God avkastning och god nattsömn – går det att kombinera?

Förklaringen till den dramatiska förändringen under fjolåret är förstås de enorma finans- och penningpolitiska stimulanser som regeringar och centralbanker lanserade för att stötta ekonomierna. Med utgiftsökningar eller skattelättnader som totalt sett överstiger 10% av global BNP i kombination med räntor som i många länder ligger under nollstrecket är det kanske inte att förvånas över att de finansiella marknaderna repat mod. Men frågan är förstås om det finns utrymme för fortsatta uppgångar under de kommande åren?

Det första vi måste fundera över är vilka tillgångsslag som kan ge avkastning på lång sikt. Om vi börjar med de tillgångar som har lägst risk – som till exempel statsobligationer – kan man verkligen fråga sig om vi talar om riskfri avkastning eller avkastningsfri risk? I hela Västeuropa är femåriga statsräntor idag negativa, vilket alltså innebär att placerarna får betala för nöjet att låna ut pengar till staten. Tar vi dessutom hänsyn till inflationen blir den förväntade reala avkastningen rejält negativ!

Om vi är beredda att ta lite mer risk – exempelvis i form av företagsobligationer med goda kreditbetyg – så stiger den förväntade avkastningen över nollstrecket, men ligger i de flesta fall fortfarande lägre än inflationstakten. Först när vi tittar på krediter med sämre kreditbetyg (s.k ”high yield”-obligationer) kan vi räkna med en avkastning kring 4% per år.

Aktier är fortfarande det tillgångsslag som erbjuder högst förväntad avkastning på lång sikt. Vi bedömer i nuläget att en realistisk målbild för de stora marknaderna i västvärlden är ca 8% årlig avkastning. Det är något mindre än vad vi blivit bortskämda med under de senaste åren, men fortfarande långt över ”riskfria” placeringar.

Priset investerare får betala för att nå en långsiktig avkastning som är högre än inflationen är, enkelt uttryckt, dålig nattsömn. Bara under de senaste fem åren har ett globalt aktieindex fallit med tio procent eller mer vid fem tillfällen, och då gäller det att orka stanna kvar i marknaden för att kunna dra nytta av den uppgång som förr eller senare kommer!

Vi tror att svängningarna på marknaderna kommer att vara stora även framöver. Osäkerheten kring hur fort – och hur kraftigt – världsekonomin återhämtar sig är betydande. Likaså är det idag svårt att säga vad som händer när centralbanker och regeringar vid någon tidpunkt börjar dra tillbaka de stimulanser som under det senaste året varit så viktiga för att stabilisera ekonomierna.

De närmaste åren kommer med andra ord att bli en fortsatt balansgång mellan god avkastning och god nattsömn. Även om vi är positiva till aktier på medellång sikt är det klokt att inte lägga alla ägg i samma kort – en portfölj som består av både aktier och ränteplaceringar får visserligen en något lägre förväntad avkastning än en ren aktieportfölj, men normalt också betydligt lägre svängningar.

För den som inte har tid eller ett tillräckligt stort kapital för att själv sätta samman en sådan portfölj, och sedan förvalta den aktivt, är en balanserad allokeringsfond i mitt tycke en bra bas för det långsiktiga sparandet. För den som är mer riskvillig är det enkelt att komplettera med en eller flera aktiefonder, och för den som vill minska sin risknivå kan på motsvarande sätt en kombination av allokeringsfonden och ränte- eller fastighetsfonder ge önskad avkastnings- och riskprofil.

Lars Söderfjell
Aktiechef, Ålandsbanken Fondbolag

Se webbinariet här

Detta utskick är att betrakta som marknadsföringsmaterial. Notera att alla investeringar i värdepapper innebär en risk. Värdet på en investering, och den avkastning som genereras, kan både öka och minska och en investerare kan förlora hela eller delar av det insatta kapitalet.