Nils Lampi

Nils gjorde värnplikten i Finland som officersaspirant. I uppdraget ingick att regelbundet leda rekryter i en påfrestande marsch med tung packning. Enligt tradition skulle officersaspiranten slippa packning och dessutom göra allt för att sätta rekryterna på prov. Men när det var Nils tur gjorde han på ett annat sätt.

När den första unga rekryten inte orkade längre tog Nils på sig hans packning. När ännu en kroknade så tog han den packningen också. Därefter behövdes ingenting mer sägas eller göras, rekryterna hjälpte varandra tills marschen var genomförd. Lärdomen har följt Nils genom hela livet.

– Du måste alltid föregå med gott exempel.

Nils flyttade från det finländska fastlandet till Åland på 70-talet. Han jobbade flera år som Landskapskamrer, en vacker titel med doft av skärgårdsidyll som han själv plockar ner på jorden med beskrivningen ”det innebar att det var jag som satt på penningpungen”.

En dag gick han till banken för att ansöka om bostadslån. (På den tiden hette banken Helsingfors Aktiebank, många fusioner och sammanslagningar senare heter den Nordea.) Den unge kamrern gjorde ett så starkt intryck att bankdirektören erbjöd honom ett jobb på stående fot.

Nils fick inte bara sitt bostadslån, han blev bankdirektör på kuppen.

En av bankens kunder hette Anders Wiklöf. (För den som inte är insatt i Ålands vem-är-vem eller i Ålandsbankens ägarförhållanden, så är Anders Wiklöf mannen bakom Wiklöf Holding som idag består av ett tjugotal bolag som sysslar med allt från turism till logistik, fastigheter och bankverksamhet. Allt med Åland som bas.)

Anders föreslog att de skulle jobba tillsammans. Bland det första de nyfunna affärsvännerna gjorde var att starta upp en båtlinje trafikerad av snabbgående katamaraner.

AW Line Flying Cats trafikerade sträckan mellan Mariehamn och Norrtälje i Sverige under sommaren 1988. Katamaranerna susade fram i 38 knop – om vädret tillät – men ett opålitligt hav och brist på resurser satte stopp för äventyret. Båtarna såldes så småningom till Kina, men de båda affärsvännerna skulle fortsätta att jobba tillsammans i över trettio år.

Tidigt 90-tal satsade de på att starta Finlands första ambulansflyg med räddningshelikoptrar. Deras bokstavligen högt flygande planer visade sig ha bärighet och ambulanshelikoptrarna flyger än idag. Nils berättar stolt att företaget under loppet av 30 år inte upplevt en enda olycka.

Utöver katamaraner och helikoptrar så jobbar Nils med mer jordnära verksamheter: logistik, turism, hotell, hallproduktion. Och bank. Uppdraget som koncernchef för Wiklöf Holding och rollen som styrelseordförande i Ålandsbanken smälter ihop. På senare tid tillkommer nya regler och direktiv i en våldsam takt i bankbranschen. De utformas med de industriella storbankerna som modell, men även en mindre, mer personlig bank måste följa dem. Många sena kvällar går åt för att hinna med styrelsearbetet.

– Man kan undra om det finns kvar kreativitet att hitta på ännu fler och ännu krångligare regelverk, ironiserar han.

Ännu fler direktiv är att vänta när det gäller utökade krav på hållbarhet – men det är en ökad arbetsbörda som Nils välkomnar.

Som farförälder till fem barnbarn oroar han sig för klimatkrisen. Samtidigt, som den ledare han är, ser han operativt på frågan. Det är inte så att inget kan göras, men vi måste skrida till verket. Även Ålandsbanken – som med initiativ som Åland Index i allra högsta grad föregår med gott exempel – måste göra ännu mer.

– Vi är sent ute. Vi måste anstränga oss och få med alla på klimattåget. Vi måste öka medvetenheten i allt vi gör.

Det går inte att ta miste på hur stolt Nils är över sin bank:

– Jag är väldigt, väldigt stolt över ledningen och personalen på banken och resultatet av deras arbete.

Jag applåderar deras hållning. Miljöarbetet har pågått länge och Ålandsbanken har engagerat sig i miljöfrågan och visat framfötterna på området. De är fantastiska!

För Nils personligen tog det exakt 2 veckor att inse vidden av pandemin. Från att jobba och resa intensivt som vanligt till att han – på dagen den 17 mars 2020 – satt hemma och försökte utföra samma jobb via en dataskärm. Resan har varit obehaglig, men också lärorik, inte minst ur klimatperspektiv.

– Det här med Teams har ju blivit som att svara i telefonen. Vi behöver inte ha möten på det sätt man gjorde förr. Det sparar inte bara på miljön, utan också på människor.

Utrymme för golf och andra tidskrävande fritidssysslor har aldrig funnits, i stället väljer Nils att definiera fritiden som de där stunderna då man får göra vad man vill i vardagen: Att plocka med sig en korg och gå på promenad i svampskogen. Att snickra. Att spela tennis med barnbarnen. Bägge barnen bor på Åland och han prioriterar tid för familjerna.

Annars är det arbetet, inte minst Ålandsbanken, som ligger honom varmt om hjärtat. Nils vision är en bank byggd på relationer, som på den tiden då han själv var bankman. Då var han generös med tips och råd och skapade många relationer.

– Tio eller femton år senare hände det fortfarande att samma kunder kom fram till mig och bad om råd, berättar han.

Ålandsbanken ska vara en relationsskapande bank i den andan. Den som ger det lilla extra och som tar hand om sina kunder. Det är det som är vägen till framgång.

– Och hårt arbete, tillägger Nils Lampi.

Text John Hennius Foto Viktor Fremling