Fler skyddsområden för ett levande Östersjön

Om bara sex år ska minst 30 procent av alla land­ och havsområden vara skyddade, det är målet med det inter­nationella avtalet 30-by-30 som Finland bundit sig till. I dag är bara 12 procent av alla finska havsområden skyddade och en utmaning med att nå målet är att majoriteten av de områden som är i behov av naturskydd ägs av privatpersoner. Men gen­om projektet Ett levande Östersjön, startat av den ideella stiftelsen Baltic Sea Action Group (BSAG), skapas nu lösningar för att nå dit. – Vi har ett ambitiöst mål att förbättra Östersjöns ekologiska tillstånd och vi jobbar på olika fronter för att nå det målet. En viktig del i arbetet är just skyddet av undervattens­områden, som vi gör tillsammans med Ålandsbankens Östersjöprojekt, säger Anton Lehtinen, skyddskoordinator för marinbiolo­gisk mångfald, på BSAG.

Genom Ett levande Östersjön har man identi­fierat områden som fortfarande är i gott skick och som därför är viktiga att skydda.

– Vi har en bra uppfattning om var den värdefulla havsnaturen förekommer, ofta i grunt vatten nära stränder och skär. Eftersom dessa områden många gånger ägs av privat­personer handlar en del av vårt arbete om att ta kontakt med dem.

Anton Lehtinen agerar mellanhand mellan privata havsområdesägare och statliga Närings­, trafik­ och miljöcentralen (NTM­centralen) som har hand om natur­skydd.

– Tanken är att göra skyddet så lockande och lätt som möjligt för markägare, men också att väcka intresset och vetskapen hos allmänheten om att det finns mycket vackert under ytan som är värt att skyddas.

Ett levande Östersjön startade med ett pilotprojekt som ledde till att Skärgårds­ havets största marina skyddsområde på 4 800 hektar grundades kring Gullkrona ö. Här finns många nyckelarter som är viktiga för Östersjöns ekosystem, bland annat blåstång, mattor av blåmusslor och ålgräsängar.

En utmaning med privata skyddsområden kan vara att markägarna inte är medvetna om vad naturskyddet innebär i praktiken. Det kan finnas en oro för att det ska påverka deras liv eller verksamhet mer än vad det faktiskt gör.

– Markägaren ska inte påverkas nämn­värt av skyddet, varje områdes restriktioner skräddarsys och man är flexibel och lyhörd gentemot ägaren. Men vissa restriktioner måste såklart genomföras för att det ska ha någon mening, det kan till exempel innebära att det blir förbjudet att rubba havsbotten genom muddring, trålning eller olika byggen.

Ofta får utomstående röra sig på området precis som förr, men behöver precis som markägaren förhålla sig till de restriktioner som bestämts.

BSAG har inlett flera processer för att ut­vidga verksamheten, och området kring ön Stora Fagerö i Ingå skärgård ligger närmast i tiden att skyddas. Här finns, precis som kring Gullkrona, det hotade ålgräset som också kallats för Östersjöns motsvarighet till tropikernas korallrev – och som flera av havets organismer är beroende av.

– Jag pratade med Ingå församling, som äger Stora Fagerö, första gången för bara ett år sedan och vi är redan i skedet att skicka in den slutgiltiga ansökan till NTM­ centralen – som i sin tur tar beslut om skyddsområdet. Det har gått riktigt snabbt och ser mycket lovande ut. Med Stora Fagerö blir 262 hektar skyddsområde, säger Anton Lehtinen.

Anton Lehtinen är väl medveten om Öster­sjöns hotade tillstånd, men ser med försik­tighet positivt på dess framtid.

– Naturskyddet är en del av en större helhet och vi har en lång väg att gå för att uppnå det utsatta skyddsmålet, men det känns bra att få göra ett arbete som har en positiv påverkan på Östersjön.

– För att komma vidare krävs nationella och internationella samarbeten. Man ska komma ihåg att vi inte är konkurrenter utan jobbar för en gemensam sak. Vi behöver aktivera myndigheter, företag och privatpersoner som alla kan vara med och bidra till att förbättra Östersjön, säger Anton Lehtinen.

Text JULIA LINDSTRÖM Foto JUKKA RAPO, JAAKKO RUOLA
Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 1 2024 (Publicerad 07.06.2024)