Ta hjälp och undersök dina möjligheter. Det är juristen Frida Isakssons främsta råd när du bestämmer dig för att skänka en gåva till ett barn eller till välgörenhet.
Ordet filantropi kommer från grekiskan och betyder människokärlek. Det är en fin handling där du ger bort något utan att kräva något tillbaka. Men har du inte koll på reglerna kan gåvan resultera i oväntade skatter för mottagaren. Därför är det viktigt att vara medveten om vilka regler som finns.
– Det är mottagaren av gåvan som är skyldig att betala gåvoskatt. Den som ger en gåva kan ibland tycka att det känns tråkigt att gåvan föranleder en skattekonsekvens, men en väl genomtänkt gåva kan i slutändan ge en lägre skatt än att inte ge gåvan, säger Frida Isaksson, jurist på Ålandsbanken.
I Finland kan du under en treårsperiod ta emot en gåva med ett värde upp till 5 000 euro från samma gåvogivare utan att behöva betala gåvoskatt. Hur stor skatten är påverkas av gåvans värde och relationen mellan gåvogivaren och mottagaren.
Skatten kan variera mellan 8 och 33 procent och är lägre vid nära släktband, till exempel vid gåvor till make, maka, barn eller barnbarn.
– Skänker du däremot pengar till allmännyttiga organisationer eller välgörenhet är donationerna skattefria, säger Frida Isaksson.
Koll på förskottsarv
När du ger en gåva till en släkting behöver du, förutom skatten, ha koll på hur gåvan kan komma att påverka fördelningen av arv i framtiden. Har du gett en stor gåva till en arvinge bör du fundera på om det ska räknas som förskott på arv eller inte.
– För att reglera detta är det viktigt med dokumentationen. Har du tre barn och ger ett barn en gåva bör du formulera skriftligen om de två andra barnen ska kompenseras för detta senare eller inte. Detta kan lätt glömmas bort och därmed riskera onödiga konflikter i framtiden.
Det finns både gåvoskatt och arvsskatt i Finland. Båda skatterna är progressiva och ett högre värde ger en högre skatt, därför kan det finnas vinning i att ta beslut om du vill ge bort en gåva eller låta egendomen erhållas genom arv.
– Väntar du med gåvan och efterlämnar ett större arv kan mottagaren få en högre arvsskatt. Om du istället delar upp det och ger gåvor flera gånger kan den totala skatten bli lägre. Att ge flera gåvor utspritt på längre tid kan alltså vara mer skatteeffektivt än att vänta och efterlämna ett större arv, säger Frida Isaksson.
Ta reda på dina möjligheter
Frida Isaksson betonar vikten av att ta hjälp så att du blir medveten om dina alternativ. Därefter är det lättare att ta ett beslut när du ska skänka en gåva, oavsett vilken typ av gåva det gäller.
– Ta hjälp av en sakkunnig som kan gå igenom vilka alternativ som finns. Du kan uppnå samma resultat men med helt olika skattekonsekvenser.
– Att skriftligt formulera din vilja i ett gåvobrev eller testamente, gör att andra förstår din vilja den dag du inte längre själv kan uttrycka den, säger hon.
Så fungerar gåvo- och arvsskatt
GÅVOSKATT
Är gåvan 5000 euro eller mer under en treårsperiod måste mottagaren deklarera gåvan inom tre månader. Förskott på arv är en gåva. All egendom som ges under din livstid ses som en gåva och kan generera en gåvoskatt.
ARVSSKATT
Om arvet är värt 20 000 euro eller mer per mottagare genererar det en arvsskatt för arvtagaren. Skatten betalas först efter att arvlåtaren avlidit och bouppteckningen är klar.
Hur hög skatten blir beror på storleken på gåvan eller arvet och relationen mellan mottagaren och gåvogivaren/ arvlåtaren.
Både gåvoskatt och arvsskatt beräknas utifrån två klasser:
I klass ett, som gäller för de närmsta släktingarna så som maka/make, barn, barnbarn, föräldrar och sambo med gemensamma barn, ligger skatten på mellan 8 och 17 procent för gåvor och 7 och 19 procent för arv.
I klass två, som gäller mer avlägsna släktingar, till exempel syskonbarn och personer som inte är släkt, till exempel vänner, ligger skatten på mellan 19 och 33 procent.
Text Julia Lindström Illustration Björn Öberg
Artikel från Ålandsbanking nummer 2 Höst/Vinter 2024
