Odling under ytan

Vi ser en örn från motorbåten som tar oss över fjärden till Björkskär i kommunen Saltviks skärgård på Åland. Örnen svävar högt upp och långsamt, som om den njuter av utsikten. Vattnet under oss är lika blått som himlen, men grumligare. Det är en hisnande tanke att 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Trots det vet vi mer om rymden än om vad som händer under ytan. Kaptenen och holmens ägare Johan Mörn angör vant båten vid bryggan intill båt­ huset. Anni, Sven och Erik hette syskonen som bodde senast på ön. Deras hus står fortfarande kvar, som en tidskapsel och påminnelse om livets förgänglighet.

Inne i båthuset har Joel Lindholm från Under Ytan AB dukat upp munsbitar av alger och tång i olika former på en trä­ bricka. Allt både doftar och smakar hav. I Asien har de länge förstått makro­ algers värde, men här förknippar vi mest vattenväxterna med övergödning och den problematiska algblomningen i mitten av sommaren.

– Algblomning består egentligen av cyanobakterier. Det är mikroskopiska organismer som vid massförekomst ser ut och uppför sig som mikroalger, växtplank­ton och djurplankton – men inte är det, säger Joel Lindholm.

Han berättar om ätbara alger och hur näringsrika de är samt hur alger och musslor hjälper till att rena vattnet. Vi får provsmaka blåstång som han har kokat i vatten tillsammans med mynta, honung och den sjögräsliknande grönalgen Ulva som enkelt går att plocka vid strandkanten.

Så varför allt detta prat om alger? Jo, just nu pågår ett gemensamt projekt ute på Björkskär, där vindkraftutvecklaren OX2 och startup­företagen Under Ytan AB och Nemo Seafarms Oy testar olika metoder för att odla alger, musslor och skapa artificiella rev vid de havsbaserade vindkraftparkerna.

”Vi tittar på vilken påverkan som vindkraftverken har på miljön, naturen och människan, men vi vill även gå ett steg längre och vara med och bidra till att förbättra havsmiljön i Östersjön.”

Finansieringen kommer från Ålandsbank­ens Östersjöprojekt och Ox2.

– När vi installerar våra turbiner i havet behöver vi se till att göra det på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Vi gör därför miljökonsekvensbedömningar och tittar på vilken påverkan som vindkraftverken har på miljön, naturen och människan. Sen vill vi även gå ett steg längre och vara med och bidra till att förbättra havsmiljön i Östersjön, säger Lotta Nummelin, Permit Manager på OX2 Åland, och tillägger:

– Vi har ännu inte sammanställt våra resultat och projektet fortgår, men mycket tyder på att det finns möjligheter att öka biodiversiteten vid vindkraftparkerna.

”Därför håller vi nu på att prova, prova, prova och lära oss så mycket som möjligt.”

Under sommaren har olika ytor testats. Vilka material skulle kunna användas på vind­kraftverken för att attrahera fiskar och alger? Fundamenten kanske kan fungera som artifi­ciella rev där det marina livet frodas.

– Vi har även tittat på djup, tempera­ turer, placeringar och vinklar, säger Lotta Nummelin.

Även alger har planterats ut på linor och friflytande lådor för att kunna studera hur de växer till sig. Magnus Hanstén från Nemo Seafarms tror att det finns goda förutsättningar att utöva kommersiell odling av alger.

– Vi märker att detta är en fråga som diskuteras i hela Europa, betonar han. Förutom att vara föda för oss människor kan även algerna användas inom läke­medelsindustrin och i framtagningen av bioplaster. I skönhetsindustrin används redan alger i både smink och krämer.

Efter att provningarna är klara och utvärderade kan det bli aktuellt att testa i större omfattning vid någon av OX2:s havs­baserade vindparker. Återstår att se, men kanske kommer en ökande andel av maten på din tallrik i framtiden att ha skördats ute till havs.

• Alger renar vatten.
• De innehåller viktiga vitaminer och mineraler som järn, zink, magnesium och B12.
• Alger är rika på Omega 3 och ett bra komplement till fisk i kosten.

Text LIZ LINDVALL / Foto TOMAS ÄRLEMO

Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 2 2023 (Publicerad 06.02.2024)