Green Bonds – vad gör ett masskuldebrevslån grönt?

Klimatförändringen påverkar oss alla. Skadligast och snabbast påverkar den utvecklingsländer. Klimatförändringens eventuella verkningar på temperaturer, regnmängder, havsnivå och andra väderförhållanden orsakar risker för jordbruket, livsmedel och vattentillgångar. Under hot är bland annat den senaste tidens framsteg i att bekämpa fattigdom, hunger och sjukdomar samt den förbättrade situationen för människors liv och uppehälle i utvecklingsländer.

Att lösa denna enorma utmaning krävs det åtgärder för att lindra effekterna, för att undgå okontrollerbara följder. Å andra sidan krävs det anpassning för att vi ska kunna bemöta det oundvikliga. Vi bör även fästa uppmärksamhet vid att hantera sociala följder. Bekämpning av klimatförändringen kommer att förutsätta ett aldrig tidigare skådat globalt samarbete över gränserna. Green Bonds är en del i hanteringen av denna förändring.

Green Bond är ett traditionellt instrument för främmande kapital med samma avkastnings-/riskprofil som samma utgivares vanliga skuldebrev. De största skillnaderna jämfört med vanliga skuldebrev är för det första transparens; utgivaren måste detaljerat berätta för vilka ändamål medel lyfta med skuldebrevet används. För det andra ska medlen användas för finansiering av någon ”grön” investering.

(GBP, Green Bond Principles) Allmänt godkända och erkända principer för Green Bonds är:

1. Användning av medel – investeringen måste producera tydliga, hållbara och positiva miljöverkningar.
2. Process för bedömning och val av investeringens verkningar – processen för bedömning av beslutsfattandets och investeringens verkningar ska vara klart definierad på så sätt, att även extern bedömning är möjlig.
3. Hantering av lyfta medel – medlen bör vara öronmärkta för specifika investeringar även när en del av dem inte ännu allokerats till objektet.
4. Rapportering – minst en gång i året producerar man en rapport om investeringsobjekten och en bedömning av dess miljöverkningar samt en beskrivning av tillämpad metodologi och grundläggande hypoteser.

Typiska investeringsobjekt är till exempel förnyelsebar energi, lågenergibyggnader, vatten- och avloppsvattenhantering, trafik med låga koldioxidutsläpp och hållbar markanvändning.

Green Bonds är bundna till att använda medel uteslutande till så kallade gröna objekt och inte i lika hög grad till exempel till företagets allmänna ESG-klassificering (ESG = Environment, Social och Governance). Detta innebär därtill att återbetalningen av medel kommer från utgivarens helhetstillgångar. Kreditvärdigheten för Green Bonds är i linje med utgivarens helhetskreditvärdighet.

Green Bonds utgivna av företag är ännu ett relativt nytt fenomen och kommer säkert att fungera som katalysator för hela marknadens tillväxt.

Diagram 1: Antal Green Bonds-emissioner och användning av medel

Den första definitionsenliga Green Bond-obligationen utgavs av Världsbanken år 2008. Efter detta har marknaden särskilt åren 2016 och 2017 växt med stormsteg. Förra året utgavs redan Green Bonds till ett värde av ca 150 miljarder euro. Årets förväntningar ligger på mellan 250 och 300 miljarder och hela marknaden förväntas överskrida en triljon euro senast år 2020.

De största utgivarna har varit stater, kommuner och många övernationella institutioner, såsom till exempel Europeiska investeringsbanken. De nordiska länderna är aktiva även på denna marknad, speciellt Sverige, som står för över 50 % av nordiska utgivningar. Många nordiska städer har redan debuterat som utgivare av Green Bonds. Helsingfors har utgjort ett beklagligt undantag i detta fall. Finska utgivare har även annars varit lata på marknaden för Green Bonds. Tills vidarehar enbart Kommunfinans varit en anmärkningsvärd aktiv finsk utgivare.

För utgivare ger Green Bonds bland annat följande nyttor:

• Positiv verkan på företagets rykte och varumärke.

• Breddar det potentiella investerarunderlaget, speciellt för företag som inte vanligtvis varit investeringsobjekt för de största investerarna (så kallade best-in class investors), såsom pensionsföretag.

• Green Bonds kan även minska finansieringskostnader.

• Integrerad resultatrapportering, där vanliga nyckeltal och nyckeltal i enlighet med hållbar utveckling presenteras tillsammans.

Nyttor för investerare är till exempel:

• Bättre riskhantering och diversifiering av investeringshelheter.

• Ökad transparens.

• Beredskap för hot som beror på ökad reglering.

• Förbättrad konkurrenskraft, bättre avkastnings-/riskprofi.

Att skapa gemensamma standarder och definitioner hör till de viktigaste utvecklingsområdena i klassificeringen av Green Bonds. De redan nämnda Green Bond-principerna utgör en viktig grund för detta arbete. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har börjat utarbeta en standard för grön finansiering, ISO 14030 Green Bonds – Environmental performance of nominated projects and assets. Standardens syfte är att definiera vad som gör ett masskuldebrev ”grönt” och hur man bedömer finansieringsobjektens miljöverkan. Projektet har en ambitiös tidtabell och målsättningen är att få standarden godkänd redan sommaren 2019. Ålandsbanken deltar aktivt i detta utvecklingsarbete genom Finlands Standardiseringsförbunds Green Bond-arbetsgrupp, som undertecknad varit med i sedan den grundades.

Masskuldebrevslån, bonds, är med över 80 triljoner USD den största enskilda förmögenhetsklassen. Att utnyttja denna marknad för att bekämpa klimatförändring och begränsa dess inverkan är ytterst viktigt. De senaste åren verkar ha varit en vändpunkt för oss att se en stark tillväxt i volymen av Green Bonds i denna förmögenhetsklass.

Jyri Suonpää
Ålandsbanken Fondbolag Ab