Jimmy Forsman
Portföljförvaltare, Ålandsbanken Fondbolag
En del investeringar för att minska utsläppen från industri och transport har försenats från sin ursprungliga tidsplan eller avbrutits helt och hållet. Också nya investeringar i vindkraft har så gott som totalt avstannat under de senaste två åren. Trots dessa utmaningar väntas den finska efterfrågan på elektricitet växa betydligt under de närmaste åren, vilket tyder på att den finska el- och energimarknaden fortfarande är ett attraktivt investeringsobjekt.
Nyheterna kring den gröna omställningen har på senare tid fokuserat på de utmaningar som nya investeringar står inför, och det har till och med antytts att den gröna omställningen kommer att ställas in. Exempel på inställda och försenade investeringar i den gröna omställningen i Finland är Nestes elektrolysprojekt i Sköldvik och Blastrs gröna stålverk i Ingå. Den gröna omställningen har trots allt inte blivit inställd, men den senaste tidens nyheter visar att utveckling av stora projekt för ny teknik inte alltid är okomplicerat och att t.ex. tillståndsprocessen för projekt kan vara mer utmanande än väntat. Det finns också mycket lovande tecken: det nordiska Ren-Gas-projektet i Lahtis i Finland var det mest konkurrenskraftiga av alla europeiska vätgasprojekt vid den första auktionen som anordnades av europeiska vätgasbanken tidigare i år.
Ökad efterfrågan från datacenter och elektrifieringen av fjärrvärme
Den delvis fördröjda ökningen av efterfrågan innebär att investeringarna i ny vindkraftskapacitet har avtagit betydligt i Finland, vilket vi sett i år och förra året. Samtidigt har det gjorts betydande investeringar i fjärrvärmesektorn och datacenter som ökar efterfrågan på elektricitet. Som vi konstaterade i vår halvårsrapport i somras är i synnerhet fjärrvärmens elpannor med flexibel teknik på efterfrågesidan ett utmärkt par till vindkraftsproduktionen. En paus i vindkraftsinvesteringarna och cirka 2 000 MW ny pannkapacitet innebär att risken för kannibalisering av försäljningspriset för vindkraft minskar på kort sikt.
Exempel på investeringar i datacenter är Microsofts tre projekt i Nyland, vars sammanlagda kapacitet kan uppgå till mer än 600 MW, vilket motsvarar en uppskattad årlig elförbrukning på 5 TWh. Mikko Heikkilä, chef för strategisk nätverksplanering på stamnätoperatören Fingrid, konstaterade i vårt nyligen publicerade webbinarium att Fingrid har fått anslutningsförfrågningar på totalt cirka 20 000 MW från datacenterprojekt. Den AI-drivna globala efterfrågan på datorkapacitet växer snabbt, och därmed även efterfrågan på förnybar elektricitet.
Flera anledningar till Finlands konkurrenskraft
Finland har klara konkurrensfördelar för nya elintensiva investeringar. Elpriset är konkurrenskraftigt, Finland har en betydande potential att öka produktionen av förnybar elektricitet och utsläppsintensiteten i den finska elproduktionen är redan mycket låg. Det finska stamnätet är mycket driftsäkert och Fingrid förbereder sig för anslutning av nya kunder genom att investera 4 miljarder euro i nätförstärkningar i sin 10-åriga investeringsplan. Det kalla klimatet minskar behovet av kylning av datacenter och fjärrvärmens höga marknadsandel gör det möjligt att ta till vara spillvärme från datacenter och vätgasproduktionsanläggningar.
Beträffande så kallade e-bränslen (t.ex. syntetisk metan eller metanol) har Finland tillsammans med Sverige fortfarande en särställning, eftersom vi har en betydande mängd biogen koldioxid tillgänglig från skogsindustrin och fjärrvärmeverken. Som en utmaning ser vi att den nationella subventionskonkurrensen får en allt större roll även i Europa, och att Finlands finansiella resurser inte är tillräckliga i denna tävling. Men som utfallen i den europeiska vätgasbankens auktion visar har vi en stark position när det gäller auktionering av subventioner.
De investeringsbeslut och anslutningsavtal som redan har fattats motsvarar en ökning på cirka 25% från nuvarande efterfrågenivåer.
I sin publicerade prognos för tillväxten i efterfrågan på elektricitet nämner stamnätoperatören Fingrid att de investeringsbeslut och anslutningsavtal som redan har fattats motsvarar en ökning på cirka 25% från nuvarande efterfrågenivåer. Även om starten har varit trög, särskilt inom vätgasekonomin, förväntas den finska elmarknaden vara mycket aktiv under de kommande åren. Fondens portföljförvaltning anser att argumenten för vindkraft är oförändrade på kort och lång sikt. Tillväxten i efterfrågan på elektricitet inom en rad olika sektorer innebär att den totala efterfrågetillväxten står på en stabil grund och inte är beroende av satsningen på vätgas.
