Vita åkrar för friskare hav

Traktorn kör över åkern med ett stort vitt moln bakom sig. Det är ett pulver av gips som yr i luften och snart färgar marken vit, som av ett tunt snötäcke. Gipsbehandlingen används som ett sätt att begränsa utsläppen från åkern och minska övergödningen av Östersjön. Kristoffer Lundberg, som äger åkern, driver både Haga kungsgård i Saltvik och Gesterby Mjölk i Sund. Med sina 700 mjölkkor är han Ålands största mjölkproducent. I stort sett allt foder, som korna äter, odlas lokalt.

För Kristoffer Lundberg var det självklart att upplåta åkermark för gipsspridning. – Jag är gärna med och bidrar till renare vattendrag. Allt som kan vara bra för miljön är värt att testa, säger han.

Övergödningen av Östersjön märks tydligt på Åland. Vikar växer igen av vass och andra vattenväxter. Badplatser måste tidvis stängas på grund av höga halter av blågröna alger och siktdjupet har minskat. Enligt en rapport, som publicerades i våras av Husö biologiska station på Åland, är havsvikarna mer övergödda än för 20 år sedan. Det påverkar hela ekosystemet. Vissa arter slås ut medan andra frodas i de näringsrika vattnen.

Gipset som sprids på åkern är en biprodukt från tillverkning av konstgödsel och sägs ha två huvudfördelar. Det bidrar till att fosfor och andra ämnen som organiskt kol binds bättre vid markpartiklarna, vilket minskar mängderna som rinner ut i vattendragen i samband med regn. Fosfor i åkermarken är bra för bördigheten, men i vattendragen bidrar det i hög grad till övergödningen. Dessutom kan gips förbättra jordstruk­turen och det är i sin tur bra för växtlig­heten. Effekten efter en spridning sägs hålla i sig upp till fem år.

Intresset bland de åländska jordbrukarna för att upplåta sina åkrar för gipsspridning har ökat. Det första året, i fjol, nappade endast två lantbrukare på erbjudandet. I år gick det lättare. Nu är sju med i projektet och arealen har ökat från tolv till hundra hektar. Jordbrukarna står för själva jobbet på åkern medan gipset och transporten av det till Åland bekostas av John Nurminens Stiftelse. Alexandra de Haas har anlitats av före­ningen Rädda Lumparn för att fungera som koordinator för projektet på Åland.

– Alla marker lämpar sig inte lika bra och vi har i första hand efterlyst åkermark där lerhalten är hög medan halterna av magne­sium inte får vara för låga. Spridningen ska ske på hösten efter skörd och det gäller att pricka in en bra dag då det är torrt i marker­na, säger hon.

Spridning av gips på jordbruksmark har testats och utvärderats i Finland under flera år. Forskningsprojektet SAVE inled­des 2016 av Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral. Resultatet visar att belastningen av fosfor i vattendragen min­skade med mellan 30 och 50 procent.

Vilka effekter gipsspridningen har på Åland visar sig först på sikt. Både vatten­ och markprover ska tas regelbundet. Jord­brukarna har också uppmanats att lämna en så kallad nollruta – ett avgränsat område på åkern där man låter bli att sprida ut gips. Då kan man jämföra om jordstrukturen skiljer sig åt där man spridit ut gips och där man inte gjort det.

– Det blir spännande att följa med pro­jektet och att förhoppningsvis få svar på olika frågor. Ser man till exempel skillnad på effekterna beroende på jordart? På Åland är det vanligt att en och samma åker inne­håller flera olika jordarter, säger Kristoffer Lundberg.

John Nurminens Stiftelse har spridit gips även på åkrar på det finländska fastlandet och tillsammans med andra aktörer har de planer på nya projekt med gipsspridning i fler länder kring Östersjön.

Att sprida gips på Åland är ett pilotprojekt som finansieras av John Nurminens Stiftelse, som driver miljöprojekt i flera länder. Ålandsbanken är sedan 2020 huvudsamarbetspartner till stiftelsen genom Östersjöprojektet.

Gipsprojektet på Åland genomförs i samarbete med den åländska föreningen Rädda Lumparn. Föreningen, som grundades 2014, arbetar för att förbättra vattenkvaliteten i Lumparn, en öppen havsfjärd som omges av sju kommuner.

År 2022 spreds 50 ton gips på åländska åkrar. I år sprids 400 ton på totalt 100 hektar.

Text Helena Forsgård / Foto Säde Mäkepää, John Nurminens Stiftelse

Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 2 2023 (Publicerad 05.03.2024)