Vill ta kampen för cirkulär ekonomi

Mörkgrå och ljus korrugerad plåt avlöser varandra på byggnaderna vid industriområdet Pappilankorpi i Lojo. Bakom fasaderna erbjuder företagen bland annat tjänster som rostskydd och plåtläggning.

Finlands största utbud av begagnade märkeskläder är gömt i en ganska oväntad miljö. Men Emmy Clothing Company är till slut lätt att hitta, tack vare den stora logotypen på gaveln. Bland de många identiska lyftdörrarna dyker verkställande direktör Timo Huhtamäki upp. Han springer fram och hälsar med en kopp kaffe i handen. I lokalerna på Hemmolagatan tar ett trettiotal Emmy-anställda emot leveranser – kläder som inspekteras, fotograferas och sorteras. De matas in i webbutiken, flyttas till lagret och packas slutligen för distribution till sina nya ägare. Under samma tak finns också kundtjänsten.

– Det här är faktiskt det största lagret för second hand-märkeskläder i Norden. Det finns plats för cirka hundra tusen produkter i vårt lager och vi lägger till 5 000–7 000 nya artiklar i vår webbutik varje vecka, säger Timo Huhtamäki.

Konsultföretaget McKinsey har uppskattat att klädindustrin släpper ut cirka 2,1 miljarder ton växthusgaser årligen. Detta motsvarar cirka fyra procent av mänsklighetens totala globala koldioxidavtryck. Kläder är en viktig del av den cirkulära ekonomin, vilken enligt Huhtamäki är det enda vettiga alternativet för alla branscher i framtiden.

– Om vi inte återvinner befintliga produkter och material står vi inför en allvarlig brist på råvaror, vilken om den förverkligas till och med skulle kunna störa världsfreden, säger han.

Timo Huhtamäki har ägnat största delen av sin karriär åt cirkulär ekonomi, hållbarhet eller grön omställning. Valet har varit medvetet.

– Jag vill vara med och skapa en nedmontering av den linjära ekonomin, förklarar han.

Huhtamäki, som växte upp under 1990-talets lågkonjunktur, lärde sig tidigt att allt inte behöver vara nytt. Familjen köpte begagnade varor och handlade på loppmarknader. När han kom ut i arbetslivet i början av 2000-talet fanns det däremot inga tecken på en cirkulär ekonomi. Den unge mannen, som var van vid att reparera och återvinna, såg förbluffat på när en tangent gick sönder på arbetsplatsens dator och hela datorn byttes ut.

Timo Huhtamäki började fundera på hur man kunde driva förändring. Hans egen förståelse för cirkulär ekonomi utvecklades och växte under tiden som marknadsföringsdirektör för Biolan Group, Raisio Group och Harvia Abp. Åren som chef för Tori.fi, en marknadsplats för konsumenter, gav honom ett nytt perspektiv på marknaden för begagnade varor och människors köpbeteenden och attityder.

– Cirkulär ekonomi är en så genomgripande förändring i samhället att den inte kan förstås genom att bara titta på en del av värdekedjan, beskriver Huhtamäki.

– Personligen har jag lyckats bygga upp min kompetens inom både råvaru- och konsumtionsvarumarknaden samt inom handeln konsumenter emellan.

Enligt Timo Huhtamäki har den traditionella, så kallade linjära ekonomin starka försvarsmekanismer, varav den kulturella inlärda vanan är den starkaste.

– Vi är vana vid att köpa nya produkter, använda dem och sedan slänga dem.

Den cirkulära ekonomin skapar å sin sida längsta möjliga livscykler för produkter och material. Varor lånas ut, hyrs ut, repareras och återvinns. När produkten väl nått slutet av sin livscykel är målet att återanvända materialet.

– Men nuförtiden köper man ofta varor av så dålig kvalitet att det inte ens lönar sig att återvinna eller reparera dem, beklagar sig Huhtamäki.

Genom att investera i kvalitet kan alla i slutändan spara en rejäl slant. Därför är det på sätt och vis motsägelsefullt att de ekonomiska strukturerna, förutom kulturen, också försvarar den linjära ekonomin.

