alandsbanken.fi
Vasa
Hovrättsesplanaden 
FI- Vasa
Tfn   
vasa@alandsbanken.fi
Åbo
Hansakvarteret
Eriksgatan 
FI- Åbo
Tfn   
abo@alandsbanken.fi
Pargas
Köpmansgatan 
FI- Pargas
Tfn   
pargas@alandsbanken.fi
Uleåborg
Kyrkogatan B, våning 
FI- Uleåborg
Tfn   
oulu@alandsbanken.fi
info@alandsbanken.fi
www.alandsbanken.fi
ÅLANDSBANKEN
FONDBOLAG AB
Mariehamn
PB 
AX- Mariehamn
Tfn   
fond@alandsbanken.fi
CROSSKEY BANKING
SOLUTIONS AB LTD
Mariehamn

Elverksgatan 
AX- Mariehamn
Tfn   
Helsingfors
Unionsgatan 
FI- Helsingfors
Tfn   
Åbo
Lemminkäinengatan 
FI- Åbo
Tfn   
information@crosskey.fi
www.crosskey.fi
Stockholm
Rådmansgatan 
SE-  Stockholm
Tfn     
information@crosskey.se
www.crosskey.se
Stockholm
Stureplan 
SE-  Stockholm
Tfn     
bankkontoret@alandsbanken.se
Göteborg
Kungsportsavenyen 
SE-  Göteborg
Tfn     
goteborg@alandsbanken.se
Malmö
Carlsgatan 
SE-  Malmö
Tfn     
malmo@alandsbanken.se
info@alandsbanken.se
www.alandsbanken.se
Till styrelsen för Ålandsbanken Abp
Vi har utfört ett uppdrag som ger rimlig säkerhet huruvida koncern-
bokslutet som ingår i Ålandsbanken Abp:s (FO-nummer -)
elektroniska bokslut WYMIJMN----sv.zip för
räkenskapsperioden ..-.. har märkts upp med iXBRL-märk-
ningar i enlighet med kraven i artikel  i EU kommissionen delege-
rade förordning / (ESEF RTS).
    
Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att verksam-
hetsberättelsen och bokslutet (ESEF- bokslutet) har upprättats i
enlighet med kraven i ESEF RTS. Detta ansvar inkluderar:
att upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel
 i ESEF RTS
att märka upp det i ESEF-bokslutet inkluderade koncernbok-
slutets primära räkningar, noter och företagsidentifieringsdata
med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt
att säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören är också ansvariga för sådan
intern kontroll som de anser nödvändig för att upprätta ESEF-
bokslutet i enlighet med kraven i ESEF RTS.
   
Vi är oberoende av bolaget i enlighet med de etiska krav som till-
lämpas i Finland för det uppdrag vi har utfört och vi har uppfyllt våra
övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitets-
styrning ISQM , enligt vilken revisionsföretaget ska utforma,
implementera och använda ett system för kvalitetsstyrning inklusive
riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar
och föreskrifter.
 
I enlighet med uppdragsavtalet uttalar vi oss om huruvida koncern-
bokslutet som ingår i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts
upp i enlighet med kraven i artikel  i ESEF RTS. Vi har utfört vårt
uppdrag gällande rimlig säkerhet i enlighet med den internationella
standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE .
Granskningen omfattar åtgärder för att inhämta bevis om huruvida;
koncernbokslutets primära räkningar inkluderade i ESEF-bokslutet
till väsentliga delar har märkts upp med iXBRL-märkningar i
enlighet med kraven i artikel  i ESEF RTS;
noterna till koncernbokslutet och företagsidentifieringsdata
inkluderade i ESEF-bokslutet till väsentliga delar har märkts upp
med iXBRL-märkningar i enlighet med artikel  i ESEF RTS samt
ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet överensstämmer.
Typen, tidpunkten och omfattningen av de valda revisionsåt-
gärderna baserar sig på revisorns bedömning. Detta inkluderar en
bedömning av risken för en väsentlig avvikelse från kraven i ESEF
RTS på grund av fel eller oegentligheter.
Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis
som grund för vårt uttalande.

Enligt vår uppfattning har de i koncernbokslutets primära
räkningar, noter och företagsidentifieringsdata för räkenskaps-
perioden .–.. som ingår i Ålandsbanken Abp:s ESEF-
bokslut WYMIJMN----sv.zip till väsentliga
delar markerats i enlighet med kraven i ESEF RTS.
Vårt uttalande gällande revisionen av Ålandsbanken Abp:s
koncernbokslut för räkenskapsperioden ..–.. återfinns
i revisionsberättelsen daterad ... I denna rapport avger
vi inget revisionsuttalande eller andra bestyrkanden gällande
koncernbokslutet.
Oberoende revisors rapport gällande
Ålandsbanken Abp:s ESEF-bokslut
Helsingfors den  februari 
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan  A
 Helsingfors