Minna Aila – Klassäventyrarens resa till meningsfullhet

Det var en gång en liten flicka som hette Minna Aila, som bodde i Lahtis. Hon gillade ord, till exempel ordet aftonstjärna. Det innebar att hon var det sista barnet till sina föräldrar, som var födda på 1920-talet, och att hennes två äldre bröder var så stora att Minna var tvungen att klättra upp för deras ben, som påminde om trädstammar, om hon ville röra vid brödernas näsor. Ord slukade Minna på biblioteket, vilket fick som följd att hon vid 11 års ålder hade läst praktiskt taget allt som det lokala bibliotekets barn- och ungdomsavdelning hade att erbjuda.

– Jag antar att jag kan beskrivas som en klassresenär eftersom jag är den första studenten i vår släkt. Mina föräldrar arbetade på en fabrik och min far blev senare företagare, säger Aila i sitt hem i Ulrikasborg, Helsingfors.

Den lilla flickan har vuxit upp och blivit ganska stor, och om det på skrivbordet på hennes distansarbetsplats fanns en namnskylt med titlar skulle det stå Senior Vice President, Sustainability and Corporate Affairs, Neste.

– Det är ganska knepigt att försvenska titeln. Mitt ansvarsområde inkluderar hållbarhet, kommunikation, sociala relationer och varumärke. Jag är också medlem i ledningsgruppen.

Företaget är Neste. Finlands tredje största företag till omsättning och världens största producent av förnybar diesel och förnybart flygbränsle från avfall. Sikta mot månen. Även om du missar, hamnar du bland stjärnorna.

Minna Aila är en av Finlands främsta kvinnliga ledare, vars meritförteckning är häpnadsväckande: tjänstekvinna för EU-kommissionen, ett flertal ledande befattningar inom Elcoteq (ett börsnoterat företag inom konsumentelektronik), kommunikationsdirektör för FA (Finanssialan keskusliitto), marknads-, kommunikations- och corporate responsibility direktör för de börsnoterade teknologibolagen Outotec och Nokia, samt hållbarhets- och kommunikations-direktör för Konecranes. Även om befattningarna är tuffa, ger Aila ett mjukt och mänskligt intryck av sig själv. Hennes röst är så mjuk och lugn, det känns som om man ville blunda. Hon har inte bråttom utan är närvarande. Helhetsintrycket är allt annat än en karriärmissil.

– Utöver min expertis är jag intresserad av affärsetik och arbetets relevans för både samhället och individen. Det här är saker och värderingar som man inte kan driva fram. De bygger på samarbete och behöver diskuteras. Jag är dock övertygad om att ansvar, etik och arbetets relevans är den innersta kärnan i en framgångsrik affär i dagens värld. Nestes varumärkeslöfte och strategi är helt och hållet kopplade till hållbar utveckling, säger Minna.

Kanske kommer världen verkligen att förändras, även från en generation till en annan. Ailas föräldrars skolkarriär på 1920-talet förblev kort eftersom det främst var prästernas, lärarnas och de kommunala läkarnas söner som berättigades undervisning i läroverk. Aila själv hade förmånen att njuta av grundskolan som tog full fart på 1970-talet, och den farten höll hela vägen fram till det att hon blev jurist.

– Också inom näringslivet har det skett en förskjutning från produktionsverktyg och uppfyllande av grundläggande behov till kunskapsarbete och digitalisering. I affärskretsar vinner Milton Friedmans idé om att företagets enda uppdrag är att göra vinst för sina ägare inte längre mycket genklang. Snarare blåser vinden mer i riktning mot företagens roll i samhället att skapa hållbart välstånd över generationsgränserna. Välbefinnande förutsätter ett företags förmåga att göra vinst, men inte till vilket pris som helst.

Aila betonar att många studier har visat att det finns en koppling mellan ansvarsfullt företagande och värdeskapande.

– Ansvarstagande är inte ett mål som står i konflikt med ökat värde för aktieägarna.

Hållbarhetsdirektörens roll i bolaget är att göra hållbarhet till en del av bolagets strategi om den inte redan finns där. Till hållbarhetsdirektörens uppgifter hör också att identifiera risker och möjligheter relaterade till hållbarhet samt att rapportera dem till företagets intressenter. Hållbarhetsdirektören måste kunna tolka hållbarhetstrender och förändrade förväntningar hos intressenterna.

– Men det kanske viktigaste ur chefssynvinkel är dock att involvera företagets personal i hållbarhetsarbetet och att skapa en gemensam värdegrund. Låt oss prata om att integrera hållbarhet.

Och det är här är man hittar gränssnittet till arbetets meningsfull-het. I det moderna näringslivet anses ett meningsfullt arbete medföra värde till individer, organisationer och samhället i stort. Ett framgångsrikt företag måste därför kunna klargöra betydelsen av dess existens i det stora hela för att motivera sin personal att uppnå ett gemensamt mål. För att kommunicera detta har Aila utvecklat en metod som hon kallar för ”syratestet”, som består av två frågor: Varför blir världen en bättre plats om just det företagets verksamhet går bra? Varför finns företaget och vad skulle världen gå miste om, om det inte fanns?

