5 nyanser av Thomas Castrén

Thomas Castréns liv skulle kunna se väldigt annorlunda ut i dag, om han inte hade glömt att delta i inträdesprovet till juridiska fakulteten och varit i Chile som utbyteselev. – Jag skulle bli jurist och min lillebror läkare så att pappa skulle ha allt ordnat för sig när han blev äldre. Ingen av oss blev vad pappa hade tänkt sig. Mina föräldrar har ändå lärt mig bra värden, såsom genuinitet och flitighet. Man måste vara sig själv och ha egna åsikter, inte bara följa flocken blint. Hemma hos Castréns fick man som barn inte lov att sura. – Mina föräldrar har lärt mig att man inte får ge upp eller klaga i onödan. De sade ofta till oss barn, att vi har det bra och tänk positivt. Den positiva livshållningen märks starkt i Thomas även nuförtiden, såväl i arbetet som på fritiden. Men hur är det möjligt att denna i arbetet eftertänksamma riskanalytiker på fritiden förvandlas till en riskälskande våghals?

Innan armén kom jag in till Hanken och tanken var att jag efter armén skulle söka in till juridiska fakulteten. En dag i juni när jag var på jobbet ringde min vän och undrade varför jag inte var på inträdesprovet. Jag hade glömt bort dagen och hamnade därmed i den merkantila branschen, där jag egentligen också passar bättre. I Handelshögskolan läste jag handelsrätt som biämne, och fick därmed kombinerat dessa två intressen. Jag har varit på Ålandsbanken redan i fem år. I två och ett halvt år jobbade jag som förmögenhetsförvaltare och flyttade sedan över till fastighetsinvestering. Den analytiska förmågan och uthålligheten som krävs i fastighetsinvesteringen passar mig bra. Mitt arbete är väldigt socialt och jag samarbetar tätt med till exempel byggföretag, av vilka vi köper nya bostäder till fonden. Jag tycker om att arbeta med någonting konkret, som bostäder och tomter, och att få utveckla någonting nytt.

Mina kollegor skulle säkert beskriva mig som samvetsgrann och flitig. Vi har en bra sammanhållning och mycket humor. Positiviteten är kanske mitt synligaste karaktärsdrag på jobbet. Jag tar ansvar, men stressar inte eftersom det inte är till någon hjälp i problemlösning. Höjdpunkten i min karriär hittills var då våra fonder nådde ett värde på en miljard. Vi har lyckats vinna investerarnas förtroende. Samtidigt har vi lindrat bristen på hyresbostäder och skapat ekonomisk tillväxt. Man gör inga snabbvinster på bostadsmarknaden, utan det handlar om långsiktiga investeringar. Vinster eller förluster realiseras först efter cirka 5-10 år.

I arbetet är jag beräknande och samvetsgrann, men på fritiden tar jag mera risker. Jag har alltid varit något våghalsig. Många av mina hobbyer har haft att göra med fart och adrenalin. När jag var yngre var min favoritgren handboll, men jag har provat på nästan alla lagsporter. Dessutom har jag hållit på med snowboarding, paragliding, motocross, kiteboarding och wakeboarding. Jag vill vara bra och mitt största äventyr hittills har varit deltagandet i en motorcykeltävling genom Mexicos öken år 2012.

Under de senaste tio åren har jag spenderat största delen av min fritid med segling. Segling är mångsidigt, förutom det tekniska kunnandet ska man även ha koll på meteorologi och byggande. Jag äger en liten flygande segelbåt som jag även tävlar med. Jag klarar varken av långsam fart eller att endast vistas i en segelbåt. Jag behöver tävling och på semestern åker jag ofta dit tävlingarna är. Jag har klarat mig rätt så bra på FM och EM-nivån i vissa klasser. Jag njuter av tuffa lägen och blir inte nedslagen av misstag.

Naturen och skärgården är viktiga delar i segling och därför är Ålandsbankens Östersjöprojekt viktig för mig, eftersom det stöder skyddande av Östersjön. Att Östersjön hålls ren är en förutsättning för min hobby. Skärgårdarna i Östersjön och Finska viken är världens vackraste.

Mina bästa barndomsminnen är förknippade med båt- och stugliv i skärgården. Vi spenderade alltid hela sommaren på stugan, och vi var sammanlagt över 10 barn som lekte äventyrare runt hela ön. Då kändes även 15-gradigt vatten varmt. Fortsättningsvis spenderar jag sommarsemestrarna på stugan. Jag kan dock inte bara sitta på bryggan och läsa en bok, utan kopplar bäst av med renovering av stugan och andra byggprojekt. Att bygga är roligt eftersom man ser direkt resultatet av sina egna händers verk. Det är som terapi. Jag har byggt några skjul, en brygga och nu senast byggde jag en terrass, som höll för 35 personers midsommardans. Jag var lite nervös innan festen, men allt gick bra. Det är roligt att pröva och märka att man faktiskt kan bygga det man själv vill.

För mig betyder hem ett ställe att koppla av på, där jag får äta, sova och hitta på nya äventyr. På vintern styr jag semestern till värmen, men på sommaren vill jag främst vara i Finland då det är så vackert här. I somras var jag och seglade på Gardasjön och i mars ordnas en kappsegling på Bermuda. Jag skulle dock vilja åka till Sydamerika igen. Under mitt utbytesår i Chile fick jag många lokala vänner. I Sydamerika njuter man av livets små saker och människorna är öppna och sociala. Därifrån har också jag kvar många bra vanor, och jag skulle gärna återvända dit gång på gång.

I Sydamerika spenderar man mycket tid med familjen och där bjuder man lättare gäster med sig hem. I Chile fick jag leta efter nya vänner, vilket gjorde mig mer öppen och självsäker. Erfarenheten ändrade mig rätt så mycket. När jag ordnar fester hemma hos mig eller på stugan bjuder jag alltid alla mina vänner med. Ju mer sociala tillställningar och människor runt omkring mig jag har, desto trevligare. Det jag skulle önska i livet var att människorna skulle arbeta mera för samma mål. Man borde bättre visa varandra hänsyn och ge alla en chans. Energin borde fokuseras på hur de, som har mindre, kunde få mera.

Artikel från Ålandsbanking nr 2/2017 (publicerad 20.12.2017)

Text: Tarja Vilén / Foto: Jetro Stavén och Martina Orsini