För Linda hänger allt ihop med hållbarhet

Det var genom sin långa karriär inom HR, Human Resources, som Linda Lund kom fram till att allt – arbetslivet, det sociala livet och familjelivet, till och med fritiden och utflykterna i den åländska naturen – hänger ihop. Det var därför hon valde att ändra riktning när tillfälle gavs.

Tjänsten som hållbarhetsutvecklare har bara cirka ett år på nacken. Ålandsbanken har legat i framkant inom miljöarbete i många år, men det finns ett behov av den här nya rollen eftersom området växer så mycket. Som hållbarhetsutvecklare ska Linda se till att uppdaterad kompetens och kunskap når ut till alla delar av organisationen när banken ställer om. Kort sagt: – Vad vi som organisation ska göra, och hur vi ska göra det.

I dagsläget – och inom överskådlig framtid – handlar det om att hela organisationen måste jobba med hållbarhetsfrågor på alla nivåer. På Ålandsbanken har man valt att dela upp arbetet i fyra delar: ansvarsfulla placeringar, ansvarsfull kreditgivning, socialt ansvar och miljöansvar.

Samtliga utgår från FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Eftersom dessa är på global nivå så har man på Ålandsbanken valt att bryta ner dem för att skapa tydligt fokus på hur man ska handla framöver.

Hur duktiga är Ålandsbanken på hållbarhetsarbete jämfört med andra banker? Linda får ofta den här frågan, men det är svårt att göra jämförelser. Allt är så nytt och förutsättningarna så olika för olika aktörer. Men hon bjuder på en inblick i var banken är som starkast, och var man kan bli bättre:

En styrka är Ålandsbankens ursprung. Det finns kvar en entreprenörsmentalitet och gör det själv-anda från den lilla ön där befolkningen grundade sin egen bank för bygdens överlevnads skull.

– Arbetet som vi gör här är på riktigt, med syfte att skapa förändringar.

En andra styrka är att Ålandsbanken är duktig på att följa utvecklingen i samhället och i finansbranschen – men att man sedan går sin egen väg och gör egna val utifrån bankens unika förutsättningar.

Östersjöprojektet och Åland Index är tydliga exempel på det.

En tredje styrka är att Ålandsbanken är mindre än många andra banker. Det ger utrymme för snabba beslut och förändring, och inte minst för eldsjälar som av eget intresse driver frågor internt.

Banken behöver bli bättre på att fånga upp kundernas och andra intressenters förväntningar. Linda är övertygad att kunderna vill diskutera hållbarhet – och att enda vägen till hållbarhet är genom samarbete. Då behövs en gedigen kunskap om kundernas och andra intressenters behov.

– Kunderna vill kunna fatta mer hållbara beslut.

Ålandsbanken kan idag erbjuda hållbart inriktade produkter inom till exempel placering, men det är bara början. Det behövs ett rikare utbud och ett hållbart arbetssätt som genomsyrar hela verksamheten.

– Jag hoppas vi kan visa mod och transparens. Jag tror andra banker sneglar på det.

Linda är född och uppvuxen på Åland och bor i Mariehamn med sin sambo och två barn. Hon läser mycket och nördar gärna ner sig i vissa ämnen. Formgivning är ett stort intresse, i synnerhet industriell formgivning – där hon på senare år snöat in på hållbarhetsaspekten. Men allt handlar inte om miljö och hållbarhet. På fritiden tycker hon om att träffa vänner, träna och att fylla på batterierna ute i naturen – gärna i eller i anslutning till vatten. Då är det ett privilegium att bo på Åland.

Både som förälder och som boende på natursköna Åland finns anledning att oroa sig för de alarmistiska budskap vi alla matas med idag, men Linda konstaterar att hon är optimist. Utifrån det hon och organisationen lär sig i det dagliga hållbarhetsarbetet kan hon se att det går att göra skillnad.

– Det kommer inte att vara enkelt, men det kommer att gå.

Målen i bankens klimatstrategi är satta. – Nu ska de uppnås, konstaterar Linda. Ålandsbanken lägger mycket kraft på FN:s ramverk för Responsible Banking, på deras principer enligt Net-Zero Banking Alliance, och på att nå Parisavtalets klimatmål om högst 1,5 graders uppvärmning. På en strategisk nivå finns en hel del stöttning att få från FN.

EU:s taxonomi ska följas och då är tillgång till korrekt data av största vikt. Den är ett måste för att kunna rapportera faktisk påverkan och för att utläsa eventuella framsteg på vägen mot hållbarhet. Ibland är det knepigt att tolka vilken typ av data som menas och hur den ska rapporteras. Det är inte alltid helt självklart hur upphovsmännen har tänkt, men ur Lindas perspektiv hänger allt ändå ihop:

– Hållbarhet är ett område där allting räknas, varje fråga och varje individ.

Kommer rollen som hållbarhetsutvecklare en dag, i en hållbar framtid, att ha spelat ut sin roll? Tvärtom, spår Linda. Det kommer att behövas mer kompetens och ansvar för hållbarhet på alla företag och organisationer. Och nya regelverk och direktiv som kommer få stor påverkan på hur affären ser ut framåt.

– De närmaste åren kommer vi få se innovationer och samarbeten som vi inte ens kan föreställa oss idag. På Ålandsbanken är omvärldsbevakningen febril. Utvecklingen går snabbt. – Jag har aldrig sett något liknande, säger Linda.

Text: John Hennius / Foto: Therese Andersson

Född: 1975, Åland
Familj: Sambo och två barn.
Bor: Mariehamn
Utbildning: Uppsala Universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Gymnastik- och idrottshögskolan – GIH, Stockholm.
Gör: Hållbarhetsutvecklare, Ålandsbanken.
Favoritcitat: ”Det verkar alltid omöjligt tills det är gjort.” – Nelson Mandela