– Om du har ett kortfattat svar på dessa frågor, finns det goda förutsättningar för att alla engagerar sig för ett gemensamt mål. Då kan du kan känna dig som en del av lösningen snarare än en del av problemet. Det skapar motivation.

Ett meningsfullt arbete handlar också om att ha tillåtelse att lära sig och låta sig inspireras. När det du gör känns meningsfullt ger det dig energi. Men du behöver inte alltid förbättra hela världen på en gång och på egen hand.

– Jag tycker att det ibland är lite för mycket hype kring dessa frågor, och jag tror också att om någon behöver ett jobb för att få pengar till hyran och barnens fritidsintressen, så är det också meningsfullt nog.

Är inte det här motsägelsefullt? – Nej, det tycker jag inte. Etisk affärsverksamhet, ansvarstagande och meningsfullt arbete är företagsledningens ansvar, så att de anställda har möjlighet att inte bara tjäna sitt uppehälle och levebröd utan också något annat, såsom till exempel ett meningsfullt och effektivt arbete.

I praktiken leder diskussionen om arbetets relevans mycket snabbt till en diskussion om värderingar. I den mest ideala situationen sammanfaller företagets och individens värderingar.

Under de senaste åren har hållbarhet blivit en allt viktigare del av företagsstrategin. Samtidigt har frågan väckts om hur man ska mäta företagens ansvar, och när blir det fråga om greenwashing eller greenwishing istället för etiskt företagande?

Enligt Aila finns det inget enda och entydigt sätt att mäta hållbarhet, men det finns olika internationellt accepterade och etablerade standarder. Ett sådant exempel är The Global 100-indexet över de hundra mest ansvarsfulla företagen i världen, som drivs av det Toronto-baserade medie- och investeringsrådgivningsföretaget Corporate Knights. Rankingen publiceras årligen vid World Economic Forum i Davos, Schweiz. Neste rankas som nummer tjugofyra. Investerare och kunder kan dock ha olika prioriteringar, vilket innebär att företagen måste ta fram hållbarhetsinformation enligt en mängd olika rapporteringsramverk.

– Att mäta etik är kanske ännu svårare. En bra och konkret indikator är till exempel att fråga alla anställda om det skulle kännas enkelt och bekvämt för dem att rapportera eventuella missförhållanden om de såg dylika på jobbet. I en stor organisation händer det alltid saker – det går inte att undvika - men om människor känner att de kan säga ifrån och rapportera saker så att de kan åtgärdas utan att behöva frukta eventuella konsekvenser, så är det en ganska bra indikator.

Aila och Ålandsbankens gemensamma resa började hösten 2017. Mötesplatsen var Förenta nationerna i New York.

– Jag deltog i FN:s klimatvecka och var på plats när Anne-Maria Salonius, direktör för Ålandsbanken Finland, presenterade Åland Index, som mäter inköpens koldioxidavtryck. Jag tyckte att det var något så inspirerande och innovativt att jag efter konferensen var tvungen att gå fram till Anne-Maria och säga att jag vill bli kund hos er, skrattar Aila och minns händelsen.

Åland Index, som är kopplat till betalkortet, hjälper kunderna att bedöma sina inköps koldioxidavtryck samt förstå vilken påverkan deras konsumtion har på miljön. Informationen hjälper enskilda individer att ändra sina konsumtions-vanor så att de blir mer hållbara ur miljösynpunkt och, om de så önskar, kompensera för inköpens koldioxidavtryck. Förutom Ålandsbanken används tjänsten nu av världens näst största kreditkortsbolag Mastercard, den svenska betaltjänstjätten Klarna, Nordea och den amerikanska banken Bank of the West, som ingår i BNP Paribas-koncernen.

– Man kan bara applådera och säga att när saker och ting görs på ett genuint och samvetsgrant sätt kan resultatet och effekterna sträcka sig många gånger längre än till ett litet lands gränser.

Den här artikeln lider mot sitt slut, och även om vi har rusat igenom drygt två timmar av Ailas tid känns det som om så mycket har lämnats osagt. Jag kunde till exempel ha berättat att för Aila, som har tagit dykarcertifikat, är Östersjön och dess stränder en mycket kär plats, precis som för Ålandsbanken. Vi fördjupade oss i frågor om etiskt företagande, ansvar och arbetets meningsfullhet med sådan hängivenhet att den hög med böcker som finns på bokmalens nattduksbord och skrivbord förblev oanalyserade. Jag kan dock berätta för er att Aila, som började sin anställning på Neste just när den första vågen av Covid-pandemin slog till, har utfört det mesta av sitt arbete på distans från sitt hem i Ulrikasborg, och resor till Nestes produktionsanläggningar i Rotterdam och Singapore lär ännu få vänta. Som ledare för ett internationellt team på omkring hundra personer skulle Aila i normalförhållanden ha en relativt bra kondition genom att bara gå från en flygplatsterminal till en annan, men nu har hon varit tvungen att hitta på något annat.

– Jag har upptäckt ljudböcker, podcasts och regelbundna promenader. Även idag ska jag ta en kvällspromenad efter arbetsdagens slut.

Och där går hon nu, steg för steg, när kvällen blir mörkare. Hej på dig, aftonstjärna!

Text: Jouni Kantola / Foto: Jetro Stavén