Caroline Grotenfelt-Fyhr – tar växthuset in i framtiden

Det går inte att förneka. Verkställande direktör Caroline Grotenfelt­-Fyhr gillar kontroll. Och när branschen är primärpro­duktion inom jordbruk innebär kontroll växthusodling som är oberoende av väderförhållandena. Famifarm är Finlands ledande växthus­företag specialiserat på sallader och örter, med fokus på kontrollerad odling. Sedan 1987 har företagets produktion huvudsak­ligen varit baserad i Jorois i Norra Savolax. Där har företaget växthus på cirka 5,5 hektar, vilket motsvarar åtta fotbollsplaner. I växthusen odlas mer än 50 sorters sallad och örter. Varje dag hämtar lastbilar cirka 85 000 krukor från Järvikylä gård, vilka transporteras vidare till konsumenter över hela Finland.

Traditionell växthusodling bryr sig inte heller om variationer i vädret, men Fami­farm tar nu kontrollerad odling till en ny nivå. En av Nordens största vertikala odlingar har byggts i Juva i Södra Savolax. Det är fråga om den största enskilda investeringen i företagets historia och uppgår till cirka 10 miljoner euro.

– Vertikal odling skiljer sig från traditionell växthusodling genom att produkterna växer i en helt kontrollerad och sluten miljö. Det möjliggör produk­tion i enlighet med cirkulär ekonomi, där näringsämnen, vatten, energi och odlingsutrymme används mycket effektivt. Miljön där salladen växer regleras automa­tiskt, säger Caroline Grotenfelt­-Fyhr. Den 2 700 kvadratmeter stora vertikala odlingen har bara varit i bruk i några månader, så hon är fortfarande försiktig när hon talar om nackdelarna och fördelarna med vertikal odling. – Vi befinner oss i provkörningsfasen, men resultaten ser lovande ut.

Famifarm bygger på en storslagen miljö och långa traditioner. I år är det 350 år sedan Grotenfelt­släkten blev ägare av Järvikylä gård. Caroline och hennes bror Albert Grotenfelt, som är styrelseordförande, är den 11:e generationen på gården.

– Tidigare var vi tre syskon, men min syster, som hade Downs syndrom, gick bort för 18 år sedan, säger Caroline. Albert är ägare av och värd för Järvikylä gård. Caroline och hennes familj bor i Helsingfors. Hon tillbringar ett par dagar i veckan i Jorois och driver i övrigt verksam­heten från Helsingfors.

– Min relation till Albert är okomplicerad och vi kompletterar varandra i affärslivet. Vi arbetar såpass nära varandra att man ibland måste påminna sig själv om att fråga sin bror och inte sin kollega hur han mår. Det var Caroline och Alberts far, Karl Grotenfelt, som kom på idéen med växthus­ och krukodling. De första sallad­erna odlades på ladugårdens vind, som var i så dåligt skick att pappa Kalle bestämde sig för att göra om vinden till ett växthus i stället för att göra en dyr renovering.

– Sallad och örter i kruka var något nytt och märkligt på 1980­talet. I butikerna betydde sallad praktiskt taget kinakål, det var det enda som fanns, säger Caroline.

Under 37 år har sortimentet diversifierats och utökats. De senaste tillskotten är ätbara violer och salladsblandningar. Vad gäller sallader och örter har konkur­rensen traditionellt varit inhemsk. Trots det kommer endast en femtedel av de salladsblandningar som säljs på den finska marknaden från Finland. Famifarms salladsblandningar Maukas och Raikas, som odlas vertikalt, är ett starkt inhemskt bidrag till denna produkt­grupp. De är ett nytillskott till Famifarms Järvikylä­ produktlinje och hittas i butik­ernas kyl hyllor. I sommar får de dessutom sällskap av ytterligare en ny produkt från Famifarm.

På Famifarm anser man att ansvar är en helhet och ansvar innebär handling.

– Ansvar för miljön dominerar ofta håll­ barhetsdebatten, men vi anser att både socialt och ekonomiskt ansvar är lika viktiga. Det ekonomiska ansvaret, det vill säga affärsverksamhetens lönsamhet, säkerställer kontinuiteten i verksamheten och skapar grunden för det sociala ansvaret och de resurser som behövs för att inves­tera i miljöansvar, menar Caroline. Famifarm sysselsätter cirka 140 personer från 13 olika nationaliteter. Även om företa­get investerar avsevärt i odlingsteknik och automatisering är det mänskliga ögats och handens koordination fortfarande över­lägsna då det kommer till växthantering.

– En välmående arbetsgemenskap är en förutsättning för framgång. Vi har ett trevligt, internationellt team och vi bygger målmedvetet Famifarm­identiteten. Vi är och vi får alla vara olika, men vi definieras av vissa ansvarsområden och saker. Vi är artiga mot varandra, vi arbetar noggrant och vi funderar alltid på hur saker och ting kan göras bättre. När det gäller miljöansvar framskrider Famifarm ett steg i taget. Under 2018 påbörjades investeringar i egna solpaneler och elavtal med externa leverantörer ersattes med vindkraft. Den el som före­taget använder produceras nu med 100 procent förnybar energi.

– Att byta odlingskrukorna från plast till kartong var en rätt stor ekonomisk ansträngning och ett utforskande. Till exempel är odlingsaspekterna, såsom vattenavdunstning, helt olika mellan plast­ och kartongkrukor, säger Caroline.

Arbetet lönade sig dock: nu sparar Fami­farm åtta ton plast per år. Erfarenheten av krukodling kom även att tillämpas på transportunderlagen, som även de bytts ut från plast till kartong. Detta kommer att minska företagets plastförbrukning med 140 ton per år.

– Vår satsning på vertikal odling och den cirkulära ekonomin är också en investering i hållbar utveckling. Det är möjligt att en allt större del av våra produkter i framtiden kommer att odlas vertikalt.

Caroline Grotenfelt­-Fyhr är långvarig kund i Ålandsbanken. Hon beskriver sin relation till banken som okonstlad och varmhjärtad. Gemensamma värderingar och en handlingsinriktad kultur är viktiga för henne.

– Ålandsbankens arbete för Östersjön är exceptionellt imponerande och målmed­vetet. Det fina är att man även bjuder in andra aktörer att ansluta sig och ger dem möjligheten att utveckla idéer som bidrar till att förbättra Östersjöns tillstånd.

Ålandsbankens öppenhet vid till exem­pel utveckling av digitala lösningar och tjänster är en sak Famifarm och Ålands­banken har gemensamt. Salladen och örterna från Järvikylä har sedan millennie­skiftet bevakats i ett massivt datainsam­lingsprojekt. Man vet aldrig när artificiell intelli­gens kommer att slå igenom även i jord­bruksbranschen och salladsdata kan matas i robotar.

Text JOUNI KANTOLA Foto JETRO STAVÉN
Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 1 2024 (Publicerad 07.06.2024)