– När begagnade varor, till exempel kläder, säljs professionellt ökar skattebelastningen på produkten trots att dess värde sjunker, säger Huhtamäki.

Den som säljer begagnade varor måste lägga till en ny moms på sina produkter, även om värdet på själva produkten har halverats. I det här fallet är momsen dold i priset och den totala kostnaden för produkten framstår ofta som dyr för konsumenten. Alternativet är att istället för moms betala en marginalskatt på den så kallade vinstmarginalen, det vill säga skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris. Bland annat Finsk Handel har påpekat att marginalskatteförfarandet kan vara utmanande, eftersom det är förenat med olika bokföringskrav och annat administrativt arbete. Om en butik till exempel säljer nya och gamla varor parallellt måste den ha minst två separata bokföringar.

– Situationen uppmuntrar inte riktigt människor att söka sig till branschen, även om det finns ett tydligt behov av tjänstebaserade lösningar för cirkulär ekonomi.

Enligt Timo Huhtamäki är skattetrycket ett betydande hinder för ett bredare införande av cirkulär ekonomi, och det talas inte tillräckligt mycket om det. Det är dock en politisk fråga som skulle kräva åtgärder även på EU-nivå. Innan momspraxisen i Finland kan ändras behövs en ändring av EU:s momsdirektiv.

– Jag tror inte att det är omöjligt, men det skulle sannolikt kräva en lång process.

Våren 2024 kandiderade Timo Huhtamäki själv till Europaparlamentet. Förstagångskandidaten erhöll respektabla 7 658 röster, men fick ingen plats i parlamentet. Nu ser han det till och med som en bra sak och påpekar att politik inte är det enda sättet att driva förändring.

– Utanför politiken kan jag som påverkare nå ännu fler människor och genom mina inlägg och anföranden bidra till att exempelvis bryta de tankefördomar som förknippas med cirkulär ekonomi.

I sin roll som EU:s klimatambassadör arbetar Huhtamäki för närvarande med att skapa ett mer hållbart Europa. Nyligen blev han också inbjuden att fungera som rådgivare för Business Finlands Advisory Boards mission Circular Transition for Zero Waste.

Timo Huhtamäki har varit kund hos Ålandsbanken i cirka fem år. Han dras särskilt till bankens värderingar.

– Jag uppskattar deras konkreta åtgärder för Östersjön och klimatet, såsom Åland Index, en programvarulösning som följer upp koldioxidavtrycket från kortköp.

Förutom miljöarbetet tycker Huhtamäki om bankens personliga service.

– Jag känner att jag blir bemött både som kund och som person, säger han.

Men banken måste också kunna tillföra ekonomiskt mervärde. Huhtamäki säger att han beundrar Ålandsbankens expertis inom kapitalförvaltning.

– Ålandsbanken har en stark förståelse för den nordiska aktiemarknaden. De har gjort utmärkta val åt mig, utan att glömma ansvaret.

För två år sedan fick Emmy finansiering från Ålandsbankens Östersjöprojekt. Finansieringen spelade en viktig roll i utvecklingen av programvara som effektiviserar cirkulationen av kläder tillbaka till konsumenterna.

– När det kommer till investeringar är vi mer av ett IT-företag än en klädbutik, skrattar Timo Huhtamäki.

Programvaran har använts för att bygga upp ett nytt, smidigare samarbete med bland annat Sokos varuhus. Numera har Emmy egna avdelningar i några varuhus. Det högkvalitativa sortimentet, som passar väl in med butikernas övriga utbud, gör second hand till ett än mer konkret och attraktivt alternativ. Huhtamäki hoppas naturligtvis att både återförsäljare och konsumenter ska växa in i ett nytt sätt att köpa, använda och återvinna kläder och andra konsumtionsvaror.

– Jag skulle vilja bli ihågkommen för hur jag genom mitt eget arbete har möjliggjort utvecklingen av den cirkulära ekonomin i Finland.

Text Elli Collan & Foto Jetro Stavén
Artikel från Ålandsbanking nummer 2 Höst/Vinter 